Det fanns plats för skratt och ljusa minnen...
Dagen idag började med svartsjuka.
Frukost, och min och Leo´s morgonmys med flingsnacks-gos, blev invaderad av Milou!
Hon ville OCKSÅ vara med, hon ville inte vara utanför.
Även om hon inte gillar flingor i vanliga fall...
Gillade hon det NATURLIGTVIS det just idag, bara för att Leo gillar flingor!
Mhm, vad har du där då som den grå hårbollen gnager på, aha, flingor...
Vänta här nu, jag vill ju OXÅ ha, varför får bara hårbollen...?
HA, nu kastar jag mig fram och kniper en wasaflinga!!!
Och så knapra hon väl i sig den där flingan och några till, men inte var det någon höjdare direkt.
Men kaninen åt ju så...
När vi sen fått iväg sonen till skolan, drog vi som vanligt till Hällarna och hade en underbar, solig och varm morgonpromenad.
Hem, och jag strök lite kläder, målade naglarna, försökte läsa lite i solen på balkongen...
Sen var det dags för begravningen.
Mamma och jag satte oss i bilen med TUNGA sinnen.
Solen sken, det gjorde inte vi.
Sen räckte det ju med att komma in i kapellet och träffa familjen så började jag nästan direkt gråta.
Man kunde ju ha önskat att få träffa dessa underbara människor under helt andra omständigheter.
Och när man sen kom in och såg kistan med porträttet på, vi satt oss nära och precis runt kistan, och musiken började spela...
Nä, då bölade jag värre än värst.
Ja, och jag tycker också att det är så jobbigt när dom närmaste gråter, man vet hur det är att mista en när och kär...
Det gör ont i mig med!
FAST...
Även om vi grät, och det är sorgligt med begravning, så var det en mycket FIN och ljus begravning.
Det fanns även plats för lite skratt, ljusa minnen och en förhoppning att dom döda ändå har det bra i himlen också!
Den helt nybakade och unga prästen var jätteduktig.
Efter begravningsgudstjänsten var vi bjudna på en sen lunch på Lindgården.
Då har man ju liksom gråtit ut, blivit av med allt det sorgliga, och kunde ha det trevligt i vännens anda!
Han var med, porträttet stod på ett bord brevid med ett ljus.
Vi blev bjudna på en fantastisk rådjurssadel med tillbehör och schwartzwaldtårta till kaffet.
Vi åt, drack, mindes, skrattade och ett litet tal blev det också.
Det är jobbigt med begravning, men det finns något fint med att ta ett ljust avsked också.
Och det blev detta.
Efter väldigt många timmar så åkte vi hem till oss och med hem följde barnbarnet (hon är vuxen, men tillika barnbarn ändå ;) i familjen, hon ville träffa MILOU!
Sen kom resten av familjen efter ett tag, och vi hade en mysig liten pratstund till.
Det två av familjemedlemmarna var helt på det klara med när dom gick utanför dörren var:
Dom ville OCKSÅ ha en Milou!
Ja, finns det någon som INTE vill ha en Milou efter att ha träffat henne...?
Nej, faktiskt inte nån.
Förutom HUNDFOTOGRAFEN då kanske, som sambon sa.
Nu är jag faktiskt väldigt trött, tog en dusch till när dom andra gått, och på med en ren pyjamas.
Har krypit upp i soffan med Milou och snuffar/gosar med henne.
Sambon i den andra soffan.
Vi ska se Idol.
Det har varit en lång dag, och en väldigt fin dag...
Trots att den har varit sorglig också.
Men det är som jag skrev för någon vecka sedan, jag är helt övertygad att "Gubbmaffian", sitter på Restaurang Himmelriket och tar sig varsinn grogg ikväll.
Äter oxfilé och tittar ner på oss stackare som är kvar här nere.
Frukost, och min och Leo´s morgonmys med flingsnacks-gos, blev invaderad av Milou!
Hon ville OCKSÅ vara med, hon ville inte vara utanför.
Även om hon inte gillar flingor i vanliga fall...
Gillade hon det NATURLIGTVIS det just idag, bara för att Leo gillar flingor!
Mhm, vad har du där då som den grå hårbollen gnager på, aha, flingor...
Vänta här nu, jag vill ju OXÅ ha, varför får bara hårbollen...?
HA, nu kastar jag mig fram och kniper en wasaflinga!!!
Och så knapra hon väl i sig den där flingan och några till, men inte var det någon höjdare direkt.
Men kaninen åt ju så...
När vi sen fått iväg sonen till skolan, drog vi som vanligt till Hällarna och hade en underbar, solig och varm morgonpromenad.
Hem, och jag strök lite kläder, målade naglarna, försökte läsa lite i solen på balkongen...
Sen var det dags för begravningen.
Mamma och jag satte oss i bilen med TUNGA sinnen.
Solen sken, det gjorde inte vi.
Sen räckte det ju med att komma in i kapellet och träffa familjen så började jag nästan direkt gråta.
Man kunde ju ha önskat att få träffa dessa underbara människor under helt andra omständigheter.
Och när man sen kom in och såg kistan med porträttet på, vi satt oss nära och precis runt kistan, och musiken började spela...
Nä, då bölade jag värre än värst.
Ja, och jag tycker också att det är så jobbigt när dom närmaste gråter, man vet hur det är att mista en när och kär...
Det gör ont i mig med!
FAST...
Även om vi grät, och det är sorgligt med begravning, så var det en mycket FIN och ljus begravning.
Det fanns även plats för lite skratt, ljusa minnen och en förhoppning att dom döda ändå har det bra i himlen också!
Den helt nybakade och unga prästen var jätteduktig.
Efter begravningsgudstjänsten var vi bjudna på en sen lunch på Lindgården.
Då har man ju liksom gråtit ut, blivit av med allt det sorgliga, och kunde ha det trevligt i vännens anda!
Han var med, porträttet stod på ett bord brevid med ett ljus.
Vi blev bjudna på en fantastisk rådjurssadel med tillbehör och schwartzwaldtårta till kaffet.
Vi åt, drack, mindes, skrattade och ett litet tal blev det också.
Det är jobbigt med begravning, men det finns något fint med att ta ett ljust avsked också.
Och det blev detta.
Efter väldigt många timmar så åkte vi hem till oss och med hem följde barnbarnet (hon är vuxen, men tillika barnbarn ändå ;) i familjen, hon ville träffa MILOU!
Sen kom resten av familjen efter ett tag, och vi hade en mysig liten pratstund till.
Det två av familjemedlemmarna var helt på det klara med när dom gick utanför dörren var:
Dom ville OCKSÅ ha en Milou!
Ja, finns det någon som INTE vill ha en Milou efter att ha träffat henne...?
Nej, faktiskt inte nån.
Förutom HUNDFOTOGRAFEN då kanske, som sambon sa.
Nu är jag faktiskt väldigt trött, tog en dusch till när dom andra gått, och på med en ren pyjamas.
Har krypit upp i soffan med Milou och snuffar/gosar med henne.
Sambon i den andra soffan.
Vi ska se Idol.
Det har varit en lång dag, och en väldigt fin dag...
Trots att den har varit sorglig också.
Men det är som jag skrev för någon vecka sedan, jag är helt övertygad att "Gubbmaffian", sitter på Restaurang Himmelriket och tar sig varsinn grogg ikväll.
Äter oxfilé och tittar ner på oss stackare som är kvar här nere.
Var finns pappan?
Jag tar tillbaka vad jag skrev nyss om Idol.
Roshana vinner INTE, det gör däremot MOLLY!
Hon är ju så bra så man smäller av, vilken röst.
Och appropå tv, så är det ju två älsklingar som jag INTE borde se när jag ska gå och lägga mig på kvällarna, Filip och Fredrik.
För jag blir pigg av allt fnissade och skrattande.
Igår var inget undantag, dom gjorde så jag blev pigg och vaken igen.
"Breaking News" har väl varit lite lagom svajigt, men på sluttampen har det blivit lika bra som alltid när dom där två är i farten.
Och den där 100-åriga pantertanten som varit med...
Jag skulle vilja att hon var min mormor!
Hur skön får man bli?
Igår...
Var så även den där SUPER-idiot-KNÄPPGÖKEN/Hollywoodfrun, Gunilla med i programmet.
Hon ni vet, den numera berömda barnmisshandlaren.
Hon som i förra programmet tvingade sitt lilla barn sjunga och uppträda i en djävla "Disney-prinsessklänning" på någon djävla skitresort.
UPPENBART mycket SJUK och medtagen i feber och halsont.
Hon som tror att hennes barn har en större talalng är vad hon tyvärr har.
När barnet dessutom kräks innan uppträdandet, så säger Gunilla inne på toaletten, något i stil med:
"Det var jag som bad GUD att du skulle kräkas..."
Jag är helt övertygad om att gud APSELUT inte skulle vilja att Erika/barnet skulle straffas på det sättet, och framkalla den där kräkandet om den där djävla kärringen till morsa bad honom.
Han borde istället sända ett straff över Gunilla-mamman, ett hårt straff.
Han borde låta någon STOR, typ en jätte, kräkas väldigt mycket och väldigt länge över henne.
Koppla in Soc, för hon är ju helt sjuk i huvudet.
Ja, hon tror att hennes dotter typ kommer bli den nya Celine Dion, hon tror dessutom att hennes dotter kommer tacka henne om X antal år när hon har breakat inom popvärlden.
Eller hur...
NOT!
Vet ni vad jag tror?
Jag tror att det där stackars barnet kommer få anorexi, kanske något annat självskadebeteende och sen behöva ÅRTIONDEN av terapi.
Om hon överlever mentalt alls.
Tankarna går direkt till Michael Jackson, Judy Garland, Drew Barrymoore, Britney Spears och alla andra barnstjärnor som det gått åt helvete för.
Vissa klarade sig, vissa tog sitt liv.
Jag tyckte förra säsongen var lika bedrövlig för den lilla tösen.
Jag blir rent förbannad när jag ser kärringen på tv och vill slå henne på käften.
Min fråga är dessutom:
VAR FINNS PAPPAN???
Nu ska jag gå och sova, imorgon blir en ny, men TUFF dag.
Roshana vinner INTE, det gör däremot MOLLY!
Hon är ju så bra så man smäller av, vilken röst.
Och appropå tv, så är det ju två älsklingar som jag INTE borde se när jag ska gå och lägga mig på kvällarna, Filip och Fredrik.
För jag blir pigg av allt fnissade och skrattande.
Igår var inget undantag, dom gjorde så jag blev pigg och vaken igen.
"Breaking News" har väl varit lite lagom svajigt, men på sluttampen har det blivit lika bra som alltid när dom där två är i farten.
Och den där 100-åriga pantertanten som varit med...
Jag skulle vilja att hon var min mormor!
Hur skön får man bli?
Igår...
Var så även den där SUPER-idiot-KNÄPPGÖKEN/Hollywoodfrun, Gunilla med i programmet.
Hon ni vet, den numera berömda barnmisshandlaren.
Hon som i förra programmet tvingade sitt lilla barn sjunga och uppträda i en djävla "Disney-prinsessklänning" på någon djävla skitresort.
UPPENBART mycket SJUK och medtagen i feber och halsont.
Hon som tror att hennes barn har en större talalng är vad hon tyvärr har.
När barnet dessutom kräks innan uppträdandet, så säger Gunilla inne på toaletten, något i stil med:
"Det var jag som bad GUD att du skulle kräkas..."
Jag är helt övertygad om att gud APSELUT inte skulle vilja att Erika/barnet skulle straffas på det sättet, och framkalla den där kräkandet om den där djävla kärringen till morsa bad honom.
Han borde istället sända ett straff över Gunilla-mamman, ett hårt straff.
Han borde låta någon STOR, typ en jätte, kräkas väldigt mycket och väldigt länge över henne.
Koppla in Soc, för hon är ju helt sjuk i huvudet.
Ja, hon tror att hennes dotter typ kommer bli den nya Celine Dion, hon tror dessutom att hennes dotter kommer tacka henne om X antal år när hon har breakat inom popvärlden.
Eller hur...
NOT!
Vet ni vad jag tror?
Jag tror att det där stackars barnet kommer få anorexi, kanske något annat självskadebeteende och sen behöva ÅRTIONDEN av terapi.
Om hon överlever mentalt alls.
Tankarna går direkt till Michael Jackson, Judy Garland, Drew Barrymoore, Britney Spears och alla andra barnstjärnor som det gått åt helvete för.
Vissa klarade sig, vissa tog sitt liv.
Jag tyckte förra säsongen var lika bedrövlig för den lilla tösen.
Jag blir rent förbannad när jag ser kärringen på tv och vill slå henne på käften.
Min fråga är dessutom:
VAR FINNS PAPPAN???
Nu ska jag gå och sova, imorgon blir en ny, men TUFF dag.
Snacka om velpotta...
Jag måste bara börja med att skriva att...
Både JAG och Nybyggarkussen är fan allvarligt sjuka!
Sjukt sjuka!
Hon har legat i bikini borta i norge och solat, och jag har suttit på balkongen och stekt jag också.
Vi HAR brunorexi, ingen tvekan om den saken.
Undrar om kognitiv beteendeterapi kan hjälpa oss...?
Börjar nog bli läge för det snart faktiskt
Innan våran hud krackelerar for good!
Ja, men innan jag kom ut på balkongen hann jag faktiskt dammsuga lägenheten också.
Men det vart en lek med döden...
Jag menar värken.
För värken drog igång, men jag kände att jag TAR om det blir bestående, för jag står inte ut med skiten/dammråttorna på golven.
Och värken drog igång, men försvann TACK & LOV när jag suttit och vilat ett tag sen på balkongen.
Det har jag inte varit bortskämd med på länge, värken har ju varit väldigt taskig.
Men idag försvann den, det börjar gå åt rätt håll igen
Ja, sen satte jag mig på balkongen med laktosfri filmjölk och lite flingor, äpple från dom egna äppelträden.
En riktig sommarlunch en härlig sensommardag!
Jag läste ut boken "Hjärtblad" av Aino Trossel, ÄNTLIGEN.
Det var en djäkligt seg bok och jag har snigelläst den, och den var tyvärr inte bra tycker jag.
Och nu är jag äntligen klar med den.
Jag blev inte gripen alls av boken, jag tyckte hon skummade igenom "Hulda"/huvudpersonens liv i ett enda huj!
Ett tag fastnade jag lite i handlingen faktiskt, den tog sig i den lite dåliga början.
Men sen när Hulda kom till Stockholm och lämnade Malung, då blev det bar snabbspolning i skrivandet.
Ja, bara mitt personliga omdöme.
Den berörde mig icke!
Nu har jag börjat på en amerikansk "slaskroman", tror jag iallafall...
"Ensamma hjärtan och hemlösa hundar"
Bara läste baksidan lite snabbt i affären, handlar om en kvinna som blir dumpad av sin kille, blir av med sitt jobb och sen ärver ett hus av en gammal släkting och en massa hemlösa hundar.
Plus träffar en SEXIG veterinär.
I rutig skjorta.
Som sagt, slaskroman...
Men jag fastnade för det där med dom hemlösa hundarna och den sexige veterinären
Jag återkommer med omdöme när jag läst klart.
När jag glassat och slappat klart på balkongen sent på eftermiddagen, drog jag på Öster och handlade.
Jag hittade YTTERLIGARE en svart blus på HM som jag köpte, till begravningen.
Ja, jag kan inte bestämma mig, så en av blusarna ska jag ha, den andra lämnar jag tillbaka på lördag.
Snacka om velpotta.
Tänk att det ska vara så svårt ibland att känna sig bekväm och nöjd...?
Så blev det garninhandel till den beställda ponchon, och lite behövliga kroppsprodukter!
När jag sen cyklade hem från Öster var klockan 18.20, och det var fortfarande ljummet ute.
Jag hade bara en kofta på mig.
Nu ska jag fortsätta se på Idol med sonen, undrar om inte Roshana kommer vinna hela rasket?
Hon är grym, sen får juryn säga vad fan dom vill.
Både JAG och Nybyggarkussen är fan allvarligt sjuka!
Sjukt sjuka!
Hon har legat i bikini borta i norge och solat, och jag har suttit på balkongen och stekt jag också.
Vi HAR brunorexi, ingen tvekan om den saken.
Undrar om kognitiv beteendeterapi kan hjälpa oss...?
Börjar nog bli läge för det snart faktiskt
Innan våran hud krackelerar for good!
Ja, men innan jag kom ut på balkongen hann jag faktiskt dammsuga lägenheten också.
Men det vart en lek med döden...
Jag menar värken.
För värken drog igång, men jag kände att jag TAR om det blir bestående, för jag står inte ut med skiten/dammråttorna på golven.
Och värken drog igång, men försvann TACK & LOV när jag suttit och vilat ett tag sen på balkongen.
Det har jag inte varit bortskämd med på länge, värken har ju varit väldigt taskig.
Men idag försvann den, det börjar gå åt rätt håll igen
Ja, sen satte jag mig på balkongen med laktosfri filmjölk och lite flingor, äpple från dom egna äppelträden.
En riktig sommarlunch en härlig sensommardag!
Jag läste ut boken "Hjärtblad" av Aino Trossel, ÄNTLIGEN.
Det var en djäkligt seg bok och jag har snigelläst den, och den var tyvärr inte bra tycker jag.
Och nu är jag äntligen klar med den.
Jag blev inte gripen alls av boken, jag tyckte hon skummade igenom "Hulda"/huvudpersonens liv i ett enda huj!
Ett tag fastnade jag lite i handlingen faktiskt, den tog sig i den lite dåliga början.
Men sen när Hulda kom till Stockholm och lämnade Malung, då blev det bar snabbspolning i skrivandet.
Ja, bara mitt personliga omdöme.
Den berörde mig icke!
Nu har jag börjat på en amerikansk "slaskroman", tror jag iallafall...
"Ensamma hjärtan och hemlösa hundar"
Bara läste baksidan lite snabbt i affären, handlar om en kvinna som blir dumpad av sin kille, blir av med sitt jobb och sen ärver ett hus av en gammal släkting och en massa hemlösa hundar.
Plus träffar en SEXIG veterinär.
I rutig skjorta.
Som sagt, slaskroman...
Men jag fastnade för det där med dom hemlösa hundarna och den sexige veterinären
Jag återkommer med omdöme när jag läst klart.
När jag glassat och slappat klart på balkongen sent på eftermiddagen, drog jag på Öster och handlade.
Jag hittade YTTERLIGARE en svart blus på HM som jag köpte, till begravningen.
Ja, jag kan inte bestämma mig, så en av blusarna ska jag ha, den andra lämnar jag tillbaka på lördag.
Snacka om velpotta.
Tänk att det ska vara så svårt ibland att känna sig bekväm och nöjd...?
Så blev det garninhandel till den beställda ponchon, och lite behövliga kroppsprodukter!
När jag sen cyklade hem från Öster var klockan 18.20, och det var fortfarande ljummet ute.
Jag hade bara en kofta på mig.
Nu ska jag fortsätta se på Idol med sonen, undrar om inte Roshana kommer vinna hela rasket?
Hon är grym, sen får juryn säga vad fan dom vill.
Är riktigt besviken...
Nu är jag riktigt besviken här...
När jag ännu var på jobbet, gick ut och låste upp min cykel och förberedde för hemgång, SKEN SOLEN och himlen var klarblå.
När jag sen ska cykla hem, har tagit på mig solbrillorna och ser framemot kaffe på balkongen...
Då kommer världens tjockaste molntäcket och breder ut sig över stan!
Nej, nej, nej...
Det här går jag typ inte med på, här har jag LADDAT för solsken och 20 grader på min lediga dag!
Och så blir det molntäcke istället.
Måtte det spricka upp, för här har jag tänkt vårda min lediga dag med hundpromenad och sen skulle jag och Milousan gå till "Leva" och dricka GO´FIKA i solen.
Bara hon och jag och mysa.
Jag hoppas molnen skingras och vi får den där toppendagen/dagarna som vi nu har blivit lovade av alla meterologer på tv.
Snopet!
Igår såg jag såklart "Den stora matresan" med slafsnissen Per Moberg.
Ja, är det från gotland så MÅSTE man ju se.
Det var ganska trist och tråkigt.
Och så dom obligatoriska "turistvyerna" inklippta hit och dit.
Not imponerad.
Det som DÄREMOT imponerade i programmet var bonden och kossorna på Ejmundsgård.
Där fick kossorna gå i superstora boxar, Elvis spelandes i ladugården och en MASSAGEBORSTE som dom kunde gå och få "borstmassge" närhelst dom vill.
Och kossorna...
Dom såg ju jättefina och vackra ut, och LYCKLIGA.
Ja, det såg så härligt ut, att jag själv satt och ville vara en kossa och bo på den där gården,
få borstmassage och lyssna på Elvis dagarna i ända.
Tugga och idissla lite hö i alla mina fyra magar, i resten av mina dagar.
Kossan Madeleine, det låter fint...
Tycker jag.
Nu...
Kommer solen, jippie!!!!
Sitta här och mögla, DET har jag inte lust eller tid med.
Nu har jag hunnit med några rader, nu ska jag ut, jag återkommer senare.
Jag är INTE besviken längre.
När jag ännu var på jobbet, gick ut och låste upp min cykel och förberedde för hemgång, SKEN SOLEN och himlen var klarblå.
När jag sen ska cykla hem, har tagit på mig solbrillorna och ser framemot kaffe på balkongen...
Då kommer världens tjockaste molntäcket och breder ut sig över stan!
Nej, nej, nej...
Det här går jag typ inte med på, här har jag LADDAT för solsken och 20 grader på min lediga dag!
Och så blir det molntäcke istället.
Måtte det spricka upp, för här har jag tänkt vårda min lediga dag med hundpromenad och sen skulle jag och Milousan gå till "Leva" och dricka GO´FIKA i solen.
Bara hon och jag och mysa.
Jag hoppas molnen skingras och vi får den där toppendagen/dagarna som vi nu har blivit lovade av alla meterologer på tv.
Snopet!
Igår såg jag såklart "Den stora matresan" med slafsnissen Per Moberg.
Ja, är det från gotland så MÅSTE man ju se.
Det var ganska trist och tråkigt.
Och så dom obligatoriska "turistvyerna" inklippta hit och dit.
Not imponerad.
Det som DÄREMOT imponerade i programmet var bonden och kossorna på Ejmundsgård.
Där fick kossorna gå i superstora boxar, Elvis spelandes i ladugården och en MASSAGEBORSTE som dom kunde gå och få "borstmassge" närhelst dom vill.
Och kossorna...
Dom såg ju jättefina och vackra ut, och LYCKLIGA.
Ja, det såg så härligt ut, att jag själv satt och ville vara en kossa och bo på den där gården,
få borstmassage och lyssna på Elvis dagarna i ända.
Tugga och idissla lite hö i alla mina fyra magar, i resten av mina dagar.
Kossan Madeleine, det låter fint...
Tycker jag.
Nu...
Kommer solen, jippie!!!!
Sitta här och mögla, DET har jag inte lust eller tid med.
Nu har jag hunnit med några rader, nu ska jag ut, jag återkommer senare.
Jag är INTE besviken längre.
Norpat åt mig...
Jag släpade mig isäng INNAN Idol var slut igår.
Jag var så trött så jag somnade så fort jag la huvudet på kudden!
Vaknade 05.30 av mig själv.
Pigg och utvilad.
Då kunde jag ju ligga och dra mig väldigt länge innan mobilen ringde.
Jag tror det var lite såhär igår...
Att eftersom jag hade så himla, himla, himla ont i nacken och värk i kroppen, sovit dåligt pga av värken, och ändå gjorde en massa saker, då bränner man mer energi.
Brände ljuset i båda ändar liksom.
Jag borde stannat hemma och inte gjort ett smack, inget möte, inga ärenden, ingen hundpromenad, kanske bara träffat "ponchobeställaren" och inget mer.
Men...
Nu gjorde jag inte det.
Och idag ska jag jobba och är TACK & LOV helt som vanligt igen!
Sömn = Bästa medicinen!
När jag vaknade var det för övrigt becksvart, jag trodde det var mitt i natten.
Den ytterst svaga soluppgången kommer nu, klockan 06.59.
Läste nyss Mats Perssons krönika i GT, han var ungefär lika förbannad på Säves F-hus/Säveskolan som jag.
På kommungubbar (och kommungummor) som slår näven i bordet och "Nu djäklar måste vi göra något, så här kan inte eleverna och lärarna ha det" varje gång det blåser upp till storm om det där skithuset.
Sen gör någon skitåtgärd som ändå inte hjälper, och vidare håller varandra bakom ryggen.
BRA KRÖNIKA, träffande, läs.
(finns säkert på HELA GOTLAND.se eller köp tidningen ;)
Tänkte när jag såg min nya jacka imorse att:
Det är tur att inte jag jobbar i klädaffär!
Jag hade förmodligen köpt ihjäl mig.
Nästa tanke var:
Undrar hur mycket RABATT har man när man jobbar i klädaffär?
Jag hade förmodligen varje gång jag skulle packa upp alla nya kläder, som skall ut i butik...
Velat ha merparten av kläderna.
Och norpat åt mig/köpt innan det ens hamnat på galgen.
Det hade typ aldrig kommit ut några kläder i affären, iallafall inte i storlek S.
För om jag har ett "missbruk" som jag VERKLIGEN numera håller i schack, och som jag ändå lyckas BÄTTRE med nu...
Än förr.
Så är det kläder.
Jag köper nåt hit och dit, inte en HELT NY GARDEROB varje månad.
Men...
Det är tur att jag har köpt mig en symaskin, nu kan jag sy själv.
Inte allt, men det ska bli mycket!
Nu måste jag till jobbet, vi ses imorgon.
Jag var så trött så jag somnade så fort jag la huvudet på kudden!
Vaknade 05.30 av mig själv.
Pigg och utvilad.
Då kunde jag ju ligga och dra mig väldigt länge innan mobilen ringde.
Jag tror det var lite såhär igår...
Att eftersom jag hade så himla, himla, himla ont i nacken och värk i kroppen, sovit dåligt pga av värken, och ändå gjorde en massa saker, då bränner man mer energi.
Brände ljuset i båda ändar liksom.
Jag borde stannat hemma och inte gjort ett smack, inget möte, inga ärenden, ingen hundpromenad, kanske bara träffat "ponchobeställaren" och inget mer.
Men...
Nu gjorde jag inte det.
Och idag ska jag jobba och är TACK & LOV helt som vanligt igen!
Sömn = Bästa medicinen!
När jag vaknade var det för övrigt becksvart, jag trodde det var mitt i natten.
Den ytterst svaga soluppgången kommer nu, klockan 06.59.
Läste nyss Mats Perssons krönika i GT, han var ungefär lika förbannad på Säves F-hus/Säveskolan som jag.
På kommungubbar (och kommungummor) som slår näven i bordet och "Nu djäklar måste vi göra något, så här kan inte eleverna och lärarna ha det" varje gång det blåser upp till storm om det där skithuset.
Sen gör någon skitåtgärd som ändå inte hjälper, och vidare håller varandra bakom ryggen.
BRA KRÖNIKA, träffande, läs.
(finns säkert på HELA GOTLAND.se eller köp tidningen ;)
Tänkte när jag såg min nya jacka imorse att:
Det är tur att inte jag jobbar i klädaffär!
Jag hade förmodligen köpt ihjäl mig.
Nästa tanke var:
Undrar hur mycket RABATT har man när man jobbar i klädaffär?
Jag hade förmodligen varje gång jag skulle packa upp alla nya kläder, som skall ut i butik...
Velat ha merparten av kläderna.
Och norpat åt mig/köpt innan det ens hamnat på galgen.
Det hade typ aldrig kommit ut några kläder i affären, iallafall inte i storlek S.
För om jag har ett "missbruk" som jag VERKLIGEN numera håller i schack, och som jag ändå lyckas BÄTTRE med nu...
Än förr.
Så är det kläder.
Jag köper nåt hit och dit, inte en HELT NY GARDEROB varje månad.
Men...
Det är tur att jag har köpt mig en symaskin, nu kan jag sy själv.
Inte allt, men det ska bli mycket!
Nu måste jag till jobbet, vi ses imorgon.
Orkar jag bry mig...
Nä, nu är jag VERKLIGEN slut som artist för idag!
Den här dagen har verkligen INTE varit kul, värkmässigt.
Jag är nära avlidandets brant!
Lite gnälligt på bloggen den senaste veckan, men...
Man kan ju inte vara uppåt jämt.
Kvällsmaten har fått bli utlejd på sambon, jag kan knappt röra mig nu.
Sitter som en blöt fläck i soffan och...
DÖR!
Morgondagens packning inför jobbet är redan klar.
Jag inväntar endast sänggående efter Idol.
Låter väl som en kul kväll eller hur?
Orkar jag bry mig om världen i övrigt just idag?
Nä.
Orkar jag bry mig om nå´t överhuvudtaget?
Nä.
Så det är nog bästa att jag avslutar, jag har inget inspirerande att skriva om what so ever.
Jag kommer tillbaka imorgonbitti med ett "glatt och utvilat" humör
Slut för idag och tack för idag!
Den här dagen har verkligen INTE varit kul, värkmässigt.
Jag är nära avlidandets brant!
Lite gnälligt på bloggen den senaste veckan, men...
Man kan ju inte vara uppåt jämt.
Kvällsmaten har fått bli utlejd på sambon, jag kan knappt röra mig nu.
Sitter som en blöt fläck i soffan och...
DÖR!
Morgondagens packning inför jobbet är redan klar.
Jag inväntar endast sänggående efter Idol.
Låter väl som en kul kväll eller hur?
Orkar jag bry mig om världen i övrigt just idag?
Nä.
Orkar jag bry mig om nå´t överhuvudtaget?
Nä.
Så det är nog bästa att jag avslutar, jag har inget inspirerande att skriva om what so ever.
Jag kommer tillbaka imorgonbitti med ett "glatt och utvilat" humör
Slut för idag och tack för idag!
Gissa vem...
Gissa vem som sovit dåligt pga av värk...?
Gissa vem som GLÖMDE att ta sin medicin igår...?
Ja, det måste väl vara jag då!
Så djävla typiskt, när jag nu hade en bra dag igår, så glömmer jag ta medicinen till eftermiddagen OCH NATTEN!
Jag har svettats som en gris pga av smärtan idag, men det var bara att bita ihop och gå på p-mötet.
Egentligen hade tänkte jag först skita i mötet, men jag bet ihop som sagt...
För det var ändå JAG som hade mest punkter på listan!
När mötet var över, gjorde jag snabbt mina ärenden, lämna tillbaka garn, köpa begravningsblus (Nu är jag HELT nöjd med mina kläder...), hämta min nya jacka (såååååå djävla snygg på :) och sen hem och ta en dusch.
Äntligen.
Det var behövligt, och nacken är stel som en eldgaffel.
Jag hoppas en liten hundpromenad snart, kan mjuka upp den lite iallafall.
Dessutom är jag jättetrött, när man har värk måste man koncentrera sig så in i helvete, för annars glömmer man hälften.
Man blir helt slut.
Jag återkommer senare.
Gissa vem som GLÖMDE att ta sin medicin igår...?
Ja, det måste väl vara jag då!
Så djävla typiskt, när jag nu hade en bra dag igår, så glömmer jag ta medicinen till eftermiddagen OCH NATTEN!
Jag har svettats som en gris pga av smärtan idag, men det var bara att bita ihop och gå på p-mötet.
Egentligen hade tänkte jag först skita i mötet, men jag bet ihop som sagt...
För det var ändå JAG som hade mest punkter på listan!
När mötet var över, gjorde jag snabbt mina ärenden, lämna tillbaka garn, köpa begravningsblus (Nu är jag HELT nöjd med mina kläder...), hämta min nya jacka (såååååå djävla snygg på :) och sen hem och ta en dusch.
Äntligen.
Det var behövligt, och nacken är stel som en eldgaffel.
Jag hoppas en liten hundpromenad snart, kan mjuka upp den lite iallafall.
Dessutom är jag jättetrött, när man har värk måste man koncentrera sig så in i helvete, för annars glömmer man hälften.
Man blir helt slut.
Jag återkommer senare.
Vad i heligaste Värmland...
Dagen har varit bra, och jag har tagit det superlugnt.
Vilat, solat, läst och bara virkat lite på linnet.
Nacken känns mycket bättre än på flera dagar, men det ligger ändå och lurar under ytan.
Men vila i några dagar till, så blir det nog finemang om jag har tur.
Så, appropå det där linnet jag börjat på då...
Jo, jag var inne på COOP och skulle köpa mer garn, och detta garn och JUST den färgen har ju ALLTID funnits där.
Jag köpte det duvblågarnet som jag hade ett nystan kvar av, senast i våras.
Kom dit idag, så fanns inte färgen KVAR!!!!!
Den var borta från hyllorna och FULA, omoderna färger där nu.
Typ APRIKOS, mintgrönt och julröd m.m.
Men vad i helvete!?
Vad i heligaste värmland tänker inköparen av garn på COOP?
Dessutom var det snygga cerisa garnet också borta ur sortimentet.
Jag blev...
SUR som en citron.
Minst sagt.
Här har jag börjat på en tröja/linne och så finns inte garnet kvar, och så ska jag ju göra en cerise taklampa som matchar lampan i fönstret som jag gjorde häromdagen.
Men då gick ju det i stöpet också!
Eller...?
Nej då, jag gick in på "Sticklust" och hittade samma garn och samma färger som jag vill ha!
Hipp, hipp, hurra!
Visserligen kostar det mig 45 spänn i frakt, men det får det väl vara värt då.
Jag får ju dom färgerna som jag vill ha, och dessutom brukar det gå snabbt när man beställt därifrån.
Jag ska ändå vila nacken några dagar till.
Perfekt, garnkrisen LÖST!
Djävla COOP dock.
Jag såg på väderkartan för torsdag och fredag...
Det ska bli samma som idag, 20 grader.
Man kan bli lycklig för mindre!
Solen kom ju tillbaka under dagen, så jag hamnade såklart på balkongen.
Jag måste förresten kolla av vad som gäller inför begravningen i klädväg på fredag.
Har hittat en svart, tunn blus på HM, som jag kan ha till mina svarta byxor ifall det är svart klädkod som gäller.
Annars har jag en marinblå klänning med vita blommor och en matchande tunn kofta som alternativ, och dom svarta pumpsen.
Ja, klädseln är klar, behöver bara veta vilket alternativ jag KAN välja.
Jag har hellre klänning än byxor faktiskt, men är det svart...
Då är dom tunna, nya byxorna med blus, det enda alternativet.
Nu ska jag gå och lägga mig, imorgon väntar personalmöte och sen lite shopping.
Sen...
Balkongen, om det är sol.
Solbrännan måste ju bevaras...
Klart slut från Krokodilväskan!
Jag klippte henne rätt i pulpan...
Idag började dagen tidigt, jag gick även och la mig tidigt.
På spikmattan!
Den har blivit min bästa vän igen.
Men jag somnade som en stock, på mattan.
Vaknade tidigt och iväg med sonen till skolan, sen...
Drog jag och Milou till Hällarna!
Det var SÅ vackert idag, och jag förbannar att jag inte tog med mig mobil eller kamera.
För jag hade kunnat ta underbara bilder.
Vi gick en långpromenad idag för dels var vädret så härligt och varmt, inge folk och man ville liksom inte gå hem.
Så vi gick länge, och vi gick nere vid havet och Milou kom hem som en lortgris.
Det har blivit dusch och så har jag gjort en MEGATABBE!
Jag brukar passa på att klippa hennes klor när hon är nyrastad och nybadad, då är hon ju rätt lugn och trött.
Idag...
Klippte jag henne rätt i pulpan i den ENDA svarta klon hon har!
Satan i gatan så rädd både hon och jag blev, och vad det blöder.
Och FAN...
När jag sen skulle försöka klippa resten av klorna, som alla är vita, då skakade min hand så där obehagligt, jag fick en klump i magen, blev skitnervös...
Och hon med då naturligtvis!
Samma "syndrom" som när jag gjorde samma tabbe med Filsan.
Fan, fan, fan.
Ja, det var bara att lägga ner, jag måste ha någon som håller henne när jag klipper för nu MÄRKER hon hur osäker jag blir...
Och då blir ju hon det också, skit och pannkaka!
Ja, inte mycket att göra åt just nu iallafall.
Jag har kommit en liten bit på tröjan/linnet...
Mönstret blir jättefint, tycker jag.
Det kommer bli ett romantiskt linne, och det kommer få ett gräddvitt band som "skärp" sen.
Jag ska ta mig till COOP efter p-mötet imorgon och köpa mer garn till tröjan, och till lampskärmen som jag ska ha i sovrummet också.
Jag hoppas färgnyansen kommer stämma, för ibland kan det skilja jättemycket om man köpt garn från olika färg bad och då...
Får jag börja om.
Idag kommer jag dock inte virka så mycket, för nacken behöver verkligen vila.
Nu börjar det dra in moln här, jag som skulle sätta mig ute och läsa i solen.
Det får bli en dusch istället då.
Återkommer lite senare.
På spikmattan!
Den har blivit min bästa vän igen.
Men jag somnade som en stock, på mattan.
Vaknade tidigt och iväg med sonen till skolan, sen...
Drog jag och Milou till Hällarna!
Det var SÅ vackert idag, och jag förbannar att jag inte tog med mig mobil eller kamera.
För jag hade kunnat ta underbara bilder.
Vi gick en långpromenad idag för dels var vädret så härligt och varmt, inge folk och man ville liksom inte gå hem.
Så vi gick länge, och vi gick nere vid havet och Milou kom hem som en lortgris.
Det har blivit dusch och så har jag gjort en MEGATABBE!
Jag brukar passa på att klippa hennes klor när hon är nyrastad och nybadad, då är hon ju rätt lugn och trött.
Idag...
Klippte jag henne rätt i pulpan i den ENDA svarta klon hon har!
Satan i gatan så rädd både hon och jag blev, och vad det blöder.
Och FAN...
När jag sen skulle försöka klippa resten av klorna, som alla är vita, då skakade min hand så där obehagligt, jag fick en klump i magen, blev skitnervös...
Och hon med då naturligtvis!
Samma "syndrom" som när jag gjorde samma tabbe med Filsan.
Fan, fan, fan.
Ja, det var bara att lägga ner, jag måste ha någon som håller henne när jag klipper för nu MÄRKER hon hur osäker jag blir...
Och då blir ju hon det också, skit och pannkaka!
Ja, inte mycket att göra åt just nu iallafall.
Jag har kommit en liten bit på tröjan/linnet...
Mönstret blir jättefint, tycker jag.
Det kommer bli ett romantiskt linne, och det kommer få ett gräddvitt band som "skärp" sen.
Jag ska ta mig till COOP efter p-mötet imorgon och köpa mer garn till tröjan, och till lampskärmen som jag ska ha i sovrummet också.
Jag hoppas färgnyansen kommer stämma, för ibland kan det skilja jättemycket om man köpt garn från olika färg bad och då...
Får jag börja om.
Idag kommer jag dock inte virka så mycket, för nacken behöver verkligen vila.
Nu börjar det dra in moln här, jag som skulle sätta mig ute och läsa i solen.
Det får bli en dusch istället då.
Återkommer lite senare.
Hon har sin egen FANCLUB hon...
Dagen har gått och jag med den.
Jag hamnade icke så förvånande på balkongen, i solen.
Sprang ut och in och ville göra något annat än det jag höll på med.
Visste inte om jag skulle virka på den tråkiga grå sjalen, göra en DUK, eller något annat.
Inspirationen var borta.
TILLSLUT, precis innan jag skulle ut och gå hundpromenad, kom jag fram till ett beslut, det blev detta...
Jag har ju för sjutton en hel skatt med mönster att gräva ur.
Jag kände:
Dags att komma igång med lite virkade kläder.
Jag valde ett duv-gråblått bomullsgarn, som är mycket ljusare och finare än på bilden.
Fick dock börja om två gånger innan jag äntligen kom igång, det vart lite strul med garnet.
Men nu så är jag på G.
Jag kör på med detta tills jag ska sticka emellan med att göra ponchon.
Sen tog jag och sambon Milou ut på promenad på Hällarna.
Men idag kom vi ut i hel fel tidpunkt, det var alldeles för mycket folk ute på promenad.
(Eremiten har talat... )
Man måste ut tidigt på morgonen (08.00-10.00) eller senare på eftermiddagen (16.30 ->), 15.00...
Det är helt fel tid!
För många strosare ifarten.
Milou var duktig idag, stack bara en gång och "hälsade utan lov" på en fågelskådare.
Han var dock helt OK med det.
Och sambon...
Ja, han slog alltså till med den TREDJE promenaden under år 2011!
Kanske golfen har gjort lite gott trots allt
Så kom vi hem, duschade och har ätit mat.
Nu ser sambon fotboll och jag SLASK-tv.
Besök fick vi/jag också, av sonens kusin med två kompisar.
Dom ville hälsa på och gulla med Milou en stund, ja Milou, hon har sin EGEN FANCLUB hon.
Jag...
Som inte väntade mig mer besök idag, hade krypit i en ren pyjamas och dragit på mig morgonrocken.
PLUS...
Fårskinnstofflorna!
Kändes lite B att skrutta runt så när man fick "tjejbesök".
Men...
Det fick väl tösabitarna stå ut med, en trött och hängig Madde i PJ´s alltså.
Det var ju ändå inte JAG som lockade mest, det var Milousan.
Och nu kom sonen.
Det första han s när han kom innanför dörren var:
"Herregud va BRUN du är mamma!"
Jepp, jag VET, sa jag, här har solen lyst och lyst.
Sonen skulle inte komma hit förrens imorgon, men ville komma hit idag istället.
Myspys!
Det var inte så länge han blev borta då, perfekt tajmat när jag har jobbat.
Och så blir han ju kvar här i två veckor nu nästan också.
Bara att försöka stå emot när tonårshormonerna börjar SPRITTA...
Any minute now
Jag hamnade icke så förvånande på balkongen, i solen.
Sprang ut och in och ville göra något annat än det jag höll på med.
Visste inte om jag skulle virka på den tråkiga grå sjalen, göra en DUK, eller något annat.
Inspirationen var borta.
TILLSLUT, precis innan jag skulle ut och gå hundpromenad, kom jag fram till ett beslut, det blev detta...
Jag har ju för sjutton en hel skatt med mönster att gräva ur.
Jag kände:
Dags att komma igång med lite virkade kläder.
Jag valde ett duv-gråblått bomullsgarn, som är mycket ljusare och finare än på bilden.
Fick dock börja om två gånger innan jag äntligen kom igång, det vart lite strul med garnet.
Men nu så är jag på G.
Jag kör på med detta tills jag ska sticka emellan med att göra ponchon.
Sen tog jag och sambon Milou ut på promenad på Hällarna.
Men idag kom vi ut i hel fel tidpunkt, det var alldeles för mycket folk ute på promenad.
(Eremiten har talat... )
Man måste ut tidigt på morgonen (08.00-10.00) eller senare på eftermiddagen (16.30 ->), 15.00...
Det är helt fel tid!
För många strosare ifarten.
Milou var duktig idag, stack bara en gång och "hälsade utan lov" på en fågelskådare.
Han var dock helt OK med det.
Och sambon...
Ja, han slog alltså till med den TREDJE promenaden under år 2011!
Kanske golfen har gjort lite gott trots allt
Så kom vi hem, duschade och har ätit mat.
Nu ser sambon fotboll och jag SLASK-tv.
Besök fick vi/jag också, av sonens kusin med två kompisar.
Dom ville hälsa på och gulla med Milou en stund, ja Milou, hon har sin EGEN FANCLUB hon.
Jag...
Som inte väntade mig mer besök idag, hade krypit i en ren pyjamas och dragit på mig morgonrocken.
PLUS...
Fårskinnstofflorna!
Kändes lite B att skrutta runt så när man fick "tjejbesök".
Men...
Det fick väl tösabitarna stå ut med, en trött och hängig Madde i PJ´s alltså.
Det var ju ändå inte JAG som lockade mest, det var Milousan.
Och nu kom sonen.
Det första han s när han kom innanför dörren var:
"Herregud va BRUN du är mamma!"
Jepp, jag VET, sa jag, här har solen lyst och lyst.
Sonen skulle inte komma hit förrens imorgon, men ville komma hit idag istället.
Myspys!
Det var inte så länge han blev borta då, perfekt tajmat när jag har jobbat.
Och så blir han ju kvar här i två veckor nu nästan också.
Bara att försöka stå emot när tonårshormonerna börjar SPRITTA...
Any minute now
Rasismen har nått spermabankerna i danmark...
Jag bara MÅSTE börja med vädret idag igen:
HERREGUD vilket underbart väder det ÄR!
Sommar ju för fasiken.
Solen och värmen består, and I just LOVE it.
Såg som vanligt på väderprognosen imorse, och värmen verkar bara fortsätta, till och med till nästa helg.
Sjukt härligt, jag blir så lycklig.
Sol, sol, sol och åter sol.
Och varmt.
Vilken tur att jag köpte en regnställ till denna hösten, det verkar hålla borta det dåliga vädret.
Ja, jag blir lycklig.
Idag skall jag virka i solen på balkongen.
Suprise
Vad hände igår då?
Jo, det blev något folkligt, det blev marknad!
Jag som inte skulle åka på någon marknad iår hade jag ju bestämt, men igår ville Chifen, så vi drog ut till Klintehamn city!
Och det var ju faktiskt supermysigt.
Lagom med folk, massor med stånd och mat.
Jag köpte en påse hemkokta gräddkolor av "Klass 9A" och sen bara ögonshoppade resten.
Vi hamnade på BULLBODEN och fick ett bord på "Gräddhyllan" mot Donnersgatan, ute i solen.
Det var kanon.
Det blev kaffe och en kanelbulle som var stor som ett dasslock, ett väldigt stort dasslock.
Och inte nog med det...
Det var en trubadur som satt och spelade medans vi satt där.
Så vi fick bra bord, gott kaffe med bulle, kunde spana på folk och lyssna på bra musik.
Kan man ha det lyxigare?
Nä, det kan man nog inte!
Inne på Bullboden såg jag en skylt när jag stod i kö, som jag var tvungen att fota...
"Livet är kort, ät kakor..."
Så himla sant som det är skrivet!
Det var iallafall en väldigt mysig lördag på marknaden igår.
Idag, nu är jag hemma och ska njuta på annat sätt, på NÅGOT sätt.
Har jättevärk fortfarande i nacken och ut i armen, jag blir LÄTT knäckt på det faktiskt.
Jag försöker skjuta det ifrån mig, tycket att värken borde lägga sig...
Men det gör den inte.
Jag blir mer och mer irriterad i humöret märker jag, just för att det maler på hela tiden.
Det ger inte med sig som det brukar.
Ja...
Men det är ändå inget att göra åt, jag hoppas på det bästa.
Såsmåningom.
Livet går ju på som vanligt ändå.
Läste förresten en lustig notis i tidningen förut...
En spermabank i Danmark har slutat ta emot sperma från RÖDHÅRIGA MÄN, för efterfrågan på "rödhårig sperma" är:
= NOLL.
Ingen vill ha en unge med rött hår!
Va, vem minns inte "BIRK BORKASON" i Ronja Rövardotter?
HAN var ju söt!
Pippi var ju också söt, fräknig och busig.
Jag citerar:
"Att rött hår, nedsatt syn, viss fetma ses som genetiskt MINUS är välkänt.
Och helt obegripligt.
En knubbig rödhårig unge är sötare än en ekorre med drink med drinkparaply!"
Slut citat.
Ja, nu har RASISMEN även nått spermabankerna tydligen.
Ja, och jag får väl erkänna, mitt värsta FÖRR, det var att få ett barn med rött hår.
Eller att jag själv skulle ha rött hår, men det har jag ju nästan fått LITEGRANN nu när jag tonat mitt hår.
Röda pigment har kommit fram i mitt underhår.
Varför har jag då INTE gillat rött hår tidigare?
Ja, inte vet jag, jag bara TYCKTE så.
Förut.
Men jag har faktiskt ändrat mig, jag tycker rött hår är jättevackert nuförtiden.
Och...
Ser man dessutom en person med tillhörande FRÄKNAR, då är det ju ännu vackrare.
Mer karaktär än oss blekfisar.
Rött hår är lite mer exotiskt än blont eller brunt.
Men i danmark vill nu ingen få en unge "på konstgjord väg" med rött hår!
Tycker danskarna ska se sin egen serie (som jag bara ääääälskar...) "100 procent bonde"/ "Bonderöven"...
Och omvärdera den där rödhårs-rasismen!
Där har dom en snygg, mysig, rolig, händig, driftig, arbetsam karl...
Som är RÖDHÅRIG!
Vem skulle inte vilja bli kysst av den här karln, ja JAG skulle definitivt vilja det!
Jag har ändrat mig, kom igen danmark, ändra er NI OCKSÅ.
No moore rödhårs-rasism!
Låt den rödhåriga sperman flöda, låt små rödhåriga ungar översvämma erat land.
Rött är sött!
P.s. Sambon var rödhårig som barn, nu är han mörk.
Det KAN växa bort också i värsta fall, OM man ångrar sig D.s.
HERREGUD vilket underbart väder det ÄR!
Sommar ju för fasiken.
Solen och värmen består, and I just LOVE it.
Såg som vanligt på väderprognosen imorse, och värmen verkar bara fortsätta, till och med till nästa helg.
Sjukt härligt, jag blir så lycklig.
Sol, sol, sol och åter sol.
Och varmt.
Vilken tur att jag köpte en regnställ till denna hösten, det verkar hålla borta det dåliga vädret.
Ja, jag blir lycklig.
Idag skall jag virka i solen på balkongen.
Suprise
Vad hände igår då?
Jo, det blev något folkligt, det blev marknad!
Jag som inte skulle åka på någon marknad iår hade jag ju bestämt, men igår ville Chifen, så vi drog ut till Klintehamn city!
Och det var ju faktiskt supermysigt.
Lagom med folk, massor med stånd och mat.
Jag köpte en påse hemkokta gräddkolor av "Klass 9A" och sen bara ögonshoppade resten.
Vi hamnade på BULLBODEN och fick ett bord på "Gräddhyllan" mot Donnersgatan, ute i solen.
Det var kanon.
Det blev kaffe och en kanelbulle som var stor som ett dasslock, ett väldigt stort dasslock.
Och inte nog med det...
Det var en trubadur som satt och spelade medans vi satt där.
Så vi fick bra bord, gott kaffe med bulle, kunde spana på folk och lyssna på bra musik.
Kan man ha det lyxigare?
Nä, det kan man nog inte!
Inne på Bullboden såg jag en skylt när jag stod i kö, som jag var tvungen att fota...
"Livet är kort, ät kakor..."
Så himla sant som det är skrivet!
Det var iallafall en väldigt mysig lördag på marknaden igår.
Idag, nu är jag hemma och ska njuta på annat sätt, på NÅGOT sätt.
Har jättevärk fortfarande i nacken och ut i armen, jag blir LÄTT knäckt på det faktiskt.
Jag försöker skjuta det ifrån mig, tycket att värken borde lägga sig...
Men det gör den inte.
Jag blir mer och mer irriterad i humöret märker jag, just för att det maler på hela tiden.
Det ger inte med sig som det brukar.
Ja...
Men det är ändå inget att göra åt, jag hoppas på det bästa.
Såsmåningom.
Livet går ju på som vanligt ändå.
Läste förresten en lustig notis i tidningen förut...
En spermabank i Danmark har slutat ta emot sperma från RÖDHÅRIGA MÄN, för efterfrågan på "rödhårig sperma" är:
= NOLL.
Ingen vill ha en unge med rött hår!
Va, vem minns inte "BIRK BORKASON" i Ronja Rövardotter?
HAN var ju söt!
Pippi var ju också söt, fräknig och busig.
Jag citerar:
"Att rött hår, nedsatt syn, viss fetma ses som genetiskt MINUS är välkänt.
Och helt obegripligt.
En knubbig rödhårig unge är sötare än en ekorre med drink med drinkparaply!"
Slut citat.
Ja, nu har RASISMEN även nått spermabankerna tydligen.
Ja, och jag får väl erkänna, mitt värsta FÖRR, det var att få ett barn med rött hår.
Eller att jag själv skulle ha rött hår, men det har jag ju nästan fått LITEGRANN nu när jag tonat mitt hår.
Röda pigment har kommit fram i mitt underhår.
Varför har jag då INTE gillat rött hår tidigare?
Ja, inte vet jag, jag bara TYCKTE så.
Förut.
Men jag har faktiskt ändrat mig, jag tycker rött hår är jättevackert nuförtiden.
Och...
Ser man dessutom en person med tillhörande FRÄKNAR, då är det ju ännu vackrare.
Mer karaktär än oss blekfisar.
Rött hår är lite mer exotiskt än blont eller brunt.
Men i danmark vill nu ingen få en unge "på konstgjord väg" med rött hår!
Tycker danskarna ska se sin egen serie (som jag bara ääääälskar...) "100 procent bonde"/ "Bonderöven"...
Och omvärdera den där rödhårs-rasismen!
Där har dom en snygg, mysig, rolig, händig, driftig, arbetsam karl...
Som är RÖDHÅRIG!
Vem skulle inte vilja bli kysst av den här karln, ja JAG skulle definitivt vilja det!
Jag har ändrat mig, kom igen danmark, ändra er NI OCKSÅ.
No moore rödhårs-rasism!
Låt den rödhåriga sperman flöda, låt små rödhåriga ungar översvämma erat land.
Rött är sött!
P.s. Sambon var rödhårig som barn, nu är han mörk.
Det KAN växa bort också i värsta fall, OM man ångrar sig D.s.
Värt att titta på...
Ska man vara fin, då får man lida pin...
Uppe i ottan, jobbet väntar.
Jag var ute med hunden nyss (06.15) och det var riktigt skönt.
Jag tror det blir en varm dag idag, fast det sa dom ju på vädret igår iofs så...
Det är väl bara att njuta på.
Har hittat en jacka på Vero Moda som jag vill ha, som jag ska köpa.
En snyggjacka, så kan jag ta den gamla FULJACKAN att ha som hundjacka.
Jag har ju en del snyggjackor i garderoben, men dom är bara att ge bort nu faktiskt, eller sälja.
Jag kommer aldrig kunna ha dom igen, dom är för tunga.
Så...
En ny jacka är på G på måndag, när jag fått lön.
Annars så hittade jag...
Äntligen en svart sko att ha när jag ska på begravning.
Ja, det fick bli en vanlig, klassiskt pumps, fast med lite högre klack.
Jag provade en likadan med lägre klack, men det är verkligen inte jag...
Det blir så kärringaktigt, och det är inte jag
Grejen var att den andra skon var egentligen skönare, men denna var snyggare.
Och än så länge...
Så är jag nog allt lite fåfäng och tycker att IBLAND, då måste snygghet gå före bekämlighet.
Så är det bara.
Ska man vara fin, då får man lida pin!
Säveskolan (gymnasieskolan) är på tapeten igen.
För vilken gång i ordningen sen det byggdes?
För vilken gång i ordningen är det MÖGEL i huset??
Det byggdes ju för fan IN med mögel i huset!
Herregud, att inte folk satt ner foten tidigare, dom som jobbar där och alla elever.
Alltså det har dom ju, men jag menar ORDENTLIGT satt ner foten.
Nä fy fan, jämna skiten med marken och BYGG NYTT!
Det är ett riktigt djäkla skam-o-mögelbygge som ska bort, bort, bort.
Det är ju en hälsofara, har alltid varit att vistas där.
Riv och bygg nytt, ni vill väl inte ge ungdomarna en SJUK start i livet...?
Var det förresten inte radon i det där skiten också som dom sanerade bort för typ 100 år sedan?
Stackars dom som jobbar där säger jag bara.
Dom kommer dö i förtid i både mögellunga, cancer och för tidigt åldrande av att ha varit lärare med dålig lön.
RIV.
Nu måste jag hoppa i duschen, jobbet väntar.
Vi ses imorgon, då dravlar jag väl på om något annat jobbigt.
Jag var ute med hunden nyss (06.15) och det var riktigt skönt.
Jag tror det blir en varm dag idag, fast det sa dom ju på vädret igår iofs så...
Det är väl bara att njuta på.
Har hittat en jacka på Vero Moda som jag vill ha, som jag ska köpa.
En snyggjacka, så kan jag ta den gamla FULJACKAN att ha som hundjacka.
Jag har ju en del snyggjackor i garderoben, men dom är bara att ge bort nu faktiskt, eller sälja.
Jag kommer aldrig kunna ha dom igen, dom är för tunga.
Så...
En ny jacka är på G på måndag, när jag fått lön.
Annars så hittade jag...
Äntligen en svart sko att ha när jag ska på begravning.
Ja, det fick bli en vanlig, klassiskt pumps, fast med lite högre klack.
Jag provade en likadan med lägre klack, men det är verkligen inte jag...
Det blir så kärringaktigt, och det är inte jag
Grejen var att den andra skon var egentligen skönare, men denna var snyggare.
Och än så länge...
Så är jag nog allt lite fåfäng och tycker att IBLAND, då måste snygghet gå före bekämlighet.
Så är det bara.
Ska man vara fin, då får man lida pin!
Säveskolan (gymnasieskolan) är på tapeten igen.
För vilken gång i ordningen sen det byggdes?
För vilken gång i ordningen är det MÖGEL i huset??
Det byggdes ju för fan IN med mögel i huset!
Herregud, att inte folk satt ner foten tidigare, dom som jobbar där och alla elever.
Alltså det har dom ju, men jag menar ORDENTLIGT satt ner foten.
Nä fy fan, jämna skiten med marken och BYGG NYTT!
Det är ett riktigt djäkla skam-o-mögelbygge som ska bort, bort, bort.
Det är ju en hälsofara, har alltid varit att vistas där.
Riv och bygg nytt, ni vill väl inte ge ungdomarna en SJUK start i livet...?
Var det förresten inte radon i det där skiten också som dom sanerade bort för typ 100 år sedan?
Stackars dom som jobbar där säger jag bara.
Dom kommer dö i förtid i både mögellunga, cancer och för tidigt åldrande av att ha varit lärare med dålig lön.
RIV.
Nu måste jag hoppa i duschen, jobbet väntar.
Vi ses imorgon, då dravlar jag väl på om något annat jobbigt.
Lampan ÄR klar...
Jaha, Österholmskan ÄR nu klar med lampan!
Satt på balkongen och SOLADE idag, medans jag försökte färdigställa den virkade skärmen.
Såklart
Men det blev ett "aber" att liksom få till det som jag ville.
Först tyckte jag att den blev för trist utan en ryschig kant upptill, och så drog jag i ett sidenband.
Blev INTE bra...
Så jag repade bort/upp kanten och sydde istället i en tunn tråd högst upp, och så blev den så här istället...
Tänkte först att jag tyckte att den såg ut som en djäkla djuphavsmanet eller nå´t.
Fast ju mer jag sett på den, desto mer tycker jag om skärmen.
Och så blev det mörkt, och jag tände upp den...
Amen då blev jag DÖDSKÄR...
Och ännu mer "manet-känsla" uppstod.
Jag tycker jag har lyckats faktiskt!
Iallafall passar den i vårat hem.
På plats där den ska stå.
Jag återkommer om en stund, måste käka nu.
Satt på balkongen och SOLADE idag, medans jag försökte färdigställa den virkade skärmen.
Såklart
Men det blev ett "aber" att liksom få till det som jag ville.
Först tyckte jag att den blev för trist utan en ryschig kant upptill, och så drog jag i ett sidenband.
Blev INTE bra...
Så jag repade bort/upp kanten och sydde istället i en tunn tråd högst upp, och så blev den så här istället...
Tänkte först att jag tyckte att den såg ut som en djäkla djuphavsmanet eller nå´t.
Fast ju mer jag sett på den, desto mer tycker jag om skärmen.
Och så blev det mörkt, och jag tände upp den...
Amen då blev jag DÖDSKÄR...
Och ännu mer "manet-känsla" uppstod.
Jag tycker jag har lyckats faktiskt!
Iallafall passar den i vårat hem.
På plats där den ska stå.
Jag återkommer om en stund, måste käka nu.
Lampan börjar bli klar...
Hemma, och jag är trött.
Men...
Solen skiner, såg att värmen ska bestå i helgen och till mitten av veckan, så DÅ får man allt ta att glömma bort sin trötthet.
Jag ska snart ut och lufta mig och Milou på Hällarna, men först...
Lampan börjar bli klar!
Gick ju überfort, och den blir klar idag.
Den blev ganska gullig, eller hur?
Jag har inte bestämt mig för "slutet" ännu, om jag ska göra en spetskant uppe och dra ihop ovandelen med ett sidenband eller...
Bara sy fast det med tråd, ganska enkelt.
Kanske en spetskant nertill och så får det bara hänga fritt nertill, eller...?
Ja, många variatioer finns det, jag får klura på det senare idag.
Och slutföra!
Annars så har jag fått ett NYTT beroende har jag insett.
3 st, bara denna månaden...
Jag måste skaffa tidskriftssamlare, för det börjar svaja rejält i arbetsrummet av BURDA-tidningar och andra sytidningar.
Jag sitter och drömmer, vet att det ENDA som fattas är:
SNYGGA TYGER att sy i.
Jag har en plan....
Nu, mot Hällarna, vi ses senare.
Men...
Solen skiner, såg att värmen ska bestå i helgen och till mitten av veckan, så DÅ får man allt ta att glömma bort sin trötthet.
Jag ska snart ut och lufta mig och Milou på Hällarna, men först...
Lampan börjar bli klar!
Gick ju überfort, och den blir klar idag.
Den blev ganska gullig, eller hur?
Jag har inte bestämt mig för "slutet" ännu, om jag ska göra en spetskant uppe och dra ihop ovandelen med ett sidenband eller...
Bara sy fast det med tråd, ganska enkelt.
Kanske en spetskant nertill och så får det bara hänga fritt nertill, eller...?
Ja, många variatioer finns det, jag får klura på det senare idag.
Och slutföra!
Annars så har jag fått ett NYTT beroende har jag insett.
3 st, bara denna månaden...
Jag måste skaffa tidskriftssamlare, för det börjar svaja rejält i arbetsrummet av BURDA-tidningar och andra sytidningar.
Jag sitter och drömmer, vet att det ENDA som fattas är:
SNYGGA TYGER att sy i.
Jag har en plan....
Nu, mot Hällarna, vi ses senare.
Jag tiggde Polly....
Vaken jättetidigt, och just idag ogillar jag:
Att det är MÖRKT när man stiger upp!!!
Ja, det är baksidan av att det blir höst, solen står lågt och det blir mörkt tidigt på kvällarna och det är mörkt när man stiger upp.
Idag är det jobb, så jag har gått upp 06.00 som vanligt.
För att hinna med allt...
Nu har jag varit hemma för länge igen, då glömmer jag bort att jag HAR ett jobb.
Fast som vanligt blir det ju alltid kul när man väl pallrat sig dit.
Nacken trilskas fortfarande, har inte velat lägga sig, ja...
Men det är bara att bita ihop!
Vad annat kan man göra liksom!?
Sonen hade fått en jättegodispåse av min kusin igår.
Han fick lov att äta lite eftersom det var sista kvällen han var här denna veckan.
Lite helgmys på en onsdag.
Jag tiggde POLLY som den värsta...
Godisgrisen jag är.
Fick någon hit och dit, tack, tack, sa jag, och ville ha mer.
Sonen satt i sin egen soffa, när sambon kom, fick sonen flytta över till mig.
Sambon sa nå´t i stil med att "sonen nu skulle bli av med sina godisar när han nu hamnade brevid mig".
Sonen, ja, han hade tiggarnassen brevid sig, och hon tiggde hejvilt.
Så gick sonen på toa, hade FÖRSLUTIT påsen VÄL, och då...
Slet Godisgrisen SNABBT upp påsen och tog MASSOR med Polly!
Och mulade snabbt i sig dom.
Jag hann knappt stänga påsen.
Sambon sa:
"Fy fan, du är så djävla TRAGISK alltså, och så djävla förutsägbar!"
Jag kunde inte svara honom, för jag hade hela munnen full med Polly.
Och sonen kom tillbaka från toan, trodde INTE att jag hade snott några godisar för påsen var ju stängd.
Så såg han...
NEHEJ, det var den visst inte!
Och han började gasta att jag var...
"Ett fult ord".
Okej, jag förtjänade det, så gör man bara inte.
Alltså KLANTAR SIG, om man nu ska SNO godis av sitt barn.
Man måste vara vass och inte sjabbla
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Att det är MÖRKT när man stiger upp!!!
Ja, det är baksidan av att det blir höst, solen står lågt och det blir mörkt tidigt på kvällarna och det är mörkt när man stiger upp.
Idag är det jobb, så jag har gått upp 06.00 som vanligt.
För att hinna med allt...
Nu har jag varit hemma för länge igen, då glömmer jag bort att jag HAR ett jobb.
Fast som vanligt blir det ju alltid kul när man väl pallrat sig dit.
Nacken trilskas fortfarande, har inte velat lägga sig, ja...
Men det är bara att bita ihop!
Vad annat kan man göra liksom!?
Sonen hade fått en jättegodispåse av min kusin igår.
Han fick lov att äta lite eftersom det var sista kvällen han var här denna veckan.
Lite helgmys på en onsdag.
Jag tiggde POLLY som den värsta...
Godisgrisen jag är.
Fick någon hit och dit, tack, tack, sa jag, och ville ha mer.
Sonen satt i sin egen soffa, när sambon kom, fick sonen flytta över till mig.
Sambon sa nå´t i stil med att "sonen nu skulle bli av med sina godisar när han nu hamnade brevid mig".
Sonen, ja, han hade tiggarnassen brevid sig, och hon tiggde hejvilt.
Så gick sonen på toa, hade FÖRSLUTIT påsen VÄL, och då...
Slet Godisgrisen SNABBT upp påsen och tog MASSOR med Polly!
Och mulade snabbt i sig dom.
Jag hann knappt stänga påsen.
Sambon sa:
"Fy fan, du är så djävla TRAGISK alltså, och så djävla förutsägbar!"
Jag kunde inte svara honom, för jag hade hela munnen full med Polly.
Och sonen kom tillbaka från toan, trodde INTE att jag hade snott några godisar för påsen var ju stängd.
Så såg han...
NEHEJ, det var den visst inte!
Och han började gasta att jag var...
"Ett fult ord".
Okej, jag förtjänade det, så gör man bara inte.
Alltså KLANTAR SIG, om man nu ska SNO godis av sitt barn.
Man måste vara vass och inte sjabbla
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Jag har startat upp ett nytt projekt...
Här har dagen gått snabbt, och jag har knappt hunnit tänka på värken...
Fast nu kommer den.
Jag visade lite skisser för ponchobeställaren, och vi kom nästan överrens om hur det ska bli.
Med betoning på nästan.
För jag ska virka upp några provlappar på "randning" innan jag kör igång.
Vi är inte riktigt överrens om hur utförandet av randningen, jag tror inte att det blir snyggt som hon vill ha...
Och hon är skeptisk till min version.
Och ja...
Kunden ska väl alltid ha rätt, men inte om det kommer se omodernt ut.
Eller som en matt-randning.
Jag anser mig själv ha lite "modekoll" iallafall.
Vi får se om vi kan enas, alltså ska jag göra ett eller två prov.
Så kom min kusin, han kom direkt från båten med sina tre småtjejer!
Hans bror, min yngste kusin dök plötsligt OCKSÅ upp på parkeringen utanför.
Självklart bjöd jag in honom också, och hans lille son.
Så kom sonen hem från skolan.
Det blev fullt hus och fullt ös!!!
Fika, köpebullar, prat, och jag fick se bilder på kussens nya hus i skärgården...
JÄTTEFINT!
Minst sagt.
Och Milou, som annars brukar ÄLSKA fart och fläkt, barn och stoj, köra hårdare än dom flesta...
Hon fick nog och sprang och gömde sig!
Det blev alldeles för mycket för henne, hon vart nästan lite rädd.
Det blev bättre när jag släppte henne ute, när dom andra skulle gå, då ville hon leka.
Men inne, nä, det blev för jobbigt.
Fast...
Det var ändå bra, hon behöver vänja sig vid sån´t också!
Ja, det var mysigt att dom kom förbi, BÅDA mina kusiner och att vi fick prata lite.
Sen var det dags för sonen att sticka till fotbollen, mormor fick skjutsa för nu är det för mörkt att cykla själv.
Jag har ätit.
Och jag har startat upp ett projekt.
Det där projektet som jag egentligen INTE tänkte skriva något om förrens jag är klar, men jag kan inte hålla mig.
Jag såg den här...
Virkade lampskärmen på "Trehundra65 saker du kan sticka".
Och igår fyndade jag två, gamla 50/60-tals lampskärmar på Kattloppisen.
Plus en bordslampeskärm som jag fyndat tidigare.
Så nu har jag börjat med bordslampeskärmen...
Och har valt ett cerise bomullsgarn med lite glans.
Mönstret blir INTE så tråkigt som på den grå lampan med bara stolpar, utan lite mer som "snäckor", fast ändå inte snäckor.
Men nästan.
Ja, ni får se själva när jag blir klar.
Den kan nog bli jättesöt, lite gulligull liksom.
Den stora lampan har jag "strippat" från tyget...
Och den ska också få ett virkat hölje, i grålila garn och så hamna i sovrummet som taklampa.
I samma mönster som bordslampan.
Hittar jag en skärm till...
Ja, då blir det en till serveringsrummet också.
Om jag hinner.
Jag har ju lite mycket projekt nu
Nu ska jag fortsätta på skärmen, jag skiter i värken...
Ignorera är bästa medicinen.
Fast nu kommer den.
Jag visade lite skisser för ponchobeställaren, och vi kom nästan överrens om hur det ska bli.
Med betoning på nästan.
För jag ska virka upp några provlappar på "randning" innan jag kör igång.
Vi är inte riktigt överrens om hur utförandet av randningen, jag tror inte att det blir snyggt som hon vill ha...
Och hon är skeptisk till min version.
Och ja...
Kunden ska väl alltid ha rätt, men inte om det kommer se omodernt ut.
Eller som en matt-randning.
Jag anser mig själv ha lite "modekoll" iallafall.
Vi får se om vi kan enas, alltså ska jag göra ett eller två prov.
Så kom min kusin, han kom direkt från båten med sina tre småtjejer!
Hans bror, min yngste kusin dök plötsligt OCKSÅ upp på parkeringen utanför.
Självklart bjöd jag in honom också, och hans lille son.
Så kom sonen hem från skolan.
Det blev fullt hus och fullt ös!!!
Fika, köpebullar, prat, och jag fick se bilder på kussens nya hus i skärgården...
JÄTTEFINT!
Minst sagt.
Och Milou, som annars brukar ÄLSKA fart och fläkt, barn och stoj, köra hårdare än dom flesta...
Hon fick nog och sprang och gömde sig!
Det blev alldeles för mycket för henne, hon vart nästan lite rädd.
Det blev bättre när jag släppte henne ute, när dom andra skulle gå, då ville hon leka.
Men inne, nä, det blev för jobbigt.
Fast...
Det var ändå bra, hon behöver vänja sig vid sån´t också!
Ja, det var mysigt att dom kom förbi, BÅDA mina kusiner och att vi fick prata lite.
Sen var det dags för sonen att sticka till fotbollen, mormor fick skjutsa för nu är det för mörkt att cykla själv.
Jag har ätit.
Och jag har startat upp ett projekt.
Det där projektet som jag egentligen INTE tänkte skriva något om förrens jag är klar, men jag kan inte hålla mig.
Jag såg den här...
Virkade lampskärmen på "Trehundra65 saker du kan sticka".
Och igår fyndade jag två, gamla 50/60-tals lampskärmar på Kattloppisen.
Plus en bordslampeskärm som jag fyndat tidigare.
Så nu har jag börjat med bordslampeskärmen...
Och har valt ett cerise bomullsgarn med lite glans.
Mönstret blir INTE så tråkigt som på den grå lampan med bara stolpar, utan lite mer som "snäckor", fast ändå inte snäckor.
Men nästan.
Ja, ni får se själva när jag blir klar.
Den kan nog bli jättesöt, lite gulligull liksom.
Den stora lampan har jag "strippat" från tyget...
Och den ska också få ett virkat hölje, i grålila garn och så hamna i sovrummet som taklampa.
I samma mönster som bordslampan.
Hittar jag en skärm till...
Ja, då blir det en till serveringsrummet också.
Om jag hinner.
Jag har ju lite mycket projekt nu
Nu ska jag fortsätta på skärmen, jag skiter i värken...
Ignorera är bästa medicinen.
Jag äter förmodligen 20-25 kg godis per år...
Det som brukar ske på förmiddagarna/ mornarna nuförtiden kommer inte att ske idag...
Nämligen hundpromenaden!
Jag har så ont i nacken idag att jag kan knappt röra mig, när hände det senast?
Och vad har hänt?
Ja, det kan man ju undra.
Det kom lite smygande igårkvälls och har blivit etter värre, mycket etter värre.
Så HÄR ont har jag inte haft sen jag vet inte när, jag har så ont så jag mår illa till och med.
Det "brännande" onda, det gamla onda.
Så jag kommer få ta det jättelugnt idag, jag ska vissa lite skisser och träffa en av mina kusiner och hans tjejer idag...
That´s it.
Jag hade tänkt att baka, men det får nog bli köpefikabröd istället.
Och Milou får klara sig med trädgården, det får bli så idag för jag fixar inte att cykla eller att gå känner jag.
SLUT från klagorutan!
Såg "Landet Brunsås" igår, ett av mina favoritprogram.
Det är ju andra säsongen som detta går, och jag såg naturligtvis den första också.
Jag älskar programmet för att dom är så roliga, så upplysande, men ÄNDÅ...
Genomsyras programmet av:
Ät allt, men med måtta.
Ja, det är mycket som är onyttigt, genmaipulerat, storskaliga jordbruk, köttproduktion, ja, allt sånt där ni vet.
Så man lär sig faktiskt en hel del, vissa saker vill man ju skippa helt efter att ha sett vissa program, men vissa saker vill man fortsätta äta trots allt.
Ja, och igår var det GODIS och socker på agendan.
Kul, upplysande som vanligt, och när dom sa att om man äter godis 2 ggr i veckan för ca 20 kr...
(jag gissar att det är lösviktsgodis eftersom det var DET som var på tapeten igår...)
Då är det 15 kg godis om året!
FEMTON KILO!!!
Shit.
Och det värsta är...
Att i mitt fall får vi nog lägga på ungefär kanske mellan 5-10 kg till.
Faktiskt.
För jag handlar för MER penningar, det innebär kanske en 20-25 kg godis per år.
Oj.
Ja, är glad att jag faktiskt rör en hel del på mig, att jag äter rätt bra ändå, för 20-25 kg godis per år...
Fan, det känns SNUSKIGT mycket.
Jag skulle INTE vilja vara med i ett "Anna Skipper-program" och få se hela min årskonsumtion läggas upp på ett långbord.
För faktum är...
Jag skulle nog bli förfärad å det grövsta, och sen dyka ner med näsan först och börja gluffsa i mig på direkten.
Jepp, jag kan nämligen inte gå in på Renokiosken/Hemmakväll, utan att börja DRÄGGLA, på riktigt.
För när jag känner LUKTEN av allt godis som ligger fritt därinne, så går jag BANANAS och bara måste handla snask.
Av lukten, fattar ni!?
Jag har ännu aldrig lyckats gå in i den kiosken och kunnat låta bli att handla godis.
I vanliga mataffärer med godis som ligger i plexiglasboxar, inga problem, för jag känner inte doften av snask.
Men på Reno, Godis-blodhundsinstikten tar över och jag...
Går bananas som sagt.
Jag försökte ge mig själv ett tyst löfte efter programmet igår:
Jag ska försöka att bara handla godis för 20 kr i veckan.
Någon som vet en BILLIG godisaffär med LÅGT KILOPIS?
För er som missade programmet igår kan jag rekommendera att gå in och se på SVT Play.
Det var en rolig upplevelse att se Carl-Jan Granqvist, Erik Haag och en kvinna till sitta och provsmaka smält vaniljglass, avdankad coca cola m.m.
Bra program och det känns som en pedagogiskt barnprogram från 70-talet för VUXNA i nutid!
Hängde ni med där?
Läste Aftonbladet från igår, idag...
Såg en bild på punkikonen Nina Hagen som var stor när jag var liten.
Nina är 56 år...
Jag kommer inte se ut som Nina Hagen när jag är 56.
Jag ser INTE ut som Nina ens nu när jag är 40.
Jag tror...
Att Nina har en väldigt bra plastikkirurg.
Kul för henne.
Om vi då ska släppa det utseendefixerade och hoppa över till KNARK istället.
Läste GT imorse, om Andreas Olofsson som missbrukat narkotika sen 13-års åldern.
Han vill nu bli ren.
Igen.
Han har varit ren förut men samtidigt trillat tillbaka i narkotikans djävulska klor förut.
Nu orkar han inte längre, han gick till psyk och BAD om hjälp.
Igen.
Tror ni att psykiatriska kliniken brydde sig om det?
Nope.
Där satt han i dörrslussen och bad om hjälp och dom gav honom svaret:
"Vi kan inte hjälpa dig, du får klara av det själv!!!!
Du är inte självmordsbenägen, good bajs!"
Vad tänker man om det?
ÅT HELVETE Psykiatriska kliniken S:t Olof!
Och det djävligaste är, att dom förmodligen tänker:
Jaha, nu var HAN här igen, och HUR många gånger har vi inte hjälpt honom...?
Och han trillar alltid dit igen.
Ett hopplöst fall, en obotlig knarkardjävel.
Låt honom fixa det själv, han ska inte kosta REGION GOTLAND några mer penningar.
Vi har inte råd med fler loosers.
Ja, jag vet inte, men jag gissar.
Får man någonsin ge upp på en ung människa som ber om hjälp?
Nä, jag tycker nog inte det.
Det kanske är så att han inte blir ren den första, andra, tredje eller fjärde gången...
Men kanske det femte!?
Om han själv vill, då kan dom inte neka en människa hjälp enligt min lagbok.
Nu får han klara av avgiftningen HEMMA, med hjälp av sin styvmor och systrar.
Sen komma till ett behandlingshem på fastlandet, när han är ren.
Jag hoppas det går bra för honom.
Jag hoppas han fixar det, den här gången.
Han sa att det var hopplöst att bo kvar här dessutom, alla "vänner" som fortsätter knarka och som äter upp hans nya knarkfria liv tillslut.
Kanske han borde flytta.
Jag har en gammal klasskompis som hamnade i samma skit som denna killen.
Han blev REN efter många års kamp mot narkotika och sprit.
Han berättade rätt mycket om sina känslor runt detta med att sen bli ren, när vi träffades vid olika tillfällen där han jobbade då.
Han sa att det svåraste var, att bo kvar här, att det gamla gänget som han knarkade med INTE lämnade honom ifred.
Att inte ha NYA vänner.
Det var det svåraste av allt.
För den här "Kom igeeeeen-mentaliteten" av det gamla gänget...
Det är svåraste att komma ifrån, och det lättaste att falla tillbaka på.
Jag brukar tänka på honom ibland, har inte sett honom på mycket länge.
Jag har dock INTE sett honom på bänken, där han hängde förr.
Jag hoppas alltid att han fixar sitt nya liv, han var så öppen med hur svårt det var.
Jag är på det hela taget glad att jag faktiskt har ett begär, som gör att jag inte ligger samhället till last, inte behöver avgiftas, jag klarar det själv, och får inga andra MEN mer än FLER CELLULITER på mina skabbiga gamla lår.
Jag kan tycka att sockerbegäret, 20-25 kg godis om året är sjukt.
Men jag behöver inte hjälp.
Stackars dom som behöver det.
Alltså går mina tankar till den här Andreas idag också.
Jag hoppas han fixar det, att han får hjälp, att han vid ENDAST 35 år...
Inte ger upp för gott!
Lycka till, och hoppas viljan vinner över begäret.
Nämligen hundpromenaden!
Jag har så ont i nacken idag att jag kan knappt röra mig, när hände det senast?
Och vad har hänt?
Ja, det kan man ju undra.
Det kom lite smygande igårkvälls och har blivit etter värre, mycket etter värre.
Så HÄR ont har jag inte haft sen jag vet inte när, jag har så ont så jag mår illa till och med.
Det "brännande" onda, det gamla onda.
Så jag kommer få ta det jättelugnt idag, jag ska vissa lite skisser och träffa en av mina kusiner och hans tjejer idag...
That´s it.
Jag hade tänkt att baka, men det får nog bli köpefikabröd istället.
Och Milou får klara sig med trädgården, det får bli så idag för jag fixar inte att cykla eller att gå känner jag.
SLUT från klagorutan!
Såg "Landet Brunsås" igår, ett av mina favoritprogram.
Det är ju andra säsongen som detta går, och jag såg naturligtvis den första också.
Jag älskar programmet för att dom är så roliga, så upplysande, men ÄNDÅ...
Genomsyras programmet av:
Ät allt, men med måtta.
Ja, det är mycket som är onyttigt, genmaipulerat, storskaliga jordbruk, köttproduktion, ja, allt sånt där ni vet.
Så man lär sig faktiskt en hel del, vissa saker vill man ju skippa helt efter att ha sett vissa program, men vissa saker vill man fortsätta äta trots allt.
Ja, och igår var det GODIS och socker på agendan.
Kul, upplysande som vanligt, och när dom sa att om man äter godis 2 ggr i veckan för ca 20 kr...
(jag gissar att det är lösviktsgodis eftersom det var DET som var på tapeten igår...)
Då är det 15 kg godis om året!
FEMTON KILO!!!
Shit.
Och det värsta är...
Att i mitt fall får vi nog lägga på ungefär kanske mellan 5-10 kg till.
Faktiskt.
För jag handlar för MER penningar, det innebär kanske en 20-25 kg godis per år.
Oj.
Ja, är glad att jag faktiskt rör en hel del på mig, att jag äter rätt bra ändå, för 20-25 kg godis per år...
Fan, det känns SNUSKIGT mycket.
Jag skulle INTE vilja vara med i ett "Anna Skipper-program" och få se hela min årskonsumtion läggas upp på ett långbord.
För faktum är...
Jag skulle nog bli förfärad å det grövsta, och sen dyka ner med näsan först och börja gluffsa i mig på direkten.
Jepp, jag kan nämligen inte gå in på Renokiosken/Hemmakväll, utan att börja DRÄGGLA, på riktigt.
För när jag känner LUKTEN av allt godis som ligger fritt därinne, så går jag BANANAS och bara måste handla snask.
Av lukten, fattar ni!?
Jag har ännu aldrig lyckats gå in i den kiosken och kunnat låta bli att handla godis.
I vanliga mataffärer med godis som ligger i plexiglasboxar, inga problem, för jag känner inte doften av snask.
Men på Reno, Godis-blodhundsinstikten tar över och jag...
Går bananas som sagt.
Jag försökte ge mig själv ett tyst löfte efter programmet igår:
Jag ska försöka att bara handla godis för 20 kr i veckan.
Någon som vet en BILLIG godisaffär med LÅGT KILOPIS?
För er som missade programmet igår kan jag rekommendera att gå in och se på SVT Play.
Det var en rolig upplevelse att se Carl-Jan Granqvist, Erik Haag och en kvinna till sitta och provsmaka smält vaniljglass, avdankad coca cola m.m.
Bra program och det känns som en pedagogiskt barnprogram från 70-talet för VUXNA i nutid!
Hängde ni med där?
Läste Aftonbladet från igår, idag...
Såg en bild på punkikonen Nina Hagen som var stor när jag var liten.
Nina är 56 år...
Jag kommer inte se ut som Nina Hagen när jag är 56.
Jag ser INTE ut som Nina ens nu när jag är 40.
Jag tror...
Att Nina har en väldigt bra plastikkirurg.
Kul för henne.
Om vi då ska släppa det utseendefixerade och hoppa över till KNARK istället.
Läste GT imorse, om Andreas Olofsson som missbrukat narkotika sen 13-års åldern.
Han vill nu bli ren.
Igen.
Han har varit ren förut men samtidigt trillat tillbaka i narkotikans djävulska klor förut.
Nu orkar han inte längre, han gick till psyk och BAD om hjälp.
Igen.
Tror ni att psykiatriska kliniken brydde sig om det?
Nope.
Där satt han i dörrslussen och bad om hjälp och dom gav honom svaret:
"Vi kan inte hjälpa dig, du får klara av det själv!!!!
Du är inte självmordsbenägen, good bajs!"
Vad tänker man om det?
ÅT HELVETE Psykiatriska kliniken S:t Olof!
Och det djävligaste är, att dom förmodligen tänker:
Jaha, nu var HAN här igen, och HUR många gånger har vi inte hjälpt honom...?
Och han trillar alltid dit igen.
Ett hopplöst fall, en obotlig knarkardjävel.
Låt honom fixa det själv, han ska inte kosta REGION GOTLAND några mer penningar.
Vi har inte råd med fler loosers.
Ja, jag vet inte, men jag gissar.
Får man någonsin ge upp på en ung människa som ber om hjälp?
Nä, jag tycker nog inte det.
Det kanske är så att han inte blir ren den första, andra, tredje eller fjärde gången...
Men kanske det femte!?
Om han själv vill, då kan dom inte neka en människa hjälp enligt min lagbok.
Nu får han klara av avgiftningen HEMMA, med hjälp av sin styvmor och systrar.
Sen komma till ett behandlingshem på fastlandet, när han är ren.
Jag hoppas det går bra för honom.
Jag hoppas han fixar det, den här gången.
Han sa att det var hopplöst att bo kvar här dessutom, alla "vänner" som fortsätter knarka och som äter upp hans nya knarkfria liv tillslut.
Kanske han borde flytta.
Jag har en gammal klasskompis som hamnade i samma skit som denna killen.
Han blev REN efter många års kamp mot narkotika och sprit.
Han berättade rätt mycket om sina känslor runt detta med att sen bli ren, när vi träffades vid olika tillfällen där han jobbade då.
Han sa att det svåraste var, att bo kvar här, att det gamla gänget som han knarkade med INTE lämnade honom ifred.
Att inte ha NYA vänner.
Det var det svåraste av allt.
För den här "Kom igeeeeen-mentaliteten" av det gamla gänget...
Det är svåraste att komma ifrån, och det lättaste att falla tillbaka på.
Jag brukar tänka på honom ibland, har inte sett honom på mycket länge.
Jag har dock INTE sett honom på bänken, där han hängde förr.
Jag hoppas alltid att han fixar sitt nya liv, han var så öppen med hur svårt det var.
Jag är på det hela taget glad att jag faktiskt har ett begär, som gör att jag inte ligger samhället till last, inte behöver avgiftas, jag klarar det själv, och får inga andra MEN mer än FLER CELLULITER på mina skabbiga gamla lår.
Jag kan tycka att sockerbegäret, 20-25 kg godis om året är sjukt.
Men jag behöver inte hjälp.
Stackars dom som behöver det.
Alltså går mina tankar till den här Andreas idag också.
Jag hoppas han fixar det, att han får hjälp, att han vid ENDAST 35 år...
Inte ger upp för gott!
Lycka till, och hoppas viljan vinner över begäret.
En egen lista...
Nu när jag är så inne på LISTOR kom jag ju på att jag måste göra en egen lista också...
En "Stick-&-Virklista" perhaps?
Jomenvisst, här kommer den, made by Madde...
Favoritstorlek på virknål:
Nr. 4.5, den funkar till ganska många projekt och till många olika tjocklekar och garner.
Favoritstorlek på stickor:
Nr. 6, 80 cm och helst rundsticka.
Bästa virknålarna:
Inoxal i STÅL.
Sämsta virk-&-sticknålarna:
ALLT i PLAST!!!!
Hatar "verktyg" i plast, friktionen när man jobbar suger.
Favoritgarn alla kategorier:
Mohair, utan tvekan!
Fluffigt, mjukt och gosigt.
Favoritsort på garn:
Vivaldi från Drops, tätt följt av Stoff & Stils mohairgarn.
Sämsta mohairgarnet:
Svarta Fåret mohair.
Stickigt som satan!
Favoritbomullsgarn:
Falk, merciserat bomullsgarn.
Favoritakrylgarn:
Mja, jag hade Schachenmayr "Bravo" som favorit, så blev det dåligt och för smalt trådmässigt.
Färgerna är dock BRA.
Men BÄST kvalitetsmässigt är nu Falk "Tanja" fast färgerna SUGER, basfärgerna är dock bra.
Sämsta akrylgarnet:
Svarta Fåret "Freja", urdålig kvalitet.
Garnet delar sig när man virkar, och blir fort NOPPIGT.
Favoritaffär att handla garn i:
Krampbrobodi, för dom är så hjälpsamma och PRISVÄRDA.
Tyvärr har dom inte allt jag vill ha, så det blir ändå spridda skurar på flera ställen.
Favoritplats på nätet att handla garn:
Stoff & Stil, Sticklust.
Än så länge iallafall...
Favoritplats att sitta och hantverka:
I vår röda Ikeasoffa, i "min grop".
Ställe jag HELST INTE sitter och hantverkar:
På en hård stol, öppet...
Vill helst ha en mjuk sittplats, i ett HÖRN.
Slut på MIN egen lista då.
Hade väl kunnat gjort den längre, men det orkade jag inte, jag har annat att skriva också.
Efter Malou och lunchen idag så blev det en tur till Lantmännen för inköp av halm.
Sen...
Har jag varit på stan och letat klänning till begravningen och svarta skor!
För jag har inte EN ENDA helsvart klänning i hela min garderob.
En svart med små blåmesar på, en svart med snirklar på, en svart med vita, stora prickar på.
That´s it, och ingen av dom känns "begravningsklädsel".
Och inga svarta skor har jag heller kvar, ett par snyggsandaler, men dom kan jag inte ha på en begravning.
Så jag kollade runt på stan och hittade inte ett skit i klädväg!
Skor fanns, men det var pumps och dom var så satans obekäma så jag höll på att smälla av.
Och känner man så bara av att prova skorna i tre minuter...
Då kändes inte dom som ett alternativ.
Men blir jag desperat så...
Får jag väl köpa dom ändå.
Ja, och sen köpte jag "två saker" på Katthemmet, som jag tänkte göra om till något häftigt efter att ha sett något liknande på "365 saker du kan sticka".
Bara det att det jag köpte...
Var trasigt, och det såg jag inte på loppisen!
(satan...)
Nu var det ju ingen jättesumma jag betalade, och den ena går att laga hos någon som har en lödkolv.
Men ÄNDÅ.
Dock ska jag mäta, kolla garner, och sen återkomma med resultat.
Kan bli JÄTTEFINT!
Kan bli YTTERLIGARE en affärsidé.
För övrigt får jag inte mycket gjort på dagarna, för jag funderar mycket.
På lite framtid, på mina idéer som är så djävla lockande.
Om jag får säga det själv då
Ja, tankarna snurrar, och jag funderar som fan, jag känner mig som Professor Baltazar.
Jag vet att det är bra som satan, men ska jag gör´at...?
Ja, det är ju frågan.
Jag vill dock bestämma mig snarast, så det inte är för sent.
För jag sitter på en del information, och då vill jag helst agera innan någon annan OCKSÅ får samma information...
Och gör något före mig.
Ja, jag tänker mycket just nu och endast tre personer vet om det.
Och så får det förbli.
Tills jag slutat gå runt i min lilla idécirkel som Baltazar
En "Stick-&-Virklista" perhaps?
Jomenvisst, här kommer den, made by Madde...
Favoritstorlek på virknål:
Nr. 4.5, den funkar till ganska många projekt och till många olika tjocklekar och garner.
Favoritstorlek på stickor:
Nr. 6, 80 cm och helst rundsticka.
Bästa virknålarna:
Inoxal i STÅL.
Sämsta virk-&-sticknålarna:
ALLT i PLAST!!!!
Hatar "verktyg" i plast, friktionen när man jobbar suger.
Favoritgarn alla kategorier:
Mohair, utan tvekan!
Fluffigt, mjukt och gosigt.
Favoritsort på garn:
Vivaldi från Drops, tätt följt av Stoff & Stils mohairgarn.
Sämsta mohairgarnet:
Svarta Fåret mohair.
Stickigt som satan!
Favoritbomullsgarn:
Falk, merciserat bomullsgarn.
Favoritakrylgarn:
Mja, jag hade Schachenmayr "Bravo" som favorit, så blev det dåligt och för smalt trådmässigt.
Färgerna är dock BRA.
Men BÄST kvalitetsmässigt är nu Falk "Tanja" fast färgerna SUGER, basfärgerna är dock bra.
Sämsta akrylgarnet:
Svarta Fåret "Freja", urdålig kvalitet.
Garnet delar sig när man virkar, och blir fort NOPPIGT.
Favoritaffär att handla garn i:
Krampbrobodi, för dom är så hjälpsamma och PRISVÄRDA.
Tyvärr har dom inte allt jag vill ha, så det blir ändå spridda skurar på flera ställen.
Favoritplats på nätet att handla garn:
Stoff & Stil, Sticklust.
Än så länge iallafall...
Favoritplats att sitta och hantverka:
I vår röda Ikeasoffa, i "min grop".
Ställe jag HELST INTE sitter och hantverkar:
På en hård stol, öppet...
Vill helst ha en mjuk sittplats, i ett HÖRN.
Slut på MIN egen lista då.
Hade väl kunnat gjort den längre, men det orkade jag inte, jag har annat att skriva också.
Efter Malou och lunchen idag så blev det en tur till Lantmännen för inköp av halm.
Sen...
Har jag varit på stan och letat klänning till begravningen och svarta skor!
För jag har inte EN ENDA helsvart klänning i hela min garderob.
En svart med små blåmesar på, en svart med snirklar på, en svart med vita, stora prickar på.
That´s it, och ingen av dom känns "begravningsklädsel".
Och inga svarta skor har jag heller kvar, ett par snyggsandaler, men dom kan jag inte ha på en begravning.
Så jag kollade runt på stan och hittade inte ett skit i klädväg!
Skor fanns, men det var pumps och dom var så satans obekäma så jag höll på att smälla av.
Och känner man så bara av att prova skorna i tre minuter...
Då kändes inte dom som ett alternativ.
Men blir jag desperat så...
Får jag väl köpa dom ändå.
Ja, och sen köpte jag "två saker" på Katthemmet, som jag tänkte göra om till något häftigt efter att ha sett något liknande på "365 saker du kan sticka".
Bara det att det jag köpte...
Var trasigt, och det såg jag inte på loppisen!
(satan...)
Nu var det ju ingen jättesumma jag betalade, och den ena går att laga hos någon som har en lödkolv.
Men ÄNDÅ.
Dock ska jag mäta, kolla garner, och sen återkomma med resultat.
Kan bli JÄTTEFINT!
Kan bli YTTERLIGARE en affärsidé.
För övrigt får jag inte mycket gjort på dagarna, för jag funderar mycket.
På lite framtid, på mina idéer som är så djävla lockande.
Om jag får säga det själv då
Ja, tankarna snurrar, och jag funderar som fan, jag känner mig som Professor Baltazar.
Jag vet att det är bra som satan, men ska jag gör´at...?
Ja, det är ju frågan.
Jag vill dock bestämma mig snarast, så det inte är för sent.
För jag sitter på en del information, och då vill jag helst agera innan någon annan OCKSÅ får samma information...
Och gör något före mig.
Ja, jag tänker mycket just nu och endast tre personer vet om det.
Och så får det förbli.
Tills jag slutat gå runt i min lilla idécirkel som Baltazar
Det är min nya Barbie...
Uppe med tuppen, frukost till mig och sonen, pussa adjö på sambon, kaffe i soffan, pussa sonen adjö, rydda hemmet, träningskläder på, Milou i cykelkorgen, cykla iväg till Hällarna.
Gå promenad, träffa hundarna Micro och Tindra, cykla hem, duscha.
Fixa en andra kopp kaffe, slinka ner i soffan och sätta på tv´n och se...
"Malou efter 10"
My god, det är ju så här som det SKA vara ju!
Tidig morgon, allt avklarat och så är man färdig vid 10 så man kan se sitt favoritprogram!
Yes, I LOVE.
Love.
Love.
Love.
Ja, så nu är jag trött.
Nä, jag bara skojar, tvärtom, energin flödar när man är klar så här tidigt!
Igårkvälls höll vi iallafall att skratta ihjäl oss...
Åt stackars, söta, fina, lilla Milou.
Sonen kom nämligen ut i köket, i sin FULA rastafari-mysse (som jag virkat ja, misslyckat projekt...) och sjöng:
"Don´t worry about a thing, cause every little things gona be alright, don´t worry..."
Och svängde lite Stevie Wonder-aktigt till sin egen sång.
Jag sa i vanlig ordning:
Jaha, är det sånt DÄR du går och sjunger hemma vid pappa...?
Och så skrattade vi.
För DET sjunger han nog INTE hemma vid sin pappa.
Så slängde sonen på myssen på Milou, och med hennes hängade öron...
Var hon ju en PERFEKT KOPIA av en Bob-Marley-rasta-vovve!
Jisses, och jag började prata lite rasta:aktigt och låtsades att det var Milou som sa det.
Vi skrattade så himla mycket, för hon var så SÖT och jag så rolig.
Tyckte jag och sonen iallafall
Och stackars Milou...
Ja, hon fick bara stå ut, och jag tänkte:
"Herregud, detta är inte min hund, det är min nya BARBIE!!!"
Madde 40 leker inte med dockor och Barbies längre, nä, hon leker med sin nya hund.
Ja, man har inte roligare än man gör sig, som jag alltid brukar säga.
Och Milou verkar tycka om mig ÄN SÅ LÄNGE iallafall
Nu...
Ska jag göra annat, för "Malou" är slut.
Vi ses senare!
Gå promenad, träffa hundarna Micro och Tindra, cykla hem, duscha.
Fixa en andra kopp kaffe, slinka ner i soffan och sätta på tv´n och se...
"Malou efter 10"
My god, det är ju så här som det SKA vara ju!
Tidig morgon, allt avklarat och så är man färdig vid 10 så man kan se sitt favoritprogram!
Yes, I LOVE.
Love.
Love.
Love.
Ja, så nu är jag trött.
Nä, jag bara skojar, tvärtom, energin flödar när man är klar så här tidigt!
Igårkvälls höll vi iallafall att skratta ihjäl oss...
Åt stackars, söta, fina, lilla Milou.
Sonen kom nämligen ut i köket, i sin FULA rastafari-mysse (som jag virkat ja, misslyckat projekt...) och sjöng:
"Don´t worry about a thing, cause every little things gona be alright, don´t worry..."
Och svängde lite Stevie Wonder-aktigt till sin egen sång.
Jag sa i vanlig ordning:
Jaha, är det sånt DÄR du går och sjunger hemma vid pappa...?
Och så skrattade vi.
För DET sjunger han nog INTE hemma vid sin pappa.
Så slängde sonen på myssen på Milou, och med hennes hängade öron...
Var hon ju en PERFEKT KOPIA av en Bob-Marley-rasta-vovve!
Jisses, och jag började prata lite rasta:aktigt och låtsades att det var Milou som sa det.
Vi skrattade så himla mycket, för hon var så SÖT och jag så rolig.
Tyckte jag och sonen iallafall
Och stackars Milou...
Ja, hon fick bara stå ut, och jag tänkte:
"Herregud, detta är inte min hund, det är min nya BARBIE!!!"
Madde 40 leker inte med dockor och Barbies längre, nä, hon leker med sin nya hund.
Ja, man har inte roligare än man gör sig, som jag alltid brukar säga.
Och Milou verkar tycka om mig ÄN SÅ LÄNGE iallafall
Nu...
Ska jag göra annat, för "Malou" är slut.
Vi ses senare!
Fattar jag inte det...?
Jag håller på att få "dåra" på en liten grej här...
Grejen innebär att sonen, sen han skaffade sin mobil, går omkring och sjunger konstant!
Mysigt, kan vissa av er tycka kanske...?
Men så sitter man och ser på tv, och vill HÖRA vad dom säger på tv´n som nyss när jag såg nyheterna.
Men det enda jag hör är en kakkafoni av ljud.
Tv-ljudet, sonen sjunger plus att han samtidigt spelar låten han sjunger på mobilen högt.
Jag ber honom att vara lite tystare, han blir knäpptyst i ungefär 5 sekunder.
Sen sätter han igång igen.
Hm, mina öron liksom kokar över.
Sonen, han får i sin tur "dåra" på en annan liten grej...
Han skulle iväg till fotbollen nyss.
"Var är mina fotbollskläder?"
Där dom brukar, i källaren!
"Nä, där är dom inte!"
Jo, dom är där du la dom sist, ska vara tvättade dessutom.
Sonen kollar, NEJ, inga fotbollskläder.
Sen sker följande:
Hela VÄRLDEN rasar ihop, för fotbollskläderna är INTE där jag har sagt att dom ska vara!
Då är dom hos pappa, jag vet inte vart dom skulle vara annars.
"Neeeeeej, det är dom inte, och den där tjocktröjan jag har...
Den kostar 1000 kronor!!!!"
Eh, jaha...
Ja, kläderna ska vara i källaren.
Tårar börjar spruta, han får tokspel, ALLT är borta!
Fattar jag inte det?
Nope, tydligen inte.
Hysterin fortsätter, han springer ner till mormor, gapar och skriker som en tok, mormor förebrår sin dotter att HON inte kan hålla ordning på sonens prylar!
What???
Moi, nä nu djävlar...
Och så fryser jag ögonblicket och tänker tillbaka 30 år i tiden.
Mhm, det var SÅ HÄR jag gjorde när JAG var i sonens situation, sprang till mormor och skyllde på morsan!
Var tonårstokig, hormoner som sprutade till höger och vänster, och hela VÄRLDEN gick under för att jag inte hittade MIN favvotröja som jag skulle ha till skolan.
Ja, och så ofrös jag ögonblicket igen och tog MADDE-kommando, inge mesande som min mamma höll på med.
Jag blir...
Skitarg.
Tar INTE en uppläxning av min morsa i detta fallet iallafall, eller av sonen heller för den delen.
Gå ner och titta ORDENTLIGT för f-n!
Ja, och vart VAR kläderna tror ni?
I källaren, abernaturlisch!!!!
Letade sonen ordentligt första gången?
Såklart inte, så himla nödvändigt med gräl då liksom.
Min gud, sonen är tillbaka från sin pappa igen, HALLELUJA!
Hoppas jag överlever
Familjeliv i ett "storhus" när det är som...
Bästvärst.
Promenaden med Milou gick prickfritt idag.
Hon var jätteduktig och inget strulande, och vi fick gå två varv på ena slingan.
Hon var verkligen springsugen om jag säger så.
Nu har sambon kommit hem, jag återkommer.
Grejen innebär att sonen, sen han skaffade sin mobil, går omkring och sjunger konstant!
Mysigt, kan vissa av er tycka kanske...?
Men så sitter man och ser på tv, och vill HÖRA vad dom säger på tv´n som nyss när jag såg nyheterna.
Men det enda jag hör är en kakkafoni av ljud.
Tv-ljudet, sonen sjunger plus att han samtidigt spelar låten han sjunger på mobilen högt.
Jag ber honom att vara lite tystare, han blir knäpptyst i ungefär 5 sekunder.
Sen sätter han igång igen.
Hm, mina öron liksom kokar över.
Sonen, han får i sin tur "dåra" på en annan liten grej...
Han skulle iväg till fotbollen nyss.
"Var är mina fotbollskläder?"
Där dom brukar, i källaren!
"Nä, där är dom inte!"
Jo, dom är där du la dom sist, ska vara tvättade dessutom.
Sonen kollar, NEJ, inga fotbollskläder.
Sen sker följande:
Hela VÄRLDEN rasar ihop, för fotbollskläderna är INTE där jag har sagt att dom ska vara!
Då är dom hos pappa, jag vet inte vart dom skulle vara annars.
"Neeeeeej, det är dom inte, och den där tjocktröjan jag har...
Den kostar 1000 kronor!!!!"
Eh, jaha...
Ja, kläderna ska vara i källaren.
Tårar börjar spruta, han får tokspel, ALLT är borta!
Fattar jag inte det?
Nope, tydligen inte.
Hysterin fortsätter, han springer ner till mormor, gapar och skriker som en tok, mormor förebrår sin dotter att HON inte kan hålla ordning på sonens prylar!
What???
Moi, nä nu djävlar...
Och så fryser jag ögonblicket och tänker tillbaka 30 år i tiden.
Mhm, det var SÅ HÄR jag gjorde när JAG var i sonens situation, sprang till mormor och skyllde på morsan!
Var tonårstokig, hormoner som sprutade till höger och vänster, och hela VÄRLDEN gick under för att jag inte hittade MIN favvotröja som jag skulle ha till skolan.
Ja, och så ofrös jag ögonblicket igen och tog MADDE-kommando, inge mesande som min mamma höll på med.
Jag blir...
Skitarg.
Tar INTE en uppläxning av min morsa i detta fallet iallafall, eller av sonen heller för den delen.
Gå ner och titta ORDENTLIGT för f-n!
Ja, och vart VAR kläderna tror ni?
I källaren, abernaturlisch!!!!
Letade sonen ordentligt första gången?
Såklart inte, så himla nödvändigt med gräl då liksom.
Min gud, sonen är tillbaka från sin pappa igen, HALLELUJA!
Hoppas jag överlever
Familjeliv i ett "storhus" när det är som...
Bästvärst.
Promenaden med Milou gick prickfritt idag.
Hon var jätteduktig och inget strulande, och vi fick gå två varv på ena slingan.
Hon var verkligen springsugen om jag säger så.
Nu har sambon kommit hem, jag återkommer.
Glad av Malou....
Jag startar upp dagen med en lista, bara för att jag nu fastnat för den här ungdomliga listskrivandet...
Vem är med dig i rummet idag?
Min hund och Malou!
Vem fick du senaste sms av?
Min kusin, imorse.
Vem tänker du på nu?
Ingen.
Vem pratade du senast i telefon med?
En av mina bästisar, igårkvälls.
Vems hus var du senast i?
Mina bonuskussars tror jag.
Vem önskar du var med dig nu?
Milousan, fast hon ÄR ju redan här.
Hon är jämt här.
Nära.
Vem är din favoritsläkting?
Det...
Kan jag ju OMÖJLIGT svara på!
I like them all!
Slutlistat!
Ja, jag har sovit überlänge idag, 08.20.
Och starten på dagen känns mycket mer positiv än gårdagen, inte helt 100 men ändå 80.
Typ.
Dagen startade ju med ösregn, men det är ju borta nu, och solen på väg fram.
Det blir hundpromenad när det blivit ännu lite bättre.
Jag kände att jag blev GLAD när jag upptäckte att "Malou efter 10" är tillbaka på tv, bara ETT problem med det:
Dagen blir så förskjuten.
Ja, för då hänger man ju extra länge framför dumburken på förmiddagarna.
Malou brukar ju ha så bra program tycker jag, och intressanta gäster, intressanta samtal, intressanta ämnen.
Hon kunde kanske ligga sent på eftermiddagen ISTÄLLET, när man ändå är trött och ska landa i soffan med sin virkning.
Men jag ser idag, sen får det vara bra för den här veckan.
Eller...
Så ställer jag klockan och går upp i ottan som förr, och är klar med hundpromenad till klockan 10.
Kanske bättre det!
Jo, så får det bli.
Hur dagen kommer se ut vet jag inte riktigt ännu, jag har liksom ingen plan.
Jag tror dock att jag måste ta det ganska lugnt idag igen.
Men jag tror det blir bäst så, så jag får klura på hur dagen ska se ut under min hundpromenad.
Jag lär återkomma senare, nu ska jag röja medans Malou ännu rullar på, på tv´n.
Sen ut i friska luften.
Vem är med dig i rummet idag?
Min hund och Malou!
Vem fick du senaste sms av?
Min kusin, imorse.
Vem tänker du på nu?
Ingen.
Vem pratade du senast i telefon med?
En av mina bästisar, igårkvälls.
Vems hus var du senast i?
Mina bonuskussars tror jag.
Vem önskar du var med dig nu?
Milousan, fast hon ÄR ju redan här.
Hon är jämt här.
Nära.
Vem är din favoritsläkting?
Det...
Kan jag ju OMÖJLIGT svara på!
I like them all!
Slutlistat!
Ja, jag har sovit überlänge idag, 08.20.
Och starten på dagen känns mycket mer positiv än gårdagen, inte helt 100 men ändå 80.
Typ.
Dagen startade ju med ösregn, men det är ju borta nu, och solen på väg fram.
Det blir hundpromenad när det blivit ännu lite bättre.
Jag kände att jag blev GLAD när jag upptäckte att "Malou efter 10" är tillbaka på tv, bara ETT problem med det:
Dagen blir så förskjuten.
Ja, för då hänger man ju extra länge framför dumburken på förmiddagarna.
Malou brukar ju ha så bra program tycker jag, och intressanta gäster, intressanta samtal, intressanta ämnen.
Hon kunde kanske ligga sent på eftermiddagen ISTÄLLET, när man ändå är trött och ska landa i soffan med sin virkning.
Men jag ser idag, sen får det vara bra för den här veckan.
Eller...
Så ställer jag klockan och går upp i ottan som förr, och är klar med hundpromenad till klockan 10.
Kanske bättre det!
Jo, så får det bli.
Hur dagen kommer se ut vet jag inte riktigt ännu, jag har liksom ingen plan.
Jag tror dock att jag måste ta det ganska lugnt idag igen.
Men jag tror det blir bäst så, så jag får klura på hur dagen ska se ut under min hundpromenad.
Jag lär återkomma senare, nu ska jag röja medans Malou ännu rullar på, på tv´n.
Sen ut i friska luften.
Jag, en pisspotta...?
Ja, dagen här har inte tagit sig alls, vissa dagar bara ÄR såna, eller hur...?
Sambon och jag stack iväg och handlade, åt middag, haft det mysigt med tända ljus i vardagsrummet, sett tv ihop.
Nu ser han på fotboll och jag på en film, men jag ska snart gå och lägga mig.
Jag vill att en ny dag ska börja.
Det är mycket som är oskrivbart "inte bra" just idag.
Sonens pappa ringde, dom skulle resa bort nästa helg och undrade om sonen kunde följa med.
På min helg.
Ja, här gäller det att inte vara egoistik.
Fast jag har svårt att inte vara det, det ska villigt erkännas, just i denna frågan.
Men...
Nu passar det iofs bra till nästa helg, för jag måste jobba ändå.
Jag skulle jobbat denna helgen, men är ledig.
Det ska jobbas igen nästa helg, min sonen-vecka.
Så Ego-Morsan får vara generös och låta sonen åka bort med sim pappa.
Jag är ju ändå inte hemma.
Eller ja, det är bara lördagen jag jobbar, men ändå.
Men då blir sonen borta 1½ vecka, det är himla långt faktiskt.
(tänkte Ego-Morsan...)
Ja, ja, det är bara att bita ihop och skita i sin ego-sida.
Annars så mår jag illa.
Igen.
För andra gången idag.
Jepp, jag köpte inget godis, jag köpte nötter istället, och åt pyttepyttelite glass förut.
Men nötterna gjorde mig rejält illamående, jag tror godis hade varit BÄTTRE idag än alla försök till att undvika godis.
Fick ett inlägg på mitt förra inlägg, att jag skulle ha valt fin mörk choklad istället för ÖB-chokladen.
Jag måste nog tyvärr säga att jag prövat alla sorter av mörk choklad, DYR och fin, som billig och ofin...
Mörk choklad är ALDRIG gott!
Iallafall inte i min godisbok, och det spelar ingen roll hur mycket jag försöker övertyga mig själv om motsatsen...
Mörk choklad är bara inte min grej.
Jag vill ha SÖT, sockrig, fet, len, mjölkchoklad eller liknande.
Nougat går också rätt bra.
Men mörk choklad är ingen hit för en sockergris, tyvärr.
Jag njuter inte och står fast vid:
Äckligt!
Sen fick jag nog minsann "Det onda ögat" idag IGEN, av en person.
Jag kan nog slutgiltligt slå fast, trots snabb fart på cykel och solbrillor...
Att det finns en person som ger mig "Det onda ögat"!
Jepp, jag är bombis.
(Ja, det finns fler, men dom vet jag ju vilka dom är.
Detta är mer subtilt på något sätt, eftersom vi inte känner varandra överhuvudtaget, aldrig ens pratat med varandra...)
Jag kände den brännande blicken rakt igenom hennes solbrillor när hon passerade mig idag.
Och jag blir lika FNISSIG varje gång jag ser henne, för hon ser så himla sur ut, ja...
Du gör ju det liksom.
Även om jag aldrig gjort henne/dig något, mest SKOJAT och raljerat om en yrkesgrupp som gjort bort sig lite på bästa sändningstid.
Ni vet...
Dom där SMURFARNA.
Ja, då vet vissa av er, som följt mig läääänge, vilka jag menar
Det är iallafall inte dom där gulliga blåa små sakerna som är tre äpplen höga.
Nä, jag menar dom där svarta med gult på, som har väldigt långa slangar.
Mhm, just DOM ja!
Jag vågar knappt skriva i klartext vilka jag menar längre, för jag vill helst att det ska falla i glömska...
Även om det var poppis här på bloggen när jag väl skrev om det.
Väldigt poppis till och med.
Och sist jag såg den här "Onda-ögat", personen fick jag nästan känslan av att jag kanske inbillade mig, kanske även om jag VISSTE att jag hade rätt innerst inne...
Att hon stirrade ut mig på Atterdags och då gav mig det där sk "Onda ögat".
Idag...
Jag blev till 100% säker på att jag har rätt.
Tror ta mig fan att hon läser min djäkla blogg faktiskt...
Fast förmodligen aldrig i helvetet skulle erkänna det!
Men...
Låt mig säga/skriva så här då, för att citera ABBA som skrev på en autograf till mig någon gång på 70-talet:
"Nästa gång vi ses, då kan du väl komma fram och säga HEJ!"
Det var när jag träffade dom för andra gången i mitt liv, och jag vart helt förstörd över att dom kände igen mig och min far från året innan...
Då jag fick min FÖRSTA autograf av dom.
Näväl, skit i Abba nu, det var citatet jag tänkte på.
OM du vågar, kom fram och säg varför du är så sur, istället för att SE så sur ut.
Ja, jag har skojat om din man och hans Smurfpolare, men jag är inte den enda...
Det ska gudarna veta.
Och det var ju på SKOJ.
Dom var ju så...
Kul.
Ja, låt oss snacka ut om dom här sura blickarna, och att du förmodligen tycker att jag är en pisspotta.
Nu...
Måste jag hoppa isäng, imorgon är en annan dag.
En bättre än idag, hoppas jag.
Sambon och jag stack iväg och handlade, åt middag, haft det mysigt med tända ljus i vardagsrummet, sett tv ihop.
Nu ser han på fotboll och jag på en film, men jag ska snart gå och lägga mig.
Jag vill att en ny dag ska börja.
Det är mycket som är oskrivbart "inte bra" just idag.
Sonens pappa ringde, dom skulle resa bort nästa helg och undrade om sonen kunde följa med.
På min helg.
Ja, här gäller det att inte vara egoistik.
Fast jag har svårt att inte vara det, det ska villigt erkännas, just i denna frågan.
Men...
Nu passar det iofs bra till nästa helg, för jag måste jobba ändå.
Jag skulle jobbat denna helgen, men är ledig.
Det ska jobbas igen nästa helg, min sonen-vecka.
Så Ego-Morsan får vara generös och låta sonen åka bort med sim pappa.
Jag är ju ändå inte hemma.
Eller ja, det är bara lördagen jag jobbar, men ändå.
Men då blir sonen borta 1½ vecka, det är himla långt faktiskt.
(tänkte Ego-Morsan...)
Ja, ja, det är bara att bita ihop och skita i sin ego-sida.
Annars så mår jag illa.
Igen.
För andra gången idag.
Jepp, jag köpte inget godis, jag köpte nötter istället, och åt pyttepyttelite glass förut.
Men nötterna gjorde mig rejält illamående, jag tror godis hade varit BÄTTRE idag än alla försök till att undvika godis.
Fick ett inlägg på mitt förra inlägg, att jag skulle ha valt fin mörk choklad istället för ÖB-chokladen.
Jag måste nog tyvärr säga att jag prövat alla sorter av mörk choklad, DYR och fin, som billig och ofin...
Mörk choklad är ALDRIG gott!
Iallafall inte i min godisbok, och det spelar ingen roll hur mycket jag försöker övertyga mig själv om motsatsen...
Mörk choklad är bara inte min grej.
Jag vill ha SÖT, sockrig, fet, len, mjölkchoklad eller liknande.
Nougat går också rätt bra.
Men mörk choklad är ingen hit för en sockergris, tyvärr.
Jag njuter inte och står fast vid:
Äckligt!
Sen fick jag nog minsann "Det onda ögat" idag IGEN, av en person.
Jag kan nog slutgiltligt slå fast, trots snabb fart på cykel och solbrillor...
Att det finns en person som ger mig "Det onda ögat"!
Jepp, jag är bombis.
(Ja, det finns fler, men dom vet jag ju vilka dom är.
Detta är mer subtilt på något sätt, eftersom vi inte känner varandra överhuvudtaget, aldrig ens pratat med varandra...)
Jag kände den brännande blicken rakt igenom hennes solbrillor när hon passerade mig idag.
Och jag blir lika FNISSIG varje gång jag ser henne, för hon ser så himla sur ut, ja...
Du gör ju det liksom.
Även om jag aldrig gjort henne/dig något, mest SKOJAT och raljerat om en yrkesgrupp som gjort bort sig lite på bästa sändningstid.
Ni vet...
Dom där SMURFARNA.
Ja, då vet vissa av er, som följt mig läääänge, vilka jag menar
Det är iallafall inte dom där gulliga blåa små sakerna som är tre äpplen höga.
Nä, jag menar dom där svarta med gult på, som har väldigt långa slangar.
Mhm, just DOM ja!
Jag vågar knappt skriva i klartext vilka jag menar längre, för jag vill helst att det ska falla i glömska...
Även om det var poppis här på bloggen när jag väl skrev om det.
Väldigt poppis till och med.
Och sist jag såg den här "Onda-ögat", personen fick jag nästan känslan av att jag kanske inbillade mig, kanske även om jag VISSTE att jag hade rätt innerst inne...
Att hon stirrade ut mig på Atterdags och då gav mig det där sk "Onda ögat".
Idag...
Jag blev till 100% säker på att jag har rätt.
Tror ta mig fan att hon läser min djäkla blogg faktiskt...
Fast förmodligen aldrig i helvetet skulle erkänna det!
Men...
Låt mig säga/skriva så här då, för att citera ABBA som skrev på en autograf till mig någon gång på 70-talet:
"Nästa gång vi ses, då kan du väl komma fram och säga HEJ!"
Det var när jag träffade dom för andra gången i mitt liv, och jag vart helt förstörd över att dom kände igen mig och min far från året innan...
Då jag fick min FÖRSTA autograf av dom.
Näväl, skit i Abba nu, det var citatet jag tänkte på.
OM du vågar, kom fram och säg varför du är så sur, istället för att SE så sur ut.
Ja, jag har skojat om din man och hans Smurfpolare, men jag är inte den enda...
Det ska gudarna veta.
Och det var ju på SKOJ.
Dom var ju så...
Kul.
Ja, låt oss snacka ut om dom här sura blickarna, och att du förmodligen tycker att jag är en pisspotta.
Nu...
Måste jag hoppa isäng, imorgon är en annan dag.
En bättre än idag, hoppas jag.
Smakar som torr, smulig kaninskit...
Orkade jag baka någon äppelkaka idag?
Nä, jag är skittrött efter att ha suttit framför datorn och sorterat kort NÄSTAN en hel djävla dag.
Man blir liksom mosig.
Så gick jag och mamma till ÖB för att handla nödvändiga hushållsprylar, jag såg min chans att köpa något smarrigt...
Vad köper jag?
Jo, någon djäval 74% kakaospäckad choklad som smakar satan!
Varför köpte jag den, när jag hade ett oändligt GOTTEBORD av snask att välja på inne på ÖB?
Jo, jag fick en släng av:
Nä, inte ska jag väl köpa något onyttigt skit, jag köper lite mörk choklad som jag bara tar EN RUTA av...
För att njuta till kaffet.
BULLSHIT!
Djävla njutning sen också, när det smakar gammal torr, smulig kaninskit!
Med små äckliga EXTRA kakaosmulor i chokladen som ska tillföra extra njutning.
Njutning...
My ass!
Blä, fy, spott och urk!
Jag hatar ju mörk choklad, hur fan tänkte jag...?
Dumskalle.
Ja, det blev alltså NOLL gottenjutning, mest:
"Jag vill kräkas".
Men å andra sidan tappade jag gottesuget och blev hungrig på mat istället.
Chokladen gjorde alltså någon nytta, men ändå fel...
Enligt gotlands största godisgris då alltså
Ja, nu väntar jag med spänning på kvällsmaten.
Hoppas den blir godare än chokladen.
Nä, jag är skittrött efter att ha suttit framför datorn och sorterat kort NÄSTAN en hel djävla dag.
Man blir liksom mosig.
Så gick jag och mamma till ÖB för att handla nödvändiga hushållsprylar, jag såg min chans att köpa något smarrigt...
Vad köper jag?
Jo, någon djäval 74% kakaospäckad choklad som smakar satan!
Varför köpte jag den, när jag hade ett oändligt GOTTEBORD av snask att välja på inne på ÖB?
Jo, jag fick en släng av:
Nä, inte ska jag väl köpa något onyttigt skit, jag köper lite mörk choklad som jag bara tar EN RUTA av...
För att njuta till kaffet.
BULLSHIT!
Djävla njutning sen också, när det smakar gammal torr, smulig kaninskit!
Med små äckliga EXTRA kakaosmulor i chokladen som ska tillföra extra njutning.
Njutning...
My ass!
Blä, fy, spott och urk!
Jag hatar ju mörk choklad, hur fan tänkte jag...?
Dumskalle.
Ja, det blev alltså NOLL gottenjutning, mest:
"Jag vill kräkas".
Men å andra sidan tappade jag gottesuget och blev hungrig på mat istället.
Chokladen gjorde alltså någon nytta, men ändå fel...
Enligt gotlands största godisgris då alltså
Ja, nu väntar jag med spänning på kvällsmaten.
Hoppas den blir godare än chokladen.
Klockan är 11 och jag är redan sugen på godis...
Så var det en ny dag, och den är lika GRÅ och trist som...
?
Ja, den är grå och trist iallafall, och står i stor kontrast till gårdagen.
Jag har rejält påbättrad solbränna och satt och tittade på bilderna från igår, och tänkte:
DRÖMDE jag det där eller?
Nä, det gjorde jag ju inte, men det känns så.
Hösten har varit underbar, hoppas den fortsätter, jag är ännu inte redo för "den riktiga" hösten.
Måste bara putta in dom här två bilderna jag knäppte igår med kameran, motsols.
Tyckte dom blev rätt coola, dom bara "blev".
Färgerna på himlen ser ut som en Monét-tavla.
Som om någon tagit en pensel och svischat runt på en duk/himlen.
Ja, vidare så ska sambon städa idag.
Jag har ska hålla mig undan så gott det går, men vara hemma.
Funderar på att radera och sortera bilder på datorn, lägga in dom i mappar så jag har mer koll sen.
Just nu ligger alla sommarens bilder huller om buller.
Har varit godisfri i 2 dagar.
Är godissugen nu.
Klockan är 11 och redan är jag sugen på godis, eller var jag egentligen godisfri igår...?
Nä, jag åt ju muffins och kanelbulle, jag fick socker igår också.
Så...
Jag kanske borde låta bli idag?
Kanske, jag får väl se.
Kanske jag ska vänta LITE längre än till innan lunch, innan jag smockar i mig?
Kanske det får bli något fikabröd i eftermiddag istället för godis?
Kanske, jag får väl se.
Kanske jag ska baka en äppelpaj av äpplena i trädgården, en smulpaj?
Ja, DET lät gott, det blir det nog.
Och så massor med vaniljssås till det...
Lovely, låter som en bra plan.
Nu ska jag hoppa i duschen iallafall.
Vi ses senare, när jag har magen full med äppelpaj...
Kanske jag ska äta det till lunch ändå?
Kanske inte.
Den som lever får se
?
Ja, den är grå och trist iallafall, och står i stor kontrast till gårdagen.
Jag har rejält påbättrad solbränna och satt och tittade på bilderna från igår, och tänkte:
DRÖMDE jag det där eller?
Nä, det gjorde jag ju inte, men det känns så.
Hösten har varit underbar, hoppas den fortsätter, jag är ännu inte redo för "den riktiga" hösten.
Måste bara putta in dom här två bilderna jag knäppte igår med kameran, motsols.
Tyckte dom blev rätt coola, dom bara "blev".
Färgerna på himlen ser ut som en Monét-tavla.
Som om någon tagit en pensel och svischat runt på en duk/himlen.
Ja, vidare så ska sambon städa idag.
Jag har ska hålla mig undan så gott det går, men vara hemma.
Funderar på att radera och sortera bilder på datorn, lägga in dom i mappar så jag har mer koll sen.
Just nu ligger alla sommarens bilder huller om buller.
Har varit godisfri i 2 dagar.
Är godissugen nu.
Klockan är 11 och redan är jag sugen på godis, eller var jag egentligen godisfri igår...?
Nä, jag åt ju muffins och kanelbulle, jag fick socker igår också.
Så...
Jag kanske borde låta bli idag?
Kanske, jag får väl se.
Kanske jag ska vänta LITE längre än till innan lunch, innan jag smockar i mig?
Kanske det får bli något fikabröd i eftermiddag istället för godis?
Kanske, jag får väl se.
Kanske jag ska baka en äppelpaj av äpplena i trädgården, en smulpaj?
Ja, DET lät gott, det blir det nog.
Och så massor med vaniljssås till det...
Lovely, låter som en bra plan.
Nu ska jag hoppa i duschen iallafall.
Vi ses senare, när jag har magen full med äppelpaj...
Kanske jag ska äta det till lunch ändå?
Kanske inte.
Den som lever får se
Fika, sola, bad, kärlek och promenader...
Shit...
Vilken dag vi har haft!
Ja, den har varit UNDERBAR och vi har haft den HELT för oss själva.
Både ställe, naturen, rubbet, bara VI och vårat nya smultronställe...
Vi började dagen med att fika...
Go´fika.
Varför så allvarlig my darling, det var ju gott ju...
Sola...
Jodå, till och med SAMBONS KLÄDER åkte tillslut av, så varmt hade vi det där i vårat lilla fiskeläger.
Här tar jag en liten "solgädda" som Moster Puff brukar säga, eller liten och liten, vi solade ju faktiskt hela dagen.
Och inte nog med det...
Okej, skulle jag doppa mig idag eller inte...?
Jodå, självklart blev det ett litet bad också!
(kolla in mitt ansiktsuttryck... ;)
Kanske inte HELT varmt i böljan, jag gissar 17 grader mellan tummen och pekfingret.
Och hade det inte varit så varmt i luften, då hade jag inte badat.
Men tack vare varm luft och vindstillla så var det riktigt skönt.
När man kom upp
Se här, sambon har fångat en riktigt badbabe med kameran!
Mäkta glad att ha genomfört årets förmodligen sista bad/dopp.
Ja, det har varit så magiskt så man tror knappt att det är sant...
17 september och där har jag badat, och går i flipflops och som gud skapat mig under handduken.
Oändliga promenadvägar, så naturligtvis promenerade vi...
När vi var mätta på sol och bad, åkte vi till Djupvik.
Och efter en dag med fika, sola, bad, kärlek och promenader...
Satt denna MEGA-hamburgertallrik som en fucking djävla smäck!
Minst sagt.
7-års paret...
6 månaders valpen...
Ja, och sen åkte vi hem, mätta på det mesta.
Vi har sett tv och film, ingen bra film, fast bildspråket och scenografin är jättefin.
Nu...
Sängen.
7-årsdagen är till ända, vi är totalt slut, alla tre.
Men vilken dag...
Jag tror jag började inlägget med att skriva UNDERBAR...
Då slutar jag med det också!
Vilken dag vi har haft!
Ja, den har varit UNDERBAR och vi har haft den HELT för oss själva.
Både ställe, naturen, rubbet, bara VI och vårat nya smultronställe...
Vi började dagen med att fika...
Go´fika.
Varför så allvarlig my darling, det var ju gott ju...
Sola...
Jodå, till och med SAMBONS KLÄDER åkte tillslut av, så varmt hade vi det där i vårat lilla fiskeläger.
Här tar jag en liten "solgädda" som Moster Puff brukar säga, eller liten och liten, vi solade ju faktiskt hela dagen.
Och inte nog med det...
Okej, skulle jag doppa mig idag eller inte...?
Jodå, självklart blev det ett litet bad också!
(kolla in mitt ansiktsuttryck... ;)
Kanske inte HELT varmt i böljan, jag gissar 17 grader mellan tummen och pekfingret.
Och hade det inte varit så varmt i luften, då hade jag inte badat.
Men tack vare varm luft och vindstillla så var det riktigt skönt.
När man kom upp
Se här, sambon har fångat en riktigt badbabe med kameran!
Mäkta glad att ha genomfört årets förmodligen sista bad/dopp.
Ja, det har varit så magiskt så man tror knappt att det är sant...
17 september och där har jag badat, och går i flipflops och som gud skapat mig under handduken.
Oändliga promenadvägar, så naturligtvis promenerade vi...
När vi var mätta på sol och bad, åkte vi till Djupvik.
Och efter en dag med fika, sola, bad, kärlek och promenader...
Satt denna MEGA-hamburgertallrik som en fucking djävla smäck!
Minst sagt.
7-års paret...
6 månaders valpen...
Ja, och sen åkte vi hem, mätta på det mesta.
Vi har sett tv och film, ingen bra film, fast bildspråket och scenografin är jättefin.
Nu...
Sängen.
7-årsdagen är till ända, vi är totalt slut, alla tre.
Men vilken dag...
Jag tror jag började inlägget med att skriva UNDERBAR...
Då slutar jag med det också!
Indraget med omedelbar verkan...
Öppnar 7-årsdagen starkt...
Med STARK huvudvärk!
Sambon sover ännu, och tur är väl det...
Så jag hinner samla ihop min skalle med alvedon och så slängde jag in en ipren som en extra liten guldkant.
Huvudvärken är av den sorten:
Det värker bara jag rör på huvudet, jag kan inte röra den sidan av skallen, och så sitter den på ett ställe...
Vid den högra tinningen.
Hur ofta brukar jag ha sån här huvudvärk...?
Ja, typ en gång per år kanske.
TUR att jag fick det just idag, på vår 7-årsdag, n´est pas!?
Sovit gott har jag gjort, lagt mig tidigt har jag gjort och ändå denna huvudvärk.
Solen skiner, inte en vindpust, dagen kommer bli UNDERBAR...
Bara huvudvärken lägger sig.
Naglarna har fått vita streck som trådar över hela naglarna, i tillägg till "bubblorna".
Jag är nog dödsjuk.
Hjärntumör eller nåt.
Jippie.
Milou fick i vanlig ordning sitta på trappen imorse efter morgonkissen.
Hon älskar ju att sitta där och glutta på förbipasserande.
Vad händer idag...?
Jo, den lilla Gullvippan började SKÄLLA på någon som gick förbi!
VOFF, voff, voffvoff, voff, voffvoffvoff, voff, voff, voff, voff, voffvoff, hör jag.
Som då störtar ner och fyar å det grövsta, och swisch så åkte hon in!
Privilegiet att sitta på trappen = Indraget med omedelbar verkan!!!
Ja, här ska det inte skällas som våra grannhundar gör, det ska kvävas i sin linda.
Grejen är...
Hon har verkligen upptäckt det där med att skälla, vakta, moppsa lite mot sådant som "verkar lite otäckt"...
Men jag kommer inte tillåta en gaphals som sitter och bjäbbar, voffar och ylar som våra bedrövliga grannhundar utan uppfostran.
Jag är bättre hunduppfostrare än dom...
I hope.
Jag låter henne bara jaga gamla pensionärer som orienterar på Hällarna istället
Nä, SÅ illa var det faktiskt inte, jag överdrev ju lite såklart.
Jaha, bara under tiden som jag skrivit detta, känner jag att alvedonen och iprenen har gjort att huvudvärken lättat något.
Det gör inte lika ont.
Jag tror...
Att jag snart ska väcka sambon, ta en dusch, fixa kaffe, kanske packa med bikinin...
Det kanske går att ta ett dopp?
Ja, jag har inte tid att sitta här och slösa bort den vackra dagen, återkommer ikväll.
Med STARK huvudvärk!
Sambon sover ännu, och tur är väl det...
Så jag hinner samla ihop min skalle med alvedon och så slängde jag in en ipren som en extra liten guldkant.
Huvudvärken är av den sorten:
Det värker bara jag rör på huvudet, jag kan inte röra den sidan av skallen, och så sitter den på ett ställe...
Vid den högra tinningen.
Hur ofta brukar jag ha sån här huvudvärk...?
Ja, typ en gång per år kanske.
TUR att jag fick det just idag, på vår 7-årsdag, n´est pas!?
Sovit gott har jag gjort, lagt mig tidigt har jag gjort och ändå denna huvudvärk.
Solen skiner, inte en vindpust, dagen kommer bli UNDERBAR...
Bara huvudvärken lägger sig.
Naglarna har fått vita streck som trådar över hela naglarna, i tillägg till "bubblorna".
Jag är nog dödsjuk.
Hjärntumör eller nåt.
Jippie.
Milou fick i vanlig ordning sitta på trappen imorse efter morgonkissen.
Hon älskar ju att sitta där och glutta på förbipasserande.
Vad händer idag...?
Jo, den lilla Gullvippan började SKÄLLA på någon som gick förbi!
VOFF, voff, voffvoff, voff, voffvoffvoff, voff, voff, voff, voff, voffvoff, hör jag.
Som då störtar ner och fyar å det grövsta, och swisch så åkte hon in!
Privilegiet att sitta på trappen = Indraget med omedelbar verkan!!!
Ja, här ska det inte skällas som våra grannhundar gör, det ska kvävas i sin linda.
Grejen är...
Hon har verkligen upptäckt det där med att skälla, vakta, moppsa lite mot sådant som "verkar lite otäckt"...
Men jag kommer inte tillåta en gaphals som sitter och bjäbbar, voffar och ylar som våra bedrövliga grannhundar utan uppfostran.
Jag är bättre hunduppfostrare än dom...
I hope.
Jag låter henne bara jaga gamla pensionärer som orienterar på Hällarna istället
Nä, SÅ illa var det faktiskt inte, jag överdrev ju lite såklart.
Jaha, bara under tiden som jag skrivit detta, känner jag att alvedonen och iprenen har gjort att huvudvärken lättat något.
Det gör inte lika ont.
Jag tror...
Att jag snart ska väcka sambon, ta en dusch, fixa kaffe, kanske packa med bikinin...
Det kanske går att ta ett dopp?
Ja, jag har inte tid att sitta här och slösa bort den vackra dagen, återkommer ikväll.
Plan B godkändes inte...
Dagen har varit bra, jag har fått lite gjort...
Plus solat på balkongen samtidigt!
Ritat mönster, bestämt mig för det sista i "Stoff & Stil"-katalogen, läst lite papper som behövdes gå igenom, läst min bok och...
Solat.
Ja, iskallt i trädgården, men 22 på balkongen, känns som sommaren INTE är slut när man är på balkongen iallafall.
Imorgon firar jag och sambon SJU ÅR tillsammans!
Jepp, tiden har gått fort och plötsligt har det gått sju år.
Turerna har varit hit och dit för hur vi skulle fira våran dag ihop imorgon, inget blev som det skulle.
Det SKULLE ha blivit Fårö, men "Fårönatta" förstörde hela vårat upplägg.
Fårö finns dock kvar, så det får bli en annan helg.
Plan B godkändes inte av mig, det såg så sunkigt ut jämnfört med Fåröupplägget.
Men å andra sidan är det nog bra att vi inte fick plats på Fårö, för det kommer väl vara fullt med folk överallt...
Och det vill man (läs jag ;) ju helst slippa.
Jag gillar FOLKTOMT som bekant.
Imorgon har vi en annan plan istället, det kommer nog bli MINST lika bra.
Vädret ska ju bli fint och vårat lilla "kärleksbarn" Milou får åka med
Men mer om detta imorgon.
Nu ska jag faktiskt ta min tredje kopp kardemummakaffe för dagen och handarbeta och se på "något engelskt" program på tv.
Kanske "Country home" eller nåt...?
Underbart lugn fredag.
Plus solat på balkongen samtidigt!
Ritat mönster, bestämt mig för det sista i "Stoff & Stil"-katalogen, läst lite papper som behövdes gå igenom, läst min bok och...
Solat.
Ja, iskallt i trädgården, men 22 på balkongen, känns som sommaren INTE är slut när man är på balkongen iallafall.
Imorgon firar jag och sambon SJU ÅR tillsammans!
Jepp, tiden har gått fort och plötsligt har det gått sju år.
Turerna har varit hit och dit för hur vi skulle fira våran dag ihop imorgon, inget blev som det skulle.
Det SKULLE ha blivit Fårö, men "Fårönatta" förstörde hela vårat upplägg.
Fårö finns dock kvar, så det får bli en annan helg.
Plan B godkändes inte av mig, det såg så sunkigt ut jämnfört med Fåröupplägget.
Men å andra sidan är det nog bra att vi inte fick plats på Fårö, för det kommer väl vara fullt med folk överallt...
Och det vill man (läs jag ;) ju helst slippa.
Jag gillar FOLKTOMT som bekant.
Imorgon har vi en annan plan istället, det kommer nog bli MINST lika bra.
Vädret ska ju bli fint och vårat lilla "kärleksbarn" Milou får åka med
Men mer om detta imorgon.
Nu ska jag faktiskt ta min tredje kopp kardemummakaffe för dagen och handarbeta och se på "något engelskt" program på tv.
Kanske "Country home" eller nåt...?
Underbart lugn fredag.
Vajsing i kroppen...
Vaken, lyxat på mig med kardemummakaffe till frukosten, himla lyxigt.
Vi ska snart sticka iväg till Hällarna och hoppas på att det är folktomt.
Idag vill jag inte träffa på NÅN!
Så ett hopp till mina naglar!
I våras började ju mina naglar lossna från fingernaglarna.
Jag, som alltid haft/har världens starkaste naglar (och hår) blev skitskraj när det blev bubblor som sen kryper upp mot nagelfästet, som sen gör att hela nageln blir LÖS och nästan lossnar.
Vilket i sin tur gör att det naturligtvis gör ont i naglarna och fingertopparna.
VAD är detta, tänkte jag, jag ringde VC och där trodde sköterskan att det berodde på medicinen jag tar för nacken, epilepsimedicinen, men hon var inte 100.
Men så försvann det, naglarna läkte ut och blev som vanligt igen.
Jag låtsades som det inte funnits, det blev ju bra.
Nu...
Har det återuppstått, och det går rekordsnabbt!
(Att det alltid måste det vara något...)
Och nu när jag ändå minskat ner på medicinen, är det ändå VÄRRE än i våras.
Känns som jag kanske måste ringa och kanske gå till doktorn iallafall denna gången.
Jag har inte lust, jag blir livrädd att det ska vara något annat.
Jag gillar inte att gå till läkaren efter min rekordlånga sjukskrivning, men jag kanske inte skall beté mig som en man och stoppa huvudet i sanden.
Har för mig att jag läst någonstans att om naglarna ser ut såhär...
Då är det någon "vajsing" i kroppen.
Jag kanske borde...?
Jag funderar tills på måndag.
Sen ringer jag.
Ifall att.
Nu ska jag iallafall ut i friska luften med Milou, hon slippen SLIPOVERN idag.
Ganska skönt ute
Vi ska snart sticka iväg till Hällarna och hoppas på att det är folktomt.
Idag vill jag inte träffa på NÅN!
Så ett hopp till mina naglar!
I våras började ju mina naglar lossna från fingernaglarna.
Jag, som alltid haft/har världens starkaste naglar (och hår) blev skitskraj när det blev bubblor som sen kryper upp mot nagelfästet, som sen gör att hela nageln blir LÖS och nästan lossnar.
Vilket i sin tur gör att det naturligtvis gör ont i naglarna och fingertopparna.
VAD är detta, tänkte jag, jag ringde VC och där trodde sköterskan att det berodde på medicinen jag tar för nacken, epilepsimedicinen, men hon var inte 100.
Men så försvann det, naglarna läkte ut och blev som vanligt igen.
Jag låtsades som det inte funnits, det blev ju bra.
Nu...
Har det återuppstått, och det går rekordsnabbt!
(Att det alltid måste det vara något...)
Och nu när jag ändå minskat ner på medicinen, är det ändå VÄRRE än i våras.
Känns som jag kanske måste ringa och kanske gå till doktorn iallafall denna gången.
Jag har inte lust, jag blir livrädd att det ska vara något annat.
Jag gillar inte att gå till läkaren efter min rekordlånga sjukskrivning, men jag kanske inte skall beté mig som en man och stoppa huvudet i sanden.
Har för mig att jag läst någonstans att om naglarna ser ut såhär...
Då är det någon "vajsing" i kroppen.
Jag kanske borde...?
Jag funderar tills på måndag.
Sen ringer jag.
Ifall att.
Nu ska jag iallafall ut i friska luften med Milou, hon slippen SLIPOVERN idag.
Ganska skönt ute
Mattes hantverk är av högsta kvalitet...
Höstkollektion By Österholm ger...
Vovve i virkat!
Självklart ska mattes lilla älskling ha något som värmer i kalla höstvindar.
Självklart måste det vara virkat.
Självklart svängde jag ihop en liten SLIPOVER.
Självklart blev det en succé, hon bara ÄLSKAR den.
Not.
Fast hon behöver kanske bara vänja sig...?
Ja, HUR kom jag då på den här brilljanta idén att virka en liten slipover till min lilla kelgris?
Jo...
När vi skulle cykla till Hällarna imorse och möta upp min bästis, satt Milou och skälvde i cykelkorgen.
Först tänkte jag att det var för att hon var så förväntasfull för stundande promenad, fast hon brukar ju inte vara så stissig när hon åker cykelkorg på väg till promenad.
Rätt snabbt insåg jag att hundstackarn satt och frös i cykelkorgen!
Hon är ju inte den tjockaste vovven med härligt hull, nej, hon är ju lätt anorektisk så...
Underhudsfett saknas.
Jaha, hon kommer behöva ett litet täcke i vinter insåg jag, inget fett, inte så tjockt hår = hundtäcke kräves.
Och visst, hon frös inte när vi gick för hon höll igång, men hon kommer frysa framöver.
Sa till min bästis att:
Jaha, nu har man en Paris Hilton-vovve, undrar om man ska ha sporttäcke eller något RAFFIGT med bling-bling...?
"Sporttäcke tack!" sa hon.
Mhm, ja, sporttäcke okej, sa jag och tänkte ÄNDÅ på något ROSA med bling-bling stenar på.
Så kom jag hem, blev rätt fnissig...
Fan, jag VIRKAR ett litet täcke (fast täcket blev ju en trendig slipover då ;) , tänkte jag, GUD så festligt.
Klart virkerskans vovve måste ha något virkat, sagt och gjort, jag slängde ihop den här lilla skapelsen.
PÅ SKOJ.
Den blev precis klar tills sambon kom hem, han blev rent förskräckt:
"Men vad har hon gjort med dig?", sa han till den glada lilla valpen.
Ja, hon var glad att han kommit hem och hade väl en förhoppning om att husse skulle befria henne från fanstyget...
Det gjorde han dock inte.
Istället började matte fota och Milou försökte gnaga av sig kreationen.
Hon gick bet på det med, mattes hantverk är av HÖGSTA KVALITET naturligtvis!
Fniss.
Ja, nu ska hon ju få ett klokt och riktigt litet täcke, förmodligen ganska snart...
För blir det en likadan vinter som förra året, då lär hon frysa ihjäl.
Kanske hon kan ha den här slipovern till att börja med ett litet tag, den är rätt gullig.
Det lär värma iallafall, för det är prima ullgarn.
Egen design dessutom.
Kanske jag ska börja designa virkade hundkläder också...?
Eller kanske INTE, nä, apselut inte...
Nu ska jag se klart Robinson, vi ses imorgon.
Milou, med rätt att döda en pensionär...
Promenaden idag, var väldigt rolig.
Inte för att Milou skötte sig så himla jättebra...
För det gjorde hon inte!
Det var lite 50 -50 skulle man kunna säga, lydde hälften av gångerna, och drack vatten ur vattenpölarna.
Men...
Det hade sin förklaring.
Dels så hade vi Lilla Sunshine med mor med oss, och dels var det någon ORIENTERINGSKLUBB med 70+++:are som var ute och "orienterade" på Hällarna.
Det blev rätt mycket för Milou att "försöka låta bli" med andra ord.
Vissa av gubbarna och tanterna fick hon för sig att "jaga" och vissa lät hon bli när jag sa till henne.
Men det var rätt dråpligt (eller kanske inte), för vissa var hon ju nästan att DÖDA i ren kärleksförklaring.
Milou, med rätt att döda...
Utan att mena det!
Och i vanliga fall om jag ryter "Milou kom hit", då brukar ju "folk" upptäcka att det är en "valp på gång" och vara beredda när dom hör att man skriker på sin hund.
Idag, tja, vinden är ju fortfarande stark men framförallt:
GAMLINGARNA verkade inte HÖRA så djävla bra!
(Hade dom glömt sina hörapparater hemma?)
Så när jag RÖT:
Milou, kom hit!
Då hörde Milou det ibland och vände om...
Och ibland ignorerade hon då såklart mig!
Men Orienterings-gamlingarna hörde INTE ett djävla skit!
Vilket nästan FÄLLDE dom till marken när Milou helt plötsligt svepte fram som ett valp-lokomotiv.
Och dom kunde ju knappt gå, eller gå-springa överhuvudtaget ändå, shit, dom var så...
Gamla.
TJOLAHOPP, tjolahej, här kommer en sprallig valptjej!
Som bara vill hälsa.
Oj, snubblade du nästan på mig, sorry, inte min mening, I love U.
Ja, här har ni den oansvariga matten som skulle ha kunnat bli den mest ofrivilliga massmördaren i hela gotlands historia idag.
Men hon var så sprallig att jag bara inte kunde ha henne i koppel idag.
Troligtvis för att det inte blev någon långpromenad igår, det blev BAKLSLAG på det idag alltså.
Men jag lät henne härja, med försök till VISS koll.
Vid ett tillfälle så höll jag och bästisen på att skratta på oss...
Vi passerade en gubbe som KNAPPT höll sig upprätt och knappt hade styrfart framåt.
Vi saktade in och stannande så han skulle kunna passera oss igen och så att jag skulle kunna släppa Milou igen.
Han passerade, SLOWLY, slowly, och tillsist hade han passerat och kommit en bit, vi vek dessutom upp på en annan väg.
Jag släppte Milou, sa FRAMÅT, och hon sprang BAKÅT och efter den fallfärdiga farbrorn!
Jag röt, hon vände INTE, jag bad HÖGT, herregud ta det lugnt nu hunddjäkel, vi hör:
"Va, vem är du?
GÅ HEM MED DIG, schas!"
Vi började fnissa för att sen stegras till asgarv, ja förlåt lilla farbror, men det lät så kul.
Ja, det var mycket läskigt för nån tant och farbror att Milousan skuttade fram, men dom allra flesta...
Dom tyckte bara det var kul.
Och jag...
Kände mig som den värsta hundägaren EVER med noll uppfostran och noll koll.
Men hon behövde verkligen springa idag.
Håll 70+++ orienterarna borta från Hällarna i fortsättningen PLEASE
Nu ska jag inte sy, nej jag ska virka.
Återkommer med ett litet resultat senare KANSKE om jag får till det.
Och en liten story om det KANSKE färdiga resultatet också.
Inte för att Milou skötte sig så himla jättebra...
För det gjorde hon inte!
Det var lite 50 -50 skulle man kunna säga, lydde hälften av gångerna, och drack vatten ur vattenpölarna.
Men...
Det hade sin förklaring.
Dels så hade vi Lilla Sunshine med mor med oss, och dels var det någon ORIENTERINGSKLUBB med 70+++:are som var ute och "orienterade" på Hällarna.
Det blev rätt mycket för Milou att "försöka låta bli" med andra ord.
Vissa av gubbarna och tanterna fick hon för sig att "jaga" och vissa lät hon bli när jag sa till henne.
Men det var rätt dråpligt (eller kanske inte), för vissa var hon ju nästan att DÖDA i ren kärleksförklaring.
Milou, med rätt att döda...
Utan att mena det!
Och i vanliga fall om jag ryter "Milou kom hit", då brukar ju "folk" upptäcka att det är en "valp på gång" och vara beredda när dom hör att man skriker på sin hund.
Idag, tja, vinden är ju fortfarande stark men framförallt:
GAMLINGARNA verkade inte HÖRA så djävla bra!
(Hade dom glömt sina hörapparater hemma?)
Så när jag RÖT:
Milou, kom hit!
Då hörde Milou det ibland och vände om...
Och ibland ignorerade hon då såklart mig!
Men Orienterings-gamlingarna hörde INTE ett djävla skit!
Vilket nästan FÄLLDE dom till marken när Milou helt plötsligt svepte fram som ett valp-lokomotiv.
Och dom kunde ju knappt gå, eller gå-springa överhuvudtaget ändå, shit, dom var så...
Gamla.
TJOLAHOPP, tjolahej, här kommer en sprallig valptjej!
Som bara vill hälsa.
Oj, snubblade du nästan på mig, sorry, inte min mening, I love U.
Ja, här har ni den oansvariga matten som skulle ha kunnat bli den mest ofrivilliga massmördaren i hela gotlands historia idag.
Men hon var så sprallig att jag bara inte kunde ha henne i koppel idag.
Troligtvis för att det inte blev någon långpromenad igår, det blev BAKLSLAG på det idag alltså.
Men jag lät henne härja, med försök till VISS koll.
Vid ett tillfälle så höll jag och bästisen på att skratta på oss...
Vi passerade en gubbe som KNAPPT höll sig upprätt och knappt hade styrfart framåt.
Vi saktade in och stannande så han skulle kunna passera oss igen och så att jag skulle kunna släppa Milou igen.
Han passerade, SLOWLY, slowly, och tillsist hade han passerat och kommit en bit, vi vek dessutom upp på en annan väg.
Jag släppte Milou, sa FRAMÅT, och hon sprang BAKÅT och efter den fallfärdiga farbrorn!
Jag röt, hon vände INTE, jag bad HÖGT, herregud ta det lugnt nu hunddjäkel, vi hör:
"Va, vem är du?
GÅ HEM MED DIG, schas!"
Vi började fnissa för att sen stegras till asgarv, ja förlåt lilla farbror, men det lät så kul.
Ja, det var mycket läskigt för nån tant och farbror att Milousan skuttade fram, men dom allra flesta...
Dom tyckte bara det var kul.
Och jag...
Kände mig som den värsta hundägaren EVER med noll uppfostran och noll koll.
Men hon behövde verkligen springa idag.
Håll 70+++ orienterarna borta från Hällarna i fortsättningen PLEASE
Nu ska jag inte sy, nej jag ska virka.
Återkommer med ett litet resultat senare KANSKE om jag får till det.
Och en liten story om det KANSKE färdiga resultatet också.
Vakthunds-Milou...
Mornar som dessa älskar jag...
Vakna av sig själv, vakna tidigt 06.30, starta dagen i tid liksom.
Jag har inte riktigt kvar den rytmen i kroppen känns det som, kvällarna blir senare än vad jag egentligen vill.
Men dom kvällarna jag kommer isäng i tid, och vaknar så här....
Underbart!
Utvilad och pigg, redo att sätta fart.
Farten idag består av:
* Tidig hundpromenad om ca 30 minuter.
* Dusch.
* Lunch med Syster-Yster.
* Hem och sätta mig och klura på VAD jag ska beställa i födelsedagspresent från Stoff & Stil.
* Sms:a iväg min födelsedagspresent-önskan till födelsedagspresentgivaren.
Plus...
Min egen inköpslista på tyger som jag vill ha UTÖVER min present.
Tänkte lite så att ska kussen ändå köpa presenten, och komma ner till öien, då kan jag brassa på med MER tyger när jag ändå har chansen.
Hon kommer väl få stå i flera dagar och beta av den där listan inne på "S&S"
Ja, och sen, eftersom jag ritat mönster och måste vänta på att ponchobeställaren ska komma hit och bestämma vilken mönster hon vill ha...
Då ska jag nog SY.
Ja, jag känner att jag kan unna mig det.
Annars verkar det som jag köpte en VAKTHUND trots allt!
Ja, denna lilla vovven har börjat MORRA varje gång hon hör "ett mysko ljud" som hon inte känner igen.
Hon murrar och morrar så det mullrar långt ner i magen på henne!
Jag som trodde att denna lilla varelse inte hade ett ont litet ben NÅGONSTANS i sin kropp...?
Men det har hon minsann.
Och det uppkommer alltid, som idag, när hon ligger nära mig.
Som "en helt vanlig hund" som vill skydda sin matte!
Jag tycker det bådar gott ändå, jag som inte trodde hon skulle få några beskyddarinstinkter, men det har hon börjat få.
Jag behöver nog inte vara rädd att hon skulle SLICKA IHJÄL en våldsman om någon någonsin skulle hoppa på mig...
Jag tror minsann att hon åtminstone skulle FÖRSÖKA ge en sån person en match iallafall.
BRA DÄR, Vakthunds- Milou!
Me feel safe, någelunda iallafall
Vakna av sig själv, vakna tidigt 06.30, starta dagen i tid liksom.
Jag har inte riktigt kvar den rytmen i kroppen känns det som, kvällarna blir senare än vad jag egentligen vill.
Men dom kvällarna jag kommer isäng i tid, och vaknar så här....
Underbart!
Utvilad och pigg, redo att sätta fart.
Farten idag består av:
* Tidig hundpromenad om ca 30 minuter.
* Dusch.
* Lunch med Syster-Yster.
* Hem och sätta mig och klura på VAD jag ska beställa i födelsedagspresent från Stoff & Stil.
* Sms:a iväg min födelsedagspresent-önskan till födelsedagspresentgivaren.
Plus...
Min egen inköpslista på tyger som jag vill ha UTÖVER min present.
Tänkte lite så att ska kussen ändå köpa presenten, och komma ner till öien, då kan jag brassa på med MER tyger när jag ändå har chansen.
Hon kommer väl få stå i flera dagar och beta av den där listan inne på "S&S"
Ja, och sen, eftersom jag ritat mönster och måste vänta på att ponchobeställaren ska komma hit och bestämma vilken mönster hon vill ha...
Då ska jag nog SY.
Ja, jag känner att jag kan unna mig det.
Annars verkar det som jag köpte en VAKTHUND trots allt!
Ja, denna lilla vovven har börjat MORRA varje gång hon hör "ett mysko ljud" som hon inte känner igen.
Hon murrar och morrar så det mullrar långt ner i magen på henne!
Jag som trodde att denna lilla varelse inte hade ett ont litet ben NÅGONSTANS i sin kropp...?
Men det har hon minsann.
Och det uppkommer alltid, som idag, när hon ligger nära mig.
Som "en helt vanlig hund" som vill skydda sin matte!
Jag tycker det bådar gott ändå, jag som inte trodde hon skulle få några beskyddarinstinkter, men det har hon börjat få.
Jag behöver nog inte vara rädd att hon skulle SLICKA IHJÄL en våldsman om någon någonsin skulle hoppa på mig...
Jag tror minsann att hon åtminstone skulle FÖRSÖKA ge en sån person en match iallafall.
BRA DÄR, Vakthunds- Milou!
Me feel safe, någelunda iallafall
Stel som en djupfryst fiskpinne...
Ja...
Här har det gått i ett, som ni kanske förstår eftersom jag inte skrivit en rad förrens nu.
Klockan ringde vid 07.30 och så hann jag frukosta, läsa tidningen, borsta tänderna, slänga på mig kläder och cykla till...
Gutavallen.
Skol-DM och sonen skulle hoppa höjdhopp 09.10, Mamma-Madde stod redo att heja på sin egen "Patrik 2.42 Sjöberg" PRICK 09.10!
Här skulle det slås Skol-DM rekord.
Dom spända, förväntansfulla och FRUSNA kidsen stod och laddade inför sina stundande hopp.
Och en sak kan jag säga for sure...
Idag var det SVINKALLT!
Kallare än svinkallt om man jämnför med igår.
Igår blåste det ju samma vindar som idag, skillnaden var att luften var varmare igår.
Idag:
HÖST á la superhöst!
Och jag, som ändå hade lång t-shirt tröja, plus sticketröja och vindjacka...
Frös som en hund!
Sonen...
Ja, han stod där i t-shirt och shorts.
Med präktig gåshud på dom bara delarna av kroppen.
Jag...
Undrade om han hade MER kläder med sig att värma sig i senare?
"Jovisst, en tröja."
EN TRÖJA????
(tilläggas ska att den var supertunn och i samma tyg som t-shirten)
"Ja, och ett par byxor."
(tunna, även dom i samma materieal som t-shirten)
Är det allt???
"Jo, men det räcker..."
Jag fick nästan frysskador bara av att höra svaret.
Men herregud, du ska ju vara här hela dagen, det blåser, det är svinkallt, du kommer ju bli SJUK!!!!
Spring genast och hämta den där tröjan du har, och så ringer jag pappa under tiden.
Fick ringa X-kroken och kolla när han skulle dyka upp, undrade om han kunde åka hemförbi och hämta tjocktröja och jacka...?
Det kunde han absolut, men gnisslade förmodligen tänder över att det inte packats ner när sonen drog.
Ja, smidigt var det ju inte.
Så hoppade sonen...
Dom började på 80 cm och sonen klarade sig upp till 110...
Sen var det stopp.
Jag...
Var då stel som en djupfryst fiskpinne.
Sonen var besviken, tyckte det var skitdåligt.
Jag peppade och sa att det var BRA.
Han, sin far upp i dagen, har svårt att ta förlust.
Jag var sen tvungen att dra, för jag hade nästa grej på schemat:
Åka till zoo och klippa klorna på Leo och fixa nytt halsband till Milou.
Så jag cyklade hem, fast hann i och handla i affären lite snabbt också.
Sen samla ihop alla djuren, och iväg.
Milou gjorde som vanligt succé i affären och skulle gulla med alla.
Och ALLA skulle gulla med henne.
Kaninen fick typ klara sig själv, stackarn.
Ingen som uppmärksammar och ville gulla med honom inte, han satt där i sin lilla kattbur alone.
Halsbandet som jag beställt var för stort, så det blev inget halsband till Milou.
Hem, åt snabb lunch, insåg att jag skulle hinna vipsa av golven med dammsugaren innan jag skulle vidare...
Så det gjorde jag.
Vidare till Bonuskussarna och hänga lite med dom och snacka lite skit och sen...
Har jag kommit hem.
Mensvärk, middag i magen och VÄLDIGT, väldigt trött.
Jag skulle gått en promenad med Milou, men idag orkar jag bara inte.
När jag kom hem och fick mat i magen bara dog min ork.
Jag ska bara hänga framför tv´n och rita ponchomönster.
Mitt i allt funderande på VILKET mitt nästa projekt skall bli i hantverksväg...
Så kom jag ju på att jag har två beställningar!!!!
Fint, kanske ra om du tog tag i det då Frk Österholm, FÖRST.
Beställningar betyder pengar, pengar betyder att jag kan fortsätta med min verksamhet.
Ja, det var min dag i snabbversion, återkommer senare med lite funderingar på annat.
Här har det gått i ett, som ni kanske förstår eftersom jag inte skrivit en rad förrens nu.
Klockan ringde vid 07.30 och så hann jag frukosta, läsa tidningen, borsta tänderna, slänga på mig kläder och cykla till...
Gutavallen.
Skol-DM och sonen skulle hoppa höjdhopp 09.10, Mamma-Madde stod redo att heja på sin egen "Patrik 2.42 Sjöberg" PRICK 09.10!
Här skulle det slås Skol-DM rekord.
Dom spända, förväntansfulla och FRUSNA kidsen stod och laddade inför sina stundande hopp.
Och en sak kan jag säga for sure...
Idag var det SVINKALLT!
Kallare än svinkallt om man jämnför med igår.
Igår blåste det ju samma vindar som idag, skillnaden var att luften var varmare igår.
Idag:
HÖST á la superhöst!
Och jag, som ändå hade lång t-shirt tröja, plus sticketröja och vindjacka...
Frös som en hund!
Sonen...
Ja, han stod där i t-shirt och shorts.
Med präktig gåshud på dom bara delarna av kroppen.
Jag...
Undrade om han hade MER kläder med sig att värma sig i senare?
"Jovisst, en tröja."
EN TRÖJA????
(tilläggas ska att den var supertunn och i samma tyg som t-shirten)
"Ja, och ett par byxor."
(tunna, även dom i samma materieal som t-shirten)
Är det allt???
"Jo, men det räcker..."
Jag fick nästan frysskador bara av att höra svaret.
Men herregud, du ska ju vara här hela dagen, det blåser, det är svinkallt, du kommer ju bli SJUK!!!!
Spring genast och hämta den där tröjan du har, och så ringer jag pappa under tiden.
Fick ringa X-kroken och kolla när han skulle dyka upp, undrade om han kunde åka hemförbi och hämta tjocktröja och jacka...?
Det kunde han absolut, men gnisslade förmodligen tänder över att det inte packats ner när sonen drog.
Ja, smidigt var det ju inte.
Så hoppade sonen...
Dom började på 80 cm och sonen klarade sig upp till 110...
Sen var det stopp.
Jag...
Var då stel som en djupfryst fiskpinne.
Sonen var besviken, tyckte det var skitdåligt.
Jag peppade och sa att det var BRA.
Han, sin far upp i dagen, har svårt att ta förlust.
Jag var sen tvungen att dra, för jag hade nästa grej på schemat:
Åka till zoo och klippa klorna på Leo och fixa nytt halsband till Milou.
Så jag cyklade hem, fast hann i och handla i affären lite snabbt också.
Sen samla ihop alla djuren, och iväg.
Milou gjorde som vanligt succé i affären och skulle gulla med alla.
Och ALLA skulle gulla med henne.
Kaninen fick typ klara sig själv, stackarn.
Ingen som uppmärksammar och ville gulla med honom inte, han satt där i sin lilla kattbur alone.
Halsbandet som jag beställt var för stort, så det blev inget halsband till Milou.
Hem, åt snabb lunch, insåg att jag skulle hinna vipsa av golven med dammsugaren innan jag skulle vidare...
Så det gjorde jag.
Vidare till Bonuskussarna och hänga lite med dom och snacka lite skit och sen...
Har jag kommit hem.
Mensvärk, middag i magen och VÄLDIGT, väldigt trött.
Jag skulle gått en promenad med Milou, men idag orkar jag bara inte.
När jag kom hem och fick mat i magen bara dog min ork.
Jag ska bara hänga framför tv´n och rita ponchomönster.
Mitt i allt funderande på VILKET mitt nästa projekt skall bli i hantverksväg...
Så kom jag ju på att jag har två beställningar!!!!
Fint, kanske ra om du tog tag i det då Frk Österholm, FÖRST.
Beställningar betyder pengar, pengar betyder att jag kan fortsätta med min verksamhet.
Ja, det var min dag i snabbversion, återkommer senare med lite funderingar på annat.
Sympati-pms...
Denna månaden har jag inte bara svår humörs-pms, jag har riktigt svår cravings-pms också!
Detta är 4:e dagen på raken jag äter godis!
Inte bra, inte bra, men jag bara måste ha.
Jag trycker i mig för kung och fosterland.
Sambon har SYMPATI-PMS och trycker även han i sig chips.
Fast om han kan skylla på hormoner vet i fan, jag tror inte han kan det faktiskt.
Har sett Idol som vanligt och gapskrattat åt Bardan med det omoderna skägget och Cissi Forss.
Cissi, hon är min nya IDOL, hon är så KUL.
Jag brukar kanske inte säga så ofta att jag älskar tjejer, men jag ÄLSKAR verkligen Cissi.
Jag skulle vilja vara hennes nya BFF.
Men hon vill säkert inte vara min.
Nu ska jag se på film, återkommer imorgon när jag vaknar.
Detta är 4:e dagen på raken jag äter godis!
Inte bra, inte bra, men jag bara måste ha.
Jag trycker i mig för kung och fosterland.
Sambon har SYMPATI-PMS och trycker även han i sig chips.
Fast om han kan skylla på hormoner vet i fan, jag tror inte han kan det faktiskt.
Har sett Idol som vanligt och gapskrattat åt Bardan med det omoderna skägget och Cissi Forss.
Cissi, hon är min nya IDOL, hon är så KUL.
Jag brukar kanske inte säga så ofta att jag älskar tjejer, men jag ÄLSKAR verkligen Cissi.
Jag skulle vilja vara hennes nya BFF.
Men hon vill säkert inte vara min.
Nu ska jag se på film, återkommer imorgon när jag vaknar.
Man vill ju hänga mä...
Fast jag fyllt 40, är jag ju en brud (tant) som vill "hänga mä" lite...
Ibland läser jag lite ungdomsbloggar och idag blev det "Blondinbellas blogg".
Och idag hade hon en sån däringa LISTA, en "Dagens lista" och då ville ju inte jag vara sämre utan jag kopierade den rakt av.
Och fyllde i mina egna SVAR, ja, man vill ju som sagt hänga mä...
Min lista lyder som följer:
Dagens humör: Mittemellan, varken det ena eller andra.
Dagens mående: Trött och dränerad på energi.
Dagens borde: Pyssla.
Dagens frisyr: Nytonad, blondin á la Systrarna Graaf.
Dagens smink: Nada!
Dagens klädsel: Vit/svart-randig pyjamaströja, vit/svart/grå-rutiga pyjamasbrallor, mörkgrå sticketröja (popisch).
Dagens planer: Fan, det blev mycket, men inget av det jag TÄNKT!
Dagens materiella vill ha: ?
Dagens fundering: Varför chefer kör med förtäckta hot och maktutövar?
Dagens beroende: Köpefrallor från macken.
Dagens tråkigaste: Allt djävla hemmafix!
Dagens längtan: Få SOVA.
Dagens superlängtan: Att jag borde ha sytt.
Dagens tidning: Min fyndade BURDA-tidning då såklart.
Dagens låt: Tystnad råder pga av tröttheten.
Se där, även ungdomliga Österholmskan kan skriva lista
Och ja, inget blev som jag tänkt mig, bara HUNDPROMENADEN blev av.
Och den var blåsig som förväntat, Kulingvindar + Hällarna = Urblåst.
Men det var skönt, varmt ändå, och vi mötte inte en enda människa eller jycke.
Vi var helt ensamma, tack blåsten för det!
Så kom jag hem och så har det blivit mer hemmafix, klädlinor som brustist, kaninbur att göra rent, skura mer i diskhon, totalrenovering av mig själv...
Fan...
Tiden bara försvann!
Så när jag var färdig med mig själv, då tog jag på mig en ren pyjamas DIREKT och maskerade det med en sticketröja.
Bryggde mig kardemummakaffe och läste min "Burda" igen, tänkte när jag såg detta...
Det var ju dumt Österholmskan, att du som hade över 34 par jeans, skänkte bort HÄLFTEN av dom till Röda Korset...
När du kunde ha sytt NÅGOT SÅDANT som på bilden OVAN istället!!!!
Ja, men det var ju innan jag hade köpt mig en ny symaskin, eller en fyndat en tidning från Burda.
Fuck!
Ja, ja, kunde jag ju inte veta då, att jag skulle kunna ha använt det nu.
Lätt att vara efterklok, fast jag har säkert några jeans kvar jag kan slakta, om inte annat får jag väl gå till RK och köpa nygamla jeans...
Och slakta dom
Helt ärligt, nu är jag för trött att orka skriva en endaste rad till, ögonen går i kors.
Behöver lite käk också.
Kanske återkommer senare.
Ibland läser jag lite ungdomsbloggar och idag blev det "Blondinbellas blogg".
Och idag hade hon en sån däringa LISTA, en "Dagens lista" och då ville ju inte jag vara sämre utan jag kopierade den rakt av.
Och fyllde i mina egna SVAR, ja, man vill ju som sagt hänga mä...
Min lista lyder som följer:
Dagens humör: Mittemellan, varken det ena eller andra.
Dagens mående: Trött och dränerad på energi.
Dagens borde: Pyssla.
Dagens frisyr: Nytonad, blondin á la Systrarna Graaf.
Dagens smink: Nada!
Dagens klädsel: Vit/svart-randig pyjamaströja, vit/svart/grå-rutiga pyjamasbrallor, mörkgrå sticketröja (popisch).
Dagens planer: Fan, det blev mycket, men inget av det jag TÄNKT!
Dagens materiella vill ha: ?
Dagens fundering: Varför chefer kör med förtäckta hot och maktutövar?
Dagens beroende: Köpefrallor från macken.
Dagens tråkigaste: Allt djävla hemmafix!
Dagens längtan: Få SOVA.
Dagens superlängtan: Att jag borde ha sytt.
Dagens tidning: Min fyndade BURDA-tidning då såklart.
Dagens låt: Tystnad råder pga av tröttheten.
Se där, även ungdomliga Österholmskan kan skriva lista
Och ja, inget blev som jag tänkt mig, bara HUNDPROMENADEN blev av.
Och den var blåsig som förväntat, Kulingvindar + Hällarna = Urblåst.
Men det var skönt, varmt ändå, och vi mötte inte en enda människa eller jycke.
Vi var helt ensamma, tack blåsten för det!
Så kom jag hem och så har det blivit mer hemmafix, klädlinor som brustist, kaninbur att göra rent, skura mer i diskhon, totalrenovering av mig själv...
Fan...
Tiden bara försvann!
Så när jag var färdig med mig själv, då tog jag på mig en ren pyjamas DIREKT och maskerade det med en sticketröja.
Bryggde mig kardemummakaffe och läste min "Burda" igen, tänkte när jag såg detta...
Det var ju dumt Österholmskan, att du som hade över 34 par jeans, skänkte bort HÄLFTEN av dom till Röda Korset...
När du kunde ha sytt NÅGOT SÅDANT som på bilden OVAN istället!!!!
Ja, men det var ju innan jag hade köpt mig en ny symaskin, eller en fyndat en tidning från Burda.
Fuck!
Ja, ja, kunde jag ju inte veta då, att jag skulle kunna ha använt det nu.
Lätt att vara efterklok, fast jag har säkert några jeans kvar jag kan slakta, om inte annat får jag väl gå till RK och köpa nygamla jeans...
Och slakta dom
Helt ärligt, nu är jag för trött att orka skriva en endaste rad till, ögonen går i kors.
Behöver lite käk också.
Kanske återkommer senare.
Bara att hämta klorin...
Hemma, uppackad, frukost, ingen energi...
Alls.
Men jag ska faktiskt ta mig ut i solen, för trots att det blåser kuling så är det varmt ute.
Det blir en hundpromenad, men jag tror jag tar det lite senare idag, är pysselsugen trots att jag är trött.
Har slängt in en sängklädestvätt och siktar på att hinna med en till, torkvädret är ju fantastiskt.
Bäst att passa på.
Kom hem här från jobbet förut och undrade vad det var som luktade, det stank när jag kom upp för trappen.
Instängt och...
Illa!
Trodde det var sopor, nope, det var det inte, men det kom från köket iallafall.
Insåg att det kom från avloppet och diskmaskinen!
Insåg även att det var gammal hundmat (pedigree) från ÄNDÅ ursköljda skålar och gammal fisklukt.
Disken har stått för länge i diskmaskinen, och diskhon behövde städas ur, det luktade...
Gammal hundmat där också.
Det var bara att hämta KLORIN och skura ur.
Sätta igång diskmaskinen, och sen ska jag gå och köpa sån där "diskmaskins-städ" och köra efter disken är klar.
Det blev någelunda godare doft i köket.
Lägenheten utvädrad.
Jag kan inte bestämma mig för om jag ska SY idag eller VIRKA...?
Troligtvis blir det SY.
För jag har fått min BURDATIDNING som jag köpte på Tradera, och två nya mönster.
Fast jag känner mig LÄTT blockerad, jag vet inte riktigt VAD jag ska börja med.
Tidningen var underbar och mönstren JÄTTELÄTTA, jag vet verkligen inte vart jag ska börja.
Fast jag har ju börjat på den där boleron, kanske bäst att slutföra den först...?
Jobbigt när man har så mycket man vill hinna med!
Idag skulle jag ha rest till Stockholm.
Först var jag rätt besviken att det inte kunde bli av av olika orsaker, men idag...
Är jag rätt glad!
Blåsten/kulingen, fy fan vad det blåser.
Jag hade aldrig satt mig på en båt ändå.
Vi har tydligen fått resterna av någon orkan, blåst + båt = ...
En omöjlig kombo för mig.
Jag blir sjösjuk av bara lite gung och spyr som en stucken gris, dessutom får jag dödsångest och tänker på Estonia.
Nä, sist jag och sambon åkte när det råkade bli en stormig båtfärd, då skrek till och med tuffa ungdomar vid varje vågträff.
Det var riktigt obehagligt att höra båtskrovet gnisslade och träffas av hårda vågor.
Och när jag hörde:
"Jag vill inte DÖÖÖÖÖÖ..."
Då ville inte jag heller dö.
Det var fruktansvärt.
Så just idag är jag rätt glad att det inte blev stockholm, trots att jag varit besviken innan.
Nu...
Dags att börja min dag!
Alls.
Men jag ska faktiskt ta mig ut i solen, för trots att det blåser kuling så är det varmt ute.
Det blir en hundpromenad, men jag tror jag tar det lite senare idag, är pysselsugen trots att jag är trött.
Har slängt in en sängklädestvätt och siktar på att hinna med en till, torkvädret är ju fantastiskt.
Bäst att passa på.
Kom hem här från jobbet förut och undrade vad det var som luktade, det stank när jag kom upp för trappen.
Instängt och...
Illa!
Trodde det var sopor, nope, det var det inte, men det kom från köket iallafall.
Insåg att det kom från avloppet och diskmaskinen!
Insåg även att det var gammal hundmat (pedigree) från ÄNDÅ ursköljda skålar och gammal fisklukt.
Disken har stått för länge i diskmaskinen, och diskhon behövde städas ur, det luktade...
Gammal hundmat där också.
Det var bara att hämta KLORIN och skura ur.
Sätta igång diskmaskinen, och sen ska jag gå och köpa sån där "diskmaskins-städ" och köra efter disken är klar.
Det blev någelunda godare doft i köket.
Lägenheten utvädrad.
Jag kan inte bestämma mig för om jag ska SY idag eller VIRKA...?
Troligtvis blir det SY.
För jag har fått min BURDATIDNING som jag köpte på Tradera, och två nya mönster.
Fast jag känner mig LÄTT blockerad, jag vet inte riktigt VAD jag ska börja med.
Tidningen var underbar och mönstren JÄTTELÄTTA, jag vet verkligen inte vart jag ska börja.
Fast jag har ju börjat på den där boleron, kanske bäst att slutföra den först...?
Jobbigt när man har så mycket man vill hinna med!
Idag skulle jag ha rest till Stockholm.
Först var jag rätt besviken att det inte kunde bli av av olika orsaker, men idag...
Är jag rätt glad!
Blåsten/kulingen, fy fan vad det blåser.
Jag hade aldrig satt mig på en båt ändå.
Vi har tydligen fått resterna av någon orkan, blåst + båt = ...
En omöjlig kombo för mig.
Jag blir sjösjuk av bara lite gung och spyr som en stucken gris, dessutom får jag dödsångest och tänker på Estonia.
Nä, sist jag och sambon åkte när det råkade bli en stormig båtfärd, då skrek till och med tuffa ungdomar vid varje vågträff.
Det var riktigt obehagligt att höra båtskrovet gnisslade och träffas av hårda vågor.
Och när jag hörde:
"Jag vill inte DÖÖÖÖÖÖ..."
Då ville inte jag heller dö.
Det var fruktansvärt.
Så just idag är jag rätt glad att det inte blev stockholm, trots att jag varit besviken innan.
Nu...
Dags att börja min dag!
Morgon-microbloggande...
Så var det dags igen då, jobba!
Jag känner mig behagligt laddad, har sovit gott och jag somnade fort igår.
Mycket luft ger GOD sömn.
Lik-gnuggaren ligger brevid och vill ha ut det SISTA av morgongoset, jag med...
Fortfarande ångest varje gång jag vet att jag blir borta ett helt dygn från henne.
Trots...
Att hon gillar att gnugga sig mot döda djur
Försöker gilla boken jag köpte, "Hjärteblad", men fastnar inte riktigt för texten i boken.
Iallafall inte ännu.
Texten känns lite "tillkämpad" liksom.
Det kanske tar sig, jag får väl se.
Nu hinner jag inte skriva mer, duschen kallar, vi ses imorgon.
Jag känner mig behagligt laddad, har sovit gott och jag somnade fort igår.
Mycket luft ger GOD sömn.
Lik-gnuggaren ligger brevid och vill ha ut det SISTA av morgongoset, jag med...
Fortfarande ångest varje gång jag vet att jag blir borta ett helt dygn från henne.
Trots...
Att hon gillar att gnugga sig mot döda djur
Försöker gilla boken jag köpte, "Hjärteblad", men fastnar inte riktigt för texten i boken.
Iallafall inte ännu.
Texten känns lite "tillkämpad" liksom.
Det kanske tar sig, jag får väl se.
Nu hinner jag inte skriva mer, duschen kallar, vi ses imorgon.
Döda djur och annat mys...
Efter många om och men, så kom jag och Milousan tillslut iväg på vår promenad.
Mäkta sur på det mesta, men så fort vi kom ut i någelunda natur...
Då släppte det direkt och så kom ju solen fram dessutom!
Och där traskade vi i godan ro, och så är det ju sådär när man är ute och går i någelunda natur...
Att det finns andra hundar som bajsar, rabbisar som bajsar, fåglar som bajsar, människobajs har ju också siktas, en massa annat bajs och hundar...
Dom gillar ju bajs.
Särskilt ANDRAS bajs är ju himla intressant.
När Milou bajsar (i naturen) brukar jag lägga stenar över (i stan plockar jag naturligtvis upp det i påse), så:
1. Ingen ska trampa i det.
2. Ingen annan hund skall äta det.
3. Ingen annan hund ska rulla sig i det.
Typ så.
Det gör inte många andra hundägare.
Men oftast är det inte hundbajset som är det primära problemet, det är ju dom andra djurens bajs.
För rullar man sig i det...
Är man ju lukt-maskerad som vovve.
Om man ska jaga.
Nåväl...
Men det är ju inte bara bajs som kan vara jobbigt på en hundpromenad.
Nä, det finns andra saker också.
Nämligen:
DÖDA DJUR!
Och idag bekantade vi oss med en död IGELKOTT.
Jepp, supermys.
Där gick vi i den där "godan ro", tiddelipom, tiddelipom, Milou fick korn på "något spår", jaha, och där drog hon iväg som en avlöning.
Och inte ett levande eller skuttande djur i sikte, det såg jag ju bestämt.
Men helt plötsligt såg jag att hon låg och GNED sig på marken mot något, något som låg väldigt stilla.
Jag kutade fram, okej...
Å där låg:
Herr eller Fru DÖD Igelkott.
Jag upprepade tyst för mig själv ett sånt där härligt "Hurra" inombords.
Röt som Kapten Österholm i Uppfostringsregementet:
"NEEEEEEEEEEJ, Milou hit!"
Den gnidsugna valpen avbröt sin manöver, men ytterst motvilligt.
Ja, hellre att hon sätter i sig ett snaskigt mellis på några rabbispluttar än gnida sig mot ett dött djur, kände jag rätt spontant.
HUR fan tänker dom?
Hundarna alltså...?
Ja, maskera sig i bajsdoft kan jag väl kanske fatta, för en rabbis, fågel eller valfritt djur tror väl inte att BAJS ska överfalla dom när dom bara känner lukten, och blir jagade av en hund.
Men DÖTT djur...?
Alltså det borde väl till och med en hund fatta att man kan ju inte lukta LIK när man jagar?
Eller?
Ja, jag är ju inte så insatt i hur dom resonerar, men det vore kul om Milou kunde börja tala människospråk och förklara.
Så det kändes som BAD var aktuellt idag igen, och så la jag en liten stenpyramid några meter INNAN den döda igelkotten så jag vet till nästa gång vi går där...
Då hinner jag avbryta "Lik-gnidandet" innan hon ens tänkt tanken.
Så kom vi hem, vi var i trädgården ett tag innan vi gick in, för sambon städade.
Jag virkade, sonen spelade fotboll och lekte med Milousan.
Så hör jag:
"Nej, Milou kom hit!
Vad har du i munnen?"
Jag fattade direkt:
KATTBAJS.
Aber naturlisch, visst var det DET, noll tvekan på den punkten.
Då var det bara att gå upp med hunden i duschen på en gång, sonen fick leta upp resterna av kattbajset.
Jag blir T-O-K-I-G!
Men ren blev hon, från både liklukt och kattbajs.
Jag borde börja ta betalt...
Av hunden då alltså.
Milou borde betala MIG, för att jag köpt henne.
I verkligen LOVE being a hundägare igen
Lite senare på eftermiddagen kom Lilla Sunshine med familj på fika.
Det blev MYS och en massa snack, sen har vi ätit, sett Idol och nu...
Ska jag krypa till kojs!
Imorgon blir det jobb.
Mörda...
Vaken i ottan, ont i nacken för mensen är på gång.
Med andra ord är pms:en fördjävlig, eftersom jag har ont.
Förra gången hade jag ingen pms...
Alltså ingen nackvärk, inget dåligt humör.
Idag vill jag mörda.
Sambon har städdag och jag har försökt sparka igång honom, för sonen är på fotboll och jag ska ut och promenera med hunden.
Jag har som vanligt gjort förarbete.
Vill att han ska komma igång så vi slipper hålla oss borta från lägenheten hela dagen.
Men han sölar.
Jag bölar...
Inombords.
Idag blir det en dag i trädgården, förhoppningsvis.
Det skulle ju bli sol och fint väder, det var sol när jag vaknade.
Nu är det mjölkvitt på gränsen till lite dimma.
Jag hade tänkt göra en virkad version av den här boleron som jag såg i en stickbok...
En väldigt kort och tajt bolero/axel/armvärmare som man kan ha till en klänning som är ganska öppen upptill.
Jag tyckte den var fin faktiskt.
Kanske NÅN som vill ha...?
Jag ska bara hitta ett bra grundvirkmönster också, eftersom stickningen verkligen inte funkar.
Ja, och nu ska jag bege mig ut på Hällarna med min lilla vovve.
Vi ses senare.
Med andra ord är pms:en fördjävlig, eftersom jag har ont.
Förra gången hade jag ingen pms...
Alltså ingen nackvärk, inget dåligt humör.
Idag vill jag mörda.
Sambon har städdag och jag har försökt sparka igång honom, för sonen är på fotboll och jag ska ut och promenera med hunden.
Jag har som vanligt gjort förarbete.
Vill att han ska komma igång så vi slipper hålla oss borta från lägenheten hela dagen.
Men han sölar.
Jag bölar...
Inombords.
Idag blir det en dag i trädgården, förhoppningsvis.
Det skulle ju bli sol och fint väder, det var sol när jag vaknade.
Nu är det mjölkvitt på gränsen till lite dimma.
Jag hade tänkt göra en virkad version av den här boleron som jag såg i en stickbok...
En väldigt kort och tajt bolero/axel/armvärmare som man kan ha till en klänning som är ganska öppen upptill.
Jag tyckte den var fin faktiskt.
Kanske NÅN som vill ha...?
Jag ska bara hitta ett bra grundvirkmönster också, eftersom stickningen verkligen inte funkar.
Ja, och nu ska jag bege mig ut på Hällarna med min lilla vovve.
Vi ses senare.
Utflyktsdag...
Här ändrade jag ju mig idag i fråga om Kräklingbo marknad...
Hade ju inte så stor lust när allt kom omkring att åka 4.5 mil för att vi skulle snurra runt i evigheter och leta parkering, för att sen trängas med en djäkla massa folk, för att sen gå ETT varv på marknaden, att behöva lämna Milou hemma och missa en hel dag med henne, ha en SON som vill ha godis, korv, you name it från varje potentiellt stånd trots att vi har matsäck med oss, för att sen inse:
Lika tråkigt som förra året.
Lika lite man vill köpa som förra året.
Lika lite charm som förra året.
Ja, jag behöver nog vila upp mig från marknader några år har jag insett.
Tills jag känner KUL igen.
Men...
Då blev sambon sur, för vi "hade ju bestämt" att vi skulle åka på marknad, det hade "ju jag själv bestämt".
Jo, fast jag ångrade mig.
Okej, men så ville ju sonen åka, så då drog vi till Atterdags, handlade med oss mat, och när vi kommer i rondellen att välja mot, öster eller söder, säger sonen:
Fast MÅSTE vi åka på marknad...?
Sambon bara sket i att åka mot öster direkt och åkte mot SÖDER, mot solen!!!!
Hurra, VROOOOOOOOOOOM....
Första stoppet blev längs Ekstakusten...
Springa på stranden, sitta i sanden, känna på vattnet...
VARMT!
Å inte fan hade jag med mig badkläder eller handduk.
Fast å andra sidan skulle vi ju på marknad, det blev ju "röstat" så.
Men, men, det gick ju att bada benen iallafall.
Själv gick jag ut och sjönk direkt ner i en "tånggrop" med halva benet, TUR att jag inte ramlade baklänges i vattnet.
Då hade utflykten blivit kort.
Vidare till Kvarnåkershamn...
Vi slog läger på stranden, åt lunch och sen blev det en SOLA av...
Sonen hittade ett träd med rep och repgunga i, Milou fick springa fritt och höll sig bara vid oss.
Hur skönt som helst, och jag kunde även notera att hon sprang inte ens mellan oss och sonen.
Hon höll sig vid mig.
Märks kanske vem som håller i dom mesta uppfostringstrådarna...?
Hade det varit Flisan hade det varit ett djäkla vallande fram och tillbaka, hon var ju tvungen att jämt hålla ihop flocken.
Det...
Behöver inte Milou.
Hon håller sig till BOSSEN
När vi sen var solmätta (läs jag, var solmätt... ;), drog vi vidare längs havet på en liten gräsväg...
Tills det tog stopp vid ett fiskeläger ute på en udde.
Varken jag eller sambon hade varit där, så nu tyckte nog allt jag att vi hittade ett litet smultronställe.
Behöver jag tillägga att vi inte såg många människor, bilar folk överhuvudtaget under dagen.
Ön är varm och tom, me like.
You know.
Vi stoppade sen vid en gammal gotladsgård där jag var inne och tittade på stickat och kom rätt i en gammal sal i huset, där försäljningen var.
Det var som att stiga 100 år tillbaka i tiden, ingen renovering sen tapeterna anno 1910 hade kommit upp på väggen.
Gamla möbler, mattor och lampor sen 1800-talet, och urgamla fotografier.
Det slutade med att jag och tanten som bodde där, pratade om släkten som bott på gården, och tittade på alla korten fram tills dom som bodde där nu.
Skithärligt.
Och ja...
Jag pratade NATURLIGTVIS gotländska
Sista stoppet för dagen blev sen...
Djupviksplejset och fika i solen...
Sonen fick årets dyraste efterrätt:
Kladdkaka 68 kr och en Sprite 32 kr!
Som HITTAT!!!!
Igår vägrade jag hämtmat/en pizza till sonen för 65 kr när sambon ville ha hämtmat på kvällen och jag tyckte "hemlagat".
Idag...
Fick jag hosta upp 100 spänn i fika-kostnad, på enbart sonen då som sagt!
Fast...
Man betalar ju för trevlig personal, utsikten, läget och lugnet också.
Så...
Det fick det väl vara värt.
Kakan var dessutom SKITGOD.
Jag och sambon höll oss till enbart kaffe, annars hade vi gått bankrutt.
Det blev handel i Vibblehallen och sen släppte dom av oss vid Kneippbyn och så gick jag och Milousan en sista promenad hem...
Gissa VEM som är glad att hon slapp åka på marknad, jag tror vi alla är rätt glada att vi inte åkte faktiskt.
Och vi hittade ett nytt, hemligt, enskilt smultronställe.
Nu på kvällen har vi sett "Hopp" jag och sonen, den var faktiskt kul.
Avslutar med Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst."
Vi ses imorgon.
P.s. Bilderna är tagna med min mobil och sambons.
Glömde min nya kamera, attans. D.s
Hade ju inte så stor lust när allt kom omkring att åka 4.5 mil för att vi skulle snurra runt i evigheter och leta parkering, för att sen trängas med en djäkla massa folk, för att sen gå ETT varv på marknaden, att behöva lämna Milou hemma och missa en hel dag med henne, ha en SON som vill ha godis, korv, you name it från varje potentiellt stånd trots att vi har matsäck med oss, för att sen inse:
Lika tråkigt som förra året.
Lika lite man vill köpa som förra året.
Lika lite charm som förra året.
Ja, jag behöver nog vila upp mig från marknader några år har jag insett.
Tills jag känner KUL igen.
Men...
Då blev sambon sur, för vi "hade ju bestämt" att vi skulle åka på marknad, det hade "ju jag själv bestämt".
Jo, fast jag ångrade mig.
Okej, men så ville ju sonen åka, så då drog vi till Atterdags, handlade med oss mat, och när vi kommer i rondellen att välja mot, öster eller söder, säger sonen:
Fast MÅSTE vi åka på marknad...?
Sambon bara sket i att åka mot öster direkt och åkte mot SÖDER, mot solen!!!!
Hurra, VROOOOOOOOOOOM....
Första stoppet blev längs Ekstakusten...
Springa på stranden, sitta i sanden, känna på vattnet...
VARMT!
Å inte fan hade jag med mig badkläder eller handduk.
Fast å andra sidan skulle vi ju på marknad, det blev ju "röstat" så.
Men, men, det gick ju att bada benen iallafall.
Själv gick jag ut och sjönk direkt ner i en "tånggrop" med halva benet, TUR att jag inte ramlade baklänges i vattnet.
Då hade utflykten blivit kort.
Vidare till Kvarnåkershamn...
Vi slog läger på stranden, åt lunch och sen blev det en SOLA av...
Sonen hittade ett träd med rep och repgunga i, Milou fick springa fritt och höll sig bara vid oss.
Hur skönt som helst, och jag kunde även notera att hon sprang inte ens mellan oss och sonen.
Hon höll sig vid mig.
Märks kanske vem som håller i dom mesta uppfostringstrådarna...?
Hade det varit Flisan hade det varit ett djäkla vallande fram och tillbaka, hon var ju tvungen att jämt hålla ihop flocken.
Det...
Behöver inte Milou.
Hon håller sig till BOSSEN
När vi sen var solmätta (läs jag, var solmätt... ;), drog vi vidare längs havet på en liten gräsväg...
Tills det tog stopp vid ett fiskeläger ute på en udde.
Varken jag eller sambon hade varit där, så nu tyckte nog allt jag att vi hittade ett litet smultronställe.
Behöver jag tillägga att vi inte såg många människor, bilar folk överhuvudtaget under dagen.
Ön är varm och tom, me like.
You know.
Vi stoppade sen vid en gammal gotladsgård där jag var inne och tittade på stickat och kom rätt i en gammal sal i huset, där försäljningen var.
Det var som att stiga 100 år tillbaka i tiden, ingen renovering sen tapeterna anno 1910 hade kommit upp på väggen.
Gamla möbler, mattor och lampor sen 1800-talet, och urgamla fotografier.
Det slutade med att jag och tanten som bodde där, pratade om släkten som bott på gården, och tittade på alla korten fram tills dom som bodde där nu.
Skithärligt.
Och ja...
Jag pratade NATURLIGTVIS gotländska
Sista stoppet för dagen blev sen...
Djupviksplejset och fika i solen...
Sonen fick årets dyraste efterrätt:
Kladdkaka 68 kr och en Sprite 32 kr!
Som HITTAT!!!!
Igår vägrade jag hämtmat/en pizza till sonen för 65 kr när sambon ville ha hämtmat på kvällen och jag tyckte "hemlagat".
Idag...
Fick jag hosta upp 100 spänn i fika-kostnad, på enbart sonen då som sagt!
Fast...
Man betalar ju för trevlig personal, utsikten, läget och lugnet också.
Så...
Det fick det väl vara värt.
Kakan var dessutom SKITGOD.
Jag och sambon höll oss till enbart kaffe, annars hade vi gått bankrutt.
Det blev handel i Vibblehallen och sen släppte dom av oss vid Kneippbyn och så gick jag och Milousan en sista promenad hem...
Gissa VEM som är glad att hon slapp åka på marknad, jag tror vi alla är rätt glada att vi inte åkte faktiskt.
Och vi hittade ett nytt, hemligt, enskilt smultronställe.
Nu på kvällen har vi sett "Hopp" jag och sonen, den var faktiskt kul.
Avslutar med Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst."
Vi ses imorgon.
P.s. Bilderna är tagna med min mobil och sambons.
Glömde min nya kamera, attans. D.s
Snäppet närmare vår egen död...
Min första tanke var idag:
Så länge generationen före oss lever, är vi fortfarande unga!
Så när dom dör är vi helt plöstligt snäppet NÄRMARE vår egen död.
Och med det menar jag inte UNG som i "20/ung och fräsch".
Jag menar UNG som i att inte vara så nära döden.
Jag kan inte sluta tänka på mammas och pappas väns död.
Jag vill helt plötsligt INTE vara 40, tycker det känns alldeles för gammalt.
Hur fort har inte tiden fram till 40 gått, hur fort kommer det inte gå tills jag fyller 70?
OM jag ens lever så länge.
Och vem som står en nära står näst på tur?
Jag fick ärligt någon form av dödsångest och dödsångest för andra också.
Spelar ingen roll om det är tiden/åldern eller sjukdom som tar en, det går alldeles för fort.
Jag vill nog helst frysa tiden från och med idag!
Usch, trist morgon, jag känner mig riktigt ledsen när jag tänker på familjens vän.
Testade min nya kamera tidigt, tidigt imorse...
Ja, motiven var inte direkt uttänkta, 07.00-ljuset var hårt, men jag bara knäppte för att få se hur det blev.
Jag är väldigt, väldigt nöjd.
Efter att ha fått lita till min mobikamera i snart ett år, och den har ju iofs himla bra kamera om man jämnför med andra mobiler, men...
En KLOK kamera är ändå en klok kamera.
Bra, nu är det bara att knäppa på!!!!
(Canon PowerShot A2200, 995 kr )
Sen rakt in på ämnet HUNDEN också.
Det ämne jag nästan aldrig skriver om
Vi har nu upptäckt att hon har fått en ny frisyr dom senaste dagarna...
Håret uppe på skallen har börjat växa så det knakar, och INTE är det snyggt.
Hon har liksom fått DJÄVULSHORN mitt på skallen och på sidorna!
Ja, och ni ser ju själva, hon är ju helt förtvivlad, skitdeppig och inte nöjd med sin nya look.
Och detta är inte en fejkbild där jag stylat hunden, det kan ni gärna kolla med sambon eller sonen om ni inte tror mig.
Iallafall ni som KÄNNER oss
Hon ser väldigt komisk ut, och igår döpte jag tillfälligt om henne till "Devil".
Hoppas det lägger sig, för annars får hon fan ta mig börja använda hårgelé!
Sonen håller på och fixa frukost till sig själv, och här är det inte your ordinary mjölk-o-flingor och rostat bröd med ost på.
Ack nej...
Det är SCRAMBLED EGGS som gäller.
So continental.
Jag känner mig som en mamma i Mellanmjölkens Land, som inte fattar att det INTE räcker med your ordinary breakfast!
Ja, ska man vara så hotelfrukost-inriktad, då får man fixa det själv.
Mellanmjölks-morsan sitter kvar i soffan och latar sig.
Får se om det blir marknad idag...
Jag är kanske inte så JÄTTESUGEN, havet lockar mer.
Vi får väl se vad vi bestämmer.
Vad JAG bestämmer
Så länge generationen före oss lever, är vi fortfarande unga!
Så när dom dör är vi helt plöstligt snäppet NÄRMARE vår egen död.
Och med det menar jag inte UNG som i "20/ung och fräsch".
Jag menar UNG som i att inte vara så nära döden.
Jag kan inte sluta tänka på mammas och pappas väns död.
Jag vill helt plötsligt INTE vara 40, tycker det känns alldeles för gammalt.
Hur fort har inte tiden fram till 40 gått, hur fort kommer det inte gå tills jag fyller 70?
OM jag ens lever så länge.
Och vem som står en nära står näst på tur?
Jag fick ärligt någon form av dödsångest och dödsångest för andra också.
Spelar ingen roll om det är tiden/åldern eller sjukdom som tar en, det går alldeles för fort.
Jag vill nog helst frysa tiden från och med idag!
Usch, trist morgon, jag känner mig riktigt ledsen när jag tänker på familjens vän.
Testade min nya kamera tidigt, tidigt imorse...
Ja, motiven var inte direkt uttänkta, 07.00-ljuset var hårt, men jag bara knäppte för att få se hur det blev.
Jag är väldigt, väldigt nöjd.
Efter att ha fått lita till min mobikamera i snart ett år, och den har ju iofs himla bra kamera om man jämnför med andra mobiler, men...
En KLOK kamera är ändå en klok kamera.
Bra, nu är det bara att knäppa på!!!!
(Canon PowerShot A2200, 995 kr )
Sen rakt in på ämnet HUNDEN också.
Det ämne jag nästan aldrig skriver om
Vi har nu upptäckt att hon har fått en ny frisyr dom senaste dagarna...
Håret uppe på skallen har börjat växa så det knakar, och INTE är det snyggt.
Hon har liksom fått DJÄVULSHORN mitt på skallen och på sidorna!
Ja, och ni ser ju själva, hon är ju helt förtvivlad, skitdeppig och inte nöjd med sin nya look.
Och detta är inte en fejkbild där jag stylat hunden, det kan ni gärna kolla med sambon eller sonen om ni inte tror mig.
Iallafall ni som KÄNNER oss
Hon ser väldigt komisk ut, och igår döpte jag tillfälligt om henne till "Devil".
Hoppas det lägger sig, för annars får hon fan ta mig börja använda hårgelé!
Sonen håller på och fixa frukost till sig själv, och här är det inte your ordinary mjölk-o-flingor och rostat bröd med ost på.
Ack nej...
Det är SCRAMBLED EGGS som gäller.
So continental.
Jag känner mig som en mamma i Mellanmjölkens Land, som inte fattar att det INTE räcker med your ordinary breakfast!
Ja, ska man vara så hotelfrukost-inriktad, då får man fixa det själv.
Mellanmjölks-morsan sitter kvar i soffan och latar sig.
Får se om det blir marknad idag...
Jag är kanske inte så JÄTTESUGEN, havet lockar mer.
Vi får väl se vad vi bestämmer.
Vad JAG bestämmer
Restaurang Himmelriket...
Underbar promenad på Hällarna i eftermiddag, varmt, sensommar och jag gick myrsteg för att få njuta extra mycket.
Och imorgon blir det samma sommarväder.
Vi kanske åker på marknad, kanske åker på utflykt, kanske testar och bada.
Just nu är jag megatrött, trots kaffe och egengjord fisksoppa med bröd, blev jag inte piggare.
Det blir en kvällsdusch, ren pyjamas och tv.
Jag har fått en AFFÄRSIDÉ.
Den är så DJÄVLA BRA så jag kan knappt vänta med att sätta den i verket.
Men...
Det är något som får vänta några år, kanske nå´t år.
Ja, jag har lite att förhandla om, lite att övertala, lite att försöka hitta.
Jag tänker:
Mitt vanliga jobb har jag naturligtvis som vanligt, för det älskar jag.
Sen tänker jag att det finns en framtid i MER än det jag gör nu, när jag är ledig.
Jag känner mig som en idéspruta.
Jag känner att det finns en framtid för utveckling.
Oj, den framtiden är SÅ spännande.
Jag skulle så gärna vilja skriva VAD...
Men det gör jag inte.
Jag har haft idéen ett tag, men inte kunnat strukturera den i skallen förrens nu.
Och när jag väl kör igång, då får sambon vara ekonom och hjälpa till med siffrorna
Jag ska sätta mig och skriva ner allting jag har tänkt, och kommit fram till nu...
Sen ska jag gå vidare med det vid olika instanser och kolla upp vad som gäller och vad man kan få hjälp med.
Och som sagt:
Övertala!
Idag mötte jag och Milousan Tobbe med matte igen.
Vi möttes, pratade en stund och Milousan pestade livet ur stackars Tobbe, sen sa jag "att nu testar jag att gå vidare och så tränar vi på att avbryta och komma vid inkallning".
Det gick TOPPEN idag (jämfört med sist), hon kom , lämnade Tobbe och jag kopplade.
Då ser jag och hans matte att Tobbe helt plötsligt ligger och rullar sig i "något spännande" på marken.
Åh nej...
Då var det Tobbes matte som fick duscha hund idag!
Sist var det ju jag, när Milou sprang rätt igenom Tobbes kisstråle.
Ja, det är kul NÄSTAN jämt att vara hundägare, sa jag till Tobbes matte.
"Jag blir tokig...", sa hon.
Mhm, jag vet PRECIS hur det känns!!!
Så fick jag alldeles nyss av beskedet att en, ja den sista av mammas och pappas närmaste vänner har gått bort.
Det känns väldigt, väldigt sorgligt.
Jag kan inte fatta att han är borta, jag kan inte fatta att tiden och livet gått så fort.
Jag kan inte fatta att en av min barndoms starkaste profiler inte finns längre.
Jag tycker synd om min mamma som faktiskt har mist så många vänner, tidigt i livet.
40-talisterna har levt HÅRT.
Men...
Jag ser det som att nu möter han sin fru i himmelen, kanske han och pappa sitter på "Restaurang Himmelriket" och tar sig varsinn stadig grogg!
Kanske firar sin återförening och äter en god middag ihop.
Kanske ALLA i svänggänget från förr sitter där, och har en djävla fest.
Sorgligt för dom som blir lämnade bara, familjen...
Han var älskad.
Ja, mamma är jätteledsen, jag med, och som sagt, att livet har gått alldeles för fort.
Jag önskar jag var fem igen och satt under kafébordet och lyssnade på affärshemligheter, och skitsnack.
Åt min kanelbulle och drack festis.
Bli cigarettmarinerad i cigarettrök och skitig på strumpbyxorna...
Vila i frid.
Och imorgon blir det samma sommarväder.
Vi kanske åker på marknad, kanske åker på utflykt, kanske testar och bada.
Just nu är jag megatrött, trots kaffe och egengjord fisksoppa med bröd, blev jag inte piggare.
Det blir en kvällsdusch, ren pyjamas och tv.
Jag har fått en AFFÄRSIDÉ.
Den är så DJÄVLA BRA så jag kan knappt vänta med att sätta den i verket.
Men...
Det är något som får vänta några år, kanske nå´t år.
Ja, jag har lite att förhandla om, lite att övertala, lite att försöka hitta.
Jag tänker:
Mitt vanliga jobb har jag naturligtvis som vanligt, för det älskar jag.
Sen tänker jag att det finns en framtid i MER än det jag gör nu, när jag är ledig.
Jag känner mig som en idéspruta.
Jag känner att det finns en framtid för utveckling.
Oj, den framtiden är SÅ spännande.
Jag skulle så gärna vilja skriva VAD...
Men det gör jag inte.
Jag har haft idéen ett tag, men inte kunnat strukturera den i skallen förrens nu.
Och när jag väl kör igång, då får sambon vara ekonom och hjälpa till med siffrorna
Jag ska sätta mig och skriva ner allting jag har tänkt, och kommit fram till nu...
Sen ska jag gå vidare med det vid olika instanser och kolla upp vad som gäller och vad man kan få hjälp med.
Och som sagt:
Övertala!
Idag mötte jag och Milousan Tobbe med matte igen.
Vi möttes, pratade en stund och Milousan pestade livet ur stackars Tobbe, sen sa jag "att nu testar jag att gå vidare och så tränar vi på att avbryta och komma vid inkallning".
Det gick TOPPEN idag (jämfört med sist), hon kom , lämnade Tobbe och jag kopplade.
Då ser jag och hans matte att Tobbe helt plötsligt ligger och rullar sig i "något spännande" på marken.
Åh nej...
Då var det Tobbes matte som fick duscha hund idag!
Sist var det ju jag, när Milou sprang rätt igenom Tobbes kisstråle.
Ja, det är kul NÄSTAN jämt att vara hundägare, sa jag till Tobbes matte.
"Jag blir tokig...", sa hon.
Mhm, jag vet PRECIS hur det känns!!!
Så fick jag alldeles nyss av beskedet att en, ja den sista av mammas och pappas närmaste vänner har gått bort.
Det känns väldigt, väldigt sorgligt.
Jag kan inte fatta att han är borta, jag kan inte fatta att tiden och livet gått så fort.
Jag kan inte fatta att en av min barndoms starkaste profiler inte finns längre.
Jag tycker synd om min mamma som faktiskt har mist så många vänner, tidigt i livet.
40-talisterna har levt HÅRT.
Men...
Jag ser det som att nu möter han sin fru i himmelen, kanske han och pappa sitter på "Restaurang Himmelriket" och tar sig varsinn stadig grogg!
Kanske firar sin återförening och äter en god middag ihop.
Kanske ALLA i svänggänget från förr sitter där, och har en djävla fest.
Sorgligt för dom som blir lämnade bara, familjen...
Han var älskad.
Ja, mamma är jätteledsen, jag med, och som sagt, att livet har gått alldeles för fort.
Jag önskar jag var fem igen och satt under kafébordet och lyssnade på affärshemligheter, och skitsnack.
Åt min kanelbulle och drack festis.
Bli cigarettmarinerad i cigarettrök och skitig på strumpbyxorna...
Vila i frid.
Ny kamera!
Ja, då var syndaren tillbaka vid datorn, om än lite sent på dagen!
Hem från jobbet och då var det bara att spotta i nävarna och sätta igång direkt, även om hjärna och kropp var mos.
Jag tillät mig sitta i en timme och frukosta, hade jag suttit längre hade jag förmodligen inte kommit upp ur soffan nämligen.
Sen piffa, cykla ner på stan och köpa hårtoning och...
Hämta min NYA KAMERA!!!!!
Yes, minsann!
Här har man ju fyllt år, fått presentcheckar och lite pengar, det blev naturligtvis en ny kamera eftersom min gamla är kaputt och bara mobilens kamera funkat.
Men...
Nu har jag en sprillans NY, mycket prisvärs Canon kompaktkamera, nummer och namn kommer jag inte ihåg, 14.1 megapixlar iallafall.
Men jag har kollat "testsidor" och den här hade genomgående 7.9-8-8.1 poäng på en skala från 1-10.
Jag slog till och har redan knäppt några bilder och ser bara på displayen att kvaliteten är KANONERS!
Visserligen har jag INTE sett det på datorn, men jag tycker om det jag ser än sålänge.
Jag får väl återkomma i ämnet.
Jag är glad för min födelsedagspresent iallafall.
Det stod mellan kamera eller nya joggingskor, men nya joggingskor får det bli nästa löning...
Annars pajar mina benhinnor och nacken, mina gamla joggingskor är så stumma så det är inte klokt.
Nåväl, ny kamera, SKITGLAD!
Så köpte jag en ny bok, "Hjärtblad" av Aino Trosell.
En författare jag hört talas om, men aldrig läst, och denna blev jag rekommenderad.
Ska tydligen vara väldig bra och gripande, får se om den lever upp till förväntningarna.
Efter "Min Kamp" av Knausgård blev det "Odjuret" av Roslund och Hellström, inte lika bra som deras sista bok, som jag läste FÖRST i deras författarserie.
Efter den läste jag Annika Östbergs biografi " Ögonblick som förändrar livet".
Den var väl sådär, inte jättebra och inte jättedålig, intressant att få veta om hennes liv, men ändå kändes den lite ytlig...
Kanske svårt att gå tillbaka i det mörkaste av dom mörka rummen av ens liv...?
Tyckte den ändå den var läsvärd och jag grät faktiskt när jag läste hennes dagboksanteckningar om när hennes som besökte henne sista gången i fängelset, plus att det var lite maxat att hon satt på samma avdelning som tre av dom berömda "Manson-kvinnorna".
Dom som mördade Sharon Tate, sprättade upp hennes mage och tog ut hennes foster .
Mja, dom var tydligen enligt Annika "väldigt fina och trevliga" kvinnor.
Har man ju svårt att TRO, men sen vet man ju inte deras bakgrund eller historia heller, dom var ju bara tonåringar när Charels Manson fick med dem i sin sekt.
Igår började jag på en lånad bok, Michael Jacksons "Moonwalk", men den var så djäkla DÅLIGT skriven, dåligt språkbruk, och töntig så jag läste några kapitel och la ner direkt.
Inget för mig!
Nu ser jag fram emot den här "Hjärtblad", så får vi se vad jag tycker.
Jag vill ju egentligen HELST fortsätta på del 2, den blå boken i "Min Kamp".
Men den finns ju inte i pocket ännu.
Den slutade SÅ "mitt i alltihopa", innan pappans begravning och allt...
Så jag kände mig som läsare lite hängade i luften, jag vill såklart veta HUR det ska gå med all misär!?
Nåväl, jag får ha tålamod och plöja andra böcker sålänge!
Igår hittade jag ett REGNSTÄLL med byxor och jacka på Rusta, prisvärt 179 kr, och storlek M i herrstorlek.
Visserligen stort som satan, men det kunde varit värre.
Nu har jag plats med tjock jacka under om jag behöver och jag blir inte blöt när jag är ute och traskar på hundpromenad eller till och från jobb!
Jag är SÅ nöjd och glad att jag äntligen hittat det jag behövt väldigt många år!
Har haft kundbesök och fått beställning på en poncho idag, ännu en bra sak.
Ja, det är bara att sätta igång och börja rita mönster (det gör jag i helgen) , och leta garn ( det gör jag på söndag eller tisdag).
Ja, jag har fullt upp!
Nu ska jag gå en hundpromenad med den behövade valpen, sen familjemys, sambon har kommit hem, Idol och sen animerad film...
Om jag nu orkar se den animerade filmen, gissar att jag dör efter Idol!
Jag återkommer.
Hem från jobbet och då var det bara att spotta i nävarna och sätta igång direkt, även om hjärna och kropp var mos.
Jag tillät mig sitta i en timme och frukosta, hade jag suttit längre hade jag förmodligen inte kommit upp ur soffan nämligen.
Sen piffa, cykla ner på stan och köpa hårtoning och...
Hämta min NYA KAMERA!!!!!
Yes, minsann!
Här har man ju fyllt år, fått presentcheckar och lite pengar, det blev naturligtvis en ny kamera eftersom min gamla är kaputt och bara mobilens kamera funkat.
Men...
Nu har jag en sprillans NY, mycket prisvärs Canon kompaktkamera, nummer och namn kommer jag inte ihåg, 14.1 megapixlar iallafall.
Men jag har kollat "testsidor" och den här hade genomgående 7.9-8-8.1 poäng på en skala från 1-10.
Jag slog till och har redan knäppt några bilder och ser bara på displayen att kvaliteten är KANONERS!
Visserligen har jag INTE sett det på datorn, men jag tycker om det jag ser än sålänge.
Jag får väl återkomma i ämnet.
Jag är glad för min födelsedagspresent iallafall.
Det stod mellan kamera eller nya joggingskor, men nya joggingskor får det bli nästa löning...
Annars pajar mina benhinnor och nacken, mina gamla joggingskor är så stumma så det är inte klokt.
Nåväl, ny kamera, SKITGLAD!
Så köpte jag en ny bok, "Hjärtblad" av Aino Trosell.
En författare jag hört talas om, men aldrig läst, och denna blev jag rekommenderad.
Ska tydligen vara väldig bra och gripande, får se om den lever upp till förväntningarna.
Efter "Min Kamp" av Knausgård blev det "Odjuret" av Roslund och Hellström, inte lika bra som deras sista bok, som jag läste FÖRST i deras författarserie.
Efter den läste jag Annika Östbergs biografi " Ögonblick som förändrar livet".
Den var väl sådär, inte jättebra och inte jättedålig, intressant att få veta om hennes liv, men ändå kändes den lite ytlig...
Kanske svårt att gå tillbaka i det mörkaste av dom mörka rummen av ens liv...?
Tyckte den ändå den var läsvärd och jag grät faktiskt när jag läste hennes dagboksanteckningar om när hennes som besökte henne sista gången i fängelset, plus att det var lite maxat att hon satt på samma avdelning som tre av dom berömda "Manson-kvinnorna".
Dom som mördade Sharon Tate, sprättade upp hennes mage och tog ut hennes foster .
Mja, dom var tydligen enligt Annika "väldigt fina och trevliga" kvinnor.
Har man ju svårt att TRO, men sen vet man ju inte deras bakgrund eller historia heller, dom var ju bara tonåringar när Charels Manson fick med dem i sin sekt.
Igår började jag på en lånad bok, Michael Jacksons "Moonwalk", men den var så djäkla DÅLIGT skriven, dåligt språkbruk, och töntig så jag läste några kapitel och la ner direkt.
Inget för mig!
Nu ser jag fram emot den här "Hjärtblad", så får vi se vad jag tycker.
Jag vill ju egentligen HELST fortsätta på del 2, den blå boken i "Min Kamp".
Men den finns ju inte i pocket ännu.
Den slutade SÅ "mitt i alltihopa", innan pappans begravning och allt...
Så jag kände mig som läsare lite hängade i luften, jag vill såklart veta HUR det ska gå med all misär!?
Nåväl, jag får ha tålamod och plöja andra böcker sålänge!
Igår hittade jag ett REGNSTÄLL med byxor och jacka på Rusta, prisvärt 179 kr, och storlek M i herrstorlek.
Visserligen stort som satan, men det kunde varit värre.
Nu har jag plats med tjock jacka under om jag behöver och jag blir inte blöt när jag är ute och traskar på hundpromenad eller till och från jobb!
Jag är SÅ nöjd och glad att jag äntligen hittat det jag behövt väldigt många år!
Har haft kundbesök och fått beställning på en poncho idag, ännu en bra sak.
Ja, det är bara att sätta igång och börja rita mönster (det gör jag i helgen) , och leta garn ( det gör jag på söndag eller tisdag).
Ja, jag har fullt upp!
Nu ska jag gå en hundpromenad med den behövade valpen, sen familjemys, sambon har kommit hem, Idol och sen animerad film...
Om jag nu orkar se den animerade filmen, gissar att jag dör efter Idol!
Jag återkommer.
Högerextremismen har ökat i Norge...
Så sitter man i soffan och ser det sista man HINNER se på morgon-tv innan man måste gå till jobbet.
Hundmat förberett, leksaker och koppel likaså är nere vid morsan.
Jag och Milou hardcore myser, för snart är det ett dygn till nästa mys.
Jag har förträngt gårdagen och nu tar vi nya tag imorgon
Hörde på nyheterna att i Norge så har HÖGEREXTREMISMEN ÖKAT sedan Anders Breiviks attentat.
Både antirasistiska och högerextremistiska gruppen påstår detta.
Är folk inte kloka i Norge?
(ursäkta mig nu mina kära släktingar, detta gäller naturligtvis INTE er...)
Men själv tänker jag att det borde väl vara tvärtom?
Han dödade nästan 100 personer i högerextrimitiskt anda, och effekten i landet borde väl vara den motsatta...?
Att man blir en godare medmänniska mot dom som flytt eller flyttat till ens land.
Att man sträcker ut en hand.
Men tydligen inte.
Norge borde skämmas OM detta nu stämmer.
Inte bara Breivik som behöver sinnesundersökas perhaps...?
Fy.
Känner att boleron ligger och ropar på mig i arbetsrummet.
Har lust att SY, men det får ju vänta tills imorgon.
Nu måste jag väcka sonen, hoppa i duschen och tjata vidare på sonen så han kommer
i tid idag.
Att springa rätt igenom en kiss-stråle...
Vad har jag gjort idag då?
Jo, det regnade ju ute så jag har varit ordentlig och kreativ.
Sorterat mönster, tog EVIGHETER.
Sen började jag på en bolero...
Och idag invigde jag min nya skärmatta från "S&S", och jag är helnöjd!
Det gick rekordsnabbt att skära ut mönstret, den var helt klart mycket prisvärd.
Tyget blev ett REATYG från Stoff & Stil...
Ser kanske inte SÅ festligt ut, men det kostade noll och ingenting, passar till den här typen av bolero som jag ska göra, och så skall jag göra en "Tubsjal" i samma tyg också.
En ärm klar...
Jag hann skära ut tyget, overlocka lite, sen sy ihop två ärmar, och sen kom solen.
Och eftersom jag har en HUND som inte är så pigg på att bara vara hemma och "hänga" lite...
Då var det bara att lägga ner syandet och ta cykeln och dra iväg till Hällarna.
Vi började det hela med att nästan döda en "Wekelinare!
Ja, han kom på cykel bakifrån oss, vi hörde honom då inte pga av blåsten.
Vips så var han bara där och Milou började skutta och springa framför cykeln och runt hans cykel.
Hon blev skitglad när det kom en cykel med tillhörande person på, och ville GÄRNA hälsa.
Det...
Uppfattade dock inte "Werkelinaren" utan han bara ville vidare, han vinglade fram och tillbaka och jag bara väntade på att han skulle köra på hunden.
NATURLIGTVIS försökte jag få Milou att avbryta sitt beteende.
Hon hörde mig inte, hon sket fullständigt i mina order.
Jag bad om ursäkt att min valp inte var så lydig till honom, men vart sur över att människan inte stannade cykeln och lät mig få tag i henne.
Han skulle bara vidare och det snabbt tydligen.
Jag fick tillsist tag i nacksinnet på Milou och fick stopp på snurrandet runt cykeln.
Sen rasade vi vidare och så mötte vi hunden "Tobbe" med matte, som vi mött förut, men då gick Milousan fortfarande i koppel.
Idag...
Får jag nog allt citera min allra käraste vän "Syster J", när hon var impad av att Milousan var så duktig vid inkallning...
Och hon påstod på ett ungefär, att hennes spaniel blir tillfälligt DÖV och att hans öron blir ihopklistrade så fort han får lite kommandon.
Idag...
Har det då varit PRECIS likadant med Milou.
All hyfs/LÄRDOM hade flugit sin kos, och Milou hörde inte vad jag sa, röt, lockade eller försökte bestämma.
Hon var totalt STENDÖV hon också.
Godis & kommandon, I don´t give a fuck, typ...
Och tur som var så var Tobbes matte helt okej med en GALEN valp som snodde runt både henne och Tobbe.
Hunden Tobbe var väl mindre nöjd med "The crazy puppy" och murrade till då och då i uppfostringssyfte.
Tror ni Milousan, den annars så hariga, brydde sig ett skit om det?
INTE MYCKET!
Hon var fortsatt så crazy-crazy, så hon sprang som en blådåre runt, runt den stackars Tobbe.
Sen TOPPADE hon det hela med att springa rätt igenom Tobbes KISS-STRÅLE när han uträttade sina behov.
Jihaaaa, det är DÅ man älskar att ha hund som mest.
Eller inte.
Det blev med andra ord bad idag igen, när vi kom hem.
Mysigt att lyfta upp den kissdoftade valpen i cykelkorgen när vi skulle hem.
Supermysigt.
Jag hoppas att man slipper hålla på och bada vovven så här djäkla ofta när hon blir vuxen, och lite lugnare.
Suck, mysigt att komma ut, men idag har hon inte lyssnat för 5 öre.
Men det måste väl vara så NÅN dag också.
Jag vann för övrigt budet på Burda-tidningen på Tradera...
Nu blir det Maria Montazami-klänningar för hela slanten.
YES!!!!!
Så ringde jag sambon idag på dagen, gissade att han var "dålli" idag också.
Och det var han!
Tror ni det blev TJAFS eller...?
Jomenvisst serrni!
Jag började lite försiktigt luska i hans "sjukdomstillstånd", och undrade varför han inte sagt något igår?
"För att han VET hur jag är, och vad jag skulle säga om han sa att han var DÅLLI", alltså hade han avstått.
Han pallade inte med mitt tjafs.
Men...
Då fick han ju höra det IDAG istället då!
Ja, jag kunde naturligtvis inte låta bli, och jag ställde diagnos rätt direkt:
Vanlig FÖRKYLNING (som så många gånger förr...)!
Han påstod att han hade feber.
Mhm, sa jag, har du tagit febern då?
Nä, det hade han ju inte.
Precis, sa jag, och varje gång du sagt att du haft feber här hemma, och jag har tvingat dig att ta febern...
Då har du ju inte haft feber!
F-Ö-R-K-Y-L-N-I-N-G.
Nä, för han hade varit SKITDÅLIG igår, och idag var det mycket bättre.
Precis...
F-Ö-R-K-Y-L-N-I-N-G.
Nä, nu var jag så där orättvis igen, och varje gång JAG var sjuk då var han minsann stöttande.
Eh, NÄR var jag sjuk sist?
Det var i whiplashen det, och det tror fan att man ska ha stöttning då.
Men när jag varit riktigt risig i förkylning, ont i kroppen, då har jag tagit alvedon och ALLTID gått och jobbat.
Går inte att jämföra!
Alls.
Då hotade han med att han skulle lägga på luren för att jag var så "oförstående och jobbig".
Jag gjorde processen kort och sa:
"Okej, KRYA PÅ DIG då!"
Och så knäppte jag bort den förkylda sambon.
GAH.
"När en man är riktigt förkyld..."
Hur många gånger har jag citerat den där reklamen, jag bara undrar.
Jag har verkligen NOLL medkänsla i sådana här fall, jag säger mig så djävla morsig.
Klart slut från Doktor Madde
Så ringde sambon förut...
"Jag ville bara säga att jag älskar dig."
Mhm, jo jag älskar dig också.
Jodå, vi kan bli sams OCKSÅ.
Nu spelar sonen "Electropop" med ryssen från Idol för mig och det värsta är, det ÄR en katchig refräng.
Jag nynnar med, sonen också.
Milou fick för sig att avsluta dagen med att KISSA PÅ GOLVET nyss.
???????
Vad händer med hunden idag, hon brukar ju "säga till" om hon behöver gå!
Return to sender...
Jo, det regnade ju ute så jag har varit ordentlig och kreativ.
Sorterat mönster, tog EVIGHETER.
Sen började jag på en bolero...
Och idag invigde jag min nya skärmatta från "S&S", och jag är helnöjd!
Det gick rekordsnabbt att skära ut mönstret, den var helt klart mycket prisvärd.
Tyget blev ett REATYG från Stoff & Stil...
Ser kanske inte SÅ festligt ut, men det kostade noll och ingenting, passar till den här typen av bolero som jag ska göra, och så skall jag göra en "Tubsjal" i samma tyg också.
En ärm klar...
Jag hann skära ut tyget, overlocka lite, sen sy ihop två ärmar, och sen kom solen.
Och eftersom jag har en HUND som inte är så pigg på att bara vara hemma och "hänga" lite...
Då var det bara att lägga ner syandet och ta cykeln och dra iväg till Hällarna.
Vi började det hela med att nästan döda en "Wekelinare!
Ja, han kom på cykel bakifrån oss, vi hörde honom då inte pga av blåsten.
Vips så var han bara där och Milou började skutta och springa framför cykeln och runt hans cykel.
Hon blev skitglad när det kom en cykel med tillhörande person på, och ville GÄRNA hälsa.
Det...
Uppfattade dock inte "Werkelinaren" utan han bara ville vidare, han vinglade fram och tillbaka och jag bara väntade på att han skulle köra på hunden.
NATURLIGTVIS försökte jag få Milou att avbryta sitt beteende.
Hon hörde mig inte, hon sket fullständigt i mina order.
Jag bad om ursäkt att min valp inte var så lydig till honom, men vart sur över att människan inte stannade cykeln och lät mig få tag i henne.
Han skulle bara vidare och det snabbt tydligen.
Jag fick tillsist tag i nacksinnet på Milou och fick stopp på snurrandet runt cykeln.
Sen rasade vi vidare och så mötte vi hunden "Tobbe" med matte, som vi mött förut, men då gick Milousan fortfarande i koppel.
Idag...
Får jag nog allt citera min allra käraste vän "Syster J", när hon var impad av att Milousan var så duktig vid inkallning...
Och hon påstod på ett ungefär, att hennes spaniel blir tillfälligt DÖV och att hans öron blir ihopklistrade så fort han får lite kommandon.
Idag...
Har det då varit PRECIS likadant med Milou.
All hyfs/LÄRDOM hade flugit sin kos, och Milou hörde inte vad jag sa, röt, lockade eller försökte bestämma.
Hon var totalt STENDÖV hon också.
Godis & kommandon, I don´t give a fuck, typ...
Och tur som var så var Tobbes matte helt okej med en GALEN valp som snodde runt både henne och Tobbe.
Hunden Tobbe var väl mindre nöjd med "The crazy puppy" och murrade till då och då i uppfostringssyfte.
Tror ni Milousan, den annars så hariga, brydde sig ett skit om det?
INTE MYCKET!
Hon var fortsatt så crazy-crazy, så hon sprang som en blådåre runt, runt den stackars Tobbe.
Sen TOPPADE hon det hela med att springa rätt igenom Tobbes KISS-STRÅLE när han uträttade sina behov.
Jihaaaa, det är DÅ man älskar att ha hund som mest.
Eller inte.
Det blev med andra ord bad idag igen, när vi kom hem.
Mysigt att lyfta upp den kissdoftade valpen i cykelkorgen när vi skulle hem.
Supermysigt.
Jag hoppas att man slipper hålla på och bada vovven så här djäkla ofta när hon blir vuxen, och lite lugnare.
Suck, mysigt att komma ut, men idag har hon inte lyssnat för 5 öre.
Men det måste väl vara så NÅN dag också.
Jag vann för övrigt budet på Burda-tidningen på Tradera...
Nu blir det Maria Montazami-klänningar för hela slanten.
YES!!!!!
Så ringde jag sambon idag på dagen, gissade att han var "dålli" idag också.
Och det var han!
Tror ni det blev TJAFS eller...?
Jomenvisst serrni!
Jag började lite försiktigt luska i hans "sjukdomstillstånd", och undrade varför han inte sagt något igår?
"För att han VET hur jag är, och vad jag skulle säga om han sa att han var DÅLLI", alltså hade han avstått.
Han pallade inte med mitt tjafs.
Men...
Då fick han ju höra det IDAG istället då!
Ja, jag kunde naturligtvis inte låta bli, och jag ställde diagnos rätt direkt:
Vanlig FÖRKYLNING (som så många gånger förr...)!
Han påstod att han hade feber.
Mhm, sa jag, har du tagit febern då?
Nä, det hade han ju inte.
Precis, sa jag, och varje gång du sagt att du haft feber här hemma, och jag har tvingat dig att ta febern...
Då har du ju inte haft feber!
F-Ö-R-K-Y-L-N-I-N-G.
Nä, för han hade varit SKITDÅLIG igår, och idag var det mycket bättre.
Precis...
F-Ö-R-K-Y-L-N-I-N-G.
Nä, nu var jag så där orättvis igen, och varje gång JAG var sjuk då var han minsann stöttande.
Eh, NÄR var jag sjuk sist?
Det var i whiplashen det, och det tror fan att man ska ha stöttning då.
Men när jag varit riktigt risig i förkylning, ont i kroppen, då har jag tagit alvedon och ALLTID gått och jobbat.
Går inte att jämföra!
Alls.
Då hotade han med att han skulle lägga på luren för att jag var så "oförstående och jobbig".
Jag gjorde processen kort och sa:
"Okej, KRYA PÅ DIG då!"
Och så knäppte jag bort den förkylda sambon.
GAH.
"När en man är riktigt förkyld..."
Hur många gånger har jag citerat den där reklamen, jag bara undrar.
Jag har verkligen NOLL medkänsla i sådana här fall, jag säger mig så djävla morsig.
Klart slut från Doktor Madde
Så ringde sambon förut...
"Jag ville bara säga att jag älskar dig."
Mhm, jo jag älskar dig också.
Jodå, vi kan bli sams OCKSÅ.
Nu spelar sonen "Electropop" med ryssen från Idol för mig och det värsta är, det ÄR en katchig refräng.
Jag nynnar med, sonen också.
Milou fick för sig att avsluta dagen med att KISSA PÅ GOLVET nyss.
???????
Vad händer med hunden idag, hon brukar ju "säga till" om hon behöver gå!
Return to sender...
Hår-detektiven hatar löss...
Vet ni vad jag ÄLSKAR mer med min lilla vovve...?
Jo, jag älskar att hon inte fäller så mycket HÅR/päls!
Litet strå hit och dit javisst, men jag dammsög av lägenheten förut och dom ENDA håren jag dammsög upp...
Var mina egna.
Alltså gör det inget när hon ligger på ens kläder...
... och sussar en liten stund.
Man behöver inte ens rolla av sig efter GOS.
Milou = inget hår att snacka om!
Kanske det ändrar sig när hon blir äldre och när hon fäller päls efter "årstider".
Men om jag jämnför med Flisan (förlåt mattes älskling i himlen...), så fällde Flisan hår hela tiden.
Det...
Gör inte Milou!
Klart slut från Hår-detektiven.
Eller förresten...
Det går LÖSS i sones skola igen!
Det började klia i min skalle DIREKT när jag fick det på mailen.
Hur är det möjligt?
När jag var liten hade jag inte löss en enda gång, det var knappt snack om det under uppväxten och hörde man att NÅN skola möjligtvis skulle ha det...
Då var det naturligtvis en sån där "skitskola".
Typ Tjelvar.
Förlåt, men det var en looserskola tyckte man DÅ.
Själv...
Inte en LUS så långt ögat kunde nå.
Men Humlan och Alléskolan har LÖSS som går, och går, och går.
Sonen sa när han kom i måndags:
"Mamma, du måste kamma mitt hår i veckan, leta efter löss."
VA, kliar det i skallen på dig eller????, skrek jag efter att precis ha gett honom en bamsekram.
"Nej, men det går ju löss och vi måste kammas."
Jag VET.
Jag SKA.
Sonen hade ju löss TVÅ gånger när han hade långt hår.
Det var ett helvete och jag tvättade med lusshampo och drog gnetter för glatta livet.
Det var fördjävligt.
Och jag HATADE föräldrarna som låtit sitt barn gå till skolan och dagis/skolan och "smittat" mitt barn.
Jag tänkte LORTGRISAR i smyg, även om jag vet att det inte är lort som gör att det är löss überalles.
Själv gick jag till frissan flera gånger så hon fick kolla mitt hår.
Jag höll på att klia ihjäl mig, men det var inga löss.
Nu...
Håller jag på att klia ihjäl mig, jag HAR inga löss, men det kliar likväl!
Jag hatar sonens skola i smyg.
Jo, jag älskar att hon inte fäller så mycket HÅR/päls!
Litet strå hit och dit javisst, men jag dammsög av lägenheten förut och dom ENDA håren jag dammsög upp...
Var mina egna.
Alltså gör det inget när hon ligger på ens kläder...
... och sussar en liten stund.
Man behöver inte ens rolla av sig efter GOS.
Milou = inget hår att snacka om!
Kanske det ändrar sig när hon blir äldre och när hon fäller päls efter "årstider".
Men om jag jämnför med Flisan (förlåt mattes älskling i himlen...), så fällde Flisan hår hela tiden.
Det...
Gör inte Milou!
Klart slut från Hår-detektiven.
Eller förresten...
Det går LÖSS i sones skola igen!
Det började klia i min skalle DIREKT när jag fick det på mailen.
Hur är det möjligt?
När jag var liten hade jag inte löss en enda gång, det var knappt snack om det under uppväxten och hörde man att NÅN skola möjligtvis skulle ha det...
Då var det naturligtvis en sån där "skitskola".
Typ Tjelvar.
Förlåt, men det var en looserskola tyckte man DÅ.
Själv...
Inte en LUS så långt ögat kunde nå.
Men Humlan och Alléskolan har LÖSS som går, och går, och går.
Sonen sa när han kom i måndags:
"Mamma, du måste kamma mitt hår i veckan, leta efter löss."
VA, kliar det i skallen på dig eller????, skrek jag efter att precis ha gett honom en bamsekram.
"Nej, men det går ju löss och vi måste kammas."
Jag VET.
Jag SKA.
Sonen hade ju löss TVÅ gånger när han hade långt hår.
Det var ett helvete och jag tvättade med lusshampo och drog gnetter för glatta livet.
Det var fördjävligt.
Och jag HATADE föräldrarna som låtit sitt barn gå till skolan och dagis/skolan och "smittat" mitt barn.
Jag tänkte LORTGRISAR i smyg, även om jag vet att det inte är lort som gör att det är löss überalles.
Själv gick jag till frissan flera gånger så hon fick kolla mitt hår.
Jag höll på att klia ihjäl mig, men det var inga löss.
Nu...
Håller jag på att klia ihjäl mig, jag HAR inga löss, men det kliar likväl!
Jag hatar sonens skola i smyg.
Ordentliga mamman...
Igår var det så här...
... vackert väder när vi var ute och promenerade på Hällarna.
Idag:
Regnet öser ner och det är kolsvart ute, jag sitter med lampor och levande ljus tända.
Mysigt, men jag föredrar vädret ovan.
Sonen väcktes i vanlig tid, åt och fixade sig i vanlig tid, han brukar börja skolan 08.20 och cykla härifrån 08.00.
Så kom han på klockan 07.55:
"Mamma, jag börjar klockan 08.00 på onsdagar!"
Då blev det fart, jag fick langa kläder och han klä på sig, och packa ner gympa kläder.
08.05 cyklade han mot skolan.
Försenad.
Cykla försiktigt nu, det är INTE värt att du blir skadad bara för att hinna till din svenskalektion, sa jag.
"Ja, ja, HEJ DÅ", skrek han och drog iväg som en oljad blixt.
FÖSIKTIGT, skrek jag.
Jaha, ORDENTLIGA MAMMAN som aldrig har koll nuförtiden.
Rätt skönt för det mesta, men...
Mindre skönt att komma försent till lektion för sonen.
Tyckte han mumlade något om "Kvarsittning" också, har man sån´t nuförtiden...?
Det hade man inte på min tid.
Inte vad jag kan komma ihåg iallafall.
Nåväl, inte mycket att göra åt, nu VET jag att det är lektion redan klockan 08.00 på onsdagar.
Hjärnan...
Har lagrat det i sitt kartotek!
Annars kan jag säga att slutsatsen av att ha STICKAT på den där svarta mössan är:
Jag kan fortfarande INTE sticka utan att få värk!
Det är inte värt det.
Jag får så ont dagen efter så jag känner mig "nacksjuk" igen.
Inte värt det, inte värt det, inte värt det!!!
Jag håller mig till virkning och är glad över att jag kan göra det, och sy.
Stickning...
Fortfarande BIG NO-NO, det triggar igång något som jag inte vill veta av.
Jag färdigställer mössan när jag är ledig i helgen och inte ska gå och jobba, idag får jag vila nacken så jag inte har ont imorgon när jag ska gå och jobba.
Dagen är fullspäckad, jag ska sätta fart redan nu...
Vi ses senare.
... vackert väder när vi var ute och promenerade på Hällarna.
Idag:
Regnet öser ner och det är kolsvart ute, jag sitter med lampor och levande ljus tända.
Mysigt, men jag föredrar vädret ovan.
Sonen väcktes i vanlig tid, åt och fixade sig i vanlig tid, han brukar börja skolan 08.20 och cykla härifrån 08.00.
Så kom han på klockan 07.55:
"Mamma, jag börjar klockan 08.00 på onsdagar!"
Då blev det fart, jag fick langa kläder och han klä på sig, och packa ner gympa kläder.
08.05 cyklade han mot skolan.
Försenad.
Cykla försiktigt nu, det är INTE värt att du blir skadad bara för att hinna till din svenskalektion, sa jag.
"Ja, ja, HEJ DÅ", skrek han och drog iväg som en oljad blixt.
FÖSIKTIGT, skrek jag.
Jaha, ORDENTLIGA MAMMAN som aldrig har koll nuförtiden.
Rätt skönt för det mesta, men...
Mindre skönt att komma försent till lektion för sonen.
Tyckte han mumlade något om "Kvarsittning" också, har man sån´t nuförtiden...?
Det hade man inte på min tid.
Inte vad jag kan komma ihåg iallafall.
Nåväl, inte mycket att göra åt, nu VET jag att det är lektion redan klockan 08.00 på onsdagar.
Hjärnan...
Har lagrat det i sitt kartotek!
Annars kan jag säga att slutsatsen av att ha STICKAT på den där svarta mössan är:
Jag kan fortfarande INTE sticka utan att få värk!
Det är inte värt det.
Jag får så ont dagen efter så jag känner mig "nacksjuk" igen.
Inte värt det, inte värt det, inte värt det!!!
Jag håller mig till virkning och är glad över att jag kan göra det, och sy.
Stickning...
Fortfarande BIG NO-NO, det triggar igång något som jag inte vill veta av.
Jag färdigställer mössan när jag är ledig i helgen och inte ska gå och jobba, idag får jag vila nacken så jag inte har ont imorgon när jag ska gå och jobba.
Dagen är fullspäckad, jag ska sätta fart redan nu...
Vi ses senare.
Snusfabrikören...
Och mer besök blev det...
När lilla Sunshine med mor kom hit, ringde även hundbästisen.
Jag bjöd såklart in henne också på fika, så satt vi där och hade det trevligt!
När alla sen pyst iväg var det dags för middag, VAD skulle jag orka göra efter en dag med mingel och hundpromenad?
Det fick bli varmkorv och potatismos, jag orkade inte göra något avancerat!
Och för att toppa den här tisdagen gick jag och sonen över till macken och köpte lite...
Tisdagsgodis!
Säg inget till PAPPA bara att du fick godis här på en tisdag, för då blir det väl ett himla liv, sa jag till sonen.
"Nä, det ska jag inte, men jag brukar ju faktiskt inte få godis här heller i vanliga fall", sa sonen.
Nä, precis, sa jag och tänkte:
Då får ju jag äta i smyg för att "verka" ordentlig utåt sett.
Hoppas inte pappa läser min blogg bara, för då ligger jag väl PYRT till.
Men jag tror inte han läser den
Annars hittade jag i kryddskåpet idag...
En flaska "Prillan, SNUSKRYDDA" av prima sort!!!!!!
Min fråga är:
Vad gör den där?
Men det kan ju bara EN person svara på, och han är inte hemma...
Sambon.
Jag får ta det med honom vid tillfälle.
Jag trodde det var FÄRDIGT med det där snusframställandet här i huset?
Tydligen inte.
"Snusfabrikör Denny", det låter väl som en passande titel...?
Så pratade jag med sambon idag, om både ditten och datten, och frågade vid ett tillfälle:
Hur har dagen varit idag då?
"Jo, tack bra."
Ja, och så pratade vi vidare, sonen pratade med sambon och sen sa dom "Hej då" och telefonen las på.
Fick en 15 minuter senare ett SMS från min bästis:
"Hörde att din sambo är sjuk idag.
Oj, oj, hur ska det gå..."
????????
Sjuk, va, det sa han inte ett ljud om när jag pratade med honom nyss.
Jag var tvungen att ringa upp bästisen för mer information.
Jo, han hade tydligen varit krasslig och legat på sofflocket och sovit hela dagen.
Mhm, himla lustigt, varför sa han inget till mig?
Han kanske inte vågade, han vet ju vad jag tycker när han blir "litte dålli".
TUR att SNUSFABRIKÖREN blev "litte dålli" när han var borta...
Och inte när han var hemma
Nu lär väl både sambo och bästis SLAKTA mig för att jag skrev detta på bloggen.
Bästisen för att hon sa:
"Säg nu inget till honom om att JAG skrev det där till dig, då blir han väl skitsur att jag skvallrat!"
Sambon...
För att jag hänger ut honom som den "litte dållia mannen", han den som inte pallar en förkylning utan att känna sig döende.
Fast han inte ens har feber.
Ja, ni vet.
Men det får jag väl ta att dom mördar mig efter detta inlägget, jag blev så SUGEN på att skriva om det liksom, nu när jag fick det så fint serverat i knät.
Avslutar med att jag väntar på att en "Burda-tidning" ska bli min...
Jag har bara en sak att säga:
SLURP!
Kommer ni ihåg att jag skrev för någon vecka sedan att jag så gärna ville sy en sån där enkel klänning som Maria Montazami hade i ett reklaminslag?
Ja, HÄR fanns dom busenkla mönstren till COOLA, snygga klänningar, dra mig baklänges på en skottkärra.
Snart blir tidningen min, snart hänger det massor med snyggt i min garderob.
Imorgon...
Har jag späckat schema, så nu måste jag sova.
Vi ses.
När lilla Sunshine med mor kom hit, ringde även hundbästisen.
Jag bjöd såklart in henne också på fika, så satt vi där och hade det trevligt!
När alla sen pyst iväg var det dags för middag, VAD skulle jag orka göra efter en dag med mingel och hundpromenad?
Det fick bli varmkorv och potatismos, jag orkade inte göra något avancerat!
Och för att toppa den här tisdagen gick jag och sonen över till macken och köpte lite...
Tisdagsgodis!
Säg inget till PAPPA bara att du fick godis här på en tisdag, för då blir det väl ett himla liv, sa jag till sonen.
"Nä, det ska jag inte, men jag brukar ju faktiskt inte få godis här heller i vanliga fall", sa sonen.
Nä, precis, sa jag och tänkte:
Då får ju jag äta i smyg för att "verka" ordentlig utåt sett.
Hoppas inte pappa läser min blogg bara, för då ligger jag väl PYRT till.
Men jag tror inte han läser den
Annars hittade jag i kryddskåpet idag...
En flaska "Prillan, SNUSKRYDDA" av prima sort!!!!!!
Min fråga är:
Vad gör den där?
Men det kan ju bara EN person svara på, och han är inte hemma...
Sambon.
Jag får ta det med honom vid tillfälle.
Jag trodde det var FÄRDIGT med det där snusframställandet här i huset?
Tydligen inte.
"Snusfabrikör Denny", det låter väl som en passande titel...?
Så pratade jag med sambon idag, om både ditten och datten, och frågade vid ett tillfälle:
Hur har dagen varit idag då?
"Jo, tack bra."
Ja, och så pratade vi vidare, sonen pratade med sambon och sen sa dom "Hej då" och telefonen las på.
Fick en 15 minuter senare ett SMS från min bästis:
"Hörde att din sambo är sjuk idag.
Oj, oj, hur ska det gå..."
????????
Sjuk, va, det sa han inte ett ljud om när jag pratade med honom nyss.
Jag var tvungen att ringa upp bästisen för mer information.
Jo, han hade tydligen varit krasslig och legat på sofflocket och sovit hela dagen.
Mhm, himla lustigt, varför sa han inget till mig?
Han kanske inte vågade, han vet ju vad jag tycker när han blir "litte dålli".
TUR att SNUSFABRIKÖREN blev "litte dålli" när han var borta...
Och inte när han var hemma
Nu lär väl både sambo och bästis SLAKTA mig för att jag skrev detta på bloggen.
Bästisen för att hon sa:
"Säg nu inget till honom om att JAG skrev det där till dig, då blir han väl skitsur att jag skvallrat!"
Sambon...
För att jag hänger ut honom som den "litte dållia mannen", han den som inte pallar en förkylning utan att känna sig döende.
Fast han inte ens har feber.
Ja, ni vet.
Men det får jag väl ta att dom mördar mig efter detta inlägget, jag blev så SUGEN på att skriva om det liksom, nu när jag fick det så fint serverat i knät.
Avslutar med att jag väntar på att en "Burda-tidning" ska bli min...
Jag har bara en sak att säga:
SLURP!
Kommer ni ihåg att jag skrev för någon vecka sedan att jag så gärna ville sy en sån där enkel klänning som Maria Montazami hade i ett reklaminslag?
Ja, HÄR fanns dom busenkla mönstren till COOLA, snygga klänningar, dra mig baklänges på en skottkärra.
Snart blir tidningen min, snart hänger det massor med snyggt i min garderob.
Imorgon...
Har jag späckat schema, så nu måste jag sova.
Vi ses.
Fullt upp hela dagen...
Uppe med tuppen idag, sonen iväg till skolan och sen bakade jag.
Min kompis kom över med sin lilla 4 månaders baby, och så hade vi en sen frukost ihop i några timmar.
Mysigt och så snackade vi i vanlig ordning igenom vad som hänt sen sist.
När hon gick, tog jag och den VÄLDIGT understimulerade valpen på en tur till Hällarna.
Hon höll på att krevera här, och ville helst hålla sig PÅ och RUNT lilla bebisen.
Men...
Fick hålla sig på avstånd och det vart ju inte så poppis, hon gnagde frenetiskt på sitt ben i ren frustration.
Men sen blev det springa av när vi kom ut till Hällarna...
Vi mötte schäfern Rally som vi fick träna "framåt" på...
Dvs jag och Rally´s husse och matte (som jag känner lite) slog följe, Rally gick i sitt koppel, Milou fick gå fritt och sen skulle jag få henne att SLUTA springa som en galning runt-runt-runt Rally och låta honom vara, fast vi fortfarande promenerade.
Hon körde några varv, lyssnade knappt på mig, men så när jag röt till, pekade framåt...
Ja, då la hon av att reta Rally och sprang bara framåt.
Hon är SÅ KLOK denna lilla damen.
Rally var ju mindre nöjd med att vara kopplad förstås, men han var lite för stor och "på" för att få gå lös.
På hemvägen mötte vi collien "Zorro", Zorro var dock av den lugna sorten, så Milou kunde skutta brevid honom och han var hur lugnt som helst.
När vi sen skulle skiljas åt, gick inkallningen jättebra.
Det visade sig att dom kände "Farbrorn" också, han heter ÅKE fick jag redan på.
Bra, fast presentation är väl ändå på sin plats nästa gång.
Så kom vi hem, lilla Sunshine med mor kommer på eftermiddagsvisit...
Fullt upp hela dagen som ni märker!
Vi ses snart igen.
Min kompis kom över med sin lilla 4 månaders baby, och så hade vi en sen frukost ihop i några timmar.
Mysigt och så snackade vi i vanlig ordning igenom vad som hänt sen sist.
När hon gick, tog jag och den VÄLDIGT understimulerade valpen på en tur till Hällarna.
Hon höll på att krevera här, och ville helst hålla sig PÅ och RUNT lilla bebisen.
Men...
Fick hålla sig på avstånd och det vart ju inte så poppis, hon gnagde frenetiskt på sitt ben i ren frustration.
Men sen blev det springa av när vi kom ut till Hällarna...
Vi mötte schäfern Rally som vi fick träna "framåt" på...
Dvs jag och Rally´s husse och matte (som jag känner lite) slog följe, Rally gick i sitt koppel, Milou fick gå fritt och sen skulle jag få henne att SLUTA springa som en galning runt-runt-runt Rally och låta honom vara, fast vi fortfarande promenerade.
Hon körde några varv, lyssnade knappt på mig, men så när jag röt till, pekade framåt...
Ja, då la hon av att reta Rally och sprang bara framåt.
Hon är SÅ KLOK denna lilla damen.
Rally var ju mindre nöjd med att vara kopplad förstås, men han var lite för stor och "på" för att få gå lös.
På hemvägen mötte vi collien "Zorro", Zorro var dock av den lugna sorten, så Milou kunde skutta brevid honom och han var hur lugnt som helst.
När vi sen skulle skiljas åt, gick inkallningen jättebra.
Det visade sig att dom kände "Farbrorn" också, han heter ÅKE fick jag redan på.
Bra, fast presentation är väl ändå på sin plats nästa gång.
Så kom vi hem, lilla Sunshine med mor kommer på eftermiddagsvisit...
Fullt upp hela dagen som ni märker!
Vi ses snart igen.
Gud välsigne dig barn...
Nästa gång jag träffar Cleo´s matte ska hon få JORDENS STÖRSTA TACK!
Gissa vem som klämt i sig allt torrfoder när jag blandat i en halv matsked Pedigree burkmat?
Jo, den KYNDIGA lilla anorexivalpen.
Slurp, sa det och så var allt borta!
Min gud, att det kan vara så enkelt ibland, nu håller vi tummarna att det fortsätter så enkelt också.
Och appropå GUD, så blev jag välsingnad igår!
Jajamensan, tänka sig va!
Vi satt på Mac Donalds och späkte oss med glass och kaffe, bakom mig sitter två gamla damer.
När dom ska lämna bordet tar den ena tanten mig på axeln och säger:
"Gud välsigne dig barn!"
Jag blev rätt paff, men fann mig och tog henne på armen och sa:
Ja, gud välsigne dig också!"
"Tack kära du, och välkommen till Pingstkyrkan någon gång!"
Mhm, jovisst, sa jag hurtigt.
Och tänkte:
Not.
Fast det var ändå SÅ gulligt och oväntat härligt med ett "Gud välsigne dig" så där på en söndagseftermiddag.
Kändes som man var tillbaka i SÖNDAGSSKOLAN när man var liten.
"Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.
Vart jag mig i värlen vänder, står min lycka i guds händer.
Amen!"
Jepp, det är väl typ allt jag kommer ihåg därifrån, och så...
"Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand..."
That´s it.
Men jag gillade Pingstkyrkanstanten, hon fick gärna välsigna på och sprida glädje.
Så fick hon ju lite välsignelse right back at her också.
Hoppas hon kände sig lika LJUS som jag efter det.
Dagen har varit rätt tung här faktiskt.
Jag är astrött, men ljuspunkten var hundpromenaden som vanligt.
Och idag mötte vi mopsvalpen "Pellets" med matte.
Milou och Pellets var/är lika gamla, och hennes matte var på upptäcksfärd på Hällarna.
Det var första gången hon var där, och hon fick lite bra TIPS "were to go" av mig.
Hon ville dessutom veta vart stigen gick ned för berget, jag visade.
Så sa vi "Hej då", och "Vi kanske ses igen".
Härligt med hund hörrni, man träffar SÅ MYCKET nytt folk hela tiden!
Sen var jag tvungen att göra handel när jag var duschad och klar, det blev mathandel till både djur och människor för 998 kronor PRICK.
Det kostar att äta gott folk, nu är jag halvpank.
Pengar försvinner fort när man har djur, minst sagt.
Nu ska jag vila, jag har druckit kaffe men är så djävla trött så jag ska ser "Idol" och sen gå och lägga mig.
Men appropå "Idol" så måste jag bara skriva satt jag och skrattade som fan igår.
Åt Alexander Bard.
Han är ju inte klok, fast SKITKUL, elakt kul.
Jag hatar när folk är som Alexander, men ändå inte, och han är onekligen en frisk fläkt i den nygamla juryn.
Och han är onekligen väldigt rolig och bestämd.
Han kan, han vet bäst, han är bäst, iallafall om han får säga det själv!
Jag ser verkligen fram emot detta idolåret, jag tror det kan bli "catfights" i juryn.
Nu...
Szzzznark.
Skaffar hundkompisar...
Hemma!
Jag har lite värk faktiskt, men jag STICKADE lite igår på kvällen så jag vet ju varför.
Och jag tänker såhär:
Ja, jag får ju fortfarande värk av att sticka, trots att jag kör mitt mantra:
"Jag kan sticka, jag får inte ont, jag kan sticka jag får...."
Men, jag får ju ont dagen efter och jag kommer sticka lite hit och dit nu, typ MÖSSOR.
Små och korta projekt, så jag vänjer nacken.
Jag har börjat på en svart "Åremössa", har två nystan i cerise och grönt också, så det blir två mössor till såsmåningom.
Jag varvar med virkning.
Nu är jag klar med...
Den turkosa sjalen till mig själv!
Snygg och varm, me like
Så såg jag löpsedeln på Expressen när jag var inne på macken och handlade morgonbröd idag.
"Därför tog vi kokain.", kända svenskar som förmodligen talat ut vid något tillfälle i livet om varför dom missbrukat kokain.
Det tas idag upp i Expressen.
Okej...
Har Expressen får NYHETSTORKA eller vad är det frågan om?
För några dagar sedan var löpsedeln:
"Därför lämnade vi våra barn!"
Kända män som då tydligen "lämnat" sina barn och förmodligen där också "talat ut" vid något tillfälle i livet om detta.
Vad kommer härnäst från Expressen?
"Därför använder vi bindor!"
Kända svenska kvinnor som talar ut om att dom använder bindor istället för tamponger.
"Därför badar vi näck!"
"Därför sover vi på vänster sida i sängen!"
"Därför har vi blått kakel i köket!"
"Därför, därför liksom..."
Ja, nog händer det mycket i världen, men det verkar INTE nå Expressens nyhetsredaktion.
"Därför" tar jag upp det här...
Jag är duktig trött och seg idag, ska bara vila och njuta av vädret.
Har gnisslat LITE tänder att det varit så fint och varmt fre-lör-sön och jag har jobbat.
Dock inte i lördags, men jag var för trött att göra något.
Idag blåser det duktig, men det är varmt ute ändå, 21 grader när jag stack från jobbet.
Wonderbar.
Jag och Milou ska strax ut på Hällarna och skutta runt.
Igår så mötte jag Cleo (cavalireren på min jobbgård) och Cleo´s matte!
Och vi hade en väldigt långpratstund, dels fick jag höra att Cleo varit på hundutställningen och att hon fått väldigt bra omdömen, bara ett "fel" enligt domarna:
Hon var för "smal".
Smäcker skulle jag vilja säga då, för Cleo är i mina ögon JÄTTEVACKER, smäcker, petit.
Domarna tyckte att hon behövde lägga på sig lite.
Mhm, och bli en sån där "bastant" cavalier.
Jag frågade Cleo´s matte om hon tyckte att DET var så himla fint med dom där kompakta och bastanta cavalierena?
Nä, det tyckte hon då inte.
Inte jag heller, sa jag.
Jag sa att jag var inne på agility med Milou framöver, det var hon också.
Men...
Hon hade kollat på SSK´s hemsida, och där stod det tydligen att man var tvungen att ha gått valpkurs innan man fick börja träna agility.
Det har inte Cleo´s matte gått, det tänker inte jag heller slänga ut pengar på.
Jag tränar ju Milou ändå, samma med Cleo´s matte.
Vi får väl se om man kanske kan kvala in ändå, framöver.
Fick MATTIPS också, Milou är ju så klen i maten, det var Cleo också tydligen.
(Anorexihundar...)
Hopplöst, och när man testat alla metoder med att plocka bort, plocka fram mat, allt djäkla möjligt och hunden ÄNDÅ inte äter...
Ja, då blir man ju lätt trött.
Cleo´s matte berättade då att hon fått tipset att blanda i lite, lite "burkhundmat" i torrfodret.
Då fick hon fart på Cleo´s aptit.
Hon kör Royal Canin (jag med) som torrfoder och sen lite Pedigree burkmat.
Ska jag också testa!!!
Plus att hon fick rådet att ge B-vitamin till Cleo på hunduställningen.
Det...
Ska jag också kolla upp.
Snacka om COPYCAT
Nä, fast det är bra att få lite tips från andra som faktiskt har samma hundras och samma problem.
Och igår gjorde jag något som jag sällan gör.
Jag är nämligen, OFTAST, ganska restrektiv med att skaffa nya kontakter, jag hinner knappt med dom vänner jag har i vanliga fall.
Men jag vill ha lite HUNDKOMPISAR nu faktiskt!
Jag har ju redan fått lite kontakt med Farbrorn och Kashmir, Maria och hunden Lovis, och jag gillar Cleo´s matte.
Vore kul med en hundkompis som har SAMMA ras som en själv också.
Så efter vi pratat sa jag:
"Du, det vore faktiskt jättekul att träffa dig och Cleo och gå lite hundpromenader, om DU har lust förstås...?"
Och det hade hon!
Hon fick mitt nummer, så får vi se om hon hör av sig.
Och snart kommer BOSSE hit också, bästisens cockerspaniel valp.
Det kan bli RÖJ på högsta nivå för Milousan.
Nu...
Frisk luft.
Jag har lite värk faktiskt, men jag STICKADE lite igår på kvällen så jag vet ju varför.
Och jag tänker såhär:
Ja, jag får ju fortfarande värk av att sticka, trots att jag kör mitt mantra:
"Jag kan sticka, jag får inte ont, jag kan sticka jag får...."
Men, jag får ju ont dagen efter och jag kommer sticka lite hit och dit nu, typ MÖSSOR.
Små och korta projekt, så jag vänjer nacken.
Jag har börjat på en svart "Åremössa", har två nystan i cerise och grönt också, så det blir två mössor till såsmåningom.
Jag varvar med virkning.
Nu är jag klar med...
Den turkosa sjalen till mig själv!
Snygg och varm, me like
Så såg jag löpsedeln på Expressen när jag var inne på macken och handlade morgonbröd idag.
"Därför tog vi kokain.", kända svenskar som förmodligen talat ut vid något tillfälle i livet om varför dom missbrukat kokain.
Det tas idag upp i Expressen.
Okej...
Har Expressen får NYHETSTORKA eller vad är det frågan om?
För några dagar sedan var löpsedeln:
"Därför lämnade vi våra barn!"
Kända män som då tydligen "lämnat" sina barn och förmodligen där också "talat ut" vid något tillfälle i livet om detta.
Vad kommer härnäst från Expressen?
"Därför använder vi bindor!"
Kända svenska kvinnor som talar ut om att dom använder bindor istället för tamponger.
"Därför badar vi näck!"
"Därför sover vi på vänster sida i sängen!"
"Därför har vi blått kakel i köket!"
"Därför, därför liksom..."
Ja, nog händer det mycket i världen, men det verkar INTE nå Expressens nyhetsredaktion.
"Därför" tar jag upp det här...
Jag är duktig trött och seg idag, ska bara vila och njuta av vädret.
Har gnisslat LITE tänder att det varit så fint och varmt fre-lör-sön och jag har jobbat.
Dock inte i lördags, men jag var för trött att göra något.
Idag blåser det duktig, men det är varmt ute ändå, 21 grader när jag stack från jobbet.
Wonderbar.
Jag och Milou ska strax ut på Hällarna och skutta runt.
Igår så mötte jag Cleo (cavalireren på min jobbgård) och Cleo´s matte!
Och vi hade en väldigt långpratstund, dels fick jag höra att Cleo varit på hundutställningen och att hon fått väldigt bra omdömen, bara ett "fel" enligt domarna:
Hon var för "smal".
Smäcker skulle jag vilja säga då, för Cleo är i mina ögon JÄTTEVACKER, smäcker, petit.
Domarna tyckte att hon behövde lägga på sig lite.
Mhm, och bli en sån där "bastant" cavalier.
Jag frågade Cleo´s matte om hon tyckte att DET var så himla fint med dom där kompakta och bastanta cavalierena?
Nä, det tyckte hon då inte.
Inte jag heller, sa jag.
Jag sa att jag var inne på agility med Milou framöver, det var hon också.
Men...
Hon hade kollat på SSK´s hemsida, och där stod det tydligen att man var tvungen att ha gått valpkurs innan man fick börja träna agility.
Det har inte Cleo´s matte gått, det tänker inte jag heller slänga ut pengar på.
Jag tränar ju Milou ändå, samma med Cleo´s matte.
Vi får väl se om man kanske kan kvala in ändå, framöver.
Fick MATTIPS också, Milou är ju så klen i maten, det var Cleo också tydligen.
(Anorexihundar...)
Hopplöst, och när man testat alla metoder med att plocka bort, plocka fram mat, allt djäkla möjligt och hunden ÄNDÅ inte äter...
Ja, då blir man ju lätt trött.
Cleo´s matte berättade då att hon fått tipset att blanda i lite, lite "burkhundmat" i torrfodret.
Då fick hon fart på Cleo´s aptit.
Hon kör Royal Canin (jag med) som torrfoder och sen lite Pedigree burkmat.
Ska jag också testa!!!
Plus att hon fick rådet att ge B-vitamin till Cleo på hunduställningen.
Det...
Ska jag också kolla upp.
Snacka om COPYCAT
Nä, fast det är bra att få lite tips från andra som faktiskt har samma hundras och samma problem.
Och igår gjorde jag något som jag sällan gör.
Jag är nämligen, OFTAST, ganska restrektiv med att skaffa nya kontakter, jag hinner knappt med dom vänner jag har i vanliga fall.
Men jag vill ha lite HUNDKOMPISAR nu faktiskt!
Jag har ju redan fått lite kontakt med Farbrorn och Kashmir, Maria och hunden Lovis, och jag gillar Cleo´s matte.
Vore kul med en hundkompis som har SAMMA ras som en själv också.
Så efter vi pratat sa jag:
"Du, det vore faktiskt jättekul att träffa dig och Cleo och gå lite hundpromenader, om DU har lust förstås...?"
Och det hade hon!
Hon fick mitt nummer, så får vi se om hon hör av sig.
Och snart kommer BOSSE hit också, bästisens cockerspaniel valp.
Det kan bli RÖJ på högsta nivå för Milousan.
Nu...
Frisk luft.
Utan ett gäng...
Jaha, så var det snart dags igen, jobba...
Uppe med tuppen och ut med hunden.
Läste en rubrik i Aftonbladet:
"Utan ett gäng är du en mindre lyckad människa!", och så var det en bild på brudarna i "Sex and the city".
Jag har inte läst innehållet i artikeln, men tänkte:
SKÖNT att jag har ett "gäng"!
Vi må kanske inte se ut som tjejerna i SITC, men vi är ett gäng, alltså = Lyckade.
Piju
Sambon sa igår att han var imponerad av Milou!
Ja, han tyckte att hon var så duktig när vi var ute och gick, och så lydig.
Är inte JAG duktig som tränat henne, undrade jag tyst för mig själv...?
Hrmph.
Jodå, det tycker han förmodligen också.
Kanske...?
Såg väderleksrapporten för nästa vecka, fortsatt sommarvärme ALLA dagar utom tisdag och onsdag!
Och jag som bara jobbar TORSDAG nästa vecka.
Då ska jag sy tisdag och onsdag, sen...
Herregud vad jag ska ha det skönt, kanske vi drar på stranden och badar till helgen.
Eftersom det bara fortsatt vara varmt så är väl havet fortsatt varmt det också.
Jag lär väl återkomma med en rapport om det nästa helg, ifall det blir bad!
(djävla tjat om den här vädret här, jag vet...)
Nu jobbet, vi ses imorgon, ADIOS!
Uppe med tuppen och ut med hunden.
Läste en rubrik i Aftonbladet:
"Utan ett gäng är du en mindre lyckad människa!", och så var det en bild på brudarna i "Sex and the city".
Jag har inte läst innehållet i artikeln, men tänkte:
SKÖNT att jag har ett "gäng"!
Vi må kanske inte se ut som tjejerna i SITC, men vi är ett gäng, alltså = Lyckade.
Piju
Sambon sa igår att han var imponerad av Milou!
Ja, han tyckte att hon var så duktig när vi var ute och gick, och så lydig.
Är inte JAG duktig som tränat henne, undrade jag tyst för mig själv...?
Hrmph.
Jodå, det tycker han förmodligen också.
Kanske...?
Såg väderleksrapporten för nästa vecka, fortsatt sommarvärme ALLA dagar utom tisdag och onsdag!
Och jag som bara jobbar TORSDAG nästa vecka.
Då ska jag sy tisdag och onsdag, sen...
Herregud vad jag ska ha det skönt, kanske vi drar på stranden och badar till helgen.
Eftersom det bara fortsatt vara varmt så är väl havet fortsatt varmt det också.
Jag lär väl återkomma med en rapport om det nästa helg, ifall det blir bad!
(djävla tjat om den här vädret här, jag vet...)
Nu jobbet, vi ses imorgon, ADIOS!
"Nu finns det jordnötsrutor!!!"
Så har min lediga dag redan passerat.
Den gick djäkligt fort.
Den blev precis som jag tänkt, trädgård, virka, sol, fast sambon...
Han städade inte!
Vad tycker Frk Österholm om det?
Om det, tycker hon INTE!
Jag har som vanligt svårt att smälta såna STÄD-SVEK.
Han ska städa imorgon, när jag inte är hemma.
I wonder why...?
Men jag blev nästan klar med min turkosa sjal, fast ska det fortsätta vara så här varmt, lär jag ju inte få någon användning för den
Min bästis kom över på en eftermiddagsfika, och hennes schäfer blev duktigt retad av Milou.
Milousan sprang som en liten ettrig mygga framför käften på Gross, han lek-bushögg efter henne...
Bara det att han fick ju inte röra sig.
Tillslut fick Milou ett tjyvnyp i nacken för att låta den stora stackarn vara ifred.
Det vart NOLL popularitet på det.
Hon tog sin flykt upp till morsans knä, för...
Det blev var SÅ synd om henne.
Läskigt att bli tillsagd liksom.
Lite senare på eftermiddagen fick jag med mig sambon på hundpromenad, "Hällarna-promenaden".
Hoppsan Kerstin, vad hände där?
Ja, det var väl "Den årliga promenaden" som min arbetskamrat en gång, vid en promenad jag och sambon gjorde, så VÄL uttryckte det.
Alltså sambons "Årliga promenad", jag promenerar ju jämt.
Vem vet, kanske golfen har fått upp hans flås och det kan bli FLER hundpromenader ihop...?
Fast jag ska väl inte hoppas för mycket
Han går väl hellre på golfbanan än i naturen.
Vi har sett film "The funeral Party".
En riktig liten PÄRLA till film!
Skratt, mystik och tårar på slutet, en väldigt sevärd film som både sambon och jag gillade.
Och vi har inte direkt samma filmsmak, alltså är nog detta en film som skulle passa dom flesta.
Man blev riktigt småfnissig och dialogen är underbar.
Mycket sevärd, och jag älskade Bill Murrays underbara, finurligt spelade begravningsentreprenör.
Se den...
Annars har servicen på Statoil Söder SNÄPPT UPP sig lite här!
Inte nog med att godisgrisen Österholm fått haft ÅSIKTER i vilket nytt godis som skulle beställas hem till Statiol i somras...
Nä, nu får jag PERSONLIGA MEDDELANDEN på "Facebook" när godis som varit slut där inne, är påfyllt i backarna!
Now we are talking!!!!
Jepp, idag stod det då ett litet meddelande på min facebooksida som löd:
"Nu finns det jordnötsrutor!!!"
Jaha, se där ja, då var man ju tvungen att gå över och KÖPA lite jordnötsrutor till filmen då.
Och lite annat godis OXÅ för den delen.
Sån lyx...
Kanske dom är lite rädda att bli av med mig som kund, då skulle nog hela Statoil gå konkurs.
Det är jag som gör att dom överlever
Nu ska jag snart krypa till kojs, imorgon väntar jobbet igen, men vi ses innan.
Den gick djäkligt fort.
Den blev precis som jag tänkt, trädgård, virka, sol, fast sambon...
Han städade inte!
Vad tycker Frk Österholm om det?
Om det, tycker hon INTE!
Jag har som vanligt svårt att smälta såna STÄD-SVEK.
Han ska städa imorgon, när jag inte är hemma.
I wonder why...?
Men jag blev nästan klar med min turkosa sjal, fast ska det fortsätta vara så här varmt, lär jag ju inte få någon användning för den
Min bästis kom över på en eftermiddagsfika, och hennes schäfer blev duktigt retad av Milou.
Milousan sprang som en liten ettrig mygga framför käften på Gross, han lek-bushögg efter henne...
Bara det att han fick ju inte röra sig.
Tillslut fick Milou ett tjyvnyp i nacken för att låta den stora stackarn vara ifred.
Det vart NOLL popularitet på det.
Hon tog sin flykt upp till morsans knä, för...
Det blev var SÅ synd om henne.
Läskigt att bli tillsagd liksom.
Lite senare på eftermiddagen fick jag med mig sambon på hundpromenad, "Hällarna-promenaden".
Hoppsan Kerstin, vad hände där?
Ja, det var väl "Den årliga promenaden" som min arbetskamrat en gång, vid en promenad jag och sambon gjorde, så VÄL uttryckte det.
Alltså sambons "Årliga promenad", jag promenerar ju jämt.
Vem vet, kanske golfen har fått upp hans flås och det kan bli FLER hundpromenader ihop...?
Fast jag ska väl inte hoppas för mycket
Han går väl hellre på golfbanan än i naturen.
Vi har sett film "The funeral Party".
En riktig liten PÄRLA till film!
Skratt, mystik och tårar på slutet, en väldigt sevärd film som både sambon och jag gillade.
Och vi har inte direkt samma filmsmak, alltså är nog detta en film som skulle passa dom flesta.
Man blev riktigt småfnissig och dialogen är underbar.
Mycket sevärd, och jag älskade Bill Murrays underbara, finurligt spelade begravningsentreprenör.
Se den...
Annars har servicen på Statoil Söder SNÄPPT UPP sig lite här!
Inte nog med att godisgrisen Österholm fått haft ÅSIKTER i vilket nytt godis som skulle beställas hem till Statiol i somras...
Nä, nu får jag PERSONLIGA MEDDELANDEN på "Facebook" när godis som varit slut där inne, är påfyllt i backarna!
Now we are talking!!!!
Jepp, idag stod det då ett litet meddelande på min facebooksida som löd:
"Nu finns det jordnötsrutor!!!"
Jaha, se där ja, då var man ju tvungen att gå över och KÖPA lite jordnötsrutor till filmen då.
Och lite annat godis OXÅ för den delen.
Sån lyx...
Kanske dom är lite rädda att bli av med mig som kund, då skulle nog hela Statoil gå konkurs.
Det är jag som gör att dom överlever
Nu ska jag snart krypa till kojs, imorgon väntar jobbet igen, men vi ses innan.
En trött förälder är inte en bra mamma eller pappa...
Så var jag hemma igen, och sommaren bara fortsätter...
Helt otroligt.
Sol och varmt, jag vill åka på stranden såklart, men får nöja mig med trädgården idag.
Sambon måste städa innan han sticker till fastlandet imorgon och jobbar.
Men det går bra med trädgården, jag ska virka, sola, moster kommer hit så ska vi grilla, sen kommer jag och Milousan gå promenad på Hällarna i kvällssolen.
Det blir en SKÖN dag ändå!
Igår satt vi ute mellan 16 och 17.30...
Och jag fick soleld.
Att solen tar så bra i september, på eftermiddagen, är ju helt sjukt.
Jag kom in som en TOMAT.
Milou ligger brevid och jag kan inte sluta pussa på´na.
Som vanligt.
Hon luktar så gott.
Hundgott, lite schampo, lite gräs och lite hund.
Läste GT för en stund sedan, det var en massa notiser som jag fastnade för, b.la den om att två "ynglingar" sparkat omkull en 14-årig pojke på cykel och försökt råna honom!
Bor vi i Visby eller i Bronx/New york?
Man kan ju undra.
Sen är det debatten om 15-timmars BARNOMSORG som debatteras i tidningen nu.
När man kanske fått sitt andra barn och vill ha sitt ÄLDRE barn på dagis mer än 15-timmar per vecka.
Ja, jag kan verkligen känna med dom som skaffat barn för tätt...
Det är förmodligen jobbigt för både mamma och större barn att inte FÅ TID med sin mamma som man alltid haft.
Eller inte ha tillgång till sina dagiskompisar, lek och bus, som man faktiskt KRÄVER som lite äldre barn.
Som mamma att inte orka ge tid till sitt äldre barn för att man har ett spädbarn som kräver nästan all ens tid.
Att bara ha ETT barn är en lyx.
Att ha fått ett barn som varit så himla lätt och enkelt, aldrig varit jobbigt på vare sig nätter eller dagar och ändå vara en "halvtrött" mamma, ja...
Då vill jag inte veta hur det är att vara "heltrött" mamma med ett barn som inte sover och ett äldre barn som kräver stimulans.
Jag tycker faktiskt att dagiserna borde ha valfrihet i timantalet, och föräldrarna borde få välja själva.
Eller...
Så får kommande föräldrar kanske vänta med att skaffa barn så tätt, och vänta tills det äldre barnet börjat skolan.
DÅ...
Har man mer tid att vara med sin bebis för det äldre barnet har skolplikt.
Ja, jag ska inte ha fler barn så jag slipper problemet, plus att jag blivit bekväm som satan.
Men jag har intressen som jag vill utveckla nu, inte byta blöjor och sova dåligt.
Fast lider med dom som skaffar fler och harvar runt i "småbarns-träsk" och mår skit.
Inser OCKSÅ att den där trenden med att skaffa barn när man blir gammal/äldre suger.
För när man är 20 orkar man med både en, två och tre ungar mycket bättre.
Då kunde man ju festa och jobba sommardagar och nätter i oändlighet, barn hade man förmodligen orkat med MYCKET bättre som ung.
Men vårat samhälle har gjort det till något fult, unga föräldrar ses det ner på, och vår generation skulle utbilda sig och göra karriär först.
Barnen alltså kommer senare och senare i livet.
Som 35-40-åring har man bara inte samma ork som vid 20.
Så folk borde skaffa barn tidigare i livet, ja man missar kanske det som ses som "ungdomskultur" numera:
"Plugga/jobba, resa, supa, festa, knulla", men kanske man skulle kunna skippa det ohälsosamma levernet, och skaffa barn medans man orkar istället?
Knulla, få barn, plugga och jobba istället?
Ja, kanske man inte träffat Mr./Mrs. Right tidigt i livet, eller så har vi blivit kräsnare där också.
Jag ser att min son blivit så stor att han inte har samma behov av mig och sin far längre, och det kan smärta mig i hjärtat som fan.
Jag skulle vilja ha en liten plutt livet ut, en nu har man ju inte den lyxen.
Jag fick barn vid 29, nu ser jag framemot att se min son utvecklas och bli vuxen, även om jag helst hade fryst tiden vid 4 åringen.
Men jag har ett halvvuxet barn och ser framemot BARNBARN istället.
Inte egna småbarn när jag är "gammal".
Jag får ju låna istället och det går lika bra det!
Jag tycker dock:
Mer tid på dagis för dom barn och föräldrar behöver det!
En trött förälder är inte en bra mamma/pappa eller livskamrat.
Alla har olika behov, så är det bara.
Helt otroligt.
Sol och varmt, jag vill åka på stranden såklart, men får nöja mig med trädgården idag.
Sambon måste städa innan han sticker till fastlandet imorgon och jobbar.
Men det går bra med trädgården, jag ska virka, sola, moster kommer hit så ska vi grilla, sen kommer jag och Milousan gå promenad på Hällarna i kvällssolen.
Det blir en SKÖN dag ändå!
Igår satt vi ute mellan 16 och 17.30...
Och jag fick soleld.
Att solen tar så bra i september, på eftermiddagen, är ju helt sjukt.
Jag kom in som en TOMAT.
Milou ligger brevid och jag kan inte sluta pussa på´na.
Som vanligt.
Hon luktar så gott.
Hundgott, lite schampo, lite gräs och lite hund.
Läste GT för en stund sedan, det var en massa notiser som jag fastnade för, b.la den om att två "ynglingar" sparkat omkull en 14-årig pojke på cykel och försökt råna honom!
Bor vi i Visby eller i Bronx/New york?
Man kan ju undra.
Sen är det debatten om 15-timmars BARNOMSORG som debatteras i tidningen nu.
När man kanske fått sitt andra barn och vill ha sitt ÄLDRE barn på dagis mer än 15-timmar per vecka.
Ja, jag kan verkligen känna med dom som skaffat barn för tätt...
Det är förmodligen jobbigt för både mamma och större barn att inte FÅ TID med sin mamma som man alltid haft.
Eller inte ha tillgång till sina dagiskompisar, lek och bus, som man faktiskt KRÄVER som lite äldre barn.
Som mamma att inte orka ge tid till sitt äldre barn för att man har ett spädbarn som kräver nästan all ens tid.
Att bara ha ETT barn är en lyx.
Att ha fått ett barn som varit så himla lätt och enkelt, aldrig varit jobbigt på vare sig nätter eller dagar och ändå vara en "halvtrött" mamma, ja...
Då vill jag inte veta hur det är att vara "heltrött" mamma med ett barn som inte sover och ett äldre barn som kräver stimulans.
Jag tycker faktiskt att dagiserna borde ha valfrihet i timantalet, och föräldrarna borde få välja själva.
Eller...
Så får kommande föräldrar kanske vänta med att skaffa barn så tätt, och vänta tills det äldre barnet börjat skolan.
DÅ...
Har man mer tid att vara med sin bebis för det äldre barnet har skolplikt.
Ja, jag ska inte ha fler barn så jag slipper problemet, plus att jag blivit bekväm som satan.
Men jag har intressen som jag vill utveckla nu, inte byta blöjor och sova dåligt.
Fast lider med dom som skaffar fler och harvar runt i "småbarns-träsk" och mår skit.
Inser OCKSÅ att den där trenden med att skaffa barn när man blir gammal/äldre suger.
För när man är 20 orkar man med både en, två och tre ungar mycket bättre.
Då kunde man ju festa och jobba sommardagar och nätter i oändlighet, barn hade man förmodligen orkat med MYCKET bättre som ung.
Men vårat samhälle har gjort det till något fult, unga föräldrar ses det ner på, och vår generation skulle utbilda sig och göra karriär först.
Barnen alltså kommer senare och senare i livet.
Som 35-40-åring har man bara inte samma ork som vid 20.
Så folk borde skaffa barn tidigare i livet, ja man missar kanske det som ses som "ungdomskultur" numera:
"Plugga/jobba, resa, supa, festa, knulla", men kanske man skulle kunna skippa det ohälsosamma levernet, och skaffa barn medans man orkar istället?
Knulla, få barn, plugga och jobba istället?
Ja, kanske man inte träffat Mr./Mrs. Right tidigt i livet, eller så har vi blivit kräsnare där också.
Jag ser att min son blivit så stor att han inte har samma behov av mig och sin far längre, och det kan smärta mig i hjärtat som fan.
Jag skulle vilja ha en liten plutt livet ut, en nu har man ju inte den lyxen.
Jag fick barn vid 29, nu ser jag framemot att se min son utvecklas och bli vuxen, även om jag helst hade fryst tiden vid 4 åringen.
Men jag har ett halvvuxet barn och ser framemot BARNBARN istället.
Inte egna småbarn när jag är "gammal".
Jag får ju låna istället och det går lika bra det!
Jag tycker dock:
Mer tid på dagis för dom barn och föräldrar behöver det!
En trött förälder är inte en bra mamma/pappa eller livskamrat.
Alla har olika behov, så är det bara.
Kolla in...
Nu väntar jobbet...
Vaken, och snart väntar jobbet.
Jag har varit ledig och varit själv så många dagar nu, så jag kan få en liten känsla av att jag vill fortsätta bara vara hemma.
Vara själv, gå på Hällarna och busa med min hund.
Men nu är det dags att ta sitt ansvar och jobba.
Och lämna Milousan hemma vid morsan.
Jobbigt.
Att lämna hunden alltså.
Ja, så är läget, men solen skiner redan, dags att sätta fart...
Vi ses imorgon!
Jag har varit ledig och varit själv så många dagar nu, så jag kan få en liten känsla av att jag vill fortsätta bara vara hemma.
Vara själv, gå på Hällarna och busa med min hund.
Men nu är det dags att ta sitt ansvar och jobba.
Och lämna Milousan hemma vid morsan.
Jobbigt.
Att lämna hunden alltså.
Ja, så är läget, men solen skiner redan, dags att sätta fart...
Vi ses imorgon!
I Österholmskans byrålåda...
Idag gick jag och Milou 4 km på Hällarna.
Och vem möter vi där om inte vår grannvalps-kompis Kashmir och "Farbrorn".
Milou fick tokfnatt av glädje för att hennes kompis var där OCKSÅ, och det blev Kashmir med.
Och så röjde dom så hela Hällarna skakade!
Bara en liten detalj då...
Jag har lärt min hund att INTE springa i vattenpölar, och jag har lärt henne att INTE dricka ur vattenpölarna.
Men det...
Har inte Farbrorn lärt Kashmir!
Vilket innebar att när Kashmir sprang igenom vattenpölarna, då sprang Milou också igenom vattenpölarna.
Och när Kashmir drack ur vattenpölarna, då gjorde Milou det också.
Det slutade med att efter ett tag stod Milousan och kräktes skitvatten, plus att hon var så skitig så hon var som en enda stor jordhög!
Ja, fast hon/dom hade jättekul, så det fick det väl vara värt.
Kashmir var inte lika smutsig som henne, för han är större och högre, och LÄGGER SIG INTE på marken för att visa att han är undergiven.
Men det gör naturligtvis Milousan.
Yes...
Så det blev bad idag igen.
Inte poppis i Milousans värld, men man kan inte ha en jordhög inomhus, förklarade "Renlighetspolisen matte" för henne.
"Kan man väl", tyckte hon, och försökte smita ur duschen.
Farbrorn och jag hade det himla trevligt idag igen, och nu börjar vi snacka lite mer personligt om våra liv och sån´t.
Men jag har fortfarande inte kommit mig för att fråga vad han heter, fast han har å andra sidan inte frågat vad jag heter heller.
Nästa "träff" får jag allt ta och skärpa till mig och PRESENTERA mig.
Jag gillar honom, jag tycker han är supermysig, och det är så lustigt...
Jag som alltid fått för mig att han verkar så butter och sur, men det är han inte alls.
Dessutom har han gått konstskolan "på gamla dar" så vi hade lite att snacka om där med.
Ja, jag har fått en hundkompis, "Farbrorn"!
När hunden och jag var nyduschade så drog jag ner och lunchade på Fornsalen med Syster-Yster.
Vi satt i solen på gården och göttade oss, pratade.
Jag var lite "heligt" förbannad på "en sak"...
Jag kan bli det ibland.
Så var jag och köpte trosor på hemvägen.
Ja, IDAG har jag då äntligen köpt INNEFÄRGEN för alla TANTER!
(Nu är jag ju tant/mormor, så då måste man ju hänga med i modet för tanter också...)
BEIGA sloggitrosor!
Mhm, jepp, nu finns det ett par hudfärgade (såna på bilden ovanför) trosor i Österholmskans byrålåda.
Ja, är det någon färg jag sagt att jag aldrig skulle ha på trosor, så är det beiga.
Men så slog det mig när jag stod på Malmgrens idag, och det var "Tag 3, betala för 2" på sloggitrosor, att beiga trosor kanske inte är så dumt ändå...?
Så jag köpte ett par vita, ett par svarta och så blev dom beiga gratis.
Jag vet inte vad som hänt, 40 bast och färgen "beige" känns helt plötsligt okej i underkläder.
Snart har jag väl en sådan där HELKROPPS-KORSETT i beige också, en sån som mormor brukade ha...
Det är förmodligen bara en tidsfråga
Och vem möter vi där om inte vår grannvalps-kompis Kashmir och "Farbrorn".
Milou fick tokfnatt av glädje för att hennes kompis var där OCKSÅ, och det blev Kashmir med.
Och så röjde dom så hela Hällarna skakade!
Bara en liten detalj då...
Jag har lärt min hund att INTE springa i vattenpölar, och jag har lärt henne att INTE dricka ur vattenpölarna.
Men det...
Har inte Farbrorn lärt Kashmir!
Vilket innebar att när Kashmir sprang igenom vattenpölarna, då sprang Milou också igenom vattenpölarna.
Och när Kashmir drack ur vattenpölarna, då gjorde Milou det också.
Det slutade med att efter ett tag stod Milousan och kräktes skitvatten, plus att hon var så skitig så hon var som en enda stor jordhög!
Ja, fast hon/dom hade jättekul, så det fick det väl vara värt.
Kashmir var inte lika smutsig som henne, för han är större och högre, och LÄGGER SIG INTE på marken för att visa att han är undergiven.
Men det gör naturligtvis Milousan.
Yes...
Så det blev bad idag igen.
Inte poppis i Milousans värld, men man kan inte ha en jordhög inomhus, förklarade "Renlighetspolisen matte" för henne.
"Kan man väl", tyckte hon, och försökte smita ur duschen.
Farbrorn och jag hade det himla trevligt idag igen, och nu börjar vi snacka lite mer personligt om våra liv och sån´t.
Men jag har fortfarande inte kommit mig för att fråga vad han heter, fast han har å andra sidan inte frågat vad jag heter heller.
Nästa "träff" får jag allt ta och skärpa till mig och PRESENTERA mig.
Jag gillar honom, jag tycker han är supermysig, och det är så lustigt...
Jag som alltid fått för mig att han verkar så butter och sur, men det är han inte alls.
Dessutom har han gått konstskolan "på gamla dar" så vi hade lite att snacka om där med.
Ja, jag har fått en hundkompis, "Farbrorn"!
När hunden och jag var nyduschade så drog jag ner och lunchade på Fornsalen med Syster-Yster.
Vi satt i solen på gården och göttade oss, pratade.
Jag var lite "heligt" förbannad på "en sak"...
Jag kan bli det ibland.
Så var jag och köpte trosor på hemvägen.
Ja, IDAG har jag då äntligen köpt INNEFÄRGEN för alla TANTER!
(Nu är jag ju tant/mormor, så då måste man ju hänga med i modet för tanter också...)
BEIGA sloggitrosor!
Mhm, jepp, nu finns det ett par hudfärgade (såna på bilden ovanför) trosor i Österholmskans byrålåda.
Ja, är det någon färg jag sagt att jag aldrig skulle ha på trosor, så är det beiga.
Men så slog det mig när jag stod på Malmgrens idag, och det var "Tag 3, betala för 2" på sloggitrosor, att beiga trosor kanske inte är så dumt ändå...?
Så jag köpte ett par vita, ett par svarta och så blev dom beiga gratis.
Jag vet inte vad som hänt, 40 bast och färgen "beige" känns helt plötsligt okej i underkläder.
Snart har jag väl en sådan där HELKROPPS-KORSETT i beige också, en sån som mormor brukade ha...
Det är förmodligen bara en tidsfråga
Det finns hopp för kommande generation...
När sambon hörde historien om "Hundfotografen" igår, ville han åka dit idag och...
Säga honom ett och annat VÄL VALT ord!
Jag bad honom låta bli...
Känns som det var han som var ett djävla pucko och att jag fick fram att JAG var nöjd med mitt val av hund iallafall.
Hur kan detta vara fult och fel hundras?
Omöjligt.
Nåväl, nu släpper jag "Hundfotografen" för gott.
Och citerar min kusse och hennes man som var här igår och fick höra hela historien:
"Ville han inte ha några kunder eller?"
Nä, han ville nog inte det, iallafall inte MIN FULA hund.
Annars så ser jag "Robinson" och kan konstatera att dom valt ut "dom vanliga karaktärerna" till programmet!
Någon är amitiös och bygger och fixar, någon är lat, någon är plastikopererad, någon är dryg och överklass, någon är polis, någon pallar inte trycket, någon gnäller konstant, och så en POLSKA mitt i alltihopa.
Ja, jag kan väl fortsätta ett tag till, med dom olika personligheterna, men det orkar jag inte.
Men jag ser, jag tyckte det var bra förra året och då hade jag inte sett "Robinson" sen Harald Treutigers tid.
Så till nyheten att barn har startat "Bullhjälpen" och bakar bullar som dom sen säljer och skänker pengar till Afrikas horn...
Jag blir superimpad och lite blöt i ögonvrån och tänker:
GUD så FINT!
Det finns hopp för kommande generation.
Jag ska nog uppmuntra sonen att haka på den trenden.
Vi kan baka ihop...
Jo, det ska vi nog göra nästa vecka.
Om han vill förstås.
Nu ska jag och Milousan ut och gå på Hällarna, men idag tar vi cykeln dit...
Det får bli en 4 km:are.
Vi ses senare!
Säga honom ett och annat VÄL VALT ord!
Jag bad honom låta bli...
Känns som det var han som var ett djävla pucko och att jag fick fram att JAG var nöjd med mitt val av hund iallafall.
Hur kan detta vara fult och fel hundras?
Omöjligt.
Nåväl, nu släpper jag "Hundfotografen" för gott.
Och citerar min kusse och hennes man som var här igår och fick höra hela historien:
"Ville han inte ha några kunder eller?"
Nä, han ville nog inte det, iallafall inte MIN FULA hund.
Annars så ser jag "Robinson" och kan konstatera att dom valt ut "dom vanliga karaktärerna" till programmet!
Någon är amitiös och bygger och fixar, någon är lat, någon är plastikopererad, någon är dryg och överklass, någon är polis, någon pallar inte trycket, någon gnäller konstant, och så en POLSKA mitt i alltihopa.
Ja, jag kan väl fortsätta ett tag till, med dom olika personligheterna, men det orkar jag inte.
Men jag ser, jag tyckte det var bra förra året och då hade jag inte sett "Robinson" sen Harald Treutigers tid.
Så till nyheten att barn har startat "Bullhjälpen" och bakar bullar som dom sen säljer och skänker pengar till Afrikas horn...
Jag blir superimpad och lite blöt i ögonvrån och tänker:
GUD så FINT!
Det finns hopp för kommande generation.
Jag ska nog uppmuntra sonen att haka på den trenden.
Vi kan baka ihop...
Jo, det ska vi nog göra nästa vecka.
Om han vill förstås.
Nu ska jag och Milousan ut och gå på Hällarna, men idag tar vi cykeln dit...
Det får bli en 4 km:are.
Vi ses senare!
