När två tyger gifter sig som inte borde gifta sig...

 
UNDERBART väder igår, sol och nästan snöfritt.
Mer snö uppe hos oss på Beverly Hälls, nästan inget i innerstan och HELT SNÖFRITT längs havet.
Jag och Milou gick T-&-R Gustavsvik, strandpromenaden fram och tillbaka.
 
 
Lite senare på eftermiddagen blev det tankesmedja.

Fått i uppdrag här hemma att försöka laga en liten babyskjorta som köparen lyckades klippa och riva sönder vid öppnandet av påsen och det var en REJÄL reva och hack...

 
Sprättade ner fållen och tänkte:
Vad fan skall jag göra?

Grejen är att tyget var sånt där prassligt bomullstyg och jag hade en liten bit vitt sånt tyg (spillbit) men det visade sig inte räcka till och inget mer går att få tag på för det var väldigt länge sedan jag köpte.

Jag började med att laga baksidan med en bit vliselin och sedan tänkte jag...
 
 
Ska jag våga mig på att laga ett fast tyg med ett stretchigt tyg?
Har provat förr och det har inte slutat bra, men det var INNAN jag började som skräddarlärling så jag har lärt mig ett och annat trix sedan dess.

Sagt och gjort, jag bara testar och ser vart det leder tänkte jag och gjorde snedslå i muddtrikå...
 
 
 
Ställde in maskinen på "0" i pressarfotstryck (alltså det svagaste man kan ha) och ganska lång stygnlängd samt normal åtdragning av tråden, let´s go...
 
 
 
 
 
 
Och se där, det gick!!!
Inte en rynka eller dragning i någon av tygerna och jag lyckades täcka hela hacket bakom snedslån... 
 
 
 
 
Idag så skickade jag in skoluppgift, fållade ett par byxor och sedan satte jag igång med afrikakjolen, nu jäklar skulle den bli klar till fållning.

Sydde det svarta fodret ihop med kjolen och rynkade ihop hela rasket...
 

Sydde ihop linningen, fixerade midjan och sydde på...
 
 
 
... sedan sydde jag i dragkedjan och fick linjerna i linningen att EXAKT matcha varandra...
 
 
Men fucking halleluja moment då´ra!
 
Nu är det värsta över med den här kjolen.. eller nej (återigen, säg den lycka som varar mer än tre sekunder) för faktum är att jag upptäckte följande:

Midjan på henne som skall ha kjolen är 80 cm och det är den här...

 
... men sedan så är mönstret här...
 
 
... SJUTTIOSEX cm!!!!

Men hur fan tänkte dom där när dom designade mönstret, vad är det för jävla tomtar????

Jag fick en chock minst sagt när jag upptäckte det.
Men vad ska jag göra, jag min dumme fan trodde ju att mönstret stämde (var 80 cm i slutändan) hela vägen.
Herre guuuuuuuuuud, inte kan jag göra en ny linning heller för det finns helt enkelt inte tyg så det räcker.

Jag har tagit det med den blivande kjolägarinnan och hon trodde inte det var någon fara på taket för hon menade på att hon var smalare upptill.
Ja.. det är väl bara att hålla tummarna och be till gud för den lösningen då.

Alltså:
Skall bara provas av vad gäller längden och sedan fållas och sedan...
 
 
 
 
... KLAR!

 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0