Sytoken och Sy-veteranen...

Idag kommer jag till jobbet och är bokstavligen sur som ättika.

Ett par byxor som VÄGRAR sammarbeta söm-mässigt och som jag gjorde om tre gånger på jobbet igår, skulle beta av på en kvart snabbt hemma idag innan jobbet i "klok" maskin...
Trekvart senare formligen kokar jag av ilska och slänger ner i sin påse och kastar mig iväg till jobbet och väser i luren till min chef att:

Jag har inte suttit hemma och degat, fan, dom här byxorna går inte att få bra!
Coversömmen bara gör hoppstygn och i den vanliga maskinen blir det samma som i den på jobbet, det ser fördjävligt ut!
Du får testa och se om du kan få till det, jag ger upp.
 
Och så kom jag till jobbet och min chef tittar på eländet och säger:
Jag kan inte få det bättre själv.

Jag surar, säger "Det här som skulle bli en så bra dag" och skall starta upp sömnad på jobbet och vad står vid min maskin...?


 
Ett NYTT presentkort från chefen!

 
Jag hann ju precis handla upp det förra och så fick jag ett nytt.
Ursäkta, men hur lyxigt kändes inte det att få en sådan fredagsöverraskning "bara så där"?
Überlyxigt och eftersom Indiska hade såååååååå mycket fint i affären så...
Lär det snart bli en tur dit igen.
 
Gick ju inte att sura efter det, skitbyxor glömda och så gick fredagen i ett enda flygande fläng.
Jaha...
Och nu så var man ledig i två dagar, eller lite syjobb från jobbet har jag som jag gör imorgon och så har jag lite annat pyssel på G men framför allt:
SOVMORGON!!!!
 
Oj vad jag skall sova imorgon och sedan sy.
Nu skall jag leta upp en pryl som lyckades försvinna när jag kom hem och är lögn i helvete att hitta.
Vi ses imorgon igen.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0