Hundmobbing...

Idag gick promenaden lika bra som dom andra dagarna, och idag mötte vi hunden Charlie när vi kom till Hällarna.
Eller vi mötte matte först, Charlie var "på jakt", och jag frågade då såklart matte om jag fick träna inkallning när Charlie kom dök upp.
Dvs att dom fick hälsa lite snabbt och sen skulle vi gå vidare och jag skulle få med mig Milou.
"Självklart", sa Chariles matte.
Gud så bra när man träffar villiga försökskaniner, tänkte jag.
Sjysst att folk (och hundar) ställer upp!
Charlie kom, dom hälsade, Milou fick tokfnatt i vanlig ordning över att träffa en annan hund.
Jag och Charlies matte sa "Hej då" och så gick jag.
Kallde på Milou, och hon kom direkt.
Bara för att sen dra järnet efter Charlie och hans matte så fort hon fått godisen!
Jag kallade in henne igen, hon kom och då kopplade jag henne.
Lika bra det, vet inte VILKET som är bäst, men det fick bli så idag iallafall.
Så att hon fattar att "Nu går vi vidare"...
Jag ska kolla med min hundexperts-bästis!

Nåväl, vi fortsatte vår promenad, gick samma runda som vi gick igår, bara det att vi/jag klättrade ner för berget.
Dumt beslut tyckte jag först, för idag var det någon form av friluftsdag för Södervärnsskolan, så det var FULLT med ungar där nere.
Men...
Det blev å andra sidan BRA träning för Milousan också.
Hon fick glädjefnatt av allt folk, skulle hälsa på alla, fast kände att det var för mycket folk...
Så hon sket i alla ungarna och gick med mig istället!
Lyssnade på "Kom" och "Framåt".
SKITBRA!
Fick dock bära henne där det satt folk och åt, annars hade dom väl haft en GLAD VALP mitt i lunchen.
Det hade nog inte varit så uppskattat.
Men bra träning trots allt.

Så kom vi till Kneippbyn-trappen.
Jag bar Milou upp för trappen (och ner för stigen också när vi gick neråt...), min gud.
Nu är jag dock så otränad så det liknar ingenting!!!!
Jag trodde jag skulle dö i en hjärtattack, först var det jobbigt att bara ta sig uppför trots att det var en trapp.
Men att konka på Milou gjorde det ju inte lättare, det var som värsta gymträningen.
Jag kunde knappt sätta det ena benet före det andra den sista trapp-etappen.
Shitpomfritt.
Vi kom upp tillslut, och jag ville lägga mig ner och dö.
Men då hade vi ju hälften av promenaden kvar, hipp hipp hurra.
Ja, det var bara att knata på, och Milou, ja, hon hade energi kvar iallafall.
Jag...
Var som en duracellkanin utan batteri.
Men ANNARS var promenaden lika mysig idag som alla andra dagar.
Koppelfritt äger!!!

Lite senare på eftermiddagen skulle vi sen iväg och fixa lite ärenden, jag och mamma.
Bla skulle vi till Zooaffären och köpa både kanin-o-hundprylar.
Och i zooaffären blev vi utsatta för HUNDMOBBING av värsta sort!!!!
Inte av personalen i affären dock, utan nån djävla HUNDFOTOGRAF som var där och skulle fota hundar.
En DRYG djävla 08:a!
Ursäkta alla stockholmare nu, men han VAR dryg och dum i huvudet och hade en dryg djävla stockholmdialekt.
Jo...
Då var det ju så här då´ra, att jag hade med mig Milou in i butiken, dels så skulle vi prova ut nytt halsband, vill ha "halvstryp" nu...
Och dels tänkte jag väga henne (nu vägde hon 4.5 kg på pricken).
Jag satte henne i en kundkorg, och körde runt lite medans jag plockade i vad jag skulle ha i pryl-och matväg.
Då dyker den här snubben upp och börjar "SPRÅKA".
Eller rättare sagt:
Talar om för mig att jag valt EN SKITRAS till hund!
Jo minsann, det hade jag, enligt honom.

Och då började det med att han frågade vart jag köpt Milou, om hon var från gotland...?
Nej, hon är från en kennel i gävle, svarade jag och såg glad ut.
"Mhm, gillar du den där hundrasen?", frågar han då.
Eh ja, sa jag och skrattade, naturligtvis, annars hade jag väl inte köpt en sådan hund.
Då dök han ner i korgen och sa (pratar babyspråk med Milou, INDIREKT till mig):
"Jaså, här sitter du så fint, jaaaaa, såna här SMÅ HUNDAR tycker inte jag om, nääää huuu.
Det ska vara STORA hundar, jaaaaa, hu så FUL du är då..."

?????
Ursäkta?

Han fortsätter (rakt mot mig nu):
"Ja själv gillar jag verkligen inte såna här hundar, dom är FÖR SNÄLLA helt enkelt!
Det är hundar som vill vara för mycket till lags, inget motstånd i hunden liksom.
Nä, det ska vara stora hundar med en djävla massa "GO" i, hundar som man får jobba mycket med.
Rejäla hundar!"

(Va i helvete, är han DUM i huvudet eller...?)
Jag tappade målföret, bara gapade av förvåning.

"Ja, min dotter har en sån här, och jag brukar passa den.
 Ja visst, dom är jättesöta och så va, men ingen hund att ha i mina ögon."

Då...
Kom mitt målföre tillbaka.
Jaha, du säger DET du, men...

"Ja, alltså missförstå mig rätt nu, men dom här hundarna är inget att ha!"

(missförstå mig rätt, nej nu djävlar...)

Hörrudu du, jag är väldigt nöjd med den här hunden, den här RASEN, jag gillar lynnet på rasen och JAG...
Var ute efter en liten, behändig men SPORTIG HUND, och det har jag fått i den här hunden.
Jag var inte ute efter en stor och besvärlig hund när jag köpte hund, detta passar MIG.
Är det OKEJ för DIG eller?????????????
(idiot!)

"Sportig, ja men du kan ju inte gå så långt med den här valpen ännu, den kanske blir sportig sen, men det är väl tveksamt."
Vi har gått 6 km idag, svarar jag då dumt nog!

"6 km, med den där lilla, ska du ta LIVET AV den eller?"
Nej, men hon gillar att gå, hon tycker det är kul och hon har mycket "GO" i sig, och då går vi, hon är lite mer än 5 månader.
"Du, du kommer paja hennes leder och ben, bara så du vet!
Du skapar ett BEHOV av "att gå" som hon inte behöver ännu."

(jaha, då var jag djurplågare nu också...)

Okej, det är möjligt att jag skapar ett behov...
Men så har jag kollat med TVÅ veterinärer och med vänner som håller på med hundar och tävlar.
Dom har sagt att det är helt okej att gå med henne så länge hon har lust att gå och tycker det är kul.
Vilket hon gör...
Jag hoppas att jag inte pajar några leder för henne, men jag går på vad "expertisen" sagt till mig, jag känner mig trygg med det!

"Du, veterinärer ska man inte lita på, du ska kolla med uppfödaren..."
Du säger det du, sa jag igen, och så vände jag människan ryggen och gick mot halsbanden.
Och han följde efter.
Babblade vidare och jag...
TOTAL-IGNORERADE människan!

Vilken stolle.
Vilken otrevlig idiot.
Dessutom kalla MIN BEBIS för FUL!
Ja, han hamnade på "Svarta dödslistan" direkt.

Samtidigt som jag blev osäker inombords IGEN.
Ja, här skapar jag ett "behov"...
Ett behov av motion.
Som hon egentligen fått ända sedan hon kom, eftersom hon sprungit runt dagarna i ända i trädgården sen DAG 1.
Jag har kollat av med kunnigt folk, jag HAR frågat om leder och knän, borde jag inte göra rätt då om jag märker att hon tycker promenader är kul?
Hon får ju gå i sin takt, som å andra sidan är djävligt snabb.
Ja, kanske 6 km är lite för mycket i nuläget...?
Eller?
Men 4 km är garanterat MINST vad hon behöver, hon älskar det.
Jag blev så djävla sur på gubbfan (i min egen ålder) som för det första DISSADE min hund, rasen och sen läste lusen av mig med ett pekfinger uppkört i näsan på mig.
Vad är rätt och vad är fel?
Veterinärer borde väl veta ändå, mina vänner som hållit på med hundar sedan Dackefejden BORDE väl veta...?
Ja, inte vet jag, men han gav mig ett riktigt dåligt humör och jag ville bara att Milousan skulle förvandlas till en PITBULL och bita snoken av honom.
Inte PUSSA på en karldjävel som står och säger att hon är FUL, fy fan.
Ja, så det var vår dag, hitentills...





Rymma med en cirkus...

Filmen igår var som en gammal fin söndagsmatiné.
Inte det bästa jag sett, men vackert bildspråk och själv satt man och längtade efter att få rymma hemmifrån med en cirkus och träffa....
Robert Pattinson!



Fast det är klart...
Då hade inte Rob Love här hemma kanske blivit så glad.
Om jag varit ung då´ra och levt på 1930-talet.



(Rob på jobb...)



(Rob hemma...)

(Fast Rob har förresten fått nytt namn igen, "Mr Snus", dock inte av MIG vill jag poängtera, utan av en "hemlig" person ;)
Nåväl, filmen VAR bra, gammeldags och mysfaktor, en tjej/tantfilm tror jag.

Klockan visar 09.10, jag och Milousan ska ut och rörar på våra kroppar.
Idag blir det faktiskt träningskläder och träningsskor.
Igår hade jag mina kära, INGÅNGA eccogympaskor, trodde det skulle vara bra för ben och fötter att gå i.
Det...
Var det inte!
Jag har fått blåsor på lilltårna, fötterna kräver fortfarande flipflops och sandaler.
Det blir för varmt och trångt med skor, trots att det nog är bättre för rygg och nacke.
Men idag plåstrar jag om tårna, tar dom 2-nummer förstora joggingskorna.
Ja, solen tittar fram, vi måste dra.
Vi ses!


Vovve på vift...

Nu är det snarare en regel än ett undantag...
Milousan går utan koppel på Hällarna!

Dag 3 och hon lyder som hon aldrig gjort annat, overkligt härligt.
Lika snabb på att lyda kommandon och avbröt även idag en jakt på fåglar när jag ropade på henne.
Samt en jakt på en joggare.
Eller hon började med att jogga brevid, killen tyckte det var "charmigt" med sällskap, jag röt, hon avbröt.
Ja, det GÅR bra.

Idag startade vi hemifrån och gick HELA den "korta" Kneippbyn-rundan, men eftersom vi gick den RAK fram och tillbaka, och inte rund som jag brukar när jag går den...
Så blir den kortare, 6.5 km, men OJ så bra det gick.
Nu kommer den bli standard!
För då tränar vi "gå fint i koppel" på dit-vägen, och springer fritt på själva Hällarna och sen koppel igen på hemvägen.
Kanoners.
Var lite tveksam till OM hon skulle fixa hela promenaden, med det kan jag säga att hon pinnar på bättre än mig.
Jag som legat i träda med träningen 10-12 (?) veckor nu, har fått träningsvärk efter dagens pass.
Men gud så KUL det var!
Nu får ni gå med på promenaden...



Kom igen nu matte, gå lite snabbare, nu kör vi...


Jag drar...



Fast fastnade i en väldigt spännande lukt...





Ett hål...



Ja, jag är här, ser du mig...?



Ropade du?
Jag kommer som ett skott!



Jaha ja, en vattenpöl...
Himla frestande att skutta rakt i ELLER dricka, men matte har sagt att jag inte får.
Hon är så himla bestämd.



Tjohoo, FRI som en fågel...







Då närmar vi oss slutet på Hällarnarundan då, ja, så det var den promenaden!
Sen fick jag lov att bada den lilla madamen när vi kom hem, för hon var mer än lovligt smutsig!
Så däckade hon på sin nya bädd...



Ja, den förra har hål både här och där som jag har lagat hjälpligt.
Mamma fick den gamla, så slipper vi bära den upp och ner.
Nu har hon en bädd på båda ställena.
Denna var dessutom mysigare, fluffigare och mjukare och kostade bara 149:- på ÖB, jag slog till.
Här på kvällskvisten var vi ute i trädgården och då kom farbrorn (som jag ännu inte frågat vad han heter) med sin collievalp Kashmir förbi.
Dom fick leka en stund och sen...
Var Milou helt GEGGIG igen!
Dom sprang i rabatter och jord, dom sprang på gruset och Milou snubblade och rullade runt.
Tjofräs.
Avspolning nr. 2 för dagen var ett faktum.
Nu har hon däckat på sin bädd igen.
Jag är nog lika trött som hon, har virkat och pysslat under dagen.
Nu ska jag fortsätta virka, se nyhetstimmen, Robinson och sen...





"Water for elephants" med Robert Pattinson!
Ja, jag får väl tillägga att detta är pojken som får MIG att bli gumsjuk, han i "Twilligtserien" som jag brukar se med sonen.
Tonårsidolen som även en 40-åring har fallit för, han jag drägglar över i smyg.
Jo, så IKVÄLL ska jag se hans nya film, fast detta är en vuxenfilm, inte en tonårsfilm.
Dräggel, dräggel...





Känns ändå himla mysigt...

Vaken, väckt av sambons väckarklocka...
Men för en gångsskull gör det inget.
Jag somnade runt klockan 22 igår, och har sovit som en stock.
För att då UPPVÄGA krämporna liten så har jag ont i nacken istället för att vara trött!
Men...
Jag städade ju igår, så jag behöver inte undra varför.
Och appropå nacken, så läste jag en artikel i Aftonbladet häromdagen...

Citat:
"Forskare ger hopp åt pisknärtskadade

Ny forskning ger hopp till dem som drabbats av pisksnärtsskador - och inte blir tagna på allvar.

Nu finns en metod som faktiskt kan bevisa smärtan.

– Det kan vara nödvändigt för att få bort tvivlet, säger Hans Westergren, smärtläkare.

Ett forskarlag från Uppsala presenterade i går ett sätt för pisksnärtskadade att kunna peka på en röntgenbild och visa att smärtan är verklig. Nyheten kom under den femte internationella whiplashtrauma-kongressen i Lund i går. Det finns inga tveksamheter om att en stor grupp människor drabbas av smärta efter trauma i en bilolycka, säger Hans Westergren, smärtläkare vid Lunds universitetssjukhus och arrangör av kongressen.

Möts med misstro

Problemet är att de som drabbas inte alltid blir tagna på allvar.

– Många patienter möts med misstro, din smärta måste bevisas, säger Marcelo Rivano, psykolog vid Kompetenscentrum Nacksmärta i Lund. En bild Hans Westergren utvecklar:

– Det har blivit en försäkringsfråga där en patient måste kunna bevisa att det har hänt. Det finns försäkringsläkare som ifrågasätter och det inför tvivel i systemet.

Med den nya metoden finns nu ett sätt att minska det tvivlet. Forskarna i Uppsala har kommit fram till att det går att spåra skador i nacken efter olyckor. Många som drabbas av en pisksnärtskada får kroniska inflammationer i nackvävnaden efter en pisksnärtskada visar deras resultat.

Visar var smärtan finns

Metoden kan visa upp de skadorna genom ett ämne som fungerar som en markör på inflammationerna.

– Det man har kommit fram till nu är ett sätt att bildmässigt visualisera där smärtan finns, säger Hans Westergren.

– Det kan vara nödvändigt för att få bort tvivlet och underlätta för patienter att kunna visa upp en bild på sina skador.

Förhoppningen är att de nya forskningsrönen ökar förtroendet. Både för vården från patienterna och för patienterna från vårdens sida genom att göra smärtupplevelsen mer verklig för de runt 36 000 svenskar som varje år drabbas av pisksnärtstrauma, enligt Hans Westergren.

– Det är viktigt att lära oss känna igen och förklara för patienten varför de har ont i nacken, säger han."
Slut citat...

Ja, det här ger en annan HOPP infall att...

Ja, det kanske verkar som man inte har så mycket ont längre.
Och det har jag inte.
Men det betyder inte att smärtan inte finns där ibland.
Fast jag fokuserar på annat här i livet, POSITIVA saker, jag har lärt mig att undvika vissa saker, jag bär inte tungt, jag har lärt mig att leva på ett annat sätt, jag undviker stress i den mån jag kan, jag lever med endast EN kalender, jag gör inte saker jag inte vill...
Jag har lärt om.
Jag har minskat epelipsimedicinen som blockerar smärt-nervsignalerna till hjärnan.
Men smärtan finns ju där.
Ibland.
Och det är klart...
Det är klart att jag ibland tänker på framtiden, vad skulle hända om det blev ändringar i livet.
Tänk om jag skulle behöva ha ett jobb som krävde att jag sitter mycket?
Äldreomsorg är inte heller att tänka på längre, tunga lyft, ja ni fattar.
Jag har det optimalt som jag har det NU.
Men så såg jag den här artikeln, den ingav HOPP!!!
För HUR förklarar man, som jag skrivit förut, hur ont det gör när nerver i ens nacke spökar?
Det SYNS ju inte.
Men det finns icke desto mindre där.
Enligt artikeln så kan man nu dock SE vart smärtan sitter, NÄR den blommar upp.
Jag blev glad.
Inte för att jag SKA leva "genom en skada", utan för OM skadan djävlas...
Då kan man SE det.
Jag satte min "tillfrisknandeplan" på 5 år, nu har det gått 2 år och jag är på den stausen jag hoppades vara på efter 5 år.
Ca 85-90% frisk.
Alltså kommer jag vara ännu friskare om 5 år.
Men om detta är vad jag får leva med resten av livet, så är jag nöjd ändå.
Bara jag är smärtfri för det mesta, att förutsättningarna är dom bästa i livet för en.
POSITIVT att detta forskats på.
Jag har rivit ut artikeln från tidningen och lagt i min "Whiplash-pärm", den som står långt, långt, långt in i mitt arbetsrum.
Nog om det, imorgon är städvärken borta

Vädret idag:
Höst!
Fast ändå känns det helt okej, jacka, jeans, sticketröja och gummistövlar...
Det känns ändå himla mysigt på något sätt.
Sitter med tända ljus i vardagsrummet och frukostar med Milousan.
Idag ska vi:
Handla.
Gå långpromenad.
(långpromenad á la valplagom då ;)
Ja, känns som en lagom plan, så blir det PYSSEL för min del senare på dagen.

I min brevlåda har "Hundsport" ramlat ner, kennelklubben vill att jag ska bli medlem.
Jag...
Läste hundsport, himla intressanta grejer, men tänkte:
Jag avvaktar.
Jag kanske går med om jag ska bli en aktiv hundsportare inom agility.
Jag har ju precis blivit prenumerant av BURDA symagasin...
Det får räcka.
Nu, ska vi gå ut och gå, jag hoppas släppaloss-träningen går lika bra som igår.
Håll tummarna!


Höjdpunkten på dagen...

Jaha, så har det åskat IGEN, vad är det frågan om, vafan vad det håller på...
Tre dagar i rad!
Men hellre nu iallafall än mitt i natten.
Inatt har jag nämligen planerat att sova, hela natten, ostörd.
Dagen har varit seg i skallen, men jag har gjort allt som skulle göras, och mer därtill.
Jag städade, bakade scones, har plockat björnbär, dock har jag inte varit barnvakt.
Det blev tyvärr inställt.
Jag vilade en stund och såg en spansk film på vår filmkanal istället, och fikade med nybakta scones och kaffi!

Så kommer vi till höjdpukten på dagen:
HUNDPROMENADEN!
Jag och Milou drog iväg till Hällarna och jag var till och med så modig så jag släppte henne DIREKT!
Ja, vi gick faktiskt hela rundan, ca 4 km och hon gick utan koppel hela tiden.
Hon upptäckte några fåglar och drog järnet och började jaga dom men...
Det som är bra konstigt, det är att när jag ryter här hemma, inomhus eller i trädgården, då springer hon åt andra hållet.
Hon är extremt "fjompig" och klarar inte av när jag höjer rösten, hon kryper ihop till en liten boll.

Men idag...
Jag busvisslade, röt "Milou hit" (som den värsta överstelöjtnant ;) och hunden tvärstannar, avbryter sin fågeljakt och återvänder DIREKT till mig!
Tappar man hakan eller tappar man hakan?
Jag tappade hakan inombords!
Och vart himla glad att hon lyder så himla bra.
Hon fick mycket beröm och godis, då blev hon nöjd också, tyckte själv att hon var superduktig
Så gick vi vidare, vi mötte en kille, jag kallade in henne, hon kom direkt!
Drog inte fram till killen och ville hälsa.
Jisses, jag tappade hakan igen.
Sen frågade jag killen om det var okej att hon fick springa fram och hälsa, sa att hon var valp och att jag tränar henne lite i lydnad, och det gick finemang sa han.
Jag släppte henne, men hon nosade bara, jag sa:
"Milou, kom, framåt..."
(vi har tränat FRAMÅT i koppel, men det är ju lite svårt att träna det i koppel, fast NU sitter ju redan kommandot och pekandet med handen redan, så hon springer framåt...)
Milou, hon struntade då i killen och sprang framåt.
Jag släpade då nästan hakan i marken av förvåning.



Vill inte vara tjatig nu, men det var NÄSTAN som om Flisan gick brevid mig igen.
Milosan har alltså idag, gått från klarhet till klarhet och jag är JÄTTENÖJD och stolt över henne.
Jag gjorde två "försvinna-trick" bara för ATT hålla henne på alerten och för att hon skall hålla koll på mig också.
Hon håller koll, hon går i sitt osynliga koppel.

Vi mötte ännu längre fram en border collie med matte.
Jag kallade in henne, hon kom direkt.
Så fick dom hälsa, jag pratade lite med matten, sa även där att vi tränade och när vi sen sa "Hej då" och jag sa:
"Milou, kom, framåt..."
Då kom hon som på beställning!
Har någon bytt ut hunden under veckan eller?
Ja, inte vet jag, men hundpromenaden var VERKLIGEN, verkligen TOPPEN idag.
Vilken duktig valp jag har, och någe rätt måste jag tydligen göra själv.
Nu tror jag inte, återigen, att varje promenad kommer bli såna här räkmackor som igår och idag.
Men det är så skönt att kunna släppa henne, och hon bäddar verkligen för att man kan lita på henne.
Ja, nej, det här har gått ovanligt smärtfritt att bli hundägare igen.
Jag har fått ytterligare ett praktexemplar till vovve.

Och...
Det kommer att bli agility för vår del.
Hon är så himla pigg, rask, lydig och alert, så jag tror hon kommer bli en perfekt agilityhund.
Då...
Ska vi inte tävla i kostym.
Vi ska tävla i...
Discodansdress!


Mhm, yeah baby yeah, jag kan verkligen se mig själv springa runt på en gräsplan i den där svart/gröna dressen och hurtigt ropa kommandon!






Visa hundar i kontorsutstyrsel á la PayEx...

Så har man sovit som en kratta YTTERLIGARE en natt!
Orsak:
Åska igen och en plåster-hund!
Vaknade av en jättesmäll, med tillhörande hund som flög upp mot sängen i rekordfart.
Hon gav sig inte, hon är inte lika tuff som kaninen, hon vill gömma sig under täcket.
Sen gick det inte att få henne sova på bädden igen.
Jag undrar:
Finns det "Skola för skotträdda hundar"?
Med Flisan var det väl så att hon var inte jätterädd vid nyår eller åska och med åren brydde hon sig inte alls.
Jag försökte att inte förstärka räddslan när det smällde.
Här vet i sjutton, Milou är INTE av samma virke.
Men skit i det nu, jag är trött som in i helvete!
Inte en enda klok natt på evigheter med sömn, och idag var jag ju tvungen att gå upp och få upp sonen till skolan.
Jag har huvudvärk och mår illa.
Ändå...
Kommer jag köra på!
Det behövs någon form av städning idag, sen ska jag vara lite barnvakt en stund till lilla Sunshine.
Det var ett tag sen nu, men så har sommaren varit späckad av "frånvaro från hemmet" känns det som.
Så vi har bara sett sporadiskt, men idag...
Blir det MYS!
Jag ska ta och slänga ihop en björnbärspaj om jag hinner.

Så tillbaka till hundar och den där hundutställningen vi var på.
Ja, för det första kan man ju konstatera att det där med hundutställare är ett släkte för sig!
Dom är lika nördiga i sitt intresse som JAG i mitt med hantverk.
Och tar detta på ytterst STORT allvar, såklart...
Som sig bör om man tävlar kanske.
Ja, det är...



Dom där små tälten i långa rader med hundar, burar, nervösa hussar och mattar, hårfönar och glänsmedel till pälsen.
MED MERA skulle jag vilja säga.
Och så har utställarna en lite lustig klädstil...



Som den här norska utställaren med sin engelska champion.
Jag visste ibland inte om jag var på dressyrtävling för HÄSTAR eller hundar.
Det är kavajer, skjortor, pennkjolar eller som här...
Ridbyxor!
Med höga stövlar.
Ja, jag må blanda blommig blus med zebrarandiga byxor AV MISSTAG på en hundpromenad i naturen.
Men att springa runt i ring med sin hund i kontorskläder...
Ja, det ser faktiskt lite roligt/fjompigt ut!
Å andra sidan så tyckte man då sen att dom som ställde ut i VANLIGA KLÄDER, såg ovårdade ut.
Himla mysko, för att visa hund i kontorsutstyrsel á la PayEx ser malplacerat ut, men vanliga kläder såg ut som dom inte brydde sig heller.

Varför inte lite SPORTIGARE kläder, undrar jag!?
Det är ju ändå djur, en sport, varför inte lite fjällrävenkläder med knorr...?
Något att fundera på inom utställnings-hundsporten tycker jag!



Så hoppar jag raskt över till det esteiska runt hundrasen jag har valt...

Flisan var ju inte bara en väldigt fin, snäll och duktig hund, hon var ju SÖT och välbyggd (nästan alla sina hundår, dock inte under dom tre åren hon bodde hos mamma och pappa pga av övergödning från pappas sida) också.
Och hundrasen jag har nu, ser ju som valpar ut som små DOCKHUNDAR.
Men vi kunde snabbt konstatera att cavaliererna på hundutställningen inte var särskilt söta som vuxna.
Vi såg TVÅ fina/vackra, dels den där danska championen (se nedan), och dels en annan tricolor som står mitt i ringen här på bilden.
Dom andra...
Såg ut som små kompakta, breda, kortbenta paket med ihoptryckt nos.
Inte söta alls.
Ja, det kanske är "rastypiskt" i cavalier-lagboken, men jag tycker då inte att det är fint.

Milou är tillskillnad, som jag la märke till bland dom andra unghundarna som var där, ganska högbent (BRA i min lagbok!!!), väldigt söt i ansiktet med fin teckning, men dock med den där ihoptryckta nosen.
Ja, och hon är mer smal med muskler!
Hon ser mer "vältränad och sportig" ut och inte "kompakt och övergödd".
Förmodligen är hon inte godkänd som praktexemplar, men om jag jämnförde med valparna/unghundarna som var där...
Så ser hon ut som en annan typ av cavalier och vackrare.
Likadant om jag tänker på Cleo på min jobbgård, hon är också högbent, smäcker, muskulös och välbyggd.
Plus att jag var glad att jag valt en tricolor, dvs färgen svart, vit och brun, dom är mycket sötare än dom andra färgerna.
Ja, det var allt om den estetiska från "rasbiologen" Österholm, usch.

Så till hjärtat...
Vi träffade ju den där trevliga, danska kvinnan med sin fina hårföns-champion...

 

Ja, där stod vi länge och väl och pratade, hon var väldigt trevlig och berättade mycket om rasen.
Något som gjorde mig lite ledsen, kanske något jag inte tagit till mig, det var det där om hundarnas KANSKE kommande hjärtproblem.
Hon berättade att hennes hund nu var sex år, han hade gått på regelbundna kontroller varje år för sitt hjärta och han hade varit "felfri" varje år...
Ända tills iår!
6 år gammal och nu hade dom hittat blåsljud på hans hjärta.
Mhm, sa jag, men jag trodde att om man inte hittade det under dom första 2-3-4 åren, så var det LUGNT sen...?
Åh nej, det var det inte!
Det kunde uppstå närsomhelst under livet på dom.
Okej, hur kunde jag missa det, tänkte jag och kände mig sorgsen.
Tänkte på min lilla plutt där hemma och hoppas hon slipper det.
Hon kan väl vara ett praktexemlar i hjärtväg förhoppningsvis.
Ja, man kanske inte kan välja NÅGON hundras egentligen nuförtiden, för alla är väl sönderavlade till max.
Det är väl därför blandraser oftast klarar sig bättre.
Ja, ja, nu ska jag inte måla fan på väggen, utan njuta av min lilla gosegris.
Som för övrigt ligger brevid mig nu och snarkar lätt med sin ihoptryckta lilla nos.
Den RASTYPISKA nosen
Nu måste jag starta upp dagen med lite städ, jag återkommer senare med mer dravel!




Att klättra uppför ett berg med flipflops...

Jaha, och så gick den här dagen också, men jag är RÄTT missnöjd med "familjedelen" av dagen.
Det blev INTE som fullträffen igår.
Ja, sonen drog och spelade fotbollsmatch, sambon åkte med.
Jag passade på att ringa Klokboken och hade ett LÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGT samtal med henne.
Vi hade lite att snacka om efter en veckas tystnad!
Och eftersom jag är kvinna, hann jag plocka iordning hela hemmet också.
Plus duscha.
Fast duscha gjorde jag naturligtvis efter vårat samtal.
Fint, då hade vi en trevlig liten pratstund och hann avhandla det mesta!

Så kom dom tillbaka hem, då skulle sambon se någon springfinal i friidrott, jag drog till apoteket i ren tristess.
Hade jag varit en HÄST i detta läget, då hade jag varit en krubbitare.



Typ.
Ja, och sen hade sambon lovat att vi skulle "ut på en liten tur", solen kom ju fram...
Men när jag kom hem och springfinalen var över, då skulle sambon göra snus.
Jaha, det skulle ta 5 - 10 minuter, och han skulle göra det i mammas kök!
Eftersom jag är snus-o-rökmotståndare och inte tål lukten hade jag sagt att han fick fixa med det i garaget.
Men HUR det nu blev så att han fixa fixa med det i mammas kök...
Det vet inte jag!?
Kan bara gissa att hon kanske tyckte synd om den lille snusaren som skulle göra sitt eget snus från ett "Göra eget snus-pyssel kit" för att spara lite pengar, och behöva stå i garaget...
Så han fick stå i hennes kök.
Det ångrade hon rätt snart!
Han höll på med någon djävla rökarom och sprayade snuset och gud vet vad mer...?
Så när jag kom in i köket höll jag på att stagvända, det stank TJÄRA och hästpiss i hela henns kök.
Min gud, och mamma skrek att jag inte fick öppna köksdörren ut mot dom andra rummen, för "det luktade".
You think...?
Stackars mamma!
Ja, så går det när man (förmodligen) tycker synd om svärsonen och låter honom göra snus i sitt kök.
Tur att jag kände på mig att det skulle stinka as, jag tål ju inte ens när han ÖPPNAR en vanlig, köpt, snusdosa.
Har inte varit nere och luktat hur det luktar i hennes kök nu, får väl göra det senare.
Sambon får väl sanera.

Så kom vi iväg vid halv tre tiden, solen sken och vi drog till Björkis.
Där var ALLT stängt och igenbommat, bara barnpoolen var öppen och det blåste värre en "Orkanen Irene" i New York.
Vi la oss på några solstolar i lite lä, men sonen tyckte det var öken, ingen stor pool = inget bad.
Sen flyttade vi oss i ännu bättre lä på gräsmattan, men sonen ville hem efter ytterligare en stund.
Jag...
Tyckte att det var floppig dag.
Vi handlade i Klintehamn, sen åkte vi mot stan igen.
Utflykten varade väl i 2 timmar.
Öken.

Men...
När vi kom till Kneippbyn hoppade jag och Milousan av.
Idag blev det premiär för:
Klättra i berg med flipflops!
Kan brandmännen i SOS GUTE repilera med rep upp och ner för vårat lilla berg här borta...
Kan välan jag klättra med flipflops.
Hur det gick?
Tja, jag kom upp med viss möda.
Men å andra sidan är jag ju rätt van att ta mig upp och ner för stigarna där, bara en liten skillnad:
Jag har inte gjort det på 2 år.
Och...
Jag brukar ha träningsskor och träningskläder och jag brukar inte bära flipflops och jag brukar inte bära på en hund!

Fast grejen var, att vi gick ju ned för trappen vid Kneippbyn och det vi egentligen tränade var:
Springa lös utan koppel och lyda matte!
För första gången.
Hur det gick?
Nämen det gick ju skitbra!
Jag som var så nervös och allt, jag trodde hon skulle dra järnet och dra åt helskotta...
Och det gjorde hon också.
Eller som den hynsiga matten tyckte då.
Men jag gömde mig bakom ett buskage, och satt där tills hon nosat upp mig igen.
Då blev det godis och beröm, allt enligt "lagboken".
Och så gick vi lite till, hon vimsade iväg, jag "försvann", hon fick spader...
Nosade som besatt och hittade mig bakom ett annat buskage.
Så höll vi väl på ytterligare 2 ggr till, och sen...
Gick hon max 2-3 meter ifrån mig.
FÖRSVINNA-TRICKET hade haft sin verkan, och hon gick i OSYNLIGT KOPPEL.
En matte som leker Joe Labero, det är verkligen SKITLÄSKIGT!
Så kom vi ju då fram till stället där vi var tvugna att ta oss upp, det är ju inte speciellt brant, och inte speciellt svårt att ta sig upp med gympaskor...
Men fötterna i flipflopsen gled både hit och dit, jag fick gå i myrsteg, bära henne från hälften, Milou stånkade och jag med.
Herregud, är det verkligen så längesedan som jag SPRANG upp för den här stigen och det här berget?
Ja, det känns som 100 år sedan, men det är väl som sagt bara typ 2.
Det är dags för TRÄNING överhuvudtaget igen.
Mitt mål:
Om ett år, då ska jag fixa att springa upp för berget igen.
Med min sportiga hund i släptåg!

När vi sen kom upp, fick Milou gå en stund i koppel igen.
Så kände jag mig ändå rätt säker, inga bilar, vi gick i mitten av Hällarna så det var långt till vägen och halvlångt till berget.
Milou, hon gick brevid mig i sitt osynliga koppel.
Ja, nu ska man väl inte bli FÖR kaxig, hon kommer förmodligen att dra både en, två och fler gånger framöver, men det gick verkligen över förväntan idag.
Det trodde jag inte.
Så nu kommer vi jobba med detta VARJE dag, vi kommer bara hålla oss till Hällarna framöver för jag vill ha en hund som Flisan, som kommer gå minimalt i koppel.
DET är mitt mål.
Så är det något vi ska jobba på nu, så är det lydnanden inom just det området.
Jag tyckte det var underbart att gå med min lilla hund utan koppel idag, jag tyckte det kändes som förr.
Lyxigt.




Stått i en hårfön i hela sitt liv...

Har sovit som en kratta inatt igen.
Kom isäng SENT, eftersom vi var på kräftskiva igårkvälls, somnade som en stock...
Vaknade av en smäll och en hund som desperat ville upp i sängen!
Åska och spöregn.
Ja, så hade jag hunden som ett plåster på kroppen, åskan i öronen, och sen somnade jag väl om såsmåningom.
Men eftersom jag har svårt att sova "med klängiga saker" på mig (dvs vovven)...
Så har jag sovit urdåligt.
Lägger vi då till att jag varit trött i flera dagar nu, så är jag i koma idag.
Nästan.
Och inte kunde jag sova längre än till åtta heller.
Men...
Gårdagen var väldigt mysig!
Vilken dag, ja, hundutställningen kommer jag återkomma till ikväll, lite tankar kring hundarna vi såg och träffade igår, och rasen vi köpt.
Här, en CHAMPION...



En dansk vovve, 6 år, och han såg ut som han stått i en HÅRFÖN hela sitt liv!
Och som hans matte sa:
"Han är FÖDD till det här!"
Ja, det kunde vi obildade nästan se också, han posade som den värsta Top Model-hund.
Men, jag återkommer till hundarna ikväll som sagt.
Så drog vi till Björkis...



Vädret var optimalt!
Lagom blåst, VARMT, sol och tro det eller ej...
VARMT I HAVET!



Ja, grejen var att jag hade, liksom sambon och sonen, köpt "poolband" till poolen i Björkis.
Men eftersom det var så varmt i luften, och det var 28 grader i poolen, så blev man inte direkt sval när man badade.
Och det gillar inte riktigt jag, jag vill ha svalt i plurret så hjärnan klarnar liksom.
Så såg jag att det badade lite folk hit och dit i havet.
Hm, jag går ner och testar, tänkte jag.
Gick ner...
Och det var ju SUPERSKÖNT!
20 - 22 grader, Madde-sälen låg kvar och badade länge, övergav poolen och badade sen BARA havsbad.
Sista doppet tog jag vid 16.30-tiden och tänkte:
Detta är kanske sista badet jag får iår...
SNYFT!
Och jag ville knappast gå ur havet.
Fast man vet ju aldrig, det kan ju bli mer bad, OM jag har tur!



Ja, men killarna, dom låg bara i poolen och fick lite kompisar att leka med.
Sambon gjorde ett besök på bryggan och fotade mig i havet, men sen gick han tillbaka till...
Poolen.



Fotboll...
Ja, vi hade en underbar dag.
Jag ska faktiskt spara den läääääänge i sommarhjärtat, ifall detta var sista gången för iår.
I hope not!
Men idag...
Är det väl 6 - 7- 8 grader mindre än igår, och lite höstlik luft.
Fast igen...
Det har det ju varit förut och så har sommaren kommit tillbaka igen, jag ger inte upp på sommaren ännu.
Efter Björkis blev det järnet hem, duscha och sen till Träkumla och...



Kräftskiva!
Milou hade fullt spett att leka med Gross, hon var i toppspinn hela kvällen.
Vi människor hade en mycket trevlig kväll med våra vänner.
Vi åt så vi nästan sprack, pratade och runt 12 då var jag så trött så jag höll på att smälla av.
När jag la huvudet på kudden DOG jag direkt.
Sen vaknade jag ju då av åskväder och hunden.
Nu...
Måste jag kolla NÄR sonen har fotbollsmatch, sen får vi väl se vad vi gör sen.
KAN bli så, om vädret tillåter, att vi åker ut och badar!
Men vi får väl se hur temperaturen känns.
Jag återkommer.


Vi har...

Vi har:
Vaknat.
Varit på hundutställning.
(och sett hundar som INTE är lika söta och fina som Milou ;)
Åkt till Björkhaga och badat hela dagen!
Till och med i havet, det var superskönt och magiskt.
Vilken dag, vilket väder, vilken LYCKA.
Nu...
Har vi piffat och ska på kräftskiva, jag återkommer med bilder från dagen imorgon.
Nu hinner jag inte.
Ha en bra kväll alla godingar out there...


Jag tycker det luktar BUS lång väg...

Idag har vi fått TVÅ hundkompisar, Lovis och Kashmir!
Båda bor relativt nära och båda har jag bjudit att gärna titta in igen.
Ja, först så kom vovven Lovis förbi med Maria, en tjej som jag sprungit på lite då och då när vi varit ute på promenad jag och Milou.
Idag kom hon med sin mammas hund som hon brukar ha ibland, vi började snacka och sen bjöd jag in dom i trädgården!
Detta var första gången Milousan kunde leka med någon i sin egen storlek och utan koppel.
Lovis är en blandras av 3 sorter, bla bichon frise, alltså helt lagom storlek att busa runt med.
Och SOM dom busade, framförallt Milou!
Hon höll på att ta kål på den där stackars Lovis, för så fort Lovis försökte vila...
Då hoppade Milou på henne och så var dom igång igen!
Jag bjöd in Maria att GÄRNA titta förbi när hon var i faggorna här nästa gång med sin lilla lånehund.
Det kan bli en jättebra kompis för Milousan.

15 minuter senare kommer farbrorn några hus bort, med sin nya collievalp Kaschmir!
Ja, vi som aldrig pratat någonsin, men som nu via våra hundar blivit bästisar.
Och stackars Kaschmir hade för några dagar sedan blivit biten rakt över nosen av en annan collie, och vågar nu knappast lämna tomten utan husse får DRA honom ut på promenad.
Dessutom har han blivit livrädd för andra hundar.
Inte bra...
Jag bjöd in dom också på tomten så Kaschmir fick leka med "lekvänliga" Milou!
Det gick jättebra.
Först var Kaschmir jättereserverad, sen åt han upp Milous kräks (hon kräktes upp lite mat i rent tokfnatt när hon lekte våldsamt med Lovis... ) och sen...
Jagade Milou och Kaschmir runt på tomten och busade.
Skitbra, eftermiddagspromenad behövdes INTE idag som ni kanske förstår, jag trodde hon skulle få hjärtstopp tillslut.
Hon var SÅ glad över att få busa med hundkompisar.
Jag sa till farbrorn, som jag kanske ska fråga vad han heter, att dom GÄRNA fick komma in och busa igen dom också!
Ja, så det blev mycket bus idag.

Det blev alltså inte så mycket vila för min del heller, för jag har gjort en hel del här hemma till.
Sen kom mamma hem med min moster, vi fikade, och sen stack jag iväg och hämtade mitt paket från Stoff & Stil!
Jag var supernöjd, men det blev ETT misstag...
Jag hade beställt fel byxmönster!
Men det kan väl inte vara så svårt att skicka tillbaka?
Har inte kollat upp det ännu, men ANNARS var jag nöjd och den nya, stora skärplattan var jag jättenöjd med.
Kommer bli så mycket lättare att skära ut större bitar av tyg med den.
Jag skär ju helst, det blir ju mycket snyggare och jämnare än att klippa!
Fortare går det också, och den jag haft är så liten, nu har jag en stor.
Ja, så nu har jag lite att pyssla med vid nästa regniga dag.

Nu har vi ätit hämtmat för vi var alla så trötta och slut efter den här dagen.
Nu ska vi se film, "Rödluvan" eller "Red riding hood" som den heter på engelska.
Nu är det väl inte den vanliga Rödluvan, utan mer en ungdoms-rödluva-varulvsfilm, en film som passar sonen.
Sonen har för övrigt börjat med en helt ny aktivitet efter skolan denna veckan.
När barnen slutar skolan för dagen tar dom sina cyklar och...
Cyklar omkring!
I flera timmar.
Jaha, jag har försökt ta reda på vad den där aktiviteten går ut på, alltså VART dom cyklar och så vidare.
Men med tanke på vilken kommunikation jag och sonen har nu, han i sitt begynnande tonårsstadie...
Så är uppgifterna knapphändiga!

Ikväll fick jag ur honom:
"Vi cyklar på GUPP typ..."
Oki, VAR då?
"Ja, utanför skolan!"
Jaha, men VAR utanför skolan finns dom där guppen?
"....(tystnad)....)"
Ja, som ni säkert förstår, här målar man upp något mysko med det hela.
Men sonen...
Han har antagit musseltystnad, han klämmer åt mun-skalet lika hårt som en mussla som vårdar sin pärla vad gäller det där "cyklandet i timmar efter skolan".
Jag får luska vidare, jag tycker det luktar BUS lång väg!
Nu, film!






Sambon har spelat på lotto åt oss...

Hemma och jag är TRÖTT idag igen, men har sovit som en kratta inatt!
Men...
Nu är jag ledig till nästa fredag (tror jag), jag har inte dödskoll på sånt nuförtiden.
Men jag slår väl ett getöga på kalendern i köket på måndag kanske
Ja, så när jag kom hem gjorde jag ALLT som skulle göras rensa kylskåp, sopor, tvätt i tvättmaskinen, torka köksgolv, plocka upp mina grejer från jobbet...
Sen MYS med vovve och frukost framför tv´n.
Läst nyheter och har en massa åsikter om det.
Orkar jag dela med mig?
Nä, inte direkt.
Inte just idag.

Sambon har spelat på Lotto åt oss, fem veckor, dragning både onsdagar och lördagar, plus joker.
NU...
Ska vi bli rika.
Jag måste bara pröjsa honom 110 kr också, OCH lägga beslag på lottolappen så han inte blåser mig vid eventuell vinst
Nä, det tror jag inte han gör, han är nog hederligare än MIG i den frågan.

Så har jag fått paket...
Jag har fått mitt paket från Stoff & Stil!
Jippie, jag ska cykla iväg till posten så fort jag duschat av mig jobbdygnet.
Underbart kul.
Visserligen ska det vara sol varenda dag nu framöver, och det är stekhett ute...
Men det kanske regnar i veckan...?
Inte för att jag vill det, men jag vill "Stoff-o-stila"
Nä, nu ska jag betala räkningar, sen piffa och dra iväg!
Dagen kallar, kanske vi hinner med lite sol och bad också.
Synes.


Det var det dummaste jag hört...

Så var det morgon och dags för jobb igen.
Jag är trött.
Igen.
Trots att jag la mig tidigt och har sovit som en stock.
Men efter idag är jag ledig jättelänge till nästa pass, så jag får försöka ta det lite lugnt då.

Igår läste jag en liten notis i tidningen att en Rudolf Törlind tyckter att stranden Norsta Auren på Fårö skall bli mer tillgänglig för TURISTER.
Som medborgarförslag har Rudolf lagt att det borde byggas en väg och cykelväg ner till stranden.
Plus att det ska finnas soptunnor och fler bajamajor.
Att det ska finnas en parkering och att den ska avgiftsbeläggas och att sommarlovslediga ungdomar ska sköta den.
För som han skrivit:
"Genom att avgiftsbelägga parkeringen kan Region Gotland" få pengar till skötseln"!
NU...
Tror jag att jag smäller av!

Tack men NEJ TACK!!!!
För TURISTER och för trängselbenägna personer finnes Sudersand!
Visserligen lika överbefolkat som Tofta, men det räcker gott och väl.
Att exploatera och förstöra en av Fårös/gotlands vackraste stränder, dit NÄSTAN bara gotlänningar hittar till...
Det är kriminellt i mina ögon.
Det är en strand dit det kommer folk ja...
Men det är långt, långt mellan filtarna och man kan ströva och hitta enskilda platser i ensamhet.
Hur tänker Rudolf?
Är han turist eller boende på ön?
Jag gissar turist alternativt sommargotlänning.
I mina ögon var det det dummaste jag hört/läst på ett tag.
Norsta ska vara orört, Norsta ska vara svårt att hitta, Norsta ska vara otillgängligt, Norsta ska tillhöra helst endast gotlänningar/fåröbor med EN OCH ANNAN turist.
INTE...
Alla turister!
Norsta (och helst Fyren också) ska vara en oas i ett annars hektiskt strandliv överallt på denna ön.
Det är så bra som det är nu.
Punkt!
Så, nu har jag haft en åsikt om det, nu måste jag hoppa i duschen och sen...
MOT JOBBET!
Vi ses.



Blommig blus tillsammans med zebrabyxor...

Så sa det swisch så försvann den här dagen också!
Jag fick en TREVLIG överraskning på mailen OCH med posten idag.
En av mina kusiner hade skickat grattiskort med lite bilder från i somras och även på deras nya lilla bebis, nytillskottet i släkten Larsson.
Så skrev hon att jag hade fått "en hälsning" från Indiska på min mail från dom också.
Mhm...?
Jag kastade mig på mailen och där...
Hade jag fått en mailpresent på Indiska, så jag skulle bara skriva av ett nummer och en säkerhetskod...
Så kunde jag gå och shoppa på Indiska!
Herregud så KUL och herregud så MODERNT att få present via mailen!!!!
Så efter min trevliga rostbifflunch med Syster-Yster, gissa vart jag kvistade in...?
Ja, kan det ha varit i min favoritaffär?
Ja, se tänk, det kunde det!
Jag kom ut med...



Ett par ASSNYGGA gubbyxor med pressveck upptill, lite häng, och gummiband-o-knappar nertill som gör att man kan dra upp dom och ha dom lite högre upp på benet...





Och en jättefin, kort, stickad tröja!



Oj så glad jag blev för mina nya kläder!
40-åringens nya kläder, skönt att jag slipper gå naken i höst.
Byxorna skall jag inviga imorgon, dom sitter som en SMÄCK!

Någon som har sett VÄDRET till helgen?
HERREGUD igen, 23-24 grader fredag, lördag, söndag och stor sol.
Jag ska förmodligen...
Åka till stranden.
Stryk "förmodligen", och behåll "jag ska".
Så ska vi på kräftskiva och hundutställning också.
Så helgen ser KUL och ljus ut!

När jag kom hem efter att ha varit på lunchen och shoppat på Indiska hoppade jag ur mina strechjeans och i mina (sommarens) FAVORITBYXOR...
Dom zebrarandiga.
Eller typ djurmönstrade av något slag.
Ja, jag har haft många klädfavoriter jag alternerat med i sommar, men dom jag skulle ha som PYJAMASBYXOR...
Dom har jag haft mest!
Nu är det ju inga pyjamasbyxor, men jag tyckte dom var för FULA för att ha "bland folk" men skulle bli sköna som mysbyxor.
Alltså köpte jag dom.
Men jag har haft dom mycket, både "bland folk" och som mysbyxor!
Bara det att idag, så glömde jag byta tröja innan jag stack iväg till Hällarna med Milou för promenad.
Jag upptäckte att jag fortfarande hade den blommiga blusen ...



Ihop med dom djurmönstrade brallorna!
Snyggt, not!
Vilken dålig kombo.
Hemma hade jag väl inte brytt mig, men ute.
Nåväl, inte hade jag lust eller ork att cykla hem och byta heller.
Det fick väl gå, men ändå...
Jag har smak, även om det kanske inte märktes just idag!

Hällarna vy...



Vi hade en superfin promenad, sol där vi gick, men med det svartblå himlen i söder som filmkuliss.
Och på fredag...
Ska vi ta nästa uppfostrings-steg!
Jag och Milou ska börja träna:
Gå utan koppel!
Dvs jag ska släppa henne lös, och hon ska börja lära sig "Följa matte utan navelsträng".
Vi ska göra som jag gjorde med Flisan, vi ska gå den nedre vägen längs havet på Hällarna.
Där kan inte inte ramla ned för ett berg eller springa iväg ut på någon väg.
Hon är ju faktiskt 5 månader nu, så det känns som om det är dags.
Ja, det är nu allvaret börjar, jag är lite pirrig faktiskt.
Men kunde jag lära Flisan det...
Kan jag nog lära Milousan det också!
Jag LÄR återkomma när vi kört vårat första "klippa navelsträngspass" är avklarat.
Nu ska jag kissa vovven, se "True talent" och sen gå och sova.
Imorgon väntar jobb igen.
Vi ses innan jag cyklar iväg!


465 000:-

Hemma igen och är om möjligt ännu tröttare än igår!
Men jag ska bara luncha med kusinen så det blir en SOFT dag idag.
Jag är på slutspurten på den rosa finsjalen, den ska bli klar under dagen.
Alltså har jag kommit hem från jobbet, röjt lite, och dricker nu morgonkaffe.
Ingen idé att äta frukost om jag ändå ska äta lunch om en liten stund.
När jag kom hem kunde jag konstatera att Milou inte luktar gott!
Mamma sa, när jag påpekade detta vid pussandet när jag kom hem:
"Nä, hon luktar HUND!"
Ja, det gör hon verkligen, med något MYSKO inslag.
Det får bli en dusch för henne senare, det var väl ett tag sedan.
Vi är så vana att hon luktar HAV eller SCHAMPO, så HUNDLUKT det vill vi inte veta av
Så agendan för idag ser ut som följer:

1. Luncha.
2. Handla.
3. Bada hund.
4. Virka.

Igår ville jag som "mamma" gå och läsa lusen av en tonåring, men jag kunde tyvärr inte öppna munnen i den situationen.
OM...
Jag ser den unge mannen framöver på stan...
Gissa om jag ska gå fram och tala om för honom HUR man uppför sig.
Jag kan inte skriva mer om vad och varför jag vill läsa lusen av en ungdom...
Men jag kan säga att jag har hans ansikte och kroppshydda memorerad i skallen, han kommer INTE komma undan om jag ser honom på Öster igen.
Jag kan inte bara uppfostra mitt eget barn...
Jag kan uppfostra ANDRA barn också.
Om jag känner andan falla på.
Och DET...
Kände jag verkligen igår.
Ni anar inte.

Ja, så ringde mäklaren igår, om huset/skokartongen jag förälskat mig i.
Vi vill ju gå på visning, vi var ju själva, ingen hade ju visat intresse.
Men vips...
Ett par har varit på visning i helgen, och har redan lagt budet 465 000:-.
Jaha ja, jag försökte hålla masken i luren gentemot mäklaren.
Mäklaren undrade när VI ville komma på visning, jag sa:
 "Helgen som kommer vore bra."
Men vet ju redan att vi har inte en chans nu, bud redan lagt högt över "mitt" skambud.
4 intressenter till, vi är alltså 6.
Jag ville lägga mig ner och DÖ, hatar att man inte har så mycket pengar så man ens kan köpa en fucking liten skokartong.
Vi...
Har inte en chans.
Mäklaren trodde på budgivning, jag höll masken under hela samtalet och spelade "husspekulant" men kände hjärtat nere i skosulorna.
Ska spela på LOTTO ikväll, med JOKER.
På riktigt alltså.
Det är ju enda chansen, vi har inte råd.
Och vad är oddsen?
Ja, 1 på 10 000 0000 kanske?
Jag spelar ändå, för jag vill susa ner med min cykel mot havet och se solnedgången och sen cykla tillbaka till mitt hus.
Sen ska jag INTE kolla det där djälva "Hemnet" överhuvudtaget någe mer.
Inte förrens jag har ett kapital, och det kommer jag ju ALDRIG ha.
Jag har en dröm...
Men Eksta lär inte bli den drömmen.
SUCK.
Jag är på RIKTIGT väldigt deppig över detta faktum att några dumskallar REDAN lagt ett bud på VÅRAT HUS.
Nu måste jag hoppa i duschen och piffa, vi ses senare.


Man vill ju vara ledig...

Idag är jag så trött så det är inte klokt!
Och luktar så mycket vitlök så det är inte klokt.
Inte mycket som känns klokt idag.
Jag vill bara sova lite till.
Sonen har skolångest och har INTE lust att gå till skolan.
Sommarovet har varit "för kort" och igår tyckte han att man borde gå i skolan 2 år, sen ledig ett år, sen skolan 2 år osv.
Inte helt dumt förslag kanske, lite som "friåret" för vuxna, som jobbar.
Ja, man vill alltid vara ledig, frågan är om det egentligen skulle vara så kul att vara ledig jämt?
Då hade man ju inte haft någon ledighet att längta efter.
Fast det ÄR ju alltid jobbigt när ledigheten väl är slut.
Fast igen...
Jag kan nog tycka att sonens idé inte är helt fel, inte idag när jag är så himla trött.
Men nu samlar jag ihop mina innre styrkor och hoppar in i duschen, kanske jag piggnar till av en promenad till jobbet.
Solen skiner redan och det blir varmt idag igen.
Vi ses imorgon.



Varning, tanter över 40 bör ej...

Nu blir det microbloggande för jag måste i säng, imorgon blir det jobb!
Ändå kan jag inte låta bli att blogga.
Dagen...
Har gått så himla snabbt och det blev firande ÄNDÅ, trots att jag var färdigfirad.
Som jag tyckte iallafall
Jag och Milousan promenerade till bästisen och Lilla Sunshine, sen åkte vi ut till Krusmyntagården och jag blev bjuden på fika med snaskigt tillbehör.
Och när vi var där, satt och tittade på det vackra havet, sprack himlen upp och så blev det sol idag också.
Visste jag väl, solen kan inte hålla sig borta!
Vi hade det väldigt mysigt och så hade vi lite lektajm vid sandlådan och lekstugan efter fikandet.
Jag och Sunshine gungade i varsinn gunga, och jag blev typ lite illamående.
Åldern...?
Det har jag väl aldrig blivit förut av att gunga.
"Varning...
Tanter över 40 bör ej gunga pga av åksjuka!"
Möjligtvis kan det vara så

Så fick jag sms från sonen:
"När kommer du hem?"
Jag ringde upp, ja, han skulle ju på fotboll och undrade typ när hans mor skulle behaga dyka upp.
Så vi åkte hem, och jag fick ännu mer presenter, från sonen.
Jag gick ut och plockade björnbär, gjorde en paj...
Och så dök min morbror och bonusmoster med familj upp, så blev det MER presenter och mera fika!
Nu har jag typ firat min födelsedag i TRE DAGAR känns det som.
Härligt!
När dom åkt satte vi oss till bords och åt kvällsmat...
Då var klockan 21.30!
Alltså ligger jag i sängen med middagsmaten precis uppäten.
Dagen har varit mycket bra!
Och TACK ALLA som firat mig i dagarna 3, och TACK för alla fina presenter.
Dags att sova.
Mormor är trött!




Så vart man 40!

Så vart man officiellt 40!
Eller klockan 18.20 blir jag 40 egentligen, men ändå...
Jag är 40.
När min mamma och pappa fyllde 40 var dom "gamla" tyckte JAG.
Gubbe och tant, och såg ut därefter.
Min son tycker tack och lov att jag är MODERN, det tyckte inte jag om min mor och far i den åldern.
Jag tycker mamma är modernare nu, än då.
Men nu är man ändå halvvägs i livet.
OM man har turen att leva till minst 80, och det hoppas jag att jag har.

Jag blev väckt av Klokboken vid halv 9-tiden, sen har telefonerna gått varma tills jag fick ett litet uppehåll för hushållsfix.
Ja, sånt måste man ju också göra, födelsedag eller inte, bara att fixa på.
Bästis L ringde och grattade, sen ringde hon tillbaka och undrade om vi skulle sticka iväg och fika idag...?
Ja, varför inte, sambon ska ju städa, sonen hänger med sin kompis och jag...
Har inget att göra!
Kalaset är ju, som jag skrev igår, redan passerat...
Så jag har liksom inget att göra direkt.
Fika med bästisen och Lilla Sunshine blir perfekt.
Så nu ska jag hoppa i duschen och börja min dag, vi ses senare!



Färdigfirat!

Vad hände sedan under dagen...?
Ja, mysdag faktiskt.
(fast jag HAR INTE glömt det sumpade städet...)
Sonen kom hit med sin kompis vid 12-tiden.
Vi stack till Ica och jag köpte en massa fikabröd, plus tog en tårta som jag fick gratis via kupong.
Vi drog järnet mot söder, närmare bestämt Björkis/Brännhaga.
Solen sken och vi med den.
Syster-Yster med familj joinade, och vi var nästintill ENSAMNA och slog läger vid poolen i solen.



Camp Soldyrkarna!
Skrev sms till Nybyggarkussen, det är inte utan att man saknar dom när man åker till Björkis.
Så sitter dom hemma i Norge.
Kom tillbaka!!!

Iallafall, ja, man skulle kunna säga att vi hade ett lite EFTERFIRANDE av min födelsedag idag.
Ja...
För egentligen fyller jag ju inte år förrens imorgon, men jag har ju faktiskt REDAN firat min födelsedag...
Jepp, 40-årsdagen är redan firad och avklarad, fastän den faktiskt inte är förrens om 18 timmar.
Men idag hade vi ett minifirande på Björkis och jag hade då köpt fikabröd, och då fått gratis köpetårta på kupong.
Ett litet efterfirande, fast ändå förfirande.
Fast NU...
Är det SLUTFIRAT.
Färdigfirat.
Så jag dukade upp wienerbröd, chokladmuffins, butterkaka och kupongtårta, och vi smaskade i oss så det stod härliga till.
Efter vi hade plockat bort allt, satte STÄDTANTEN igång och dammsög stenplattorna...



Nej, jag menar STÄDVOVVEN såklart.
Ja, det var väl en och annan fikasmula, men dom försvann snabbt i städvovvens dammsugarnos!
Bad blev det också, dock inte för mig, jag har jordens lingonvecka.
Nästan så jag lämnar snigelspår efter mig...



Tyvärr hade dom dragit för hela poolen idag, sonen ville att vi skulle öppna upp när vi kom dit, men jag frågade inte...
Barnen glömde bort det efter ett tag och det gick bra ändå.
Kidsen var i från det vi kom, kort fikapaus för dom, sen i tills vi drog vid 17-tiden.
Ja, så det blev en mysigt minifirande som jag bara kände för eftersom det blev så fint väder idag.

Milousan och jag hoppade av vid Hällarna och gick hem därifrån.
Kom hem vid halv 7, fixade en snabb soppa, sambon stack och köpte pizza till sig.
Jag hann med en dusch och så kom bästisen över med dottri och fick fika och glass samtidigt som vi åt.
Så har vi sett film ihop.
Ännu mera mys.
Och detta var väl typ en "ungdomsfilm" vi såg, bara det att VI VUXNA skrattade mer än "ungdomen".
Hon varken skrattade eller drog på munnen.
Det var en hel del sexskämt, kanske roligare för oss gamlingar än "ungdomen".
Hon ville väl helst lämna rummet och huset.
Ingen höjdare att se på sexskämtsfilm med mamma och hennes polare.
Hade nog inte jag heller tyckt om jag varit 17½, jag hade hellre dött när jag var 17½.
"Ungdomen" var tuff som satt kvar ikväll.
Fast det var lite romantik i filmen också
Jag har soleld förresten.
Nu ska jag se på en annan film med sambon.
Imorgon, om några timmar, återkommer jag på min 40-årsdag.
Som redan är firad, men INTE ÖVER...




Städat...

Kommer hem här och är så himla glad!
Jobbdygnet avklarat, har en mysdag framför mig och igår...
Skulle sambon ha städat.
Börjar med att jag ser att vardagsrumsmattan är skräpig, hundhår, hundmat, smulor, garnrester kvar i mattan.
Samma i soffan.
Hm, kollade fönsterbrädor, dammigt.
Tv´n, lika dammig den.
Hall/arbetsrum, mitt hår ligger i drivor kvar på golvet, inlindat i damm.
(jag torkar håret där nämligen)
Damm på arbetsbordet.
Köket, smulor, hö och halm på golvet, damm i hörnen.
Inget avtorkat på ytorna i köket, kladdigt och spisen har ränder runt plattorna.
Badrummet luktar skunk, inte skurat överhuvudtaget.
Jaha, alltså har det inte städats ordentligt, om en alls...?

Jag blev så besviken.
Sånt här är det värsta jag vet, städ är min ömmaste akilleshäl eftersom jag inte kan utföra det på samma nivå som innan whiplashen.
Alltså förväntar jag mig lite bättre resultat än detta, när jag själv försöker "hålla undan det värsta" i veckorna.

Till saken hör att det skulle ha städats förra söndagen, men då...
Tyckte jag att vi kunde utflykta hela familjen istället.
Sambon slapp städ och vi hade en härlig dag, han skulle alltså städa jätteordentligt igår.
Jag städade efter min förmåga på måndagen istället, för att stävja dammråttorna lite.
Igår...
Har det uppenbarligen inte gjorts mycket.
Min dag är redan förstörd, för nu vet jag att det dröjer en hel vecka till nästa städ och JAG...
Måste dammsuga och torka.
Vad detta vad jag hade lust med när vi skulle ha en "mysig dag" idag?
Svar:
Nej.
2 veckors dåligt städ, går alltså in på sin tredjde vecka.
Mitt humör är nu nere i skorna.
Jag har inget mer att tillägga.



P.s.
Pratade precis med sambon.
Han har inte städat ALLS.
Mhm, det var väl precis det jag förstod, städpolisens skarpa öga missar inte mycket.
Ni vill inte veta vad jag tänker, VISSA AV ER vet precis!!!!
D.s.



Kartongkonst...

Det går att måla på allt!
Kartongkonst från LisaArt...



www.lisaart.blogg.se/


Seg-Träsk...

Det blev inget mer bloggande igår, sambon försökte speeda upp min dator.
Den har gått ner sig i SEG-TRÄSKET nämligen...
Bara efter 8 månader.
Ja, vad jag gjort vet inte jag, men seg är den.
Alltså satt han och försökte få lite fart på den, utan resultat.
När han sen var färdig, då var jag för trött för att blogga.
Sambon Rob säger att jag köpt en "För dålig dator"...
Jag säger:
Nä.
Den är jättebra!
Den behöver bara rensas, JUST FIX IT!
Ja, han försökte, men den är lika seg ändå.
Hjälp sökes.

Jag fick världens sämsta start på morgonkvisten här.
Inget jag hinner gå in på nu, för morgonen blev duktigt försenad.
Jag ska hoppa i duschen och sen iväg till jobbet.
Hoppas att inte dagen blir allt för blåsig och regnig.
Vi ses imorgon.




Vilka färger blev det nu då...?

Landat i soffan och har haft en som gått supersnabbt.
Jag var på stan och fick bara hälften utträttat av det jag skulle, när jag kom till ÖB kom regnet.
Hann precis hem så började det ösregna.
Jag bakade kardemummascones, min bästis kom över på fika, vi fick en liten snackisstund.
Sen skulle jag lägga i halm i kaninburen som jag städade på morgonkvisten.
När jag öppnade halmpåsen höll jag på att smälla av, det luktade så mycket MÖGEL så det var inte klokt.
Ner till morsan så fick vi åka och byta alla fyra påsarna, jag tog en annan sort av halm istället.
Dom andra tre påsarna luktade också mögel, så jag ville inte ha samma sort.
Ja, så lite därimellan så har dagen bara sprungit iväg.

Nu har jag som sagt landat i soffan och ska ha lite virktid.
Eller kanske STICKTID.
Jag har inte testat att sticka på månader nu, och funderar på att starta upp en Åremössa.
Jag vill göra något annat än finsjalen.
Och jag vill sticka faktiskt.
Om jag säger så här...
Bara när jag började cykla i våras hade jag fortfarande problem med att jag kände av nacken.
Dels av sadeln och dels vid gupp och kullerstenar.
Nu när jag cyklar...
Jag känner inte av nacken ett smack.
Så att testa lite stickning, och sen bestämma mig för att "Jag FÅR INTE ONT av stickning" kan funka.
För det den mentala övertalningen av nacken att "jag kan cykla, jag får inte ont" igen har funkat.
Även att jag numera sover obehindrat på BÅDA mina sidor i sängen har jag mentalt övertalat min nacke att det ska gå...
6 månader senare sover jag på vilken sida jag vill, utan att ens tänka på det.
Alltså...
"Jag KAN sticka, jag får inte ont, jag KAN sticka, jag får inte ont."
Jag kör lite Stig-Helmerträning

Ja, så har jag kollat priser på bomullsgarner.
Garnet i Stoff & Stil är 5 kronor billigare!
Fint, då satsar jag på det, dom hade så mycket fina färger.
Och jag ändrar mig i färgvalet, jag vill ha mörklila, ljunglila och mörkcerise-randig klänning.
Satte på mig min favorit-tunika idag, och den har just dom färgerna, dom KLÄR mig.
Alltså ska jag ha dom färgerna.



Eller...



Eller varför inte...



Eller kanske...



Eller så håller jag nu på att bli galen och kommer inte kunna välja färgkombinationer...?
Det finns MILJONER ju och jag gillar mycket.
Sablar!



Nä, nu slutar jag innan jag blir färgknäpp!
NÅGON kombination blir det iallafall.
Nu måste jag laga lite mat, återkommer senare.


Mot plikterna...

Vaknade och började dagen som jag avslutade förra dagen:
Titta i Stoff & Stil-bibeln!
Idag tittade jag på bomullsgarnerna och funderade på om jag ska beställa garn därifrån till den där klänningen jag vill virka...



Den som jag ska designa ihop (på något sätt) själv.
Måste jämföra priser och längd på garnerna HÄR, med dom i Stoff & Stil.
Det fanns så himla fina färger och jag skulle kunna tänka mig en randig klänning i gult, mörk cerise och lila till mig själv.
Nu hatar jag egentligen att byta färg varje varv...
Men i denna klänning lär det ju bli ganska långa varv så då är det väl uthärdligt, och sen får man väl ta det om man ska ha en läcker klänning.
Boleron har jag lagt ner, kommer inte vidare, har en "vanlig" fast i mindre modell att testa.
Och när den är provad, så kommer jag sprätta loss den igen och skicka till "Hjälpstickan", det blir en fin sjal i restgarner till någon behövande i höst.
Har fått lite restgarner i sommar som jag kommer göra lite mer halsdukar av, hälften spar jag, för det var jättefina färger i blått.
Resten blir "värmehjälp" till behövande.
Håller på med en rosa finsjal, gör väl klart den först och sen...
Vill jag skapa något helt nytt!

Tänk...
Snart kan jag skapa en hel uppsättning med kläder.
Klänning, kappa, halsduk, mössa och varför inte ett par benvärmare också.
Shit, här sitter jag och drömmer, men en kollektion när mig.
Shit.
Jag får pirr i magen.

Idag ska det ju regna!
Jag måste sätta fart så jag hinner handla innan regnet sätter igång, dessutom gå ut och gå med hunden.
Sen ska vi ha en MYSDAG och pyssla hemma.
Eller JAG ska pyssla, Milou får väl titta på
Men...
Innan duschen måste jag ta hand om illaluktande sopor i köket och en stinkande kaninbur.
Mot plikterna!!!
Vi ses senare.

 


Har läst en och annan vers ur min tygbibel nu...

Har läst en och annan vers ur min Tygbibel nu...

Nr. 22033, storlek ONE SIZE, blus.
Nr. 24018, storlek 36, kappa.
Allt från Nya Stoff & Stil testamentet!

Första Mosebok, första kapitlet:
Du skall inga andra tygkataloger hava!
För haver du det...
Då åker du ända ner i varmaste viscosejerseyn.



(Å viscosejersey som är så jobbig att sy i utan overlock, fy tusan.
Nä, ett sånt straff vill man verkligen inte ha, bäst att följa sin bibel till punkt å pricka, från pärm till pärm och om igen.
Vill inte få det hett om öronen...
)

Iallafall har jag beställt mönster och två tyger som var på rea, plus en större skärmatta, och tråd att sy pärlbroderier med.
Ifall andan skulle falla på, vilket jag inte tror men den var så billig att OM jag skulle få för mig att brodera något sådant framöver...
Då har jag sån tråd.
Så skulle jag beställa mer av det turkosa tyget som jag köpte i somras, det var slutsålt!
Skit-o-pannkaka!!!!
Jag får kolla med Nybyggarkussen och hoppas det finns kvar i norge, jag skulle ju sy mer av det.
Håll tummarna.
Nu ska jag gå och lägga mig, läsa ut min Knausgard bok, och kanske lite Tygbibel till...
Om jag orkar.






Maddes bibel har ramlat ner i brevlådan, HALLELUJA!

Gissa vad som kom med posten idag...?
Jo, MIN BIBEL!
Stoff & Stils HÖSTKATALOG hade ramlat ner i brevlådan, hörde jag ett "Halleluja"?
Ja, det hörde jag minsann.
Och änglarna sjöng i kör, ja, dom sjöng verkligen JÄTTEHÖGT!
Gissa om jag blev glad, jag blev så glad att en bomb hade kunnat slagit ner i skallen på mig...
Och jag hade ÄNDÅ varit glad.
Så glad blev jag.
Gladgladerigladisglad!
Så nu ska jag beställa mönster så det står härliga till, och sen...
Ringa Nybyggarkussen och casha ut min födelsedagspresent!
Ja, jag har nämligen fått en summa pengar i 40-års present av henne och Idolen, så jag kan handla tyg på Stoff & Stil
Fatta den lyckan, säger jag bara.
Så till att börja med ska jag, när jag beställt mönstret själv, fått tyg av kussen, sy mig...



Den där SKITSNYGGA, MÖRKGRÅA kappan!
Dra mig baklänges på en skottkärra, tror jag lägger till lite broderier på kappan också.
Sen är det Indiska-kopia direkt.
Jag drägglar!
Jag dör.
Jag ÄLSKAR.
Jag vill SY.
Och min mor, som också fick se kappan sa:
"Den var skitsnygg, men den är väl för svår för dig...?"
Eh nej, det är svårighetsgrad 3...
Så kan jag sy ett LINNE i svårighetsgrad 3, så kan jag väl sy den där!?
Det är bara att ta det i lugn takt.
"Jaså, ja, men den ser svår ut, jag tror inte du klarar av att sy en sån"
But thanks for the support, mommie dearest...
Tänkte jag, och fnös.
Hon ska få se minsann, jag ska svänga ihop en sån där så hon blir GRÖN av AVUND!



Jepp, Shrek-dräggel-grön av avundsjuka kommer hon bli!
Och jag kommer inte sy en till henne.
Tvivlare göre sig icke besvär hos mig, iallafall inte om dom tvivlar på just mig.
Eller min syförmåga!
Strunt i Shrek-morsan nu, sen ska jag sy...



Dom där übercoola byxorna...



Och den där klänningen ska jag OXÅ sy...
(love, love, love, love...)



Brallorna, yummie!
Ja, och MER var det, bla en fleeceklänning, en snurrtröja och mer, mer, och åter mer.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Men en hel del ska jag börja med att sy till mig själv.
Jag skulle helst börja redan redan idag, men ikväll beställer jag mönster via nätet.
Ja, vilken TOPPENDAG!

Och det tar inte slut här, åh nej...
Jag och mamma åkte till Gnisvärd och glassade vid poolen.
Det var vi och en jättemysig familj med två barn.
Vi hade faktiskt några trevliga timmar ihop, barnen fick leka med Milou och gjorde det lagom och fint.
När jag sa ifrån att det var nog, respekterade dom det, och lät henne vara och vila...
Och när Milousan var på hugget igen, ja då var det okej att gosa igen.
Ja, vi har haft en bra dag.
Min KROKODILHUD är svart!

Hudcancer nästa.
Nä, usch...
Ja, och nu ska jag ta dagens andra dusch, beställa mönster, så ska sambon och jag ska se en film som jag egentligen inte vill se...
Den verkar inge bra.
Men jag hoppas jag blir överraskad.
Återkommer kanske om en stund.




Glöm inte snorpapper...

Hemma igen efter jobb.
Gladast är Milou och näst efter henne kommer jag, för jag har längtat ihjäl mig.
Hur kan man längta så mycket efter en liten plutt som denna?
Ja, jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:
SÅ-IN-I-HELVETE-MYCKET-SÅ-DET-ÄR-INTE-KLOKT!!!!
När jag såg hennes lilla fejs på trappen när jag kom hem, blev jag SÅ lycklig.
Sen var det pussfest.
Nu har jag gjort den vanliga morgonrutinen, ska ta en dusch för huvva vad KVAVT det är idag.
Jag blev svettig när jag cyklade hem.

Igår, på kvällen såg jag och Chifen en film, "Rabbit Hole".



Eh, mycket kan man säga om en film, men det här var det mest gripande jag sett i hela mitt liv.
Den kändes i magen, den kändes på huden, den var så sorglig, berörande, rolig, fin och jag hade en klump i halsen när filmen var slut.
Behöver jag tillägga att jag grät?





ALLA skådespelarna spelade så bra så det kändes som jag satt mitt inne i ett verkligt drama.
Hur går man vidare efter att ha förlorat ett barn...?
Ja, det är vad filmen handlar om.
Människor tacklar det på olika sätt, dessa skådisar gjorde det så trovärdigt så det kändes som om man satt mitt i deras liv.
Det kändes inte som en film.
Jag kan bara säga:
SE DEN, missa den inte inte för allt i världen.
Den kommer ligga kvar LÅÅÅÅÅÅÅÅNG tid under min hud.
Glöm inte snorpapper.

Tidningar och media svämmar över av nyheten:
Nu ska det bli en KUNGABEBIS!
Tjofräs.
Äntligen.
Som vi har väntat.
Eller var jag ironisk nu...?
Ja.
Fast...
Var det nu inte undertecknad som tyckte att det där med kronprinsessbröllopet var så djävla FJANTIGT och vilket djävla jippo...
Och sen satt jag och den också ICKE rojalistiska bästisen och såg HELA bröllopsdagen?
Jo, det var det visst.
Ända till bröllopsvalsen.
Och dessutom tyckte det var FINT.
Hopplöst att uttrycka åsikter offentligt, och sen göra tvärtom
Nu går väl alla skvallerblaskor och kvällstidningarna i taket av lycka, försäljningssiffrorna kommer öka och spekulationerna om bådet det ena och andra kommer vara oändliga.
Stackars lilla barn, inte kul att vara SPEKULATIONS-OBJEKT redan i magen.
Nu...
Ska jag börja min lediga dag.




Bor vi på samma ö?

Mats Pettersson, krönikör i GT har precis som min arbetskompis har en dålig sommar vädermässigt.
Bor vi på samma Ö eller?
Jag tror jag måste skicka Mats en länk till min blogg och visa hur underbar sommaren har varit, dessutom skriva att han borde åkt söderut!
Där har solen lyst för det mesta.
Jag har fortfarande aldrig sett maken till underbar sommar, och har fått så mycket strandtid så det är inte klokt.
Hm, ja, stackars dom som bor på samma ö som jag, och bara haft regn.
Jag och MIN SLÄKT...
Vi har haft sol!
Eller så är vi bara djävligt glada att vi lyser upp vår egen tillvaro....?
Det KAN vara så

Hyrläkarnotan hitentills (7 månader) på ön uppnår till 19.5 miljoner kronor.
Det är en ökning med 15 miljoner kronor mot förra året.
SJUKT HÖG ökning om ni frågar mig.
Sen kan man ju ställa sig frågan varför kommunen har så svårt att behålla ordinare läkare?
Arbetssituationer som är orimliga ELLER...
Kan det bero på att sjukvården privatiseras mer och mer och LÄKARNA SJÄLVA inser vilka djävla summor dom kan tjäna jämnfört med att vara fast anställda???
Tanken har ju slagit en (mig) mer än en gång.
Dom tjänar ju mycket mer pengar än att vara fast anställda, PLUS...
Att dom kan välja sin arbetstid på ett helt annat sätt än när dom är på ett enda ställe.
Ja, och detta på bekostnad av våra skattepengar och patienten.
Jag är glad att jag har Dr. Martin som min husläkare, han är liksom inmurad på Vårdcentralen Söder som murbruket Korpen är byggt av, och lär nog fortsätta tills han går i pension.
Vilket jag hoppas dröjer.
Han är för gammal för att bli hyrläkare nu, I hope...?

Nu ska jag hoppa i le dusch, cykla till jobbet och ha en trevlig dag.
LYLLO mig, och lyllo mig som haft en bra solsommar.
Och fortfarande har
Vi ses imorgon!





Rapport från en solstol igen...

Idag blev det ÄNNU en superskön dag, och...
En riktig Madde-lyx dag!
Först...
Gjorde jag och Milou ett ärende på stan, vi ställde cykeln vid Österport och sen blev det PROMENAD-PREMIÄR i östergravar!





Och det vart ju en ny succé, så medans molnen sprack upp, promenerade vi längs muren!
Milou var överlycklig över nya promenadstråket, bäst och passa på att njuta lilla gumman, tänkte matte.
För du ska snart bli varse hur autistisk din matte verkligen ÄR i sina promenadstråk.
Ringmuren runt (den korta promenaden)
Hällarna-Vibble å tebaks.
Östergravar-Kärleksstigen-Snäck å tebaks.
Ja, roligare än så kommer det inte bli i ditt promenadliv
Det är ju å andra sidan djävligt LÅNGA promenader, så hon kanske blir nöjd ändå.
Men idag var det kul, och mycket att lukta på.
Vi gick till Nordeport, in genom porten och sen tillbaka genom stan till Öster igen.
Det blev en ganska lång promenad.

Sen...
Pep vi in till mäklaren och beställde husvisning

Och så kom vi hem här.
Solen stekte, morsan skulle till sin syrra, sitta hemma i trädgården?
Nä, det kändes inte aktuellt!
Jag slängde i mig en macka, fram med badväskan, pratade med sambon om han kunde hämta mig efter jobbet...
And of we went, till busshållplatsen.
Vi tog bussen till Gnisvärd!
Första gången för Milou att åka buss, och det gick finfint!
Tog 15 minuter, sen fick vi hoppa av vid stora vägen, bussen gick inte till havet vid denna turen (12.35)
Nähä, osis.
Det blev det till att gå typ 2-2.5 km till för Milou!
Kanske mer, jag vet inte hur långt det är från vägen till havet faktiskt.
Det KÄNDES långt, men vi pinnade på.
Jag har ju inte en hund som INTE gillar promenader om jag säger så.
Och sen blev det ju vila i flera timmar.



Så vi gick...



Och vi gick...
För att komma fram till:


Ett poolplejs där det var EN familj när vi anlände, som sen gick 15 minuter efter att vi kommit.
Det innebar med andra ord att jag och Milou sen hade HELA SKITEN för oss själva!!!!!!
Nu fattar ni som känner mig kanske, att detta var MADDE-LYX å det grövsta.
Jag, hunden, ENSAMHET, gratis poolbad, bok och virkning, fy fan, jag har haft en riktig toppendag ska ni veta.





Ja, det blev ytterligare en rapport från en solstol.
Så hämtade sambon mig på väg hem från jobbet, har gjort fisksoppa, ätit, nu är det Mums-Mums som hägrar (alltså Allsång med Måns ;), sen en film med sambon.
Sen sova, sen jobba.
Vilket jag ser jättemycket framemot, det kommer bli en supermysig dag för HELA JOBBET imorgon.
SOL ska det ju bli, och vi ska ut på landet allesammans
Vi ses imorgonbitti.



Hinner inte...

Varmt idag, jag vill åka och sola och bada.
Får väl se om jag tar bussen med Milou, så kanske sambon kan hämta oss efter jobbet.
Jag vill få tag i samma tyger som designern Rützou´s hade på Sthlm Fashion Week.
Ja, och nu måste jag börja dagen och göra ett ärende.
Jag har inget spännande att skriva.
Eller JO det har jag, men jag hinner inte.
Vi ses sen.


När Madde diskuterar sopor i affärn...

Efter tips från Syster J, så har nu Milou fått i sig sparris.
Två stänger, lite upphuggna, NERTRYCKTA i halsen.
För äta dom själv...
Det ville hon inte.
Hon totalvägrade.
Men eftersom jag hade Hundexpert-bästisen på tråden när jag försökte få i henne sparrisen sa hon:
"Du öppnar munnen, tar dom lagom långa sparrisbitarna och trycker så långt ner du kan komma i svalget på henne, stänger munnen och masserar matstrupen."
Okidoki, det kommer aldrig funka, tänkte jag.
Men det gjorde det.
Experten har talat.
Så nu hoppas jag att dom där benflisorna fastnar i sparrisen och kommer ut djävligt snabbt.
Hon har bajsat två gånger sen intaget av den sista benflisan, och ingen benflisa har dykt upp i skiten.

Nåväl...
Nu undrar ni säkert hur det gick med utskällingen på "Harry C"?
Jo, tack, det gick rätt BRA!
Precis när jag släckt ner datorn här så ser jag en av "HC´s" gubbar som går och plockar skräp på parkeringen.
Jag for ut som en oljad blixt och började FRAMFÖRA MITT SOP-ÄRENDE.
Han...
Var dock inte ansvarig utan bara "utsedd" till att gå ut och städa upp, han sa till mig att gå in till "X" och prata med honom.
Min grannfrua stod där också, så vi pratade en stund om soporna.
Sen gick jag in, borstade tänderna, putsade brillorna och gick över till affären!

Kom in, helt dött, bara personal i affären.
Frågade en kille efter "X", framförde en liten del av mitt ärende med "sop-ben" i handen och han letade...
"X" stod inte att finna!
Men medans expeditkillen tog namn och nummer, dök "X" upp.
Madde, den Sop-trötta...
Drog sitt ärende för tredje gången denna dag.
Fjärde om man räknar bloggen.
Och "X-personen" börjar med att säga att det inte är DERAS hyresgäster.
Nähe, sa jag, men nu är jag inte här för att anklaga hyresgästerna, jag är redan insatt i deras problematik med deras sopor...
Det är väl ändå NI som äger huset, då är väl ni dom som är ansvariga för sophämtningen indirekt eller?
Jo, det hade jag väl rätt i, men sen påstod han att det var STATOILS fel att det var för mycket sopor!
Statiol, sa jag, vadå Statoil...?
Dom kan väl inte hjälpa att idioter till turister dumpar sina sopor i ERA sopkärl?
Faktum kvarstår, ni som äger fastigheten är väl ytterst ansvariga?
Jo...
Det var dom ju kanske då´ra, fick han väl medge.
Hela personalen satt dessutom inne på kontoret och lyssnade på våran debatt.
Ingen lämnade rummet.
"Men, men, sa han sen, hur kommer soporna in till er...?"
Eh, FÅGLAR (förstår du lille vän), måsar, skator, kråkor, hackar hål på påsarna, tar vad dom vill ha, flyger över till vår lugna gård och kalasar hejvilt!
"Jaha ja..."
Mm, precis!

Ja, jag drog lite mer fakta om våra sop-besvär hos oss, jag visade upp det vassa kycklingbenet från igår och jag sa:
Ja, hade det inte varit så att vi har en hundvalp som sätter i sig allt hon kommer över i trädgården hade vi väl förmodligen bara suttit och knorrat lite surt här tvärsöver...
Men nu har vi henne som äter ALLT, och fort går det.
Nu får ni se till att lösa det här problemet, för jag vill inte vara med om en gång till att hon sätter i sig något olämpligt...
Bla, bla, bla...
Och han sa att dom skulle ta dit en dumpers till att börja med, och sen kanske bygga in sopstället.
Ja, se då till att fixa det då, sa jag.
Annars kommer jag tillbaka.
(Ve o fasa, bäst att passa sig där Harry C ;)
Sen avslutade jag med att jag nu hoppades på att inte hunden skulle få problem med sin mage pga benflisorna.
Då skulle jag också återkomma.
Ja, sen gick jag ut, uppdraget utfört!

Och så berättade jag för sambon lite senare på dagen, om morgonens händelser, och han sa lite uppgivet:
"Jaha, då får man väl ingen rabatt där längre."
Jodå, det får du säkert, sa jag, jag var saklig, och inte otrevlig!
"Mhm, det var du säkert", sa han.
Föga övertygad.
Jag som är så snäll





Nu ska dom få ett kycklingben i halsen...

Och så blev det sol idag igen verkar det som, molnen börjar spricka upp här i stan!
Skulle det inte regna idag?
Tydligen inte här iallafall, får väl se vad vi gör idag då.
Var ute med hunden förut, och det var kvavt som tusan.

Idag har jag ETT första mål:
Dammsuga.
Sen...
Kvista över till "Harry Carlsson" och skälla skjortorna av dom!
Eller iallafall DEN PERSON som är ansvarig för grannens sopor.
För inte nog med att vi har en katt som skiter i trädgården, en IGELKOTT som också bajsar i trädgården...
Ni vet ju att min lilla valp GÄRNA mumsar i sig deras spillning, och det kan ju göra mig djävligt irriterad.
Men det är ju åtminstone DJUR som inte kan styras.
Men sopor som får jäsa över i en soptunna från och till...
Det är människors ansvar, framförallt HUSÄGARENS ansvar.
Och i detta fallet är det "Harry, elektronikaffären, Carlsson!

Följande har hänt för några veckor sedan...

Det jäste över i soptunnan hos grannen, och dom undrade själva NÄR soporna skulle hämtas.
För inte nog med att dom själva slänger sina sopor där, turisterna gör det också!
Så dom sopslängade grannarna var inte själva så glada över att sopgubbarna eller hyresvärden INTE gjorde något åt problemet.

Över till vår sida av vägen då, för några veckor sedan...

Jag passerade öppna spisen inne, och ser att det ligger något i spisen på mina ljusskålar.
Går närmare och känner att det luktar APA.
Där ligger gammal mat!
?
Jag fattade ingenting och blev skitarg.
Vem fan har gjort det här, röt jag, och in på sonens rum.
Han och kompisen som häckade där inne fick skäll för jag trodde att dom tagit från VÅR soppåse och "busat" och lagt på mina egentillverkade ljusskålar.
Dom fattade ingenting och såg ut som fågelholkar när jag kom med mina anklagelser, kom ut och tittade, bedyrade att dom var oskyldiga.
"Dom var apselut oskyldiga", påstod dom.
Jag trodde dom inte.
Jag gjorde rent i spisen, och muttrade något om "hemgång" för kompisen, om dom höll på så där.

Gick ut lite senare i trädgården och sätter mig med en kaffekopp.
Ser...
Två välgödda MÅSAR som flyger från grannens sopberg, till VÅR SKORSTEN med "något" i näbbarna...
Och äter!
En vända till soporna igen...
Och till skorstenen för att äta!
Jag ropade på morsan, vi stod där och glodde som två ilskna bin och försökte sen skrika och skrämma bort måsarna.
Men vad bryr sig två måsar på en skorsten högt uppe om två gapande idioter nere på marken...?
Inte mycket.
Dom körde sina matrundor, om och om igen.
Jag gick upp till sonen och hans kompis och bad om ursäkt för att jag anklagat dom för något dom var oskyldiga till.
"Vi sa ju det", sa dom.
Och jag skämdes.
Men 11-åringar är inte alltid att lita på i sanningens tjänst

Inte nog med det, dom SKET NER två av mina tvättar.
Milou började sen hitta ALLT MÖJLIGT i trädgården, vi har ju en skata som uppehåller sig i trädgården också.
Som OCKSÅ gillar grannens sopor.
Milou nosade upp MATRESTER av olika dess slag, kotlettben, fisk, kycklingben, kycklingskinn m.m.
Ja, och DÅ hade jag TUR att jag fick tag i alla BEN och dylikt som hon nosade fram!
Jag svor så det osade och var asförbannd här, skrev väl kanske om det också, var på väg till "HC", så tog dom plötsligt hand om soporna.
Problemet löst.
För tillfället.
Fiskmåsar och kråkorna försvann.
Skatan har vi dock kvar, den "bor" ju här permanent.

Moving on...

Runt fredagen här, såg jag att grannens sopor började jäsa över igen.
Under lördagen hittade Milou kycklingben igen, jag hann få tag i det.
Igår...
Hon hittade splittat kycklingben som hon hann FÅ I SIG en flisa ifrån, sonen hittade rödlöksskal...
På kvällen hinner hon nosa upp ytterligare ett helt kycklingben, helt, som jag fick tag i och tyvärr slängde bort.
Jag började osa svavel här innifrån oss.
Djävla "HC", tänkte jag, NU ska jag över och snacka med dom om deras djävla sop-politik!
Klockan 23.30 går jag ut med hunden en sista gång.
Hunden nosar i mörkret upp YTTERLIGARE ett splittrat kycklickben, som jag hinner ta...



Ja, ni ser ju själva, det är inte LITE vasst.
Och medans jag precis hunnit ta detta ben, hinner hon hitta ytterligare en kycklingflisa som hon snabbt slukar!
Två stora flisor på en dag alltså.
HUR BRA tror ni det är för en liten valpmage, undrar jag???
Ja, inte speciellt om det fastnar i små tarmar.
Sen hittar hon fiskben som är typ 5-10 cm långa, flera stycken.
Detta på gräsmattan närmast vägen.
Jag fick byta till gräsmattan som hon inte gillar att göra sina behov på.
Och svor.
Idag...
Kommer alltså "HC" få sin beskärda del av sopor i sin affär, och...
En asförbannad Madde på det.
Jag kollar hundens bajs så hon får ut kycklingflisorna, och blir det inte så...
Ja, då blir det även för "HC" att betala veterinärbesök för Milou också!
Och det kommer jag också göra djävligt klart för dom.

Vi letar katt och igelkottsbajs nästan varje dag, för att slippa att hunden får i sig det.
Vi ska väl inte behöva scanna trädgården efter grannens sopor också...?
Nä, det är vi alla väldigt överrens om här hemma!
Vi kan ju inte låta hunden springa fritt i trädgården som det är nu.
Så gissa om det jäser här också.
Nu är klockan 10.00.
Harry Carlsson ska få besök.
ÅTERKOMMER med rapport om det.








Vi kom hem med trosor på...

Det blev en utflyktsdag kombinerat med sol och bad!
Sämre kan man ju ha det.
Vi drog från stan och sol/moln mot södra gotland, jag, sambon Rob (Lowe ni vet ;), sonen, Piff och Puff.
Mamma var väl inte sugen på utflykt egentligen när jag var nere och frågade om dom skulle med, men Moster Puff var sugen.
Det var ju varmt ute, trots moln och som Puffen sa till Piffen:
"Har vi något annat att göra?"
Nä, det hade dom ju inte, men jag sa att Puffen kunde faktiskt åka med oss SJÄLV, så kunde surpuppan sitta hemma och sura själv.
Men nu åkte morsan med iallafall, fast SOL skulle det ju inte bli, sa hon...
Det BLIR sol, sa jag.
Och det blev det ju

Vi styrde först kosan mot Sanda, kollade ett hus sambon hjälpt till och byggt på, åkte in och tittade på hur min gammelmormors (eller min pappas mormor Hildur) hus såg ut nuförtiden.
Det hade blivit en hästgård.
Sen kom vi fram i Klintehamn, vi skulle fika på Bullboden, kolla Hassela Vävars och Jerogs Loppis.
När vi skulle fika och kom till Bullboden, då var bullarna SLUT, och det mesta andra i fikaväg också!
Va, ett fik som får slut på det mesta utom mackor, vad är det för fik?
Vi kollade Jerogs och Vävars, köpte inget, men VILLE GÄRNA.
Båda ställena har ju massor med fint!

Sen drog vi till "ett ställe" och kollade in en...
Sommarstuga.
En sommarstuga som jag, sambon och sonen i all sin skruttighet blev DÖKÄRA I!
Huset var inte mycket att snacka om, en sockerlåda i 70-tals stil med utedass, men LÄGET...
Åh fy fan...
Läget var lugnt, bara en granne, skogstomt, och enbart skog bakom huset, skog till höger om huset, nära busshållplats (1 km), ca 2.5 km till havet och OÄNDLIGA PROMENADVÄGAR längs Ekstakusten.
Dra åt pipsvängen.
Rakt ovanför Djaupvik.
Jag kunde se mig själv koppla på en slag och utedusch och duscha ute som vi gjorde när jag var liten.
Helt okej för mig.
Jag såg mig själv hoppa på cykeln med hunden i cykelkorgen, svischa ner till havet och sen gå havspromenader till DÖDS.
Ja, jag är toksåld, vi skulle aldrig ha råd att köpa huset för det pris dom begär nu, men jag tänker så här...

1. Världens ekonomi störtdyker, huspriser kommer att dala i takt med att ekonomin är urusel.
Det har det redan gjort i andra delar av landet.
Räntor stiger och folk går på knäna.

2. Jag och sambon har INGA lån!
Jag har betalat av mitt CSN-lån förra året, och vi har inga dyra huslån som vi sitter på.
DET...
Har många andra som är både yngre och runt vår ålder och plus 10 år till.

3. Hur många ÄLDRE med vill köpa en sommarstuga utan bekvämligheter som toa och dusch?
Inte många gissar jag.
Folk i min mors ålder och kanske något yngre som SKULLE kunna ha råd med en sån här stuga...
Dom tror jag inte har lust med ett hus som behöver den fixas, målas, och som sagt saknar bekvämligheter...
Nej, jag tror inte det är många som är intresserade av ett sådant här halvruckel att fixa på.
Dagens pensionärer är alldeles för bekväma.
I HOPE!!!!

Nä, här gäller det att ha is i magen, för går det dåligt för världens ekonomi...
Det är bara bra för två fattiglappar som oss utan lån.
Kanske man skulle våga sig på ett riktigt djävla SKAMBUD om X-antal månader när/OM huset fortfarande står osålt...?
I HOPE!!!!
Jag skulle verkligen DÖ av lycka om jag fick äga ett sånt här 70-tals ruckel med orange kök och träpanel.
Jag skulle dö.
Jag = Sommarstuga, sommaren 2012?

Vi har faktiskt ALLA redan flyttat in...
I fantasin.

Sen drog vi en runda längs Ekstakusten, solen började komma fram.
Vi stannade och fikade vid "Fröjel Resort", det var superhärligt, god fika och jättegod morotskaka, tyst och mycket lugnt.
Och eftersom solen lyste, drog vi sen järnet till Gnisvärd!!!



Rapport från en solstol...



Rapport från en gräsmatta...



Det går inte att får en enda FUL bild på den här lilla sötnosen, det är helt omöjligt.
Hon är helt enkelt fotogenique!



Rapport från en pool...
Bruningen till vänster i bild är såklart undertecknad





Ja, det kunde ju blivit en dålig dag...
Men så blev det en lika mysig dag som igår, toppad med sol och bad som är det bästa av allt.
Enligt mina mått mätt iallafall
Mamma och Moster Puff var också imponerade av vårat nya poolsmultronställe idag.
Det var bara vi och två andra tjejer, lika tyst, behagligt och lugnt som igår.
Vi hade hela poolen för oss själva, och vi betalade bara för sonen.
Jag och sambon badade gratis.
Vid halv sex, vanlig hemåkningstid drog vi mot stan och så släppte dom andra av mig och Milou vi Hällarna.
När jag och Milousan promenerade ner mot havet var det NÄSTAN så jag ville gråta.
Det var så ljummet och så vackert så det var inte klokt, och syrsorna knirrade en sensommarsymfoni i gräset.
Det var synd att jag inte tog med kameran, för det var MAGISKT vackert och inte en själ i sikte.

Först kissade hunden och sen...
Blev jag kissnödig.

Ja, som sagt, inte en kotte i närheten, så jag smög in lite diskret bakom ett träd och satte mig och kissade!
Hann precis pinka klart, så hör jag en bil.
Va fan, så djäkla typiskt, inte hann jag torka mig med något lämpligt gräs...
Här var goda råd dyra, jag fick "skaka murran" så gott det gick, och fort upp med bikinitrosorna.
Tack gode gud för trosskydd!
Ja, bilen som kom upp från havskanten på en grusväg hann väl se mig med uppdragen klänning till höfterna, randiga bikinitrosor och EXTREMT bruna ben.
Ja, här går jag serni och spankulerar med min lilla vovve, drar upp klänningen och blottar mig för första bästa bil, titta GÄRNA medans ni har en chans!
Kul för bilen med Herr Chafför och passagerare!
Mindre kul för mig, men dom såg mig inte KISSA eller dra upp trosorna iallafall.
Sen gick promenaden utan incidenter, vi kom hem med trosor på, och kisset i skogen
Nu ska jag snart gå och sova.
Jag är dödstrött.
Jag kommer förmodligen drömma om ett hus, ett hus inte så långt ifrån havet.


Jag ska gå in på Hemnet...

Familjen sover och jag har hunnit med frukost, fika, morgon-tv med skrikiga Alexandra och samtidigt surfat på Tradera!
Bäst och passa på med Tradera medans alla ändå sover, för där blir man ju fast i TIMMAR.
Nu har jag hittat symönster som jag bara MÅSTE förvärva till min, än sålänge, lilla samling av mönster.
Det är som vanligt 70-tals mönster som kommer bli finfina i moderna tyger.
Jag budar och hoppas på vinst!
Brukar ha tur och vinna det mesta NÄSTAN gratis

Har ont i vänsterfoten, drömde inatt att jag var jagad i skogen.
Hm, ja, jag vet att jag sprang utav bara helvete och snubblade på en rot (en jagad-klassiker).
Har förmodligen dammat i foten rätt rejält i sängen.
Eller så har jag varit ute i skogen och kutat i sömnen, fast fötterna var rena så...
Nä, det var nog en dröm.

Himlen har varit GRÅ, nu har den blivit VIT...
Snart är den väl BLÅ...?
Jag ska inte trötta ut er med detaljer om VAD jag vill göra då

Milousan har börjat ta kål på våran nattsömn nu, framförallt min.
Om hon vaknar till på natten bara SKA hon upp i sängen numera!
Hon ger sig inte.
Somna om som hon gjorde förut är plötsligt inget alternativ.
Detta har hon börjat med den senaste veckan.
Jaha, nu har jag bundit RIS för mig egen rygg, detta måste avstävjas på en gång.
Annars kommer detta bli en mardröm, jag blir väckt och det är inte kul...
För jag har så svårt att somna om.
Plus att jag fixar inte att ha "något/någon" på mina ben när jag sover, jag får panik.
Mina katter fick lära sig att ligga vid sidan om, Flisan fick ju bara ligga korta stunder i sängen, men Milou...
Hon är ju ett PLÅSTER, hon ska ju ligga PÅ EN, och det fixar inte jag nattetid.
Alltså får jag nog skärpa mig med "sänggos", annars får jag ett helvete framöver.
Kanske jag redan pajat för mig själv?
Hoppas inte det.

Nu ska jag gå in på HEMNET.
Ja, det där med en sommarstuga är ett av mina mål framöver!
Och...
Jag har släppt min önskan om en stuga åt norr, Lickershamn.
Jag ska mot söder har jag insett denna sommaren, dels för att det är SOLIGARE åt det hållet och dels för att den bästa bussförbindelsen går åt söder.
Har man inte körkort så måste man se till det praktiska.
Ja, jag ska kolla lite i TOFTA/Gnisvärd till att börja med, tror jag bestämt.
Och när jag ser en skruttig lite skokartong som ligger ute länge, DÅ ska jag slå till.
Jag ska ha en sommarstuga, så är det bara.
Vi ses.


Gnisvärd...

Hemma, mätt och belåten efter tacomiddagen, vi...
Har haft en toppendag på strand och i pool!

Idag hamnade vi i Gnisvärd och hör och häpna, SAMBON ROB var med!
Ja, han skulle egentligen bara skjutsa ut mig och sonen, för morsan, som LOVAT strand idag och imorgon...
Hon bangade!
Hon ville hellre göra något med Moster Puff, och jag blev urbesviken.
Men sambon, den godingen, han steg upp för att skjutsa ut oss.
Vi drog först till WindsurfingTofta, där låg det ett molnstråk som bara fylldes på hela tiden, ingen idé att stanna där.
Men mot Gnisvärd...
Där var det ihållande SOL såg solspanaren, dvs moi.
Sambon skjutsade oss tillbaka, och jag bad att han skulle stanna ett litet tag ifall det skulle mulna på där också.
Det gjorde han, och vi gick ner på stranden.



Den var inte optimalt, men det var ju sol och stekhett så vi slog läger ändå, och det var ganska mycket folk för att vara Gnisvärd.
Sanden var blöt, det var lite tångigt, men havet var klart så jag gick i...
"AJ SOM FAN", skrek jag, och det BRÄNDE som eld i vattnet.
Det var iskallare än iskallast, jag har nog aldrig känt så kallt vatten!
Fick lite senare på dagen höra att det var SEX GRADER i vattnet.
6 grader, hur är det möjligt, ena dagen 22, andra 6...
Ja, inte undra på att det kändes som att jag brände mig, det var ju vintertemperatur!
Jaha, stekhett i luften, iskallt i vattnet, men okej...
Jag var ju ändå på stranden.

Milousan...



HON tyckte sanden var optimal!



Men det tyckte inte matte, den djävla glädjedödaren, för...
När hon kommit ner ganska djupt, var det fullt med förmultnad tång.
Det luktade inte tårtkalas.
Hon fick genast "Grävförbud" och jag luktade i pälsen...
IRK, dusch idag också, TYVÄRR lilla gumman!



"Kina, HALLÅ!!!!!", men inget svar från kina tyvärr...



Så gick sambon och sonen en tur till kiosken lite längre upp på vägen, köpte glass och kom tillbaka.
Där fanns en pool, sa sonen, och jag frågade om han ville gå dit och bada...?
För havet var ju inget alternativ.
Jo, det ville han gärna, så vi packade ihop på stranden och tog bilen ett kort tur uppåt.
Sambon...
Han trodde vi bara skulle stanna en kort stund, för nu hade vi ju varit på stranden i TVÅ HELA TIMMAR!
"Men snälla du, sa jag, det är klarblå himmel nu och jag vill gärna ligga och njuta lite till, och sonen vill ju bada nu.
Åk hem nu du då´ra, och så ringer jag sen."
Sambon...
Han muttrade:
"Vi kunde väl mötas på halva vägen..."
Ja, och halva vägen är vid 17-tiden, sa jag, inget att diskutera en sådan här dag.
Sambon kom med in, och det ångrade han inte!!!!
Vi slog oss ner på ett URMYSIGT ställe, det var en familj som badade, en tant (plus två osynliga söner) i en stuga, och så vi.
Vi hade ett helt område och en hel pool nästan för oss själva!





Sambon som varit lite motvals till stranddag, åkte till "Tofta Outlet" och köpte badbrallor, för han hade ju inget med sig.
Han blev badsugen!
Plums i poolen, och killarna hade det MYSIGT.



Simtävling...



Kramar...







Och så solvila!
Till och med jag badade i poolen, efter 16 var det fritt för vem som helst att bada gratis, så jag och sambon badade gratis.
Vi blev kompis med tanten i stugan, hon var en "urstockholmare" nere med sina två söner på 21 och 23.
Dom två sönerna satt inne i stugan och spelade dataspel.
Hade det varit MINA två söner, ja, då behöver ni inte fundera på vad jag hade gjort när vädret var så här vackert och varmt.
Det hade varit marsch pannkaka ut i friska luften, inte ens att fundera på, fastän dom var myndiga!
Tanten gick och "småtutade av stärkande dryck från stugan", pratade med oss, lånade Milou, ja, ganska mysig för hon visste ändå gränsen mellan att vara FÖR jobbig och lägga av i tid.
Hon la av i tid.
Hon pratade lite till och från, var väl sällskapssjuk, vi gillade henne.

Milou...



Hon däckade efter ett tag under en solstol i skuggan.
Ja, vi var där ända till klockan 17.30 och då kunde till och med jag tänka mig att åka hem för då hade det börjat blåsa sista halvtimmen.
Vi hade haft en jättemysig familjedag utan gnäll och gnissel (minus där vid bytet mellan strand och pool då, men det var ju 5 sekunder typ ;), ALLA hade haft en bra dag ihop och alla var glada och nöjda.
Framförallt gillade vi stället!!!
Just idag var det inge folk, lugnt och skönt, precis som man vill ha det.
Eftersäsong när det är som bäst!!!!!
Imorgon ska det ju bli samma som idag, jag skulle gott kunna tänka mig att åka till samma ställe och...
MYSA!
Nu ska vi se "Sherlock Holmes", jag återkommer imorgon.


Säkerhetsbälte...

Jag hann inte med någe mer bloggande igår som ni säkert märkte.
Jag virkade, åt middag och så kom Klokboken på "Adjö-visit".
Kändes trist.
Nu har verkligen ALLA åkt hem.

Jag var och gjorde ärenden igår, köpte kaninmat och en "pinnskruv med lina" att ha när vi åker på stranden till Milou.
Kostade inte så himla mycket, så även om den kanske inte behövs nästa år, för att hon kommer vara JÄTTELYDIG...
Då har jag inte lagt ut en förmögenhet.
Bra att ha iallafall.
Sen...
Såg jag att dom hade SÄKERHETSBÄLTEN eller kanske heter det säkerhetsselar till hundar i zoobutiken också!
Wow, tänkte jag, kanske något för Milousan när hon blivit fullvuxen?
Hon är ju en väldigt duktig hund som nästan direkt lägger sig ner och sover så fort bilen börjar rulla men...
Hon sitter ju helt lös i baksätet, vi har ingen hundbur eller något sådant i bilen, hon är oskyddad.
Men en sele IFALL olyckan skulle vara framme, kanske inte vore så dumt?
Ja, jag visste inte ens att det fanns.
Eller är det överkurs?
Nej...
Tänk om det skulle hända något, då skulle ju hon inte ha en chans.
Jag är så pjoskig, hon är ju min lilla bebis, det får nog bli en sån där sele när hon har växt färdigt!

Förkylningen har av okänd anledning blommat upp igen.
Snorig och hängig har jag blivit sen igår.
Ja, ja, men fuck it.
Vill förkylningen nu harva runt som "moment 22" så gör det då, inget stoppar en tant med sol i sikte.
Jag ska bege mig ut på hundpromenad med lilla f.d "Fiskbullen" som nu ÄNTLIGEN luktar gott i munnen igen.
Pussarna är välkomna och igår fick hon dessutom en dusch plus tandborstning.
Nu kan man begrava näsan i pälsen och bli ihjälslickad utan att få fisklukt i snoken.
Hurra!
Vi ses senare, efter stranden.






En idé...

Det fick bli trädgården idag, jag har solat, mamma ville inte åka på stranden förrens imorgon så jag virkat och...
Kläckte en IDÈ!!!!
Herregud en sån snilleblixt jag fick.
Jag håller fortfarande på och testar mig fram på en bolero, den som jag aldrig gör ett genombrott i med ökningar.
Så helt plötsligt slog det mig idag, att...
Om man skulle göra samma mönster, fast vika det på längden istället för tvären...
Och tar ett tunnt bomullsgarn i fin färg eller fina färger, göra TVÅ identiska längder...
Då skulle det kunna bli en JÄTTEFIN KLÄNNING!!!!



Ja, nevermind att nu detta är ulligt, TJOCKT, mohairgarn, tänk er tunnt bomullsgarn som sagt, och sen en sån här "remsa" till mot denna, randigt eller enfärgat, tajt passform och så syr man ihop framme, bak, och i sidorna...


Och så virkar man en liten "fjärilsvinge" vid armarna...



Smala ränder ska det vara OM man gör en randig, blev inte så fint ritat här.
Ja, jag är väl inte UPPFINNAREN av en sådan här klänning, men jag ska verkligen försöka göra min egen version, i mitt eget mönster.
Ja, så nu ska jag försöka bli klar med det här bolero-testet, sen göra en turkos sjal till mig själv, SEN exprimentera.
Jag skulle GOTT kunna tänka mig en sådan klänning själv, jag ska testa.

Annars så har Milousan också njutit i trädgården idag...









Skinnbenet ÄGER!
Särskilt när det kliar i tänder.
Och nu har jag förstått varför hon fortfarande luktat lite fisk, varför det inte släppt helt fastän det läkt ihop.
Idag hittade jag nämligen DEN ANDRA kindtanden också i soffan!
Alltså har hon tappat två kindtänder med några dagars mellanrum, nu ikväll är dessutom fisklukten borta.
Så inte så konstigt att den hängde kvar då, för även om det läkte snabbt på den ena sidan, tappade hon den andra också som sagt.
Är det inte lite tidigt?
Jag trodde dom tappade sina valptänder senare, hm, men nya kindtänder är redan påväg så...
Ingen fara på taket verkar det som.
Nu ska vi snart fixa lite käk, återkommer.


Sol i sommar...

Hemma från jobbet igen och det var SÅ KUL att få komma till jobbet och få höra att man varit efterlängtad.
Få förunnat, ja, det är LYX.

VAD blir det idag då?
Ja, önsketänkandet är STRANDEN för solen börjar visa sig.
Och igår, när jag och min ena arbetskompis pratade om hur sommaren varit, och jag sa att jag tyckte det varit den bästa sommaren EVER...
(vädermässigt, var vi inne på )
Då vart hon väldigt förvånad och sa att hon tyckte att det varit en URDÅLIG sommar!
WHAT?
Vilken sten har hon legat under tänkte jag, och sa att så brun som jag är iår...
Det har jag aldrig varit!!!
Jag tycker det varit sol jämt, förutom dom där 4-5 jätteregniga dagarna, och kanske några kvällar.
Men då ligger man ju ändå inte på stranden.
Och så sa jag att det kanske beror på vart man varit, sa att vi varit mycket ute åt "söder" och då kan det ha varit urdåligt i stan, och när man passerat Tofta...
SOL.
Ja, jag klagar inte, och som Chifen sa när hon såg mig igår:
"Madde, du är lika brun som en neger!"
Ja, och DET vill jag ju gärna vara, Krokodilkvinnan har talat!

Ja, så jag har iallafall uppehållit mig på dom rätta och SOLSÄKRA ställena i sommar!
Jag tror Nybyggarkussen håller med mig, hon har OCKSÅ fått en sjysst bränna.
Hon jobbar på läderväska, och jag krokodilväska, eftersom jag är lite äldre då!
Och hon fyller år idag, HURRA, grattis lilla Läderväskan från Krokodilväskan!!!
(jag ringer sen...)
Nåväl, jag vill till stranden.
Men jag är väl rätt ensam om det i famlijen gissar jag.
Meeeeen, vi får väl se.
Kanske jag blir överraskad.
Herregud, jag borde väl skämmas, börserna rasar, världens ekonomi är åt helevete, afrika svälter, kravaller i England...
Och jag kan bara tänka på stranden!
Ja, i min lilla del av världen är det ganska lugnt just nu.

Nu ska jag börja min dag här, sonen har en kompis som kommer, hunden ska få lite motion.
Och GUD va jag längtade efter henne igår.
Ja, det har inte lagt sig det där med längtan efter henne när jag är borta länge.
Jag får små hugg i hjärtat och vill bara ha henne med mig hela tiden.
Hon...
Har nog längtat efter mig också, för hon leker "plåster" på mig just nu.
Ja, jag har nog växt ihop med hunden.
Jag vill bara pussa hennes söta lilla fejs hela tiden.
Och idag gjorde det inte så mycket att det lukar lite svagt fisk fortfarande...
Jag GILLAR helt plötsligt "Eau de Fishy" efter ett dygn hemmifrån.
Fast idag är det nästan borta, skönt, då börjar hon bli helt frisk i munnen.
Vi ses senare.








Här är det sorg...

Här är det SORG...
Jag kom ju hastigt på här igårkvälls att jag GLÖMT att se det sista avsnittet av "The Tudors"!
Det har ju varit så mycket annat här på kvällarna så även om jag har haft tanken på att se det, så har jag som sagt glömt det.
NEJ, tänkte jag då igår, tänk om SVT redan tagit bort det från tablån, dom brukar vara lite snabba på det nämligen.
Jag satte mig vid 21-tiden när jag var klar med "fixandet" inför idag, och gick in och kollade...
Piju, det låg kvar och så såg jag det!
Och blev ledsen.
Ja, för kungen, Henry VIII var ju gammal och dog.
Snyft.
Den där snygge hunken som varit grym, älskat, hatat, blivit bedragen, utsatt för intriger...
Ja, han dog.
Icke så oväntat, men allt slutade bra iallafall.

Och när man fick se lite tillbakablickar från tidigare avsnitt, då ville jag helst se HELA serien igen.
Jag som nästan aldrig vill se om något, och definitivit inte i serieväg.
Men sa till sambon att detta är nog första gången jag i hela mitt liv skulle vilja ha en sk BOX och se om hela rasket igen.
"Jaha, sa han (säkert förvånad), så om jag köper den till dig, så kommer du att se den?"
Nä...
Jag vet ju vad som ska hända, så nej.
Men jag SKULLE kunna se om den om jag fick låna den av någon, men att ha själv...
Nej.

Förresten sålde jag en halsduk på morgonen igår.
Jippie, så gick den här månaden med vinst också.

Så är ju semestern officiellt slut från och med idag.
Jaha, det var inte så jobbigt att gå upp för jag gick och la mig tidigt.
Men Milou var nära att förstöra allt!
Jag läste min bok, blev sömnig och släckte lampan.
Då...
Började hon hoppa upp och ner mot sängen och skulle upp.
Länge höll hon på, och jag blev helstressad.
Jag var bestämd, sa till flera gånger, tillslut röt jag, hon la ändå inte av.
Hörde att sonen kom hem från den där eldshowen som han varit på med morsan, ropade på honom och så fick han ha hunden inatt.
Jag somnade som en stock.
Tack och lov för det.
Nu ska jag hoppa i duschen, dags för jobbet.
Vi ses imorgon!



Jag är tydligen ihop med Rob...

Satt och pratade med Nybyggarkussen för en stund sedan, och sambon kom ut ur duschen med kammad sidobena i håret.
SNYGGT, sa jag, "Näe", sa han, JO, sa jag, "Näe", sa han.
Du är lik någon, sa jag.
Sambon speglade sig i spegeln och sa:
"Mmm (lite fundersamt), Rob Lowe!"
Va?
Hörde vi rätt, sa han ROB LOWE?



Jo minsann, det gjorde han, och vi, jag och Nybyggarkussen, brast ut i varsitt frustskratt.
Då var det MIN TUR att säga:
Näe, kanske inte riktigt.
Sambon började då måla in sig i det berömda hörnet med förklaringen:
"Jomen, du sa ju att jag var lik någon, och då försökte jag tänka efter vilken serie du jämt ser, och det är ju "Brothers & Sisters" och där är ju Rob Lowe med i!"
Aha...
Du tänkte SÅ.
Långsökt och...
FEL!
Nä, det var inte honom jag tänkte på.
Och sen blev jag så blockerad och skrattig så jag kunde inte komma på VEM han var lik i den där snedbenan.
Men SNYGG var han icke desto mindre, kanske inte LIKA snygg som Rob dock!

Och som min kusse sa:
Ja, nu har han iallafall döpt om sig själv för tid och evighet, nu kommer han BARA vara "Rob" för all framtid!
Ja, jag kunde bara hålla med.
Och jag sa:
Ja, nu ska jag ändra på min mobil och istället för att det står "Denny-älskling" när han ringer...
Så ska det stå "Rob-darling".
"Ja, och i min mobil ska det stå Rob", sa kussen.
Så...
Skrattade vi ännu mer.
Stackars sambon, gäller att hålla snattran när jag och Nybyggarkussen är i farten

Idag blev det solstek i trädgården några timmar, och lagom när jag och Klokboken tänkte sticka ut och sola på stranden...
Då vart det DÅLIGT VÄDER.
Fast det gick över och sen blev det sol/moln.
Vi bestämde dock att det fick bli en liten tur på stan istället, och jag tänkte:
Socialträning för Milou, perfekt!
Vi skulle ju INTE gå och köpa en massa kläder, utan strosa och köpa glass.
Fino, jag och Milousan tog cykeln ner til Klokboken och sen gick vi en sväng och fikade och åt glass på Stora Torget.
Gick bra, Milou fick stå ut med lite stopp hit och dit på olika bänkar där vi satte oss i solen och njöt.
BRA...
För hon stressade inte upp sig så väldigt mellan "gå-passen", för det var rejält med folk på stan.
BRA...
För hon fick träna på att sitta still vid varje stopp trots massor med intressanta människor och hundar.
Ja, så jag var rätt nöjd faktiskt.
Hon var rätt trött när vi kom hem.
Inte av promenaden, utan MER av alla intryck gissar jag.
Så när vi kom hem till Klokboken igen, då var det lite "trasdocke-varning" när hon var i min famn.

Och...
Jag ringde veterinären och frågade om min lilla anorexihund.
Hon tyckte INTE jag skulle ge henne något annat en den maten hon äter.
För då kan hon kanske bli väldigt petig med sin mat, och hellre vilja ha "annan" typ av mat än fodret hon äter, i fortsättningen.
Så hon sa att hunden kommer äta upp sig igen, och jag behöver INTE strunta i promenader.
Men blir hon inte smalare av motionen, tyckte jag?
"Är hon trött och seg", undrade hon.
Nej, sa jag, hon är lika pigg som alltid.
"Då är det bara att gå på", sa hon.
Okidoki, då var det utrett.
Nu ska jag packa lite inför jobbet imorgon och sen gå ut med hunden.

Sen ska jag kanske krypa ner i sängen vid ROB...
Och så kan vi prata om den gamla goda tiden när han var RIKTIGT HET skådis i Hollywood
Todelooo...





Jag har aldrig varit bra på logiska saker...

Milou har fått ett nytt smeknamn, Lilla Fiskbullen!
Ja, kär hund har många namn, Milou, Milousan, Nuffe-Tuffe och nu Lilla Fiskbullen.
Det senaste hoppas vi ju på att "droppa" såsmåningom,.
Det är inte svullet eller fult i munnen, men luktar fortfarande lite fisk.
Dessutom har hon blivit SMAL som ett streck.
Matlusten har inte varit på topp, vilket ju jag såklart inte fattade VARFÖR innan jag hittade den där kindtanden i slamsan...
Så det har förmodligen varit ont att tugga, för Milou gillar ju inte blött foder utan torrt.
Det gör med andra ord ondare att tugga torrt foder än blött, så maten har det varit knackigt med under dessa dagar.
Igår åt hon som vanligt, "normal" portion, men hon ser ut som vi svältit (svultit?) henne medvetet.
Och hon är ju inte stor i maten heller, så även om jag hällde upp MER än vad hon skall ha...
Så åt hon inte mer.
Promenader har vi undvikit sen jag upptäckte både tand och matproblemen, vill att hon ska behålla det lilla hull hon har!
Hon ser ut som hon har anorexi just nu, jag ska nog ringa veterinären och höra vad dom har för tips på FET MAT som jag kan ge hunden.
Som är bra för hunden alltså, utan att magen pajar på henne.
NÅGOT fettigt måste hon ha iallafall.

Sol VERKAR det bli idag, blått mot Tofta just nu och det är sommarvarmt.
Ja, jag hade tagit fel på dag här, jag trodde jag skulle jobba IDAG, men när jag kollade kalendern var det visst imorgon.
Jag har nämligen, sedan jag fick min whiplash, inte haft en enda fickkalender som jag använt.
Så jag har bara den i köket.
Jag har sedan jag började jobba igen INTE tagit upp min "Lilla Fröken Duktig" attityd, utan livet är lite mer avslappnat.
Lite mindre stress.
Alltså har jag tyckt att det räcker med väggkalendern.
Inte alltid det funkar så bra, jag kan LÄTT missa saker och nu när jag dessutom haft mitt livs längsta sommarsemester...
Då är det ju livsfarligt.
Jag tänker BARA på...
Ja, jag vet inte vad!?

Sonen ska iallafall med sin kompis till Romabadet (eller var det Hemsebadet?) och bada runt lunch, sambon jobbar.
Jag är alltså solokvist.
Jag funderar på att ta bussen till Tofta och kanske slänga mig på stranden OM det nu blir sol hela dagen.
Annars...
Ska jag nog sy.
Bra och lagom upplägg för sista semesterdagen tycker jag.

Så har jag en son som överraskar!
I förrgår skulle han gå över till macken och köpa en tidning.
En pyssel-å-knåp-korsordstidning minsann!
Oj, sa jag, brukar DU hålla på med sånt, undrade den oupplysta mamman.
Mamman som aldrig SETT en sån tidning sen sonen var liten, och han hade målarböcker där man fyller i färdigritade gubbar eller dinosaurier med någon rebus i.
Eller någon liten streckad labyrint där en igelkotte som ska ta sig från A - B.

Ja, nä, att sonen skulle hålla på med korsordstidningar och dylikt, det har gått mig helt förbi.
Men tji fick jag!
"Jodå, jag brukar alltid hålla på med sånt när jag är vid farmor", svarade sonen.
Såklart, "Farmor Läraren", hon är klok hon, ser till att sonen LÄR sig väldigt smarta saker och vanor.
Hon lär honom att använda hjärnan på ett lekfullt sätt.
Korsord och klurigheter är ju jättebra hjärngympa!!!
Själv vet ni ju hur det gick för MIG när jag och sonen var på Fornsalen och Fenomenalen i våras.
Då klarade jag ju inte ens av det enklaste "klurighetspussel" som förmodligen en 5-åring skulle fixa.
Min hjärna har skrumpnat ihop.
Eller nej, men jag har ALDRIG varit bra på "logiska saker"...
Jag är mest ologisk!
Fast korsord går RÄTT bra, klurigheter är det värre med.

Men sonen pep över till macken och köpte en tidining med sånt där då´ra.
Och kom hem med en VUXENTIDNING med korsord och klurigheter!
Oj, tänkte jag, nu köpte han nog fel.
Icke då.
Där slog han upp första bästa sida och började LÖSA ordpussel.
Och sen kröp han ner i min säng, för det var läggdags...
Och ville att VI skulle lösa TILLSAMMANS!
Okej, åh nej, suck...
Och jag tänkte:
"Herregud jag som är så trött, jag kommer inte fixa ett enda ord och jag vill ju verka smart nu när min 11-åring vill lösa klurigheter".
Bortförklaring eller inte, men klockan var närmare 24 och då fixar oftast min hjärna inte mer än en bok.
Så om jag är pantad när jag är PIGG...
Då är jag extra pantad när timmen är sen.
Nåväl, jag försökte så gott jag kunde och fixade väl fyra ord, sambon kom och skulle också lösa, då fick jag extra konkurrens och framstod som:
OBILDAD (läs PANTAD ).
Men jag var ju trött ju.
Några dagar innan hade ända jag och Moster Puff suttit i mammas kök och löst korsord ihop, det hade gått bra.
Men denna kvällen var det HJÄRNSTREJK.
PGA trötthet!
Så det så
Nu ska jag börja min dag, se vad den nu kommer att ge.
Sista semesterdagen.
Ofattbart.
Ett år kvar till nästa.




Marknad, nä, det var inte kul...

Marknad, nä, det var inte kul.
Hemma igen, i ett enda stycke.
Men GUD vilken huvudvärk jag fick, och lågt blodsocker som tusan.
Har precis tagit en macka, och kaffe fick jag förut av sonens, kompis, bonusmammas, syster!
Detta är inte något för mig, jag tycker inte det är kul, och det är ju bara SAMMA varje år!
Samma djäkla försäljningsstånd med samma prylar år ut och år in, samma mat, samma gyklare...
Och dom är precis lika tråkiga som förra och förrförra året och året före det.
Och så var det VÄLDIGT mycket folk.
Gnällspiken har talat.
Sonen och hans kompis hade dock mycket roligt...



Oj, titta här och titta där, och WOW vilket svärd och jag...
Höll väl masken första varvet.
Dom shoppade både det ena och det andra och ville ha ÄNNU MER.

Andra varvet började jag knorra inombords, tredje varvet gick jag och satte mig på en stenmur!
Fötter, hjärna och kropp strejkade.
Gud så...
Tråkigt och mycket folk.
Och varmt!
Vad hände med dåligt väder och kallt?
Ja,  det vände och det blev strålande sol efter lunch och varmt igen.
Typiskt.
Och där fick man gå, och gå, och gå...







Och blåsa under ena foten fick jag också tillråga på allt.
Ja, nu får mormor gå med sonen om han ska gå någe mer denna veckan, JAG totalvägrar och har gått i medeltidsmarknads-strejk.
Gnällspiken har talat igen.
Fast jag ska nog gå och se "Eldshowen" som är imorgon, den ska visst vara bra och den har jag aldrig sett.

Det jag dock noterade på marknaden iår, var ökningen av ESTNISKA hantverkare som kommit hit och säljer.
Det ökar med något stånd varje år, och dom är ju så djävla BILLIGA jämnfört med svenska hantverkare.
Bra för dom som vill köpa billigt, ÄKTA, bra hantverk...
Dåligt för dom som är svenskar och säljer dubbelt så dyrt om inte mer!
Jag gick naturligtvis och kollade, och vantar tex, handstickade i ullgarn med gotländska "rosenmönstret" tog en estniskt kvinna 250 kr för!
SKITBILLIGT, och jättefina var dom.
Hade det varit jag, hade jag väl tagit 450-500 kr, och då hade ändå det varit billigt med svenska mått mätt.
Jag skulle nog inte vilja sälja mina sjalar på medeltidsmarkanden, för jag som ändå är billig...
Är DYR i jämnförelse.

Ja, jag köpte EN sak iallafall, HEMMAGJORD FUDGE från ett stånd som jag köper ifrån varje år.
Det är det enda jag brukar köpa på marknaden, och så även iår.
Jag tog chokladfudge, och var lite sugen på lakritsfudgen också, men ekonomin är ju inte den bästa så det fick räcka med en påse.
Detta är en NJUTA-fudge, så den tar jag bara en ruta vid speciella kaffestunder någongång då och då.
Ja, så efter vi var klara på marknanden kunde jag andas ut.
Det blev en snabbfika hon sonens kompis med familj, sen hem.
Efter FYRA TIMMAR på stan.
Herregud!!!
Nu kan jag åtminstone pusta ut resten av kvällen, har öppet sjalboden i hopp om att någon medeltidare som bor i lägret vid Oscarsstenen kanske passerar och köper något.
Har faktiskt inte haft öppet sen förra måndagen tror jag...
Jag har ju inte varit hemma.
Slut i rutan för nu.
Snart ska jag väl steka hemmagjorda köttbullar och till det...
Stuvade makaroner.


Höstlik luft...

Var ute med hunden imorse, tyckte det kändes höstlikt, kallt i luften...
Tittade på termometern, 17 grader.
Igår var det ju sommarvarmt, idag HÖST.
Jag blir halvdeppig.
Skitsamma, sommaren är inte slut ändå, det kommer fler stranddagar!
Idag blir det dock lite varmare kläder, SUCK.

Fick en fråga på bloggmailen om varför jag inte är tydligare och säger till folk när deras barn invaderar min filt och hund...?
Ja, det kan man ju undra, sitta här på bloggen och gnälla istället för att säga ifrån.
Svar:
Ja, jag må vara duktig på att säga ifrån i många sammanhang, men när det gäller barn och föräldrar har jag det svårare.
Jag vill varken genera eller vara taskig mot ett barn, jag vill att föräldrarna ska vara föräldrar och VETA vart gränsen går.
Jag vill att dom ska vara som jag, och säga ifrån till mitt barn när jag tycker att han är för jobbig eller ouppfostrad.
Men så har jag haft ett väldigt lätt barn också.
Och själv...
Var jag väldigt väluppfostrad (bland folk ;), och lägger till lillgammal!
Så jag kanske må framstå som en knäppgök här ibland, men jag vet iallafall hur jag ska bete mig om jag måste

Annars så är det ju medeltidsveckan som hägrar här hemma, och sonen är eld och lågor.
Jihaa, säger mamma Madde (not).
Han ska ha med sig en kompis, jag...
Har ingen kompis med mig.
Kanske jag borde ringa någon, så jag får lite S.O.S-medeltids-vuxensällskap också.

Fröken Fiskmun ligger brevid mig och luktar inte lika illa som hon har gjort.
Det verkar läka rätt bra i munnen och idag var det inte rödblodigt på såret heller.
Naturen sköter sig bra verkar det som.
Det ÄR lite fisklukt, men då går det åt rätt håll iallafall.


Igår, när jag skulle sova, läste jag min nya bok, "Min kamp".
Ja...
Nu har jag kommit fram till när Karl-Oves pappa dött, och Karl-Ove är ju då författaren.
Mm...
Och det som slog mig att HAN beskrev en känsla som jag också känt när min pappa dog:
Lättnad och likgiltlighet.
Ja...
Jag blev lite tagen på sängen, jag har aldrig varken läst eller hört någon säga så i hela mitt liv när någon förälder dör.
Men det var så skönt att läsa vad författaren skrivit.
Jag har ju i mitt senare liv valt att fokusera på min barndom som var fantastisk med min far.
Sen valde han en annan väg, missbruket och alkoholen, och då...
Vart ju allt annat än fantastiskt!

Så när min pappa dog, var jag naturligtvis ledsen, men ändå lättad.
Nästan lite glad.
Både för hans skull och för vår.
Att han kanske äntligen fått frid i sin själ, vad det nu var som plågade honom.
Jag var lättad att slippa skammen för den han blivit.
Och märkligt nog ganska likgiltlig.
Jag kommer nog utveckla detta resonemang vidare, men jag blev på något sätt glad att åtminstone EN människa där ute i världen kunde beskriva samma känsla som JAG haft.
Kanske fler har haft det, men aldrig vågat sagt eller skrivit det.
Man ska ju alltid vara "på ett sätt" i vissa sammanhang, och den mallen följer man ju allt som oftast.
Människor är så bra på att hålla svåra saker inom sig...
Det är inte jag.
Jag vet att när jag skrivit saker här, eller sagt i mitt vanliga liv, kan andra också våga öppna sig.
Att våga visa "skiten", det är ibland inte så farligt, utan ganska befriande, att inte vara ensam om jobbigheter eller känslor...
Är skönt.

Nåväl...
Jag gillar boken, den är utlämnade, tråkigt vardaglig ibland, beskrivande, jag ser mig själv i vissa delar.
Igår, var jag som sagt glad att någon mer kan känna som jag själv känt.
Befriande.
Nu...
Dusch, stan och medeltidstjofräsare.
Tjofräs.
Vem vet, kanske jag kommer hem här och tycker det varit... KUL...?





Hon gick upp och la sig på en åker...





Tack och lov så blev det WindsurfingTofta och bad idag!
Och ser man vädret resten av veckan så var det nog tur, det verkar bli lite svajigt!
Men det fick bli muta till sonen.
Jag lovade att det skulle bli medeltidsveckebesök på stan imorgon, och tur som var...
Var sonens a-kusiner OCKSÅ på Tofta, så han hade lekkamrater.
Då var stranden helt plötsligt mycket kuligare!
Vi fick stå ut med klarblå himmel, varmt i vattnet...
... och blåst!
Fast jag la mig bakom en av katamaranerna så det vart mycket bra vindskydd!
Sonen körde lite wakeboard på vågorna...





Beachvovven hade stenkoll på allt...





Även när hon var lite halvtrött...



Sov hon med one eye open.
Det KAN ju hända något spännande om man råkar stänga båda ögonen, och spännande saker...
Det vill man ju inte missa.
Iallafall inte om man heter Milou.

Ja, fast morsan var ju mindre nöjd med vinden!
Hon ville ligga på gräset som hon brukar, och det gick inte idag för då frös hon.
Och jag sa att vid katamaranen och vid oss var det ju vindstilla, där kunde hon ju ligga...?
Bara ETT problem...
Där är det ju sandstrand!!!
Och om jag är allergisk mot Stekare och Medeltidstjofräsare, så är mamma allergisk mot SAND!
Sand kan hon INTE ligga på periodvis, åh nej, det är stört omöjligt minsann.
Sand är så sandigt och läbbigt att få på sig.
Ja, hon KAN ligga på sand om det kniper, men idag var det stört omöjligt...
Hon var skitarg och sandstrand idag...
Göre sig icke besvär.
Hon gick upp och la sig på en ÅKER!
Fine, bara jag slapp gnället så fick hon väl ligga på sin djävla åker då´ra.
Jag och sonen höll oss på stranden!

Sen har vi ju det där med FÖRÄLDRAR som gillar att ha barnvakt på stranden har jag upptäckt denna sommaren.
Jag fick ju en liten sötnos på filten på Brissund för några veckor sedan, med föräldrar som inte brydde sig ett skit att hon satt 2 timmar vid mig och Milou.
Idag...
Fick jag en hyperaktiv liten 6-åring, med föräldrar som körde nästan samma stil!
Dock var det "bara" runt 60 minuter, men det räckte för att HUNDEN skulle få ADHD också.
Inte för att jag vet om barnet hade ADHD, men hon var som sagt väldigt hyperaktiv och intensiv och tog inte till sig vad jag sa till henne.
Ja, hon slog sig ner på min filt direkt när hon först fick lov att hälsa på Milou, föräldrarna var inte där den första halvtimmen.
Sen satte dom sig precis brevid, och fastän jag sa till vid upprepade tillfällen:
"Du får inte locka valpen att hoppa, hon är för liten för det..."
"Du får inte springa och ropa på hunden, för hon sitter ju fast i stolen med sitt koppel..."
"Du får inte skrika eller prata med hög och pipig röst, för valpen blir stressad av det..."
"Du får inte stå med glassen framför nosen på henne, för då kommer hon hoppa snart..."
"Hon måste vila och sova nu, nu måste du gå..."
Så lyssnade barnet för stunden, och sen var det samma visa igen!
Hennes mamma försökte muta barnet med en glass och få bort henne från oss, sen var hon tillbaka igen...
Och mamman hade glömt bort sitt barn och oss.
Fastän hon satt precis brevid och absolut måste hört både mitt och sonens tjat.
Jag blev tillslut mycket SUR, för Milou blev bara mer och mer stressad, PLUS...
Jag gillar INTE att vara barnvakt för okända barn!
Jag var där för att koppla av, inte ha ett fastvuxet, okänt barn på min filt!
Då valde vi att åka hem...
Inte för att jag ville, men för att det blev bäst så, för hundens skull.
Fast då var klockan 16.50 så det fick väl gå.
Men jag som förälder har dock ALDRIG låtit mitt barn häcka på okända människors filtar.
Ja, hon hade gärna fått gulla med Milou en liten stund, Milou är van med det nu och sköter sig ändå bra när barn vill hälsa...
Men sen räcker det.
Det...
Verkar inte alla barn och föräldrar tycka.
Nu ska jag faktiskt ta en dusch, det har varit en skön och avkopplande dag trots allt.
Imorgon blir det INTE något jag tycker är kul...
Men det blir väl rapport om det också


"Eau de fisklukt"...

Milou luktar fortfarande skunk ur munnen, men är inte svullen i tandköttet iallafall.
Såret behöver väl läka ihop först kanske.
Hoppas det går fort...
För hundpussarna är inte så välkomna nu, även om man vet att det åtminstone inte är kattbajs man får utspritt på huden i kärvänliga pussar.
Och Milousan vill ju så gärna pussas.
Fast "Eau de Fisklukt" är inte så fräscht om jag ska vara ärlig, inte på händer eller att få sig en SMASKARE rätt upp i näsan.
Men huvudsaken är ju att det inte blir inflammerat, då får man väl stå ut med "Eau de Fischy" några dagar.

Annars är det ju SOL idag.
Jag vet ju iallafall vad JAG vill göra då.
Åka på playan.
Tror ni resten av familjen vill det?
Tveksamt.
Sonen kommer väl såsmåningom insläntrande, och där är det väl Medeltidsveckan som hägrar.
Borde jag spela ut GRÅT-kortet "Jag börjar ju jobba på onsdag" ur leken?
Ja, kanske det.
Jag får se hur det blir.
Men som sagt, jag jobbar ju på onsdag, då kan väl mormor och sonen vandra runt och se på TOKSTOLLAR då istället...?
Så slipper jag liksom.

Ja, jag är ju som jag skrev DUKTIGT allergisk mot medeltidsveckan-knasbollar.
Vecka 29 står sig nästan SLÄTT mot vad jag tycker om medeltidsveckan.
Stekarna kan man liksom undvika, för dom håller sig oftast nere i hamnen med omnejd.
Medeltidarna...
They are EVERYWERE!
Alltid lika roligt har jag märkt, att om jag vid tillfällen SÅGAR medeltidsdeltagare och såna som lajvar och dylikt...
Och Klokboken om råkar vara i närheten eller med i samtalet, och det kanske är andra som är med i samtalet, då försvarar hon alltid medeltidsveckan-tokstollarna och medeltidsveckan.
Då kan jag aldrig låta bli att retas lite, och ELDA PÅ mina åsikter om Medeltids-tokstollarna.
Och jag vet inte om hon är typ rädd för att jag ska göra bort mig eller vad det är, men hon måste försvara dessa leksugna knasbollar.
Eller så har hon många hemliga kompisar som inte jag känner till, som är medeltidare.
Jag är dock väldigt stelbent (läs taskig) i mina åsikter om medeltidsveckan, tyvärr.

Ja, jag ÄR skadad av att ha jobbat på Vikingabyn i många år, vissa av mina arbetskompisar var underbara, men vissa...
Inte.
Jag hade två arbetskamrater som VERKLIGEN var såna som jag hånar här, "V" & "D".
Fast dom var så genuina i sitt sätt att vara "Medeltidare", så DOM har jag verkligen respekt för.
Och dom var sansade och hantverkare, var dom också.
Men sen var det andra som var...
GOOFY.
Hade ett litet "fix" (kort kärleksaffär) en gång i tiden med en underskön pojke, som jobbade på Vikingabyn.
HAN var lajvare, och lekte medeltidsmänniska övrig tid av året också.
Jag hånade faktiskt den stackars, mycket yngre, kraken rejält.
"Väx upp", tyckte jag, "Det är kul", tyckte han.
Nope, det är det inte, sa Tant (redan DÅ var jag Tant, vid 25, hugaligen... ;) Madde då!
Att vilja LEKA medeltidare när vi lever på 2000-talet, det förstår jag mig inte på.
Och om ni visste hur många det är som gör det året runt, via olika föreningar...
Ja, DÅ tycker jag det är ännu knasigare!

Jag vet inte VILKET som är värst, en stupfull Stekare med pikétröjan nersölad av rosévin eller en Medeltidstjofräsare med särken nerspilld av mjöd...?
Same, same, om ni frågar mig!
KANSKE Stekaren luktare lite fräschare än Medeltidstjofräsaren, beroende på om han/hon har spytt eller inte.
Men det är garanterat mer sköljmedel, rakvatten och deodorant inblandat på Stekaren än Medeltidaren.
Ja, dom lever i sina världar och jag lever i min, den saken är SOLKLAR.
Så, klarsågat om medeltidsveckan, jag kommer väl INTE undan den pga av min 11-årige son iallafall.
Nu...
Ska jag kolla VAD som händer idag.
Jag hoppas strand...
Håll tummarna.





Kindtand i slamsa...

Jaha, så gick den här dagen i expressfart också!
Jag gick och skrotade i mitt snobbennattlinne till klockan 14 typ.
Var ute och plockade krusbär till en paj i nattlinnet efter lunch, grannen hälsade medans han klippte gräset.
Han undrade nog om jag var klok som "klockan långt efter lunch" var ute och plockade krusbär i nattlinne.
Ja, det fick liksom bara vara så.
Så snoppade jag krusbären och gjorde smuldegspaj, duschade och sen kom bästisen och vi drog att hämtade upp NÄSTA bästis och ut till NÄSTA bästis där även nästa bästis slöt upp.
Ja, och så hade vi lite kaffekalas med paj och butterkaka, plus presentöverlämning.
Och snackestund.
Och...
Historier om Piff & Puff kom upp som underhållningsvärde.
Dom roar till och med UTANFÖR släktens gränser, fast å andra sidan är mina bästisar väl invigda i min släkt...
Så dom är som släkt dom med!

Så har Milousan haft dålig andedräkt i några dagar.
Det har luktat "gammal hundmun" i ca tre dagar, och jag har undrat varför.
Inte direkt undersökt munnen, utan bara antagit att det kommit från kanske magen, och hoppats att det skulle bli bättre.
Idag, när jag var hos hundexpert-bästisen tog jag upp doften från hundens mun med en annan hundkompis till henne som också var där.
Hon sa:
"Har du kollat att det inte är någon tand?"
Nä, det hade jag ju inte, och undrade om det brukade lukta så när dom tappar tänder...?
Fast hon är ändå för liten tyckte jag, för att tappa valptänder nu.
Men när jag kom hem öppnade jag Milousans mun och där...
Hängde en kindtand i en slamsa, avbruten, och hålet luktade inte...
Tårtkalas!
Orsaken till den dåliga andedräkten hittad, jag drog bort tanden från slamsan, och nu får jag försöka hålla koll så inte det blir inflammerat.
Då är det raka vägen till vettisen så får dom väl se på det.

Annars så kan jag väl säga att jag pratat med Milous uppfödare.
Hon har en liten tricolor tik, ettåring, som hon undrade om VI kunde vara intresserade av...
(hon är ju så sööööööööt!)



Hon tycker att vi verkar vara såna bra hussar och mattar i vårat hem till Milou, så hon undrade om vi kanske skulle vilja ha lilla Myran också.
Sjukdomsmässigt är hon helt frisk, men som utställnings-&-avelstik var hon inte passande.
Hon är nämligen "slightly" kobent!
Jaha, så är det i den hårda världen av avel och utställningar, kobenta små sötnosar göre sig icke besvär!
Men det blir ju en penningafråga, jag blev himla smickrad av förfrågan, men pengar till två hundar NU...
Det är omöjligt.
Lisa/uppfödaren lockade med att jag, OM vi tog henne, redan nu skulle kunna börja gå mina långpromenader med en hund, redan NU börja träna agility med Myran, och hon är ju liksom redan "färdig och klar" i sin uppfostran.
Ja...
Det är inte UTAN att jag blev SUPERSUGEN på en godisbit till, har man en kan man lika gärna ha två.
Men det kostar.
Jag är dock himla sugen, och ska nog ta en Trisslott imorgon.
Jag vill ha en sommarstuga, ny kamera, och Myran.
Pliiiis gud...
Gör så att jag vinner är du snäll.







Målinriktade...

Herregud...
Vi är så målinriktade i den här bekantskapskretsen.
Fort går det, beslut tas, dagen är bestämd!
Jag har ätit två mackor Falu Råg-Rut med ost och lite yogurt till lunch.
Bäst det, så man inte blir utan lunch idag
Så nu är jag redo, magen är full och...
Swisch, swisch!
När får jag min BURDA-tidning förresten...?
Skitsamma, nu måste jag duscha.


Lördag...

Jag hann inte blogga igår.
Jag var nämligen inte hemma på en hel dag, och dagen bara avlöste sig själv.
Men...
Den var UNDERBAR!
Den blev inte riktigt som planerat, men likväl underbar.

Ja, jag började dagen med att snabbt ta mig ut på stan, så fort det öppnade, för att köpa presenter och nytt strandunderlag.
Under tiden sprack himlen upp och jag ringde och frågade morsan om vi skulle på stranden sen...
"Nej", sa hon, dom skulle gå på stan och var trötta på hav och bad.
Oki...
Jag rekade vidare i affärerna efter bebiskläder.
Fick ett sms med en fråga om "vi (vi=familjen) skulle till Tofta och bada" från KB.
Skev tillbaka och sa:
Nä, inge bad idag, ingen ville ju åka så jag har ingen att åka med, och att jag var på stan.
Hon ringde upp, sa att hon och "X" skulle ju ut och bada, jag kunde ju hänga på dom!
Jamen GÄRNA, sa hon med brunorexi, härligt.
Jag började då jobba i expressfart att hitta dom där presenterna och kastade mig sen hem, slog in presenter, slängde över till Nybyggarna som var på gården, upp, packa väska och så kom Strandbilen!
Trodde jag.
Att det var strandbil alltså, men det var det inte.

Jag...
Hade inte hunnit äta någon lunch what so ever...
Men tänkte SKITSAMMA, jag köper något i kiosken på Tofta.
Dit jag trodde att vi skulle åka.
Ja, jag hade väl bara trott det med tanke på sms:et från KB tidigare, inget mer med det liksom.

Så hade molnen tornat upp sig på himlen under tiden, det såg molning ut überalles.
Och KB sa att NORR såg bäst ut.
Solguden Moi, som lärt sig lite om moln under åren...
Drog lite MOLNLOGIK och förklarade MOLN, sol och förhållande till berg.
Jag trodde söder, ringde även Nybyggarkussen som låg på Tofta och hon sa:
"Det är molnigt, men klarblått efter, det kan nog blåsa över."
Trodde jag med.
Jag har lärt mig att SÖDERÖVER haft det bästa vädret i sommar.
KB var tveksam och ville ändå norröver, lite dividerande och tittande på himlen för oss alla i bilen, men sen la jag mig, det var ändå HON som körde och jag hade sagt min åsikt.
INGE MER MED DET...

KB valde ändå när vi var på Follingboväg att åka mot söder, men ville åka någon annanstans än Tofta.
Okidoki, tyckte jag, inga problem.
ING MER MED DET...

Bara det att "X" inte vart så nöjd, eller så hade det blivit missförstånd redan innan vi åkte iväg om VAD vi skulle göra på turen mellan oss alla...?
Jag hade bara förutsatt att det var bad.
Ja, och så åkte vi mot söder, det var moln, men man såg blått längre ut.
Och jag och KB pladdrade på i bilen om både det ena och det andra.
Stämningen kändes ändå...
Konstig.
Lite tryckt.
Så vid Tofta ville "X" hoppa av färden, tyckte att jag kommit in och "tagit över" hela deras planering av dagen och att det var loppisar som gällde.
Och då ville hon hellre hem om det inte blev det.
Jag:
Loppisar...?
Okej, men loppisar fine, inga problem, jag hade väl fattat FEL då.
Fast då blev det ändå övertalning att hon skulle stanna kvar och färden skulle fortsätta som "Loppisrunda med bad kanske".
Fast...
Jag kan säga att stämningen blev TÄT som fan i bilen.
Vi var inte långt från WindsurfingTofta, ville jag verkligen åka i en smällhet bil med en valp, där stämningen INTE var på topp och luften var så tät att man kunde ta på den...?
NEJ, det ville jag verkligen inte, det hade blivit så konstigt.
Jag ville hellre vara på stranden och KOPPLA AV, njuta av hav och sol!

Så jag...
Bad snällt KB att köra mig tillbaka den lilla biten tillbaka till Tofta, bad om ursäkt att jag kommit in och "tagit över" deras planering av dagen det hade verkligen inte varit meningen, hade nog missuppfattat från början VAD "the mission" av dagen varit, tyckte dom kunde skulle fortsätta sin dag själva, och hoppade sen ur bilen med Milousan vid stranden.
Helt plötsligt kunde jag ANDAS igen, gud så skönt.
Jag började fnissa för mig själv, detta blev en erfarenhet jag inte varit med om sen tonåren, något som känns rätt ovanligt när man är 40.
Jisses.
Men herregud, inget att hänga upp sig på, och idag har vi ändå pratat.
DET BLEV FEL, helt enkelt och som jag sa idag:
VARFÖR sas inget när vi ändå stod på ÖB, och det pratades om VART solen skulle lysa?!
Er planering visste jag inget om, jag trodde det jag trodde helt enkelt, och inget sa något när vi fortfarande dividerade i stan.
Hade någon öppnat munnen DÅ, hade det ju inte blivit så konstig!

Nåväl...

Ja, jag gick ner på stranden, slog upp läger bakom en av båtarna, ringde Nybyggarkussen och undrade "vart dom var"?
Dom hade stuckit till Björkis/Brännhaga.
Jaha, då är det du och jag Milousan idag, sa jag, men...
Inte grät jag för det!
Nej, jag hade en hel liten strand för mig själv och molnen, ja, 20 minuter efter att jag lagt mig...



Varde det SOL och jag hoppade i plurret direkt!







Och jag var helt själv!
Jag hade en HEL strand för mig själv nästan hela dagen.
1 vindsurfare dök upp efter två timmar, och en liten familj precis innan jag åkte vid 17.30.
Vilken lyx, det är ju sånt här jag verkligen älskar!
Så jag solade...





Och jag började läsa "Min kamp"...



Och slukläste verkligen!!!
Den är bra, mycket speciell, men han skriver så att man kan KÄNNA känslan han vill förmedla i texten.
Och känslan är så subtil.
Den är bra!
Minimal text, men jag hann med till sidan 150 innan avfärd hem.
Så vart jag ju hungrig, men kiosken var ju öppen och då kunde jag gå upp och köpa mig något ätbart.
Lunchen var ju väldigt frånvarande i magen typ.
Kom upp i kiosken...
Kaffe:
CHECK!
Något ätbart:
Noll check!
Nähe, fanns inte mycket!
Och den enda glassen som fanns kvar var "Twister", som jag inte gillar, men SKITSAMMA, det fick bli en sån iallafall.
Lunchen för dagen blev en kaffe och en Twister, CHECK!
(och en halv bulle lite senare)



Jag fick även påfyllning på kaffet, så jag fyllde ut magen ändå.
Och blev rätt kissnödig som följd av det 



Milousan grävde en grop...



... och föll sen däri!

Nä, det gjorde hon inte, men det var väl svalt med blöt sand under sig.
Vi gick promenader längs stranden mor söder och hon fick springa lös från och till där vi låg.
Vi var ju ensamma.
Ja, det vart LYX även för den lilla valpen!
Bada gjorde hon dock inte, det var vågor och "läskigt", så hon nöjde sig med att springa längs strandkanten och "akta" sig för vattnet och vågorna.
Mobilen laddade sen ur efter diverse samtal, sms:ande och fotografering, så jag var tvungen att gå in surfshoppen och låna telefonen för att ringa och kolla NÄR sambon skulle komma och hämta mig.
Sista doppet blev vid 17-tiden, jag sjöng "När jag kysser havet" tyst för mig själv när jag gick ut och kände havet mot kroppen, torkade, och sen kom sambon klockan 17.30.
Jag och Milousan hade haft en dag med rekreation, och jag kände min lycklig!

Kom hem, hann prata lite med mamma och moster...
Sen upp i duschen och när jag tog av mig solbrillorna sa sambon:
"Men vad har du gjort under ögonen?"
Gjort, vadå gjort, sa jag och tittade mig i spegeln.
Okej...
Jag hade tagit på mig mascara på förmiddagen, för jag skulle ju på stan och inte på någon strand under dagen trodde jag.
Ska jag på stranden brukar jag aldrig ta på mig mascara, men...
Spegeln visade att jag hade TVÅ superbreda, tjocka svarta ränder som en amerikansk fotbollspelare under ögonen!
Jag hade glömt att gnugga ögonen och få bort mascaran under mina bad, och då hade mascaran bara sjunkigt längre och längre ner under dagen.
SNYGGO!
Ja, tur att jag använt solbrillorna NÄSTAN hela dagen, det syntes inte då.
Men jag fnissade lite generat för mig själv när jag tänkte på att jag stigit upp ur havet som en 40-årig-müslirynkig-havsnymf vid det där sista badet och familjen som kommit då såg mig, ja...
Jag kände mig SOLKYSST, brun, somrigt vacker och lycklig!
Och så trodde jag dom tittade på mig för att jag UTSTRÅLADE lycka.
Men förmodligen var det mina snygga, svarta fartränder under ögonen!
Ridå.
Eller nej...
För så var det surfshoppen också, när jag lånade telefonen och dom log så lustigt åt mig när jag vimsade runt och pratade om min mobil som laddat ur och behövde låna deras telefon.
Jag trodde dom log år min vimsighet, men det var nog mina...
Mascara-fartränder under ögon misstänker jag.
RIDÅ.

Nåväl...
In i duschen och piffa, iväg till KB och så gick vi till G:A Masters, träffade upp T och åt middag!
Det blev deras dillkött och färskpotatis.
Hade skitbra bord, vi satt ute så hade vi bord precis mot gatan så vi kunde se ALLA som gick förbi.
Jag kollade efter Persbrandt, han dök aldrig upp.
Hade lovat moster och mamma att ringa OM han kom
Vid 23.45 ca gav jag upp, jag var dödstrött efter dagens strandliv.
Jag och KB vandrade hem till henne, jag tog cykeln och cyklade hem.
Ännu en härlig dag att lägga bakom sig.
Och vad som händer idag...
Ja, det vet inte jag!
Återkommer senare.


Jag har blivit prenumerant och hetsäter Falu Råg-Rut...

Jaha, så har man gått och blivit prenumerant också...
På BURDA symagasin.
Shit, glöm Tara, Amelia, heminredning och annat tjafs, här finns det bara en sak som gäller:
SYTIDNINGAR.
Fint, jag kommer bli utfattig, SKITBRA!
Fast jag blir fattig på något SÅDANT onödigt, än på något annat onödigt!
Som...?
Ja, fågelmat tex.
För fågelmat är ju inget jag behöver, så jag lägger hellre pengarna på en prenumeration på sytidningar.
Klart som korvspad

Annars hetsäter jag dubbelmackor av Falu Råg-Rut med 5 kg smör på!

Och ost.
Jättesmarrigt och otroligt onödigt.
Men det är ju så där med Falu Råg-Rut...
Det går inte att bre lite smör på dom mackorna, sicken osis.
Det är ju så djäkla gott så det är inte klokt.
Undrar om min våg gillar mig efter den här sommaren...?
Jag tror nog inte det.
Jag har EN frossarvecka kvar...
Sen är det skärpning och hårdträning som gäller.
I guess...
Jo´rå, apselut.
Basta.
Tror jag ska byta namn till Svullo, eller kanske Svullan...
För jag svullar så förskräckligt!
Fast å andra sidan blir det som en extra liten badring runt midjan och jag flyter bättre när jag är i vattnet när jag svullar såhär.
Hm, ja, det låter som en KLAR FÖRDEL...
Jag tar nog en dubbelmacka Falu Råg-Rut till!

Sen, efter den sista mackan, dags att gå och lägga mig.
Imorgon ska jag gå och köpa present till den nya lilla kusinbebisen som är påväg, försöka hitta en mjukishund som är lik Milou till sötnosen som ska bli storebror, gå förbi "Garage"(utan hund ;) och sen gå hem.
Vad som händer sen, har jag inte en aning om.
Sov gott, vi ses imorgon.



När en shopaholic ska träna sin hund ...

Har en liten nybadad sockersmula brevid mig som luktar GOTT.
Närmare bestämt RESPONS schampo.
Hon var så lortig och sträv i pälsen efter dagar av bad, strand och stad...
Så ett bad var på sin plats!
Fast jag hade inte tillräckligt med hundschampo, det fick bli en "sväng" med Respons också.
Luktar MYCKET godare än när hon enbart är tvättad med hundschampo.
Kanske inte lika hälsosamt för hunden, men det fick gå idag.
Hon är en levande schamporeklam-godluktare iallafall.

Annars...
Så skulle vi köra lite SOCIAL TRÄNING på stan idag, tänkte jag.
Gick väl bra till en början, ända tills SHOPAHOLICEN slog sina klor i mig och Klokboken.
Då föll ALL "social träning på stan" som ett KORTHUS.

Ja, vi tar det från början...
Jag skulle börja med lite träning att cykla med Milou genom stan lite i cykelkorgen, på kullersten (lite otäckt tycker Milou, när det hoppar, men man måste ju vänja sig med det oxå), med mycket folk och andra hundar.
Gick rätt bra, sen cyklade jag till Klokboken.
Vi strosade från Vårdklockegatan till Öster, hon var lite dragig, men det gick ändå bra för jag "styrde upp" henne DÅ...

Klokboken gick på apoteket och köpte strepsils, jag hann inte sitta mer än två sekunder medans vi väntade på Klokboken,  så hade jag tre barn som satt och beundrade Milousan.
Sen gick vi vidare och gick förbi det nyöppnade "Garage".
Ville då gärna gå in och kolla där, för både morsan, Syster-Yster och Nybyggarkussen har alla varit där och varit LYRISKA över alla fina, billiga grejer.
Vi skulle bytas av Klokboken och jag, vänta utanför med hunden i omgångar.
Jag gick in först och blev FAST, det fanns så mycket fina prylar och fina kläder från "TurQuoise" så det var inte klokt.
Klokboken fick ett barn med mamma på halsen som gosade med Milou, sen blev hon inbjuden av ägaren till affären att ta med Milou in...
Och SEN föll den sociala träningen på stan som ett rangligt korthus, RAMMEL-IHOP-TYP!
Ja, hunden blev ostrybar för resten av "träningen".
Och VI MED.
Kläder, prylar, snyggt, folk i affären, nästa affär, SKOR, vidare, massor med folk, GLASS...
Milou drog som den värsta siberian husky på uppdrag: SLÄDHUND!
Ja, det gick inge vidare.
Fast vid glassstoppet vart det lite bättre, då la hon sig faktiskt och började slappna av igen.
LYSSNADE på sin matte, kontakt igen typ.
Så cyklade vi hem, hon var en trött liten valp när vi landade hemma.

Men...
Inte blev det mycket vila för det!
Nej, dom förkylda semesterfirarna, dvs jag och Klokboken skulle ut på playan och öka på våra förkylningsbaciller tänkte vi.
Jojomensan, SJUK får man vara när man börjar jobba igen
(skööööjar bara...)
Herregud, det ska ju REGNA imorgon, skit i förkylningen, beachen och badet hägrar!
Så efter en timme, när valpen höll på att slockna, då dök Klokboken upp, and of we went till stranden!!!
Mötte upp Nybyggarkussen, och Milou hade fullt spett igen.
Hon sov lite i bilen ut, sen var hon också på G.
Så vi har badat återigen i varmt och kristallklart vatten, solat och slappat.
Haft det SOMMARGÖTT.
Piff & Puff joinade också efter en stund.

Under eftermiddagen gick jag och köpte mig en kaffe.
Ställde den på filten och VIPS, under ett obevakat ögonblick spillde hunden ut 3/4 av kaffet över min solfilt.
Men eftersom den redan är trasig och smutsig efter 2 års användande, beslöt jag mig för att slänga den innan hemfärden.
När vi gav upp för dagen, letade jag efter en soptunna, hittade ingen!
Gick lite längre upp, hittade ett träskjul med soptunnor innanför, och en skylt på dörren:
"Endast för campingens gäster!"
Jaha, jag tittade mig omkring...
Jo, men JAG är välan en campinggäst om jag låtsas lite...?
Man kan ju säga att jag campat DAGTID på stranden i några dagar, så...
Då kan jag nog räknas som campinggäst-light.
Eller nåt.
Jag gick in, TJOFF ner med den kaffe-ner-spillda filten i ett sopkärl.
Flaskor i en annan.
Och så smög jag ut som en tjuv om natten, dagcamparen kände:
MISSION ACCOMPLISHED.
(FY där Österholmskan...)

Så nu har jag landat i soffan, ätit TV-DINNER, och ska ta en dusch i nästa paus av "So you think you can dance".
Möjligtvis tar jag en alvedon också, jag känner mig RÄTT förkyld i kroppen nu.
Men skitsamma, lika bra att köra sig i botten isåfall.
Vila nu dock, blev frågad om jag skulle hänga med ut på lite middag idag, men avböjde.
Ska jag orka med lite beach efter att regnet och åskan slutat regera imorgon...
Då vilar jag ikväll.
Krokodilskinnet behöver få sitt, mer än magen, tv-dinner duger.

Bästa sommaren EVER, jag säger bara det...
Bästa sommaren ever!




Som om vi blivit adlade eller nåt...

Har sovit som en stock, vaknat och är en smula förkyld!
Kroppen är lite trött och seg, näsan lite snorig, men inte så mycket mer.
Inget lite alvedon inte kan bota.
Jag tror bestämt att mormor Madde har kört lite för hårt här dom senaste veckorna
Men igår trodde jag att jag skulle bli sjuk faktiskt, skönt att det landade i lite förkylning bara.
Kanske dags att snart ta det lite lugnt innan jag ska börja jobba, så jag inte kommer till jobbet som en ouppvilad TRASA.
Vore inte direkt rättvist tycker jag.
Men några dagar till får väl semesterfanan hållas högt...
Idag är det ju toppenväder igen, så det blir ärende, hundpromenad och sen stranden.

Fast så kommer väl sonen nästa vecka, och det är medeltidsveckan.
Jag gissar att det kommer bli ett himla springande på marknader och aktiviteter som visas upp på olika ställen.
När han var liten var det INTE intressant, det...
Är det nu.
Och jag som är lite allergisk mot Medeltidsveckan.
Jag får väl ta en allergitablett och härda ut.

Igår...
Fick jag brev från Cavaliersällskapet.
Jaha ja, då nu är man MEDLEM i något, det kan jag inte komma ihåg när jag var det sist.
Men det känns lite FINT faktiskt, nästan som om vi blivit adlade eller något.
Blivit medlemmar i en klubb med emblem...



Jag kommer väl förmodligen inte vara en så aktiv medlem, men vem vet...?
Kanske det finns nån liten cavegrupp här nere som vi skulle kunna umgås med.
Ja, medlemmar är vi iallafall, jag och Milousan.

Och så fick jag nästan en chock här nu när jag såg en ny reklam med Maria Montazami (vet inte om det blev rättstavat efternamn).
En klänning som hon hade i en av scenerna där, jättefin, brun med rosa batikcirklar, jag HAR ett sånt mönster...
Bara RÄTT TYG så blir den precis lika snygg som hennes.
Jag fick således en sy-chock.
Eller kanske heter det en SY-IDÉ.
Ja, som sagt, bara rätt tyg behövs, rätt tyg till rätt pris.
Shit.
Men nu ska det ju regna imorgon, bara ett problem...
Jag har inte rätt tyg.
Nu ska jag fixa lite här, vi ses lite senare.
Strande eller inte strand...
Det är frågan.







Ont i halsen...

Jag har fått ont i halsen.
Inte hesheten, utan ont i halsen och börjar känna mig ganska saggig.
Jag måste nog ta det lugnt imorgon och framförallt sova ut, jag är trött som fan.
Idag åkte vi till WindsurfingTofta...











Klarblå himmel, nästan inge folk på denna stranden, kristallklart badvatten och VARMT i vattnet.
Jag som har varit en sån Toftamotståndare, nu har man upptäckt en liten avart av Tofta som är lugn och vacker.
Lustigt.
Och bara några 100 meter därifrån...
Är det världens största KÖTTMARKNAD med minimal plats att ligga på.
Vi hade gott om plats, noll trängsel och vi stod för köttet...
Och varandras kött har vi ju redan sett, så det är helt ointressant



Vi har alltså haft en härlig dag IGEN på stranden, Milou var i och simmade en sväng för att svalka hjärnan lite.
Hon blev helvild av badet, och jag låg på sandstranden.
Mamma ville ligga på gräset, och eftersom mamma har brassestol med tillhörande skugga till hunden...
Så fick hon ta hand om den helvilda vovven.
Vi låg och småfnissade åt morsans utbrott på en FÖRMODLIGEN grävande, skuttig, helvild och spattig badhund.
Ja, det var som vanligt en hel eftermiddag, och vi kom hem sent.
Jag är som sagt astrött, halvsaggig, jag får lov att återkomma imorgon.





Mallar mig för något som är snyggt på mig....

Hejsvejs!
Om gårdagskvällen kan jag inte säga någonting...
Men det var MYCKET BRA.
Jag går och mallar mig för något som ÄR snyggt på mig, och för något som SKA bli snyggt på mig!
Fick en FIN komplimang igår som jag kan leva lääääääääänge på.
"40, fi fan, det är inte klokt, Visbys snyggaste tjej blir 40, det kan man inte tro!"
Nä, TUR ATT LJUSET var MILT, om ni förstår vad jag menar.
Jag fortsatte tjata om den där komplimangen resten av kvällen...
Tillslut sa sambon:
Det där säger jag ju JÄMT till dig, men då vill du ju aldrig lyssna!
Hm...
Nä, man kanske skulle uppskatta det också lite BÄTTRE.
Jag ska öva mig på det, och leva gott i något år på gårdagens smicker!

Ja, så upp här på morgonen och agerat lite stöd, köpt en NY BOK...
En som jag ser jättemycket fram emot "Min kamp" av Knausgård eller nåt åt det hållet.
Fast först måste jag ju läsa klart skilsmässoboken.
Den är inte särskilt bra skriven, fast ÄNDÅ är den det, jag slukläser faktiskt.
Men ändå som sagt är det inte så bra skriven textmässigt.
Ja, vi står i startgroparna att dra ut till ToftaTarmen, Nybyggarna är där och Klokboken ska med.
Piff & Puff också så klart.
Sol och bad frö BRUNREXI familjen.

Och idag läste jag Alex Schulmans krönika om höstångest och hemreseångest, det var fint.
Det var ju det jag kände häromgdagen också, fast sen Fårötrippen är DET SOMMAR i hjärtat igen.
Och jag får vara kvar här på öin...
Det får inte Alex.

Åh, jag känner mig så glad idag så ni anar inte.
Hjärtevarm och hjärteglad.
Ända in i märgen typ.
Återkommer senare med en STRANDRAPPORT förmodligen



Inte mycket sol och bad...

Här blev det inte mycket sol och bad idag!
Mamma ville till Brissund, jag sa "MOLN"...
Jag tror vi ska åt andra hållet.
Men det blev Brissund.
Sol till en början och sen solmoln och sen...
Bara molningt!
Och vattentemperaturen var:
Jag känner inte mina ben överhuvudtaget när jag gick i vattnet!

Dom blev helt avdomnade DIRKET, och gjorde ONT när jag kom upp.
Fy tusan så kallt!
Och igår låg vi som små sälar och rullade runt på Fåröien.
Men det var då det.
Det fick bli tantblask idag!
Den aktuella temperaturen i vattnet var:
10 grader, fick jag höra från några som mätt.
Okej, inte badvänligt överhuvudtaget med andra ord.

Så sen har jag bara varit ute på balkongen här, gått promenad med hunden och nu...
Ska jag hoppa i duschen.
Mina dagar bara går, och jag med dem.
Nya äventyr väntar.
Vi ses imorgon igen!



Fåröien...

När jag blev väckt av Klokboken imorse via telefonen, var jag hes som om jag varit på rockkonsert.
Men det hade jag inte varit, jag hade bara varit på FÅRÖ och solat, badat, ätit och letat efter Bergmans hus!
Och skrattat så våldsamt under så många timmar...
Att jag är HES idag.
Ja, det är inte lätt att bli 40, det märker jag det!

Men vi tar det från början...
Jag stod upp som en soldat redo att gå ut i strid klockan 06.45.
Ut och rasta hunden, kaffe, frukost och klockan 08.00 kom Fårö-expressen med Nybyggarna i och hämtade upp mig.
Milou, ja, hon fick stanna hemma vid "mormor".
Kände att det var lugn och ro som skulle gälla under dagen, och om det blev DET kan man ju diskutera.
Men...
Klockan 09 stod vi på Fåröfärjan påväg mot Fåröfyr/Norsta...
Kussen i motljus.



Vi landade vid Fyren ca 09.30 och gick till mitten av första stranden, dvs mellan fyren och Norsta...



Vi var RÄTT ensamma om jag säger så, och väldigt, behagligt tidigt ute.
Slappa alla bilköer eller dålig plats vid parkeringen, vi är helt enkelt vana Fårö-en-dags-resenärer som VET vad som gäller.
Då kan man njuta som fan i full drag!
Jag gjorde ett första avtryck i sanden...



Ja, sen gick dagen i mönstret, sola, bada, prata, läsa, sova, äta, sola, skratta, titta, läsa, bada, äta igen, sola, sola, sola, läsa, bada, prata...
Ja, ni förstår säkert, en dag i SAMFÖRSTÅND och skön själslig vila!
En dag att bära med sig i sitt kalla höst & vinterhjärta framöver.



Himlen var så djävla blå så det var nästan overkligt...






Havet varmt och väldigt badvänligt...







Jobbar på krokodilskinnet...
Och appropå det, ju längre dagen gick, desto pratigare blev vi, och FNISSIGA med urroliga (som vi tyckte) samtalsämnen.
Ja, vi kom tex på att i vår släkt har vi "Brunorexi"!
Dvs att vi ser oss i spegeln och är egentligen JÄTTEBRUNA, men VI SER bara en BLEKFIS som stirrar tillbaka!
Och på den vägen var det.
När vi dör så ska vi spraytanas så vi är bruna och fina i kistan, öppen kista på begravningen då naturligtvis så att alla KAN SE att vi har fin, brun färg ändå in i dödsögonblicket, VITA kläder mycket viktigt också, och förmodligen är vi väl så pergamenterade av allt solande så dom får väl lägga in lite SPACKEL också...
För och jämna ut huden lite.
Vi ska gärna begravas på stranden under en PINNE...



Likt denna kanske och istället för blommor kan kanske en NY BIKINI hängas upp varje gång den förra bikinin börjar se saggig ut!
Ja, då förstår ni kanske att nivån på humor började skruvas upp...
Och blev allt sjukare kan jag säga.
För en stackars man med PUNGBRÅCK spatserade så glatt förbi naken under dagen, och hade han vetat hur mycket GLÄDJE han skulle ge oss under hela dagen och kvällen...
Ja, då hade ham kan blivit lite glad själv att ha glatt tre trallande solare.
Min gud...
Idolen, som mött honom under en promenad (vi såg honom bara bakifrån) började dagen med att säga:
"Det var DEN pongen som hände ner, och sen ett litet RUSSIN ovanpå det!"
Det var så högt och lågt om den där pungen och russinet som skulle kunna användas som fender på en båt tex, till att gubben själv tillslut skulle ha pumpat upp dem med CYKELPUMP och sen skulle spela säckpipa/pungpipa på sin tunga pung.
Fy fan, när vi kom till det stadiet sent, sent, på kvällen DÅ höll Idolen på att köra av vägen och jag och kussen KISSA PÅ oss av skratt.
Det var så sjukt TRÖTT HUMOR så det var inte klokt.
Han fick bli PUNG-KUNGEN och ge oss magont av skratt.

Vi låg på stranden från 09.30 då ca till 18.30.
Nio timmar.



Och efter en rulle digestivekex på eftermiddagen och NOLL KAFFE på en hel dag...
Då blev det kaffe och matjakt!
Fast först drog vi in en snabbis till sonens pappa med familj, och våldgästade dom mitt i middagsmaten!
Sonen hade nämligen skickat ett sms och ville att vi skulle komma förbi.
Jag ringde upp och sa; Vi kommer, Fint; sa han, vi kom dit och dom åt!
Ridå.
Vi sa HEJ, och snabbt HEJ DÅ för att inte störa.

Vi landade vid "Carlssons eller Karlssons" klockan SENT.
Alla bord var bokade för folk skulle väl gå och se "Bo Kaspers" på Gåsemora.
Men ett bord blev ledigt, vi högg det FÖRE andra (förmodligen) väntande personer, fick en jättego servitris...
Det viktiga kaffet före maten och sen:
Farsans hamburgare!
Vi åt som hungriga vargar och blev mätta och nöjda.
Vad göra nu...?
Klockan var väl närmare 21 då, men vi kände oss INTE klara med Fåröien!
Vi åkte förbi Gåsemora och tittade på alla husen, gårdarna, folket och bestämde sen:
Vi ska hitta BERGMANS HUS!!!!

Och mot Dämda och Hammars vi for!
Drog ner en liten stenväg mot havet och hamnade först i ett pyttigt fiskeläger med bara 4 bodar.





Utsikt mot Kyrkviken och Gåsemora...



Men här var inte The ghost of Bergman...
Vi drog vidare och hittade en grind till vänster efter fiskeläget, vi åker in här sa jag och kussen.
Nej, sa Idolen, det är ju en grind, där får vi väl inte åka...?
JO, sa vi, det står ju ingen skylt typ "Privat" eller så, så vi åker.
Vilket ÄVENTYR vi gav oss in på, var vi lagliga eller olagliga?
Vet vet, men vi åkte längs en SMAL stenväg och såg bondgårdar på håll, ny grind, FÅR...



Åkte vid vackert lagd, gotländsk stentun och jag sa:
"Detta är som när man har SEX med en ny kärlek för första gången..."
Ja, dom andra höll VÄL med, spännande, lite förbjudet kanske och djävligt KUL!
Dämba-tur = sex med en ny kärlek, bara så ni vet.
Så kom en stor stenbumling mitt i vägen och vi fick åka upp mot skogen.
Vi kom till ett litet vägskäl...
Vänster elle höger, jag och kussen sa VÄNSTER, nu kändes det bara som om vi var nära.
Och så, in the middle av ingenstans...
EN BLÅ GRIND!!!!
HÄR, skriker jag, backa, här tror jag fan att det är!



Jo minsann, hade jag inte sett den där blå grinden när det var bilder i tidningen när Bergman dött?
Jo, vi var där!
Bergfast som ett urberg var jag, och Idolen kollade om det stod något namn på soptunnan, men nej.
Men vi var där iallafall, och ju längre vi stod vid grinden så "Var vi på rätt plats!"
Vi tog bilder, ringde Norge och berättade nyheten om upptäckten av Bergmans hus och söp i atmosfären...
Tänk, här har Ingemar Bergman bott, levat, verkat och gått!
Megastort.
Vi hoppad in i bilen, mycket nöjda med vår lilla expedition.
Kommer en liten bit bort på grusvägen och där...



En ny skylt, en NY blå grind med vaktskyltar.
Jaha, HÄR VAR DET visst!
Ut ur bilen igen, ny grindbild...



Insupa SAMMA atmosfär och vi insåg att Bergmans fastighet och område var GIGANTISKT!
Den första grinden tillhörde också fastigheten.
Ja, så då stod vi äntligen på rätt plats och det lyste nere i huset.
Vi, tyckte det var rätt maxat och var malliga IGEN.
Kanske Bergmans spöke stod brevid oss och tyckte vi var extremt fåniga...?
Förmodligen!

Sen...
Åkte vi mot färjan, och det var väl här det spårade ur totalt i trötthets-roligheter.
Vi körde pung-skämt i omgångar och blandade även in moster och mamma i andra typer av skämt och talade "Fåröiska", dvs vi la till ett I iallting vi sa.
Det lät som om vi var urinnevånare.
Not.
Men vi var hysteriskt roliga.
När vi nådde visby klockan 23, och mötte sambon på parkeringen här utanför...
Då kunde vi inte ens säga ordet PUNG utan att brista ut i gapskratt.
"Låt mig få tala till punkt..." blev "Låt mig få tala till PUNG" och så vidare.
Vi var typ...
ÖVERTRÖTTA och på en 6-årings nivå.
Men GUD så kul det var.
Jag stöp isäng med fårösand och fårövatten kvar i håret, en dusch...
Göre sig icke besvär.
Jag var DÖD.
Vaknade imorse av att Klokboken ringde, hon ville också åka till fårö och var lite avis på vår tur.
"Vad gör du på fredag", undrade hon.
Ingenting, sa jag.
"Ska vi ta en tur till FÅRÖ om det är vackert väder?", sa hon.
YOU BET, sa jag.
Så på fredag blir det Fåröien IGEN om vädergudarna är med oss.
Nu, stranden och sen KALAS IGEN.
Fy fan vad vi håller på, jag är helt slut!



Att få lufta dom vändstekta äggen...

Mottot för dagen blir TTT.
ToftaTarmen, Toppless, Toppen!

Ja, vi åkte först mot Själsö, Brissund idag...
DIMMA.
Jag sa det till morsan redan när vi åkte ut, det är dimma i hamnen och dimma åt det hållet...
Jag tycker vi åker åt andra hållet.
Mamma-Envis, som inte vill lyssna på HUR dimma och berg fungerar sa:
"Vi åker dit och kollar!"
Oki, men det kommer vara dimma, tro mig.
Och dimma det var!
Vi stack till vårat nya ställe "ToftaTarmen" istället och där var det strålande sol och härligt varmt.
Men inga som badade...
Jag var skållhet när vi kom ut så jag skulle hoppa i plurret direkt.

En pappa som satt med sitt lilla barn vid strandkanten när jag gick i sa:
"Du, det är FRISKT i havet idag..."
Jaha, tänkte jag och sa:
Okej, jag kollar...
Gick i och benen domande bort efter några sekunder!
Gött, nope...
Jag insåg att här fick man bada på det GRUNDA vattnet, för när jag försökte gå ut mot det djupa...
Då blev det etter värre.
Jag kände inte mina ben alls!
Och bada var jag tvungen att göra.
Jag, 175 cm över landytan, bara la mig raklång i ca 40 cm djupt vatten, och fort som satan upp igen.
"FRISKT", jo jag tackar ja!
Jag "badade" två gånger, that´s it.
Men det var underbart ändå, för det var gott om plats idag så mamma och jag låg på skilda platser.
Så en hel dag utan prat, med bara havet som ljudkuliss.
En lisa för själen.

Jag låg till och med så bra att jag solade TOPPLESS idag.
Till och med när jag låg på rygg
Ja, jag hade ett så bra litet ställe, att jag sket i bikinitoppen, UNDERBART.
Inte ofta jag gör något sådant nuförtiden, men idag var det läge.
Och på Tofta dessutom, men det var så himla skönt...
Att få lufta dom VÄNDSTEKTA ÄGGEN lite!
Jag och Milou gick en promenad mot StorTofta, det var lika löjligt mycket folk som förra gången.
Jag fattar, och kommer aldrig fatta hur folk kan ligga där frivilligt.

Milou hade det bra på beachen idag igen...



Nosade på som värsta dammsugaren och fick hela snoken full med sand.
Ja, och som matte försökte jag varna henne och säga:
Inte läge att DRA IN sanden i nosen, det blir liksom lite obehagligt...
Hon lyssnade dock inte och råkade dra in en hel inandning på något sätt med sand, det sprutade ut sand i en jättenysning på det.
Jag kunde inte sluta skratta åt den stackars hundkraken, hon drog inte in någe mer sand sen...
Tror hon lärde sig en sand+nosläxa = inte bra 



Sovstund...



Sötnöt med matte i blickfånget...



Bara jag har mitt skinnben så är allt finafisken...

Så kom vi hem, då föll hela dagens uppbyggda lättja och avslappnade attityd som ett korthus.
Både det ena och andra fick mig att sura ihop, bla kvarglömda SOPOR som stått hela dagen i värmen på diskbänken och sen...
Jag hade lämnat hunden ute i trädgården för att låta henne kissa och jag gick upp för att fixa lite.
HÖR hur mamma SER att hunden "fått tag i något" men skiter i att gå och kolla VAD hon tuggar på.
Jag går ut...
KATTSKIT IGEN.
Nä, jag blev tvärarg, först på mamma för att hon åtminstone kunnat gå ut och minimera skadan lite INNAN JAG hann ut.
Så hon inte behövt ÄTA skiten, bara "tagit" i den.
Mamma vägrade ta åt sig och kontrade med:
"Det är ju din hund!"
JO, har väl för fan aldrig påstått annat!!!
Men sjysst att vara så djävla bekväm att du inte kan gå ut och ta bort skiten när du SER vad hon sätter i sig, tills jag hunnit ner!
Jo, gosa går ju ann, men ta bort kattskit går inte, neheej då.
Jag blev så förbannad på kattfan som skiter i trädgården, och mamma som inte kunde göra en liten instats.
Det vara bara att ta upp hunden och göra "den vanliga" kattskits-tvättar-rutinen vi vant oss vid.
Tandborstning och en halv hundtandkrämstub i truten på det.
Nice kattbajs.

Nu, när allt är fixat och klart, ska jag packa min väska för imorgon är det FÅRÖ som gäller!
Har blivit medbjuden av Nybyggarna att spendera en dag med dom på Fåröijen och njuta.
Hundvakt fixad, för det blir för bökigt att ta med henne iår dit vi ska.
Sambon jobbar och sonen är...
På Fårö hos farmor och farfar.
Nu ska jag fixa, sen gå och lägga mig så jag står redo när FÅRÖ-expressen kommer och hämtar upp mig.


All denna ångest...

Nyss pratade jag med min nya chef på jobbet...
Vände blad på almanackan i köket och faktum slog ner i mig:
Den evighetslånga semestern är SNART SLUT!
Det är endast 9 dagar kvar.
Vad hände?
Semestern som jag inte behövde, ledigheten jag sen blev girig på...
Är snart till ända!
Kände att då gäller det att uttnyttja resterande dagar väl.

Fick HÖSTÅNGEST.
1 augusti.
Skit och pannkaka.
Ja, det ÄR sommartid kvar, men...
Vintern har varit så lång så jag vill ha MINST 3 månader sommar till.
Minst.
För att jämna ut den jobbiga vintern.
Snälla gud, jag ber dig...
Gör så att det blir varmt och skönt några månader till.

Igår fick jag även en annan typ av ångest...

Jag-måste-fan-ha-en-sommarstuge-ångest!
Jag blir så trött på att jämt åka ut till den underbara stranden för att sen ha människor runt omkring mig som sen SNABBT måste in till stan.
Och jag...
Vill bara vara kvar vid havet och njuta vidare av sköna sommarkvällar!
Eller knata hem till VALFRI SOMMARSTUGA, äta lite rökt flundra med rödbetssallad och SEN gå ner till havet igen för att se på solnedgången.
Jag har insett att jag blir nog aldrig riktigt lycklig förrens jag har den där stugan i Lickershamn.
ELLER valfritt ställe.
Jag har blivit desperat, jag tar vad som helst!
Jag har kommit på att jag verkligen INTE gillar stan.
Jag gillar inte stan på våren, sommaren och hösten.
Jag gillar INTE att åka in till stan.
Jag måste försöka hitta något att kunna stanna kvar vid.

Vilken GLAD dag detta verkar bli.
Semester-slut-ångest.
Sommar-slut-ångest.
Måste-ha-sommarstuge-ångest.
Jag kommer säkert på något mer att ha ångest över lite senare, just wait.
Vad kommer jag hitta på idag då?
Tja, solen skiner så det blir väl stranden.
Sambon ska städa så det gäller att hålla sig undan, sen ska han jobba.
Jag kommer vara HELT SOLOKVIST.
Sonen är vid sin pappa igen efter nästan 3 veckor här.
Det blir lite ÖDE då liksom, efter fullt ös kommer stillhet.
Men...
Jag har en plan för kvällen också, så jag känner mig rätt lugn
Kan ha något att göra med hantverkande kanske.

Har börjat på en ny bok...


Handlar om en kvinna som byggt upp hela sitt liv kring sin arrogante skitstövel till man (fast i hennes ögon är han PERFEKTARE än perfektast) och sina barn.
Sen säger han en dag:
"Jag älskar dig inte..."
Jag var astrött när jag började läsa boken igårkvälls, men blev sen superpigg och kunde inte sluta läsa.
Jag bara tog den i en hög där böckerna kostade 30 spänn, tog den på på vinst och förlust.
Verkar vara intressant eftersom jag inte kunde sluta läsa förrens jag stöp.
Tycker viss delar av boken känns bekant från ett tidigare liv...
Jag får väl se hur boken utvecklar sig!
Nu ska jag börja dagen...
Med nå´t!








RSS 2.0