Metallbyglarnas Sherlock Holmes!

Idag är jag pigg igen !

Jag kom upp här som en ny människa och fixade iväg sonen till skolan.
Och kände att veckan varit FÖR KORT med sonen.
Men det är bara att bita ihop och längta till nästa vecka.

Promenad blev det idag också, jag fixade mina 8 km och känner mig mycket nöjd.
Minus vädret då förstås...
Det blir ju inte direkt en njutning, det är fortfarande vantar, mössa och täckjacka.
Jag undrar verkligen NÄR det ska bli varmt?
Inte ens vädergubbarna-tanterna verkar se någon värmeljusning.
Trist och man tappar liksom humöret, tycker jag.

Plus att för nackens del vill jag ha varmare så jag slipper ha så mycket på mig som tynger ner...

Slut på väder-klagobloggen...
Och vidare till handarbets-klagobloggen!

Jag gick till min garnaffär tvärs över gatan nyss och köpte innerfoder till den lilla aftonväskan.
Men...
Att få tag i metallbygel med knäppe i RÄTT STORLEK kan bli knepigt.
Hon som har Tyglagret skulle kolla vad hon hittade.

Jag har hittat i Panduros katalog, men det är fel TYP av bygel.
Jag ska kolla i tygaffären i början på adelsgatan.
Jag ska även kolla på Krampbrobodi idag, för mamma och jag ska dit (hurra :)
Och på alla tyg och garnaffärer jag kommer åt.

NÅGONSTANS måste jag väl hitta rätt metallbyglar?
Jag har även kollat nätet, men har bara hittat sajter utomlands.
Jag får si...
Jag letar vidare som metallbyglarnas Sherlock Holmes .
Sticka lugnt.

Avgiftat hela dagen...

Så var den här dagen äntligen snart slut!

Den har varit REJÄLT ELÄNDIG!
Men av bara idiotiska skäl...
Jag har PMS.
Men inte så illa som det brukar vara när jag blir mordisk.
Jag har fått mens på det.
Hurra.

Sen har jag GODISBAKSMÄLLAN från helvetet också.
Ja, jag har otur nuförtiden...
Jag kan ju faktiskt inte svulla godis i två dagar längre, utan efterverkningar.
Huvudvärk och värk i kroppen,  DET är vad jag får som ett brev på posten.

Hade jag bara hållit mig till en myskväll så funkar det, men två, omöjligt!
Det märks ju klart och tydligt i kroppen, särskilt nu med whiplash och allt, HUR ILLA det blir efter en sockerbaksmälla.
Kroppen värker och NACKEN med den.
Socker är gott, men inte bra för mig längre.
Nä, inte det heller alltså.
Konstigt att man ORKAR leva vidare egentligen ;D

Jag har alltså haft en kroppsligt skitjobbig dag.
Jag har till och med sovit mitt på dagen, och är lika trött för det.
Jag orkade INTE ENS laga spagetti och köttfärsås till kvällsmat, utan det fick bli hämtmat...
Idag igen.

Sambon sa i och för sig att han kunde laga köttfärsåsen, men jag fräste och sa att jag inte kan äta hans KRYDDSTARKA SALT-SÅS...
Visst är man tacksam som en djälva KOBRA.

Men både han och sonen hoppade i taket av glädje när jag godkände förslaget om hämtmat.
Och jag också.
Jag klarade av mina 8 km i dimman och kylan på förmiddagen, sett någon "klättra-i-bergfilm", sovit, ätit, fixat med festväskan och börjat på en rosa version av "volangväskan" som jag precis hann klart innan nacken brakade ihop.
Ja, och nu ska jag se "Livet på Laerkevej" och sen, äntligen...
Men imorgon, då ska jag fan i mig vara pigg, jag har ju avgiftat hela dagen.
Sticka lugnt.



Vilka sömmar!

Min mormor var SÅ DUKTIG på sömnad så det är var inte klokt!

Fasen vad jag önskar hon kunde leva nu och lära mig ännu mer, nu när man är gammal och vill göra "skitgörat" också!
Och med skitgörat menar jag i detta fallet innerfodret på min nya lilla väska.

När jag var liten och handarbetade gjorde mormor alltid "skitgörat" när jag...
Inte orkade!
Dvs INTE HADE LUST.
Lat-Majan ville väldig gärna göra det roliga, men inte det tråkiga.

Ok, jag gjorde det tråkiga också, för mormor tyckte jag borde lära mig sådant också såklart.
Men jag har aldrig sytt ett foder i en väska tex...
Så frågade jag mamma idag om hon inte hade någon gammal väska efter mormor som var virkad med innerfoder i.
Jag behövde kolla lite för att se hur jag själv skulle göra.
Mamma plockade fram den här, den var hon till 99% säker på att mormor gjort...



En jättefin SKOVÄSKA (dom var poppis förr ;) som mormor hade gjort.
Men utsidan var faktiskt inte det bästa, även om den är vacker.
Insidan...
Jag fattar inte TÅLAMODET och nogrannheten!!!?
Helt sjuk fint!

Och JAG kommer inte ens komma i närheten av hennes fina och smarta sömnad i en väska, tyvärr.

Handsytt naturligtvis med små, små stygn som var sydda så tätt att det nästan ser maskinsytt ut.
Det går tyvärr inte att få fram på bilderna.

Och den sidan av innerfodret som är utåt mot den virkade delen, sömmarna som borde synas...
Dom är insydda och tyget är helt slätt!
Hur hon gjort det har jag ingen aning om, jo om jag hade sprättat sönder väskan hade jag ju kunnat se...
Men det gör jag ju inte.





Hon har till och med vikt tyget så det blev som en liten innerficka...



Ja, jag kommer inte ens komma i närheten av sån´t här fint pyssel.
Jag tror inte ens jag har tålamodet.
Jag hade tänkt att sy ihop tyget på maskin och sedan sy fast det på väskan för hand...
Hm, känns fuskigt nu när jag sett detta.
Och...
Det kommer inte bli lika fint.
Jag kommer nog fan inte ens lägga upp MIN väska, när den är klar, efter det här
Eller jo, det gör jag nog, men försök att inte jämnföra med det här mästerverket då ;D
Sticka lugnt.

Gråt-orgie!

En mysig kväll igår, slutade i GRÅT-ORGIE!

Tänk så det kan vända på en kort liten stund.
Ja, vi satt ju här och såg "Marley & jag" här.
Och jag hann skriva ett litet kort, glatt inlägg om gårdagen när det var "vi får en massa barn"-scener.

Och sen kom SLUTET på filmen...

Jag började böla redan första gången hunden i filmen blev sjuk och sen fick komma hem igen.
=  Flisan för mig.
Hon var ju dåligt trodde vi, men så var det inte så DEN gången, hon behövde bara gå ner i vikt.
Så fick hon komma hem igen, LYCKA.
Och så fick hon lite mer än ett halvår till och så...
BAM, hjärnblödning!
(i kortversion)

Och så blev Marley, hunden i filmen igår återigen sjuk, fick sprutan, dog  och jag bölade värre än en fontän, jag tjöt!
Såg bara Flisan framför mig.
Trots att jag både läst boken och sett filmen förut så, var det bara Flisan jag tänkte på.
Jag menar FILMEN är en medioker Hollywood-rulle och INGE VIDARE alls egentligen.
Men när hunden dör...
FY FAN.
 
Och sonen som skrattat lite åt mig, när jag börjat böla i dom första scenerna låg krampaktigt och hulkade mot soffarmstödet.
Oops, tänkte jag, inte bra, och försökte få kontakt med sonen.
Men se det gick inte.
Jag försökte då DRA honom upp ( inte bra det heller för nacken) men han gick inte att rubba och sa; Nej, låt mig va!!!!
Och sprang i på sitt rum och smällde igen dörren!

Och jag tänkte:
Bra Madde, vilken TOPPEN-IDÉ att se den här filmen då!!!!

Så in efter sonen och han grät och grät och grät och nästan skrek åt mig:
Varför var du tvungen att skaffa Flisan så långt innan JAG var född, varför skulle hon dö när jag var stor nog att ta hand om henne, och varför tog ni bort henne när jag var i skolan o varför o varför...

Och ja...
Vad säger man?
Jag kände bara:
ALDRIG.
Jag kommer aldrig mer skaffa hund!
Och sa till sambon lite senare:
Börjar jag någonsin svamla om att skaffa hund igen, VISA MIG den här filmen!

Jag försökte få sonen att vi skulle se på gamla härliga kort på Flisan, men "Absolut inte" sa sonen.
"Då blir jag bara ännu mer ledsen!"

Jaha...
Ja, kvällen slutade som ni förstår inte så bra, och känslan sitter kvar ännu.
Jag har sovit jättedåligt och känner mig deppig.
Nacken är BLÄ.
Och sonen kom upp här och såg ut som sju svåra år och sa bara:
"Hej" och försvann igen.
Ja, nu ska jag ut och gå och jag hoppas att vi kan få upp humöret här hemma under dagen.

Sticka lugnt.






Degardag!

Idag har jag iallafall haft den värsta Degardagen av Degardagar!

Jag har NÄSTAN inte gjort ett smack.
Det börjar bli en vana , tjohoo liksom.
Slacker-Madde kan bli ett ÖKNAMN fortare än jag anar kanske.
Men jag har gjort EN sak idag...
En "sak" som skänker mig MYCKET GLÄDJE ...

Jag har VIRKAT!!!!


Åh nej, tänker säkert någon där ute, ska hon nu sätta igång och få supervärken igen!
Nej!!!
Det tänker jag INTE!
Faktum är att jag haft tillåtelse hela tiden att "få virka" från min läkare och den där sjukgymnasten Lena.
Men jag har avstått bara för att...
Jag HAR HAFT tillåtelse att virka.
Inte sticka, men virka.

Men jag har velat bli så pass bra att jag kan vila bort värken igen OM den kommer.

Och mitt löfte till mig själv...
Är att inte virka som och djävlulen jagade mig.
Jag ska bara virka små, nätta projekt.
Inga tunga sjalar eller dylikt.
Nä, så jag har börjat på en liten FESTVÄSKA!

Ni vet en sån där som eran mormor (om ni är lika gamla som jag;) hade på typ 50-talet.
Ja, jag har ju fyndat ett mönster (från 50-talet) med ett gäng olika små väskor, och idag började jag på en i mörklila.



Det är den lilla LJUSBLÅ på den här bilden.

Dom är ju superheta nu igen ;D
Jag visade en av mina vänner mönstren häromdagen och hon sa direkt:
"Så fort du har gjort den första, DEN har jag paxat!"
Oki, sa jag, men det dröjer nog ett tag.
Men det gjorde det faktiskt inte.
Idag kände jag mig redo.

Och som sagt den blir i mörklila garn.
Med ett CERISEROSA, glansigt foder på insidan när den är klar.
FRÄSIGT, som mamma skulle ha sagt.
Och såklart mina, härliga färgkombinationer.
Nu vet jag ju dock inte hur jag ska få PÅ eller I ett foder snyggt i en väska av detta slaget, men SÅ svårt kan det nog knappast vara.
Jag får improvisera i värsta fall ;D
Jag misstänker att man kanske måste sy för hand.
Jag får si...

Så även om jag har DEGAT, ätit massor med godis, känner mig som en DEGKLUMP...
Jag har haft en VÄLDANS bra dag!
Både VÄRKMÄSSIGT och äntligen VIRKMÄSSIGT!
Och som sagt, den här perioden har det inte varit svårt att låta bli...
Dels för att jag varit skiträdd för mitt bakslag, dels för att jag fått virka om jag velat.

Sticka lugnt.





Heja sambon!

Vädret = Va fan...?

Det är ju så kallt att jag inte har lust att sticka näsan utanför dörren...
Och jag har TÄNDA LJUS mitt på dagen.
Bedrövligt, man ska ju sitta ute och sippa på en eftermiddagskaffe i solen och värmen nu.
Men nej, jag sitter inne med tända ljus och huttrar .

Och så vill jag VERKLIGEN hylla SAMBON idag!!!!
Han har SOM VANLIGT varit den skjutsande, stöttande och påhejande idrottspappan!

Idag var det Lill-Korpen och förra året var jag med.
Men iår så var det alldeles för långt för att åka bil för min nacke, och kallt.
Men sambon åkte med sonen och sonens tjejkompis.
Sambon är verkligen en duktig SPORTFÖRÄLDER till skillnad från oss andra, som är biologiska föräldrar!
Och det visar sig ju i sonens uppskattning till sambon .
Sambon har suttit på många träningar, matcher och kvartersligor!
HEJA DENNY, tycker jag idag!

Nu ser jag ett reprisavsnitt av "Vetenskapens värld".
Jag ser genast SONEN som doktorand i cellforskning!

Idag blir det en lugn dag.
Sonen får hit en kompis snart, sen ska vi se film ikväll på vår filmkanal...
"Marley & Jag"
Jag har ju redan sett den men tänkte att den kunde passa sonen nu så här i "Hundtjatar-tider" .
Sticka lugnt.


Forskare?

Jaha, så har jag kommit hem från föräldrarsamtalet...

Och jag är SÅ STOLT så jag nästan spricker!
Min son är typ en 10-årig A-STUDENT!
DET har han inte ärvt av mig iallafall .

Bild står ju högst som hans eget favoritämne, inte helt otippat.
Men...
Han har fått gjort "Nationella prov" i matte och svenska och det var TOPPRESULTAT rakt igenom!
Jag vart helt paff faktiskt.
Svenskan var full pott på varje prov, jag tror det var 4 eller 5 prov.
Matten hade han full pott på ett prov, och sen bara 1 fel på varje resterande prov (alltså 19p av 20 typ)!
Jag blev SÅ STOLT!
Och att resten av hans engagemang i andra ämnen som So och No var toppen.
Hans intresse för djur, natur och historia gick igenom mycket av hans arbete i skolan.

Jag sa:
Ok, du kommer bli FORSKARE med dom där matteresultaten!
Du kanske blir UPPTÄCKSRESANDE, forskare i djur och natur och upptäcker en NY ART på någon konstig ö...
Biolog, naturvetare...
Ja, jag såg en KLAR framtid som...
Ja, något som har med djur att göra, kanske en och annan CELL i mikroskop oxå...
Som mamma får man ju lov att spekulera...
Och det gör jag ju så gärna!

Nämen det jag ändå är MEST glad för...
Det är att min lille prins tycker att skolan är SÅ ROLIG!
Det tyckte då rakt inte jag, jag var skoltrött redan i hans ålder.
Men det är inte han, han är skolhungrig och det visar sig i hans resultat!
Nä, jag spricker nästan som sagt av glädje och stolthet.

Och behövde inte spela "Dramaten mamma" detta samtal, av någon konstig anledning.
Sticka lugnt.





Idag, Dramaten!

Idag är jag så himla glad!

Men jag började dagen som ett åskmolm och tänkte:
PMS!
Det måste vara Pms-veckandags!
Jag var arg för ingenting, ont i nacken som fan för att jag var arg.

Men så pratade jag med en vän en stund...
Humöret steg.
Så satte jag på Lisa Ekdahl´s första skiva, sjöng med, och humöret steg ännu mer.
Började pyssla med pärlor och sidenband i mitt arbetsrum.
Dvs ordna upp lite i burkar.

Jag gick ner till mamma och lånade en skiva av henne med "gamla godingar" från 50-60 och 70-tals låtar.
Och fortsatte med lite av samma sak i arbetsrummet, plockade, och med Sylvia Wrethammar i lägenheten och sjungades "Tycker om dig", la laaal aaaa...
Så kände jag mig både GAMMAL, glad och mossig ;D

Och nu sitter jag här och bara sprudlar av lycka trots regn, blåst, begynnande PMS och en lite brännande nacke.
Konstigt.

Snart ska jag till sonens skola och vi ska ha föräldrarsamtal.

Jag har ju lite problem med dom där föräldrarsamtalen, vilket jag bloggat om tidigare.
För JAG fattar inte att det är JAG som är föräldern som sitter där och...
Är förälder!

Jag spelar som på Dramaten och är "Den vuxna" i pjäsen, och blir full i fniss.
För att jag är väl inte SÅ gammal så att jag är den som ska vara ordentlig och sitta här och få information om MITT BARN?
Det är ju jag som är den som babblar sönder lektioner och skickar en djävla massa lappar?
Eller?
Hm...
Det är en mysko känlsa faktiskt, som jag inte riktigt förstår eller kan förklara.
Det känns bara overkligt.

Men för övrigt så hoppas jag att sonen varit lika skötsam som tidigare år.
Och att han är ett GENI ;D
Sticka lugnt.

Lovat...

Så hade jag LOVAT mig själv att jag apselut inte skulle se på något KUNGAHUS DRAVEL...

Sån´t där tjafs, tv á la Svensk Damtidning.
Och vem har suttit SPIKAD framför tv´n när det är "Familjen Bernadotte" tror ni?
Jo, JAG såklart!
Och kommer på mig själv att sitta här och SMÅLE och tycka att Silvia verkar vara SÅ himla gullig och sympatisk, naturlig, lugn och fin.
Och att hon var SÅ VACKER vid sin förlovning och på bröllopet!

Ja, och att hon skaffat en SKITBRA plastikkirurg lagom till sin dotters bröllop ;D
Smygrojalist, javisst ;D

Dagen har annars varit jättebra.
Jag har haft ett litet outbreak av värk, men det vilade jag snabbt bort.
Jag och sonen tog ut Leo i solen, i koppel igen.
Och idag vart det fart, djäklar vad han sprang och skuttade.
Han tyckte det var mycket roligare än igår.

Och vi hade kaninhoppning också.
Kvastskaftet lades ut på stenar och sen var det bara att hoppa, och det gjorde han :D
Perfekt motion för Leo, så länge grannkatterna håller sig borta.
Nä, nog för att han springer fritt här inne men han tycker det är bra roligare att skutta runt ute.
Både han och jag ser fram mot en klok utebur!

Nu ska jag jag gå och lägga mig, läsa och hoppas på att jag somnar.
Jag har haft problem minst sagt nu...
Vilket jag ALDRIG I HELA mitt liv har haft!
Det är ingen whiplash-ångest eller något sådant, jag är bara PIGG som fan.

Fast jag har kommit på nu vad det är som är fel...

Jag är inte trött på kvällarna för jag GÖR JU INGENTING på dagarna!!!!!!
Jag VILAR och sitter framför datorn och tv´n.
Mer nu än i början av whiplashen till och med!
Och då tröttade förmodligen värken ut mig också.

Men min kropp och hjärna är inte tillräckligt uttröttade nu helt enkelt.

Noll stimulans av sådant som vanligtvis tröttar ut mig, ger en SUPERPIGG Madde klockan 22.00 och framåt.
Inte undra på att jag är helt slut på mornarna när jag inte kan somna i tid.
Men jag går och lägger mig ändå, jag måste behålla mina sovrutiner för mitt framtida, NORMALA liv...
Som jag ständigt hoppas på ska komma snarast igen.
Keep om dreaming får jag väl säga till mig själv ;D
Nu sängen.
Sticka lugnt.






Uuäääh, grönsaker...

Det blev en underbar kvällspromenad på Hällarna, det enda som fattas är värmen :(

Sol i havet, på berget och hällmark, finare kan det nog knappast bli.
Jag hade velat haft med mig kameran, men det hade jag tyvärr inte.
Så kom jag hem här och då tog jag mig en nybakad macka som bakmaskinen bakat och jag komponerat ;D

Och sonens omdöme var:
"MMMmmmMMMmmMMmmMmmMMMMmmmmMMmmmMmmh!
Mamma, det här var det GODASTE brödet EVER du har gjort!"

Oh, stora ord från en kille som satt vid middagsbordet, när jag gjort kyckling-&-bacon wok och lät:
"Uuäääh, grönsaker, FY va äckligt!!!!"
Och så åt han maten med miner som om det varit råttbajs.

Ja, men helt uppenbarligen hade jag lyckats riktigt bra med kryddkompositionen på mitt senaste bröd.
Och när jag smakade det själv...
Jag kunde bara, SJÄLVGOTT, hålla med sonen ;D
Det blev riktigt djävla superdupersupergott.

Nu avrundar jag för idag, ses imorgon.
Sticka lugnt.



Köpa hem...

Jag var nere vid morsan nyss...
Och när jag står och väntar på att hon ska avsluta ett samtal, så ser jag på "Kom ihåg"-tavlan:



Äpplet faller inte långt från trädet ;D
SONEN har så fint skrivit upp en liten påminnelse att komma ihåg till mormor.
Bara hon kommer ihåg att INTE köpa något före FREDAG  ;D
Sticka lugnt.

Snö...

Himla konstigt...

Igår när jag la mig, klockan 22.00, var jag så trött så jag VISSTE att jag skulle somna på studs.
Jag skulle bara läsa en stund och...
Vips var klockan 23 och jag hade ännu inte somnat.
La ifrån mig boken och NU skulle jag sova!
KUNDE inte somna förrens runt 24.

Hur är det möjligt?
Jag var så zombietrött hela dagen igår och fram tills jag la mig...
ÄNDÅ kunde jag inte somna som förväntat.
Hm.

Och till saken hör att sonen skulle sova vid mormor, så jag tänkte att nu hinner jag sova ikapp lite.
Klockan 07.47 kommer sonen upp och väcker mig!
Jaha, ja, GOD MORGON då...
Fast ok, jag fick sova nästan 8 timmar OCH jag är ganska pigg ändå.

Och idag var ju STORA promenad-dagen, eftersom jag inte orkade igår.
Men regnet stod som spön i backen förut och NU snöar det!
Promenaden får bli i eftermiddag för då ska det klarna upp.

DETTA måste vara det KALLASTE VÅREN på många, många år.
Vi har inte haft den där RIKTIGA värmen som brukar ha varit lite då och då...
Det har varit SVINKALLT jämnfört med andra år :(

Jag antar att det beror på att vi haft en vargavinter, havet är svinkallt och det kommer ta evigheter innan det blir riktigt varmt iår.
Havet är icke uppvärmt = Kall och kort sommar!
Min gissning.
Förra året kunde vi bada i juni.
Iår, slutet på juli kanske???
USCH.
Jag hoppas jag har fel, JAG vill iallafall kunna ta på mig en TUNN SOMMARKLÄNNING och ett par sandaler SNARAST.
Jag vill kunna sitta och äta en glass utan att bli djupfryst trots sol.

Idag är annars planen att jag ska ta det lugnt tills sonen ska hem från skolan.
Sen blir det en sväng till Zoo-affären MED MAMMA (Igen, inget kan man göra själv som ligger långt bort numera) och sonen ska köpa ett koppel till Leo.
Han ska börja med kaninpromenader och kaninhoppning.
Får vi väl se om LEO är med på dom "festliga idéerna" ;D

Och så pratade sonen med sin farfar igår...
Vi har ju försökt hitta en bra utebur till kaninen.
Modell BÄTTRE än den vi har/byggde förra året, den är ju värdelös...
En bur som kan stå ute hela tiden.
Som har lås och dörr och HUS, så att inga katter eller tjuvar kan komma åt Leo.

Vi har kollat nätet då och då, men inte haft tur att hitta något.

Så kom sonen på för något tag sedan att han kanske kunde fråga farfar-byggaren(snickaren) om han kunde hjälpa oss, igår ringde han.
Och visst kunde han hjälpa sonen :D
Han ville att sonen skulle rita en skiss och med måtten på buren.
Sonen ritade igår och vi hjälptes åt med att mäta ut hur stor den skulle vara.
OCH det bästa av allt, fiffigt och bra av farfar...

Han sa:
"Då kan han och jag bygga den ihop!"
Kanoners.
Sonen ska bli byggare som farfar tycker jag :D
Nu, mot le dusch!
Sticka lugnt.


Finsöndag!

Idag har vi haft en FINSÖNDAG!

Jag vaknade här idag och hade värk!
As-trist...
Men det är VÄL hanterbart eftersom jag haft två (nästan) värkfria dagar.
Och att den försvinner imorgon TYP!!!
Då kan jag helt klart stå ut med värken idag, MEN jag har varit på gott humör ÄNDÅ :D
Solen har ju lyst, våren har varit KRISPIG och vårvärmen varit härlig!

Jag och sonen hade bestämt lunch med "Bästis Sof" idag.
Tyvärr för oss så fanns det inte SÅ många uteseveringar på den breddgraden vi befann oss på, för en LUNCH då vill säga...
Så vi fick sitta inne!
Eller vi VALDE att sitta inne med tanke på att Sof skulle iväg med båten senare på dagen, så då ville inte vi springa runt över hela stan och försöka hitta  en uteservering och förlora umgängestid.
Vi valde Donners café och jag sprang väl ut några gånger till uteplatsen INNAN vi fått mat, för att kolla om några SOLDYRKARE som ÄTIT KLART, möjligtvis fyttat på häckarna...
Men nej!

Jag gav upp, och vi satt inne och hade lika trevligt för det.

Och jag kan säga att jag skrattade GOTT åt mig och Sof som förde ett HEMLIGT samtal, fast HELT ÖPPET inför sonen, MEN med andra ORD, fast VI förstod ÄNDÅ vad vi menade trots det!!!!
Fast å andra sidan har jag och Sof känt varandra i 32 år, så det behövs ibland inte så många ord heller.
Vi VET oftast vad den andra menar ;D

Det var riktigt kul och väldigt fiffigt nu när JAG/vi inte vågar prata engelska inför sonen längre.
Jag har nämligen förstått att han förstår MER än vad jag trodde.
Alltså måste jag tänka på att inte längre använda engelska IFALL han fattar sådant som inte är lämpat för hans öron ;D
Men Sof och jag har nog förmodligen kommit på något nytt samtals-hemlighetsmakeri, jag måste börja öva upp mig i denna konst för den funkade ju utmärkt.

Så sa jag och sonen farväl till Sof och strosade vidare till Botaniskan.
Sonen var väl MÅTTLIGT förtjust först, för han ville till Bibblan FÖRST och sen till Botan.
Jag och Sof fattade inte direkt resonemanget i detta val.
Varför låna böcker FÖRST och släpa på, när man kan göra det på hemvägen?

Ja, det blev som jag ville iallafall och sonen ändrade attityd när vi väl kom till Botaniskan.
Vi strosade runt bland rabatterna och såg vad som kommit upp.
Vi satte oss tysta på varsinn stenbänk, och lyssnade på ALLA FÅGLAR som hade den vackraste vårsången ever...
Helt otroligt hur mycket fågelkvitter det kan finnas mitt i stan i Botaniskan.
Det lät som en STOR SKOG av fåglar.

Vi gick via havet till Bibblan.
Solglitter i havet och sonen kastade "macka".
Bibblan var stängd :(
Då...
Blev det Finsöndags-shopping istället  :D

Vi började på Akantus och jag hittade en typ av "SAK" som jag har börjat samla på.
Nämligen RITBÖCKER.
Jag vet inte varför jag fastnat för just DETTA tema, men det måste ju å andra sidan vara en speciell typ av ritböcker.
Inga "Disney-prinsessa" typer av ritböcker, utan lite mer udda ritböcker.
Och ingen får ju naturligtvis RITA i dom heller, dom är ÖGONGODIS ;D

Jag har visserligen bara 4 än sålänge...
Två nya och två gamla, dom gamla har jag fyndat på loppisar och dom är av typen "lite gamla bokmärkesbilder" .
Och det var nog IDAG jag insåg att:
NU har jag visst börjat samla!
Idag hittade jag denna:





Ja, ni ser själva, det ska vara lite udda bilder i.
Gärna princessbetonat, men mer åt det utspejade eller fula.
Så, en hobby i sin början, vi får väl se vart det slutar eller om den dör ut helt...
Men det tror jag inte ;D

Sen fortsatte shoppingen in på Kränku och då hittade jag:



Rosa, hjärtformade tårt-&-kakpapper.
Såklart jag behövde det!!!
Att bjuda på fikabröd känns SÅ MYCKET LYXIGARE om man har dessa små hjärtan att lägga under kakorna.
INTALAR jag mig, för att rättfärdiga mitt totalt onödiga inköp ;D

Så över till sonens inköp då också...

Han har startat en NY ÖVERTALNINGS-KAMPANJ här hemma:
"JG går ut HÅRT för att tjata till sig EN NY HUND!!!!!!!!!!"

Han lever, andas och tjatar sig igenom dagarna med att VILJA HA EN NY HUND!
Och förra omgången han var här, startade kampanjen, men något LJUMMARE.
Denna veckan är det VALÅR, och han går ut HÅRT som FAN för att vi ska skaffa hund!
Det är supertjocka och stora HUNDBOKEN med lappar på var och varannan sida med ÖNSKEHUNDAR!

Border Collie står för övrigt högst upp på listan (inte helt otippat ;).

Sen pekas det hit och dit på olika hundar på stan och bla, bla, bla.
Hund, hund, hund...
"Det blir ingen hund just nu" har jag försökt sagt ifrån, men jag talar för en DÖV SON.
Han fattar inte mina argument varför jag är emot en ny hund, och fortsätter tjata.
(Argument nr 1 är PRISET på en hund, nr 2 är MIN nacke...)

Så försökte Sof hjälpa mig lite på traven idag.
Hon hjälpte till med att få sonen att försöka förstå HUR MYCKET det kostar per månad att ha en egen, lagom stor hund.
KANONERS tyckte jag, NU blir det väl ändå tyst på tjatet.

Men DÅ satte den TYSTA kampanjen igång...
Och när vi var på Finshoppingen köpte sonen detta till sig själv, OCH för att PÅMINNA MIG om VAD vi borde skaffa:



Och så skall den stå i kökskåpet med glasdörrar, så att JAG kan se den varje dag!



Så att jag ska bli påmind om vad han vill ha MEST av allt i hela världen!
Jag säger bara SUCK och...
Det blir ingen hund ändå.
Men nu har HAN en fin hundmugg att dricka ur iallafall ;D
Sticka lugnt.





 

Mormor...

Sonen har plockat mormor/morsan "Spot on", ha, ha, ha...



Och vi valde visst samma HÅR jag och sonen ;D
Sticka lugnt.

Äpplet faller inte långt...

Äpplet faller inte lång ifrån trädet...

Tillåt mig presentera SONENS EGNA små seriestripes :D
Och sambon kommenterade:
"Ja där ser du älskling...
Han har fått sin ironi från dig."

Ja, jag kan bara hålla med!
Han är TIO år och VASS som tusan ;D
Så låt mig presentera SONEN seriehumor:



Nä, jag har aldrig tid...
Jag BARA sitter och "Facebuckar"!
TUR att sambon finns ;D

Och så Mammagiraffen:



Ja, jag ÄLSKAR verkligen både rosor (?) och radiobilar!
Verkligen...

Och så sonens version av "Familjen":



Sonen tycker UPPENBARLIGEN att jag spenderar mycket tid vid datorn just nu ;D

Men ÄR han inte duktig min lille sötnos?
Jag är SÅ stolt!
Jag har naturligtvis FRÅGAT sonen om jag fick lägga upp dom här.

Och så visade jag morsan mina seriestripes.

Hon skrattade så hon blev tårögd och sa:
"Det ser ju PRECIS ut som oss!!!
Men varför har JAG krona på huvudet?"

För att du är DROTTNINGMODERN såklart!
Du är ju äldst i "klanen Österholm" Österholm här på Southway.
Då blir du "Sunny-Queenmom".

Och när hon såg sig själv och moster Puff, då var succén ett faktum.
NU ska jag jobba vidare på MIN nya serie ;D
Sticka lugnt.


Messias?

Och så har den här dagen nästan tagit slut!

Jag fick ner min värk till nästan NOLL, jag har vilat hela dagen och eftersom jag varit så urlakad så har det gått finfint.
Så uppstår NEGATIV ENERGI och det är kört igen.
Värken är värre än imorse, det är brännande, ilsk värk.
Och nu känner jag mig färdig med sådant.
Jag är SÅ DJÄVLA FÄRDIG så det finns inte.
Nu är det ENDAST positiv energi som är välkommen, resten kan dra åt...



Jag har fått tips om en ny (för mig då) privat naprapat och kiropraktor som heter Pär Ljungström.

Han ska håller till på Bolaget och ska tydligen vara en riktig MESSIAS!
Jag känner mig tillräckligt DESPERAT att slänga ut mina försäkringspengar på ett besök hos honom.
Jag har ju fått rehabeliteringspengar, så nu ska jag sätta sprätt på dom.
Första besöket kostar 400, andra och flera besök om man skulle behöva det, går på 300 kr.
Jag tycker det låter som ett bra pris, den andra jag gick hos tog 495 kr per gång.
OCH han var värd varenda krona, men det är dyrt ändå.

Kan denne killen göra samma jobb för 400-300, så känns det kanon.
Jag ska ringa och boka tid imorgon.
Så hoppas jag att han kan FRÄLSA mig också ;D

Nu ska jag hoppa i säng och lämna denna urtrista dag till sitt öde.
Jag hoppas på en bättre dag imorgon...
As ALWAYS.
Sticka lugnt.






Stabil, kanske inte...

Jag sitter i soffan och ser på vädret dom kommande dagarna...

På 4:an säger dom att det kommer bli toppenväder på fredag, 11-17 grader på Gotland.
På 1:an är dom ÄNNU MER optimistiska, där är temperaturen 17-21!
Jag hoppas att ETTAN har mest rätt ;D

Så har jag ringt Försäkringskassan, och jag kände mig väldigt STABIL och lugn inför samtalet.
Jag ringer och berättar läget...
Och vad händer?
Jo, jag börjar TJUTA som en annan galning igen!
Jag kände mig INTE ENS SUGEN på att börja tjuta, och ändå är det som om en osynlig kran slås på.
Men skitsamma, jag vaknade ändå med kinesögon!
Även om jag grät på förmiddagen igår, så är jag fortsatt svullen idag.

Så att notera till alla yngre:
När ni närmar er 40, gråt inte så djävla mycket då.
Det hänger kvar runt ögonen SÅ DJÄVLA LÄNGE!
Nu hade jag ju hoppats på att jag inte skulle gråta idag, för jag "var så stabil" så att jag skulle se klok ut imorgon...
Men tji fick jag, jag kommer se ut som en kines imorgon också!

Och påsig idag!
Aldrig får man vara glad.

Värken är mellan låg och mittemellanvärk idag.
DÅ...
Är den hanterbar.
Jag ska inte göra ett dugg idag, bara vila, GUUUUD så kul.
Men idag blir det nog ändå lättare.
Jag är lika trött som igår, jag tror att kroppen bara inte orkar mer nu.
Det har varit så uppskruvat sen söndagen den 18:e, så nu har den gått ner i varv.

Tur att det finns morgon-tv och Malou.
Jag glor vidare, hurra (morr) ;D


Nästa...

Jag tog en dusch, åt kvällsmat, jäste i soffan och varvade ner...

Så kommer NÄSTA UPPVARVNING för dagen!
Saker jag inte kan gå in på här, för det är...
Hm...ja...iallafall... 
...och jag gick igång på alla 5 miljoner cylindrar och flög i taket när uppgifter gick isär och annat med för den delen.
Som känns oerhört viktigt för mig!

Det slutade med att jag hade ett samtal med en ICKE berörd person i ämnet fast ändå insatt och efter det kände att "kaffepannan" slutade koka...
Det slutade TJUTA om mig liksom ;D
Men att jag inte kommer ge min på en punkt IALLAFALL.
Ett KRAV jag har liksom.

Gud så krypiskt det blev nu, men jag kan inte berätta mer.
Så fick jag såklart nackvärk av det hela, när det väl hade lagt sig från förmiddagens påfrestingar.
För att jag blev så upprörd.

Och när personen som varit här gått, sa sambon:
"Se där, det gick ju bra, nu hade du ett HELT annat tonläge än när du pratar med mig eller någon annan närstående."

Que?
Vad menar du?
Sambon fortsatte:
"Ja, men det ÄR SVÅRT att föra en DISKUSSION med dig, när man har en RELATION till dig!"


Oh, jaha ja...

Det var NÄSTAN så kaffekannan började koka och tjuta igen ;D
Men tur för sambon så är jag ändå in i märgen trött så jag orkade inte.
Och stackars sambon och alla andra närstående som inte kan diskutera med mig.
Men dom ÄR inte direkt några djäkla HELGON själva heller...
Men jag orkade inte "skriva sambon det på näsan", det får vara nog för idag ;D

Jag ser Ugly Betty nu, Desperata Hemmafruarna efter det, sen är det Kunta Kinte, jag och John Blund som har en date.
Imorgon står endast Försäkringskassan på schemat.
Jag lär väl återkomma om det också.
Suck.
Sticka lugnt.

Crybaby is back...

Crybaby is back...



Jag är helt djävla SLUT!
Jag har precis tagit en eftermiddagsfika och snart ska jag nog ta en dusch.
Även om jag duschade i morse, vill jag duscha av mig dagen och hoppa i en ren pyjamas!
Och bara sitta som en ZOMBIE framför tv´n.
HELT otippat kanske, men jag är SÅ TRÖTT nu.

Jag började tidigt hos läkaren, promenad dit.
Jag hade skrivit "Kom ihåg lapp" from söndagen den 18:e och berättade om dagarna fram tills idag.
VÄLDIGT bra med blogg då kan jag säga, för då glömmer man inget ;D
Och jag började naturligtvis med att grina direkt och var helt förstörd för att behöva sitta där som ett djävla miffo igen och vara DÅLIG!
(Hata..)

Som sagt jag drog mitt och satt där och tyckte så synd om mig själv, och ville bara bli värkfri igen.
Han undersökte, kände och klämde, vände och vred, pratade och skällde snällt på min OFÖRMÅGA att vara en MÅTTLIG person.
Och jag sa att jag VET att jag gjort MER än jag ska, men ÄNDÅ inte i närheten av hur jag egentligen är!!!!
Jag vet, och jag har ÄLTAT IHJÄL mig den senaste veckan.
Men jag har ju å andra sidan känt mig frisk.

"Nervskada, bla, bla, lång tid, bla,bla..."
Ja, det blev en föreläsning igen och att han trodde att detta var ett tillfälligt bakslag.
Du kommer bli bra, men det ha bara gått 8½ månad, och så har du varit för snabb med att köra igång med allt när du känt dig bra, bla, bla, bla..."

Mmm, fast 8½ månads fängelsestraff med FOTBOJA (känns det som) med RISK FÖR FÖRLÄNGNING för dåligt uppförande, känns...
F---A (VÄLDIGT fult ord)!
Inte kul.
Och så flåsar Försäkringskassan en i nacken, och så undrar man vad Försäkringskassan och arbetsgivaren egentligen tänker.
Jag tänker "att man är/blir en BELASTNING", och får ångest bara av att skriva det.
Man får till och med värk bara av tanken...
Gaaaah!!!!!

"8½ månad är INGENTING med en sådan här typ a skada, bla, bla, bla..."
Nähänä, för mig är det ett ÅRTIONDE nästintill.

Ja, så nu blir det såhär iallafall:
Jag har blivit helt sjukskriven IGEN till den 17:e maj.
Sen ska vi ha telefonkontakt och se hur det ser ut då med värken.
Medicineringen blev höjd pyttelite och är det fortfarande dåligt den 17:e maj, skruvar han upp till maxdos.
Det äter jag inte nu...
Ja, så så ser det ut och jag ska BARA gå lugna promenader och försöka ta det lugnt i övrigt igen.
Man kan ruttna för mindre.

Så samlade jag ihop mig och gick till chefen direkt.
Lika bra att meddela henne personligen omedelbums, när jag ändå var så nära kontoret.
Jag kopierade papper, pratade med henne och halvgrät.
Tyckte det kändes SKIT och PINSAMT att det blivit så här igen.
Och jobbigt.
Hon verkar ändå förstå och vara förstående så...

Och när jag gick därifrån började jag böla ÄNNU MER, kranen slogs på för fulla muggar!

Jag ville bara skrika på folk som jag passerade "FAN!", "DRA ÅT HELVETE", "Djävla skit", men det kan man ju inte göra...
Det är ju liksom inte "Svenssons" fel att det blivit såhär ;D

Ihopsamlande av känslorna på väg hem och så hann jag slänga i mig en halv macka, fixa ihop papprena till F-kassan, skriva matlista till sambon, och sen iväg till min frissa.
Tack & lov så är hon bara runt hörnet nästan, så det blev inte en så ansträngande aktivitet.
Sen la jag på breven till Kassan och försäkringsbolaget.

Nu är jag nyklippt och SVULLEN i fejan igen.
Jag ser ut som Påseripossa idag också (skitsnygg verkligen).
Känner mig som jag gått igenom en mangel.
Hålputtat ballong, luften har gått ur.
DÖD liksom.

Jag ringer F-kassan imorgon, jag bara ORKAR inte idag.
Sticka lugnt.








Hurra, or not...

Dagen har gått från dåligt till sämre...

Jag satt här hemma och försökte "Inte göra någonting" för jag hade värk!
Det gick inte så bra, jag kunde inte koncentrera mig på dumburken.
Jag reste mig och gick runt, runt, runt, runt i lägenheten, och ute sken solen och termometern visade 18 grader.
Jaha...

Då undrade mamma om jag ville gå med henne och försöka hitta kläder till en fest hon ska på.
Kör till, då behöver jag ju bara använda benen och ögonen ;D
Vi drog iväg till Öster (andra gången för mig) och hamnade på Kapp Ahl.
Jag hittade genast en blus och en kofta till morsan.
Hon tyckte det var helt ok på galgen och jättesnyggt på HENNE :D
Kanon, då behövdes det ju bara en affär.

Och jag köpte ett par jeanstights, i samma modell som jag redan har ett par.
Som jag bor i.
Och nu var det 25% på byxor, så jag klippte till på ett par jeanstights till.
Det var DÅ nacken sa "Tack&Goodbajs" för idag.
Att prova ett par tajta tights och sedan ta på sig sina egna igen.
Det gick inge vidare faktiskt.

Det blev värk som STRÅLAR ut ända ut i öronen, ut i vänster arm.
Så att nu är jag tillbaka på stadiet:
Jag kan inte ens dra på mig byxor utan att få värk!
Hurra.
Or not.

På hemvägen så tog jag och morsan en sväng in på Kattloppisen, och i vanlig ordning fyndade jag...



En skål på fot för 35 kr.
Men idag gav det mig inte någon glädje, jag bara fyndade liksom, och mamma bar hem.
Hurra.
Or not.

Kom hem och nu har jag varit hemma och lidit.
Och funderat MYCKET på morgondagen.
Hur jag ska lägga upp dagen efter läkarbesöket.
Hur det slutar hos läkaren vet jag ju redan, det blir omedelbar sjukskrivning, det kommer jag inte ens fundera över.

Jag VET ju min läkares inställning till att jag skulle gå och jobba "redan" den här månaden.
Han tycke ju INTE det, men DET tyckte JAG, och det krävde F-kassan...
Det sista han sa till mig när jag gick ut med min sänkta sjukskrivning, glad i hågen, var:
"Och blir du nu dålig igen så hör du av dig så sjukskriver jag dig OMEDELBART!"
Jepp, sa jag, men DET blir inte aktuellt!
Nehepp...
Så fel jag hade och så rätt HAN hade då.

Jag måste ju ringa till F-kassa och chef.
Och jag funderar på vad DOM kommer ställa till med då.
Jag har mina misstankar, men dom håller jag inne med tills jag har FAKTA på bordet.
Och när jag har fakta, då kommer jag skriva om det.
Jag misstänker att det inte blir vackert!

Eller så målar jag FAN på VÄGGEN redan nu, men det är jag ju å andra sidan expert på ;D
Sticka lugnt.



Tidigare inlägg
RSS 2.0