Ständigt denna Persbrandt...

God morgon!

Tar en vilohelg här och solat igår, varit på ett möte och umgåtts med trevliga vänner på kvällen.
Sen har även jag drabbats...
Av vadå?
Jo, den stora Persbrandts-febern som verkar härja här i släkten!
 
 
Det började med att Moster Puff läste boken och vi fick sitta och höra referat vid en middag om Mickes eskapader.
Moster kunde inte sluta prata om Persbrandt så tillslut döpte jag henne till Story-Bibsen, ja för hon var lite som en ljudbok som var svår att stänga av.


Mamma blev SÅKLART taggad och började läsa boken och inte heller mamma kunde sluta prata om vad som hände i Mickes liv och hon kom till och med upp till mig när jag jobbade och BERÄTTADE lösryckta Micke-minnen.
Jag = måttligt road.

Skrev sms till Nybyggarkussen:


Så fick jag själv se att P-boken kommit på Storytel.
Skulle jag läsa/lyssna på den?

Hänga med i Persbrandt-klubben, ja för Nybyggarkussen och Syster-Yster har eller läser den också.

OKEEEEJ då, lite nyfiken blir man ju på vad karlfan sysslat med så jag laddade ner boken och började lyssna, det är ju då dessutom Micke själv som läser.
Och jag kan ju bara säga så här:
Jag har INTE EN ANING OM vad karln berättar om sitt liv!!!!

Nä, jag bara lyssnar till den där SEXIGA RÖSTEN som får in en i ett hypnotiskt tillstånd och man känner sig undefär som Mowgli i Djungelboken när han blir hypnotiserad av ormen Kaa...
 
 
Seriöst, alltså han har ju så sexig röst så det är inte klokt, den nerven och närvaron får en ju att förlåta honom allt han gjort... och då har han ändå inte gjort det mot mig.

Eh, ja... pinsamt.

Ständigt denne Persbrandt som man borde tycka är ett svin mot kvinnomänskligheten men alltså han har ju det sen får folk säga vad dom vill.
SMF är vad han är.

Så sa jag till mamma när jag kom hem efter gårdagens hundrunda ungefär det jag skrivit ovan och morsan gick igång på alla cylindrar:
- Men ELLER HUR, gastade hon där hon satt och lapade sol i bersån.

Ja, sen satt vi där och språkade om den där rösten, hans utstrålning som morsan precis sett filmen Tårtgeneralen beskrev hur SNYGG han var trots den där masken som lagts på honom i filmen.
Micke gick igenom ändå (tydligen???)...
 
 
... och han var enligt morsan:
SKITSNYGG, i dom höga versalerna också.
(Hm, tveksamt...)


Ja, Micke kan tydligen se ut hur som helst, bete sig hur som helst och ändå står man där och bara...
Gaaaaah...
Otroligt, någon gång ska jag tycka han är ett fall för Metoo men inte just nu...
När jag lyssnar på hans röst....
Och bara...
 
 
 
 

... Gud i form av Postnord...

Go´kväll.
 
Alltså gårdagen måste nog ta pris i hur dåligt man kan må alltså, fy fan vilken härdsmälta jag hade igår när jag ringde Postnord.
Alltså jag jag tappade det fullständigt när jag ringde Postnord, jag började gråta något så våldsamt att jag knappt kunde prata med killen i luren och så rabblade jag samma ramsa om "examensarbete" medans jag tokgrät.
Och snäll kille försökte göra det han kunde.
Och jag tjöt vidare.

När vi tillslut la på kunde jag höra hur han gav upp en sådan uppgiven suck att jag tänkte att han har nog ett helvete på sitt jobb.
Ja, trots att jag var så himla ledsen så tänkte jag iallafall en liten tanke till den stackars suckande sorken.

Hade påbörjat en ny klänning men jag la ner och satte igång att jobba istället, det blev verkligen så jobbigt att fortsätta med ytterligare meningslöst arbete så jag kände att "jobb är enda räddningen".
La mig fullständigt utmattad och somnade på kvällen, vaknade efter tre timmar och tänkte:
I´m in hell och så började jag stortjuta.
Och kunde inte sluta.
Förbannade Postnord en timme senare och grät lite till... bara för att...

Slumrade någon timme innan jag steg upp i ottan fullständigt utpumpad.

Det blev en vända till jobbet, hem, en timme i solen och ladda om med kaffe:
Nytt klänningsmönster...

 
... rita av, skära ut och leta tyg att slösa på... har snart inte mycket tyg kvar om det ska fortsätta så här.
 
 Valde ett mjukt denimtyg och skred till verket...
 
Blev bra, snygg modell, bra alternativ, Plan C får funka helt enkelt och jag får sy två nya klänningar från och med måndag.
Denna får hänga i klänningskyrkogården tillsvidare.

Så skulle jag gå in här och blogga, tog en snabbis in hos Postnord och sökte på mina paketnummer och PLÖTSLIGT HÄNDER DET...
ENA NUMRET KOMMER UPP färdigt att få betala in!!!

Jag tappade hakan av förvåning, ser jag detta på riktigt, är det inte en synvilla efter två veckors HELL?
Håller jag kanske på att bli tokig????

Jag klickade i swishbetalning et voilá...
 
 
... jag hade fått betala.

Nu vet jag inte om dom klumpat ihop båda tygerna eller om det bara är ett eller om det/dom ens kommer dyka upp ändå men plötsligt har jag iallafall kommit så här långt.

Jag är dödstrött efter dom här två veckornas berg-&-dalbana, nu ligger resten i Guds händer...
Och med det menar jag Gud i form av Postnord och när mina tyger har kommit vill jag aldrig mer ha med den guden att göra.
I´m out of that religion.
 
Håll tummarna gott folk.
 

Härdsmälta på riktigt...

Nu är det faktsikt en härdsmälta på riktigt här...

Idag har jag jobbat HELA DAGEN med att förminska ett mönster och sedan sy provet i ett gammalt lakan...
 
 
 
 
 
 
 
... och när jag sedan mitt pucko skär ut EN DEL i tyget jag har så inser jag att jag inte har tyg nog att mönsterpassa skiten...
 
 
 
Nu ger jag officiellt upp.
Dra åt pipsvängen säger jag bara!!!
 
Dessutom har jag varit inne och försökt spåra mitt tyg (HELA DAGEN) och försökt se om det kommit loss.. men inte då.
Suprise suprise.

Nu ska jag jobba istället och inte sitta här och grina.
 
 

Helt kaputt...

God morgon!
 
Ännu inga tyger, två samtal till Postnord igår varav ett med en kille på utland som tog alla mina uppgifter och lovade att återkoppla när han fått loss mina tyger (jag bara YEAH RIGHT!),  ritade sedan  ett nytt mönster till en klänning som skulle kunna funka till tyget jag har...
 
 
 
... men sen tog det stopp.

Nej, det där är inte vad jag vill ha!

Tänkte om och tog fram mönsterdelarna till det mönstret jag jobbat på/med och la ut för 47:e gången på tyget jag har, nej, blommorna har INTE blivit mindre nej.

Då skar jag ut samma klänning i ett annat Ikeatyg och tänkte:
Budget & Budgetlyx...
Såg fördjävligt ut.

Då kom huvudvärken, en sådan blixtrande huvudvärk så jag trodde huvudet skulle sprängas i tusen bitar, jag satte på kaffe...
Hjälpte inte.
Tog alvedon...
Hjälpte inte.

Satte mig att gå igenom mina mönster och efter ett tag så hittade jag detta...
 
 
OKEJ, detta tyget har stora ytor som det blommiga tyget kan passa till (jag ska förminska det bara), så gjorde jag mat för nu var huvudvärken så svår att jag knappt kunde stå.
Åt och drack.


Bestämde att det fick bli en dusch, pyjamas och på huvudet i säng, hunden fick vara utan promenad för jag var helt kaputt.
 
Kommer upp idag, har förberett för avritnig sen och så ringer telefonen och det var kille från Postnord som jag talade med sist igår från "utland" som återkopplade (OKEEEJ, det hade jag ju inte förväntat mig!) och ville att jag skulle veta att nu hade han talat med någon ansvarig i Örebro som skulle leta upp mina tyger IDAG och få iväg, han hade satt högsta prioritet på detta ärendet.

Jag började gråta.
Denna pressen och berg-o-dalbanan är bara för mycket, men OKEJ, det är bara att försöka tro på detta nu och när jag kommer hem efter ett möte så sätter jag ändå igång med klänningen ovan.
Kommer det så kommer det, jag måste prestera något jag tycker är fint iallafall.

Dags för dusch och iväg... FORTSÄTTNING FÖLJER...
 
 
 

Spränga hela Postnord i luften...

Nej men nu är det INTE kul faktiskt...
Alltså fy fan för Postnord och det menar jag av hela mitt asförbannade hjärta.
 
Efter samtal i fredags igen där jag blivit lovad att mina tyger nu faktiskt var på ön av en av Postnords telefonister som sitter med kundsamtal så får jag skjuts av sonen SOM TAGIT SITT KÖRKORT samma dag så kommer jag fram till PN och får samma svar av peronalen här som på tisdagen:
Inga tyger existerar på ön utan sitter ännu fast (som gisslan) i Örebro.
 
Med andra ord, dom jävlarna har ljugit IGEN och antagligen för att bli av med den jobbiga jävlen, undertecknad, i luren.
Jag kände mig så förbannad så ilskan inombords visste inga gränser.

Tänkte sedan att nu är det helg, härda ut, på måndag blir det bra och tygerna kommer nog dyka upp.

Samma kväll möter jag en mamma på Ica vars dotter skall ta studenten snart och vad tror ni dottern saknar...?
Jo, sin studentklänning beställd från Kina MEN som suttit fast i Örebro (suprise, suprise) sedan den 1 mars och ännu inte heller den blivit tulldeklarerad av Postnord.
Nästan hela klassen saknar sina klänningar så flickorna som redan betalat pengar för klänningar har börjat få panik och åka till Stockholm för att fösöka hitta något liknande.

Ja, och där förstod jag varför vi haft så få studentklänningar hitentills, det brukar vara invasion och vi har bara sett ett fåtal.
Tygaffären mittemot där jag bor har EN studentklänning inlämnad.

Jag lät helgen gå, har varit inne jag vet inte hur många gånger för att se om jag skulle kunna få betala min moms till tulldeklarationen men jag är fortfarande inte registrerad så det är omöjligt.
Lika omöjligt var det att försöka komma fram till postnord via telefonen, hela dagen försökte jag och kom inte ens fram till telefonist.

Började då dagen med gott mod iallafall och tänkte att jag får väl ta ett tyg jag har hemma.
Gick och kollade vad tygaffären hade mittemot i färgval av samma tyg som jag redan hade ifall jag skulle behöva mer tyg men då stämde det jag hade hemma som var lite mörkare mycket bättre.

Det blå i mitten var lånat från tygaffären och dom två andra var mina...

 
Jag hade bara 2.46 av det mörkaste och behövde egentligen 2.90 till klänningen MEN nu har jag ju jobbat i 3 år hos min chef så om det är något jag lärt mig så är det att vara snål i tillskärning om det inte behöver mönsterpassas...
 
 

 

Jag fick ut HELA klänningen på 2.46 cm trots att det krävdes 2.90, SIMSALABIM liksom.
Slängde ihop klänningen men sedan sjönk mitt mod rejält, såg ut som en klänning sydd i ett fodertyg...

 

... till och med FULARE än ett fodertyg.
Det var då jag nästan blev gråtfärdig och insåg att min vision om "Budget & Lyx" kommer inte gå att genomföra i examensarbete, jag måste ändra hela idén och sy något annat, en modell som passar detta tyget...
 
 
 
Ja, någon klänningsmodell som passar gigantiska blommor, har suttit som besatt och letat i mitt arbetsrum ikväll.
Kammat noll.
 
Jag som nu hade fått en sådan lysande idé tack vare Ikea-klänningen men tack vare Postnord så kommer det bli omöjligt.
Fy fan, tre år varav två år på Hantverksakademin så sabbar postnord min stora "Grand finale", jag skulle kunna spränga hela skiten i luften för att dom gör så här mot mig... och stundentskor som saknar klänningar.

Dags att krypa till kojs, jag har sådan huvudvärk att jag tror att mitt huvud ska sprängas i bitar också.
Jag gör väl ett försök till imorgon med ett annat tyg jag har, kanske blir temat "Budget & Budgetlyx", jag kommer spotta ur mig tester dom närmaste dagarna så får jag väl se vart jag landar.

På lasarettet med magsår förmodligen.
 
Jag vill egentligen bara sitta här och skriva jävlajävlajävlajävlajävlajävlajävla Postnord hela kvällen men det får väl räcka nu.
Det är ju en dag imorgon också så då kan jag väl fortsätta då.
 
 
 
 

Grinfärdig 1 & 2...

God morgon!
 
Nä... så särskilt GOD är faktiskt inte den här morgonen.
 
Grinfärdig nr. 1. Postnord:

NEJ, jag har inte fått loss mina tyger för dom är intre ens registrerade hos Postnord så att jag skulle kunna gå in och betala moms och tullavgift och skynda på processen.
Efter TRE samtal med Postnord igår samt ett otal sökningar under dagen på derars "Betala moms-sida" så ser det fortfarande ut så här när jag knappar in mina uppgifter:

 Betalning av moms och deklarationsavgift för privatimport

 Hittar ingen sändning, kontrollera dina uppgifter.

"Så snart din betalning är registrerad levererar PostNord din försändelse till dig som mottagare eller ditt ombud, beroende på paketets storlek och vilken frakttjänst som avsändaren har valt. Efter att betalningen är godkänd kommer du få en bekräftelse på att betalningen är genomförd. "
 
Men dom finns där, OH JAAAAA, men inte registrerade att kunna skickas vidare.
Inte heller kunde jag få ett nummer att betala direkt NU-NU-NU.

På riktigt, man blir grinfärdig för mindre, nya regler you see.
Men om man vill ha sina paket från Kina då som INTE är från Wish och innehåller en klänning för 29.90?
 
Grinfärdig nr. 2:

På seneftermiddaen igår så var jag ute med hunden, hunden får syn på en rabbis som satt precis vid den snåriga stigen vi gick på.
Hunden drar iväg med ett jätteryck och samtidigt ser ju jag då inte på marken så den där "rotsnaran" som går över stigen ser inte jag och jag faller som en fura raklång framåt, ja jag s
lår i backen likt "TIMBER"!!!!
 
 
Landar på min onda sida och slår dessutom i hakan och käken.
Kan bokstavligen inte röra mig och har en huvudvärk sedan igår som inte är av denna värld.
 
Det gjorde så ont när jag föll så jag var tvungen att sätta mig på backen och började gråta och sedan var jag dessutom ute vid norra kyrkogården så jag hade en ganska lång väg att ta mig hem igen.
Sambon stod och hoppade och undrade vart jag varit igår för vi skulle iväg och hämta mina bokhyllor, jag kom väldigt sent hem.

Sambon och sonen fick sköta bokhyllegrejset och jag fick stå som en general och "OH", "AKTA", "NEJ FÖRSIKTIGT" tills sonen fick nog om röt åt mig att jag "INTE GJORDE SAKEN BÄTTRE!!!!" genom att stå och irritera dom med onödiga inlägg när dom bar.

Jag måste väl ändå få ha en överblick så ni inte förstör mina skåp... tyckte jag.
UT!!!!, röt sonen och vid det tillfället stängde dörren mitt framför snoken på mig.

Jag var inte sen att öppna den igen, är man förste övervakare så är man!
 
Ja, men här sitter jag idag iallafall, om jag hade ont igår så har jag ännu ondare idag, så in i helvete ont.
Jag lär få vila.

 

Jävla, jävla Postnord...

God morgon!
 
Alltså den här senaste veckan har faktiskt varit helt absurd...
 
Helgen, lördag söndag var lugn, då var det vackert väder och jag tog mig tid att promenera, sola och vila på lördagen.
På söndagen blev det umgänge med vänner, släkt och familj, ja det blev långpromenad själv med hunden och sedan fikakorg ut till Brissund och umgänge.
 
Men annars...
 
Ja jag kan ju börja med att jag faktiskt nu pluggat klart!!!!
I fredags gick jag hem från jobbet och då är tre år av pluggande officiellt över, det känns såååååå skönt... på ett sätt.
 
Ingen mer teori, ingen mer lärlingspraktik och att slippa teorin är en sådan befrielse att det är inte klokt. Ja självklart har inte all teori varit tråkig, jag har lärt mig MASSOR, men det är själva pressen och oron över att tro att man inte ska fixa det som varit jobbig.
Nu har jag ju gjort det men det är ändå skönt att slippa FÖRESTÄLLNINGEN om att inte fixa det.
 
Nu kommer ju då framtiden ramlandes över en...
 
Det ska nog gå bra. Jag behöver tjäna pengar. Ni fattar.
Det är verkligen mycket som är oklart just nu men det kommer nog klarna annars får det bli en annan lösning, man är väl en katt som alltid landar på fötterna.
 
Men jag är KLAR och jag kommer få en klänningsskräddarexamen med extra allt eftersom jag sytt såååååå mycket mer än bara klänningar och dessutom jobbat massor med ändringssömnad och "lappa & laga".
 
Examensarbetet...
 
Jo den perioden har nu inletts och mitt tyg har varit i Sverige sedan den 28/4.
Nu kan jag bara säga att vid två tillfällen förra veckan och i måndags och tisdags denna veckan med totalt 5 samtal till Postnord och två till tullen i Malmö bara IGÅR så är jag färdig att bomba Postnord sönder och samman.
 
Det är såååååååå många turer kring detta och att skriva om det skulle bara tråka ut er men om vi bara tar måndagen som ett exempel när jag ringer Postnord och faktiskt får höra att mina tyger ÄR PÅ GOTLAND och ska köras ut till mig... inga tyger kommer under måndagen och jag jobbar istället, själaglad och lugnet sprider sig i kroppen.
 
På tisdag morgon cyklar jag ut till Postnord och tänker att jag ska hämta ut mina tyger för jag vill ha hem dom, kommer dit och får meddelande i luckan att dom har inte alls anlänt till Gotland, dom ligger kvar på faslandet.
 
MEN dom går ut och letar på pall efter pall för att verkligen se att dom inte missat något, jag får vänta i 45 minuter, men inga tyger och faktum är:
Grabb-jäveln jag pratat med på fastlandet har ljugit mig rakt upp i örat dagen innan, damerna på Posten här kan bara beklaga.

Jag är fullkomligt  ROSENRASANDE när jag kommit hem.

Sedan inleds som sagt diverse samtal med både Postnord och tullen och faktum kvarstår:
POSTNORD sitter och tjuvhåller på mina tyger, den vanliga tullen har gjort sitt men INTE Postnords personal som ska tulldeklarera samt postpersonalen.

Idag ska jag nu inleda dagen med att skriva en planering om/kring mitt examensarbete sedan ringa Postnord igen, tiden går, tick-tack och tygföretaget i Kina har VERKLIGEN gjort sin del och levererat SJUKT SNABBT men Postnord... not so mutch.
 
Panik...?
Jo, faktiskt.
Jävla, jävla Postnord!!!!
 
Ikväll skall jag och sambon åka till Väte och hämta två bokhyllor (billy, ikea, med dörrar) som jag sedan skall ha tyger i!
Jag har legat och bevakat "hyllmarknaden" på ön och just önskat mig Billy med dörrar och så kom det upp en chans.
Jag får två för 700, egentligen 4 fast två utan dörrar men det har jag inte plats för och vitsen är att jag ska kunna stänga till dörrarna, sätta tyg för så inte mina tyger ska bli förstörda av ljus.
 
Dessutom bara kunna öppna skåpen och direkt ha en överblick över vilka tyger jag har istället för att stå och rota i plastbackar, lyfta och få ont i nacken.
Bara öppna, titta och ta.
Win-win.
Dags att börja min dag, håll tummarna för mina Kinatyger som hålls gisslan av Postnord.
 
 
 

Påsk och Cape...

God morgon!

Man ska aldrig underskatta ett hem med värme.

Vi fick ju värmen tillbaka förra veckan efter två veckor utan och sedan var det "komplikationer" med värmeluftpumpen under påsken MEN vi hade värme och varmvatten men vi fick liksom passa aggregatet.
I tisdags fixades det och nu rullar det på.
Huset har värmts upp.
Nu vaknar man och det är SKÖNT i huset.

Som sagt...
Man ska aldrig underskatta ett varmt hem.
 
Påsken kom och gick, det blev både vila, jobb och umgänge med släkten.
Vi gick på påskbuffé på Koggen på påskaftonen och fick långbord...
 
 
 
 
... man kan väl minst sagt säga att det blev en höjdare, det var så himla gott.

Jag hade ätit så mycket att när jag skulle försöka stå i kö och betala kalaset så var jag tvungen att sätta mig på en stol och vänta för jag mådde såååååå dåligt, jag var så proppmätt att det var inte klokt.

Idolen sa att om han skulle böja sig framåt skulle han kräkas.
Jag kände EXAKT likadant.
Äta med måtta...?
Nej, det verkar inte vara min och Idolens grej.
 
Så fick capen på agraffen tillslut också...
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu är det snart dags att gå till jobbet, vi ses ikväll, har lite "Postnord och Tull-grejer" att berätta om.

 
 
 

RSS 2.0