Håll tummarna och mätte på mig själv...

Så har jag gjort det.
Hoppat ut för branten och beställt tyg från Kina, må det bära eller brista.

Kommer det inte fram är jag körd var gäller den klänningen jag VILL sy i examensprov, det som gäller nu är att jag måste ha en "Plan B" i mönsterväg för då kommer jag använda detta vackra tyget...
 
 
... men som jag bara har tre meter av.

Jag måste ha ett mönster som tre meter räcker till helt enkelt, tyget jag i slutänden beställde blev detta...
 
 
 
... för det jag ville ha i första hand såldes enbart i kortare bitar och inte i meter och efter två dagar med grov beslutsångest så tog jag detta.

HÅLL NU TUMMARNA!!!!!

Så hur lätt det kan vända...

Jag har ju några punkter kvar på yrkesplanen varav en är "Cape", jag var INTE så taggad på det för vad ska man med en cape till i dessa moderna tider?

Nåja, jag hittade ett okej mönster som jag tänkte att det får väl duga...
 
 
Mätte MIG SJÄLV (jättedumt) och trodde jag fick till måtten, jag mätte 110 cm runt axlarna och blev ändå rätt förvånad för jag är inte direkt axelbred, hm, det var väl ändå ganska mycket.

Kom då på att jag hade ju morgonrocken på så jag mätte om och fick det till 108 cm, kändes fortfarande ganska brett, men okej då så jag körde igång...
 
 
 
 
 
Gjorde foder också och valde ett enkelt svart (även om färg hade varit roligt) men då kan man ha vilken färg som helst på kläderna till sen...
 
 
... och jag jobbade på... UTAN ATT PROVA CAPEN....
(jag gissar att ni anar vad som komma skall)
 
Liggande krage eller Dracula-krage...
 
 
... gillade båda alternativen...
 
 
... gjorde en klädd knapp...
 
 
 
 

 
Sydde fast fodret och det gick finfint...
 
 
Hade bara två saker kvar sen:
Sy fast knappen samt sy ihop fodret där jag vänt capen.

Nu skall ni då också få veta att under arbetets gång så har jag blivit riktigt KÄR i capen, alltså först tycker man att "Vem fan har cape nuförtiden, varför är det med på en yrkesplan" till "Det är ju riktigt FINT med cape, den här kommer jag säkert använda till fint".

Och så provar jag capen, m
en vad i helvete...
Den är ju alldeles för stor!!!

Jag mäter capen och får det till att den är 108 cm precis som jag mätt på mig själv på morgonen, mäter min axelbredd igen, men vad fan, hur kan det helt plötsligt vara NITTIONIO cm och inte 108????
Mäter igen, jo då 99 cm.

Kan någon i hela världen tala om för mig varför jag inte provade den överhuvudtaget när jag sytt ihop skalet?
Hade väl varit jävligt prima om jag gjort det kan man tycka för då hade jag ju direkt sett att den var för stor och kunnat förminska.
 
Ja, nu gjorde jag inte det så nu får jag sprätta isär hela skiten och börja om från början och förminska den, alltså hade jag nu inte velat ha en cape hade jag väl prövat att sälja den, fast hur många vill ha en cape liksom?
Inte ens jag ville ju ha en innan jag började sy en, tror inte den kommer gå åt som smör i solsken direkt.
Men nu vill jag faktiskt ha den här capen och jag har inte råd att köpa nytt tyg så det är bara att sprätta.
GUD GIV MIG STYRKA typ.
 
Dags att hoppa i säng, vi ses imorgon igen.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0