Mitt emellan...

Banankakan...
Det blev något mitt emellan...
En del tog en bit.
En del tog 2 bitar.
En del sa : Mmmmmm.
En del sa ingenting...
Så jag antar att betyget blev medel.
MEN...
Nu har jag en idé om en bättre Banankaka till nästa gång.
Det blir mer banan i och ÄLDRE bananer ( så det blir mer smak ) och mjölkcholkad och vanilj.
Då blir den nog KANONGOD.

Idag hade jag sovmorgon vilket för mig innebär till klockan 08 ca.
Jag tog mig även i kragen och gav mig ut på promenad i duggregnet.
Jag MÅSTE bara komma igång nu alltså.
Jag har verkligen NOLL kondition.
Jag har väl varit ute 4 ggr sen jag blev "frisk" från tonsilloperationen.
Skärpning nu alltså.
Jag har väl aldrig haft så SMALA ben som jag har nu heller.
Ingen träning innebär noll muskler i benen och noll svullnad.

Inte för att jag hade så mycket synliga muskler förut men jag hade mer STYRKA i benen iallafall.
När jag försökte ta några springsteg tog det stopp direkt.
GÅR BARA INTE.
Skärpning, skärpning.

Så till sonen igår.
Han har tydligen vid sin pappa tjatat och tjatat om att han vill spela ett spel på "Spela.se" som heter AQ.
Det spelet är från 13 år.
Här har han nämnt det en gång i samband med att hans kompis var här och kompisen spelade det.
SONEN HAR DOCK INTE FÅTT SPELA spelet vare sig här eller hos sin pappa.
Så har det ryktats att barnen spelar det i skolan och att fritidsledarna godkänt det.
Men sonen har INTE spelat det där heller säger han...

Iallafall har han tjatat vid pappsen och pappsen har gått in och kollat upp spelet.
Han ringde mig och sa att han tyckte att det var väl OK att han spelade det.
Kolla du med sa han.
Nä, men jag litar på dig sa jag.
Om du säger att det är OK och har kollat upp det då är det OK för mig med.

Så meddelade samboenden sonen att jag och pappa hade kommit fram till att han får spela det.
Sonen blev ÖVERLYCKLIG och springer fram och KRAMAR MIG SPONTANT....

"Åh, tack snälla, snälla nu blir jag jätte-glad... "

Totalt överlumpad av sonens KRAM och TACK så sa jag :
Tacka din pappa, det är hans förtjänst faktiskt...
Och så tänkte jag :
Kram och Tack SPONTANT....
Det är VERKLIGEN inte ofta man får något sådant ( Som jag gnällt i tidigare inlägg om ) nuförtiden.

Sonen ville skrida till verket DIREKT.
Och säger :
" Wow, nu ska jag äntligen ut och kriga med mina 5 gubbar som jag har vunnit ( eller om det var gjort ). "
Sambon och jag tittade på varandra...
Vänta här nu, sa sambon...
Vadå FEM gubbar???
Du har ju aldrig spelat det här spelet säger du, HUR kan det då komma sig att du redan har FEM gubbar????
Sonen :
" Eeeeh, ja, men jag har TITTAT FRAM 5 gubbar "
Jag :
Tittat?????
Vadå tittat????
Man kan vad jag vet aldirg TITTA fram något på datorn, eller ????

Sambon bröt in :
Ja, du kanske kan LURA DIN MAMMA med att man kan TITTA fram gubbar på datorn MEN MIG lurar du iallafall inte...
JAG VET att man inte kan TITTA fram gubbar...
Jag blev IRRITERAD...
Ursäkta, men JAG vet väl för tusan också att man inte kan TITTA fram gubbar.
Jag är väl inte DUM HELLER???
ELLER???
Duh...
Sambon :
Öööh, nä, men JAG VET att man inte kan titta.
Jag :
Moi aussi DARLING... ( Jag oxå älskling )

"Jamen, jamen, jag har tittat när XX har spelat och så DELAR vi på gubbarna"...
Tjena Mittbena, sa jag och sambon.
Du har spelat i smyg, erkänn.
Men något erkännade fick vi inte.
Misstanken kvarstår dock...
Så mycket man inte vet och så TROR man att man har STENKOLL...
Men det har man tydligen INTE.
Sticka lugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0