Snygg kropp för att vara 70.
Idag gnisslade jag tänder...
För att jag inte hade med mig kameran på morgonpromenaden.
Första bilden hade blivit en fågel.
En DÖD fågel som låg mitt i vägen, nere vi havet, med huvudet avslitet/avbitet och bröstkorgen uppsliten och...
Länsad.
Fan, det var JAG som låg där.
Mer symboliskt kunde det knappas bli.
Huvudet av, kroppen död och hjärtat urslitet.
Hm...
Mörkt och rått.
Så kom jag till Almedalen.
Klockan 8.45 stod det en man i MORGONROCK, handduk runt halsen och TOFFLOR...
Och matade fåglarna.
Fick mig att dra REJÄLT på smilbanden :)
Så gulligt och lustigt.
Hans privata lilla pöl liksom, Almedalen och hans små änder.
Hade han bott på ett slott och haft en egen liten sjö, hade jag inte reagerat alls förmodligen.
Men stå i morgonrock, handduk och tofflor på offentlig plats...
Det såg så roligt ut.
MEN GULLIGT.
Så har jag skällt på min mor idag!
MEN av GODO måste jag då tillägga.
Och BERÖMT hennes KROPP.
Min mamma är väldigt smal.
Och hon vill vara smal.
Men det som är så lustigt med henne är att hon ALLTID går i kläder som är MER än DUBBELT så stora som hennes kroppshydda.
Hon tar på sig cirkustält.
Jag är en 34/36 i storlek.
Min mamma som väger MINST 15 kg MINDRE än mig...
Går omkring i kläder storlek 38/40.
Varför?
Kläder blir nästan som en POTATISSÄCK på hennes kropp.
Alltså jag går ju också i stora tunikor och blusar, men jag klär mig faktiskt lika gärna i tajt.
Jag varierar mig.
Idag skulle jag fota och behövde mamma som modell.
Hon fick dra på sig en av mina tajta svarta baströjor.
Och med RÄTT kläder på ser hon VÄLDGT snygg ut för SIN ÅLDER!!!!
Jag menar hon är 70 snart, och har kropp som en 14-åring!
Smal, men ändå kurvig och perfekt byst med bh!
Jag tappade nästan hakan när jag såg henne i mina kläder.
Och sa:
Jag måste fråga dig en sak.
Varför i helvete gömmer du dig i tre nummer förstora kläder?
Du har ju jättesnygg kropp!
I mina kläder ser du ju mycket yngre ut, och kroppen kommer till sin rätt.
Om du ska gömma dig i säckar kan du ju lika gärna bli större.
Man skulle ju inte se någon skillnad om du gick upp i vikt för du ser ju redan stor ut i dina kläder!
Mamma rodnade.
"Mja, nä, men jag passar inte i sådana här kläder."
Gör du ju VISST.
Du får snyggare kropp och SER YNGRE ut!
Hur mångar i din ålder tror du har en kropp som du?
Typ INTE MÅNGA, skärpning.
Fortfarande rodnade mamma berättade att hon varit och skulle köpa ett par byxor nyligen och mamma skulle ha storlek 38.
Hennes vännina hade sagt till på skarpen och tvingat på henne 34/36 som satt skitbra tydligen.
SUPRISE.
Heja morsans kompis!
Har jag försökt med MÅNGA GÅNGER och det har slutat med att mamma vägrat prova och gått ut ur butiken.
Eller bara tagit storlek 38, utan att prova och sedan köpt.
HOPPLÖS.
Samma är det med jackor.
Hon har jackor som hon ärvt av mig, som jag hade när jag var HÖGGRAVID.
Storlek 42/44.
Hallå.
Och sedan går hon och fryser.
Så har jag försökt att förklara att hon måste ha jackor och kappor som är lite tajtare...
För annars så flyger ju all KALL LUFT rakt in under hennes JUMBO-JACKA!
Men det är som att prata med en vägg.
Gnäll inte på att du fryser då, brukar jag säga, och det känns nästan som JAG är morsan till en besvärlig tonåring ;)
Nä, men fastän jag bor i samma hus som min mor och ser henne ofta, så har jag aldrig sett henne så snygg som i en svart, tajt trikåtröja och tajtare jeans.
SKITSNYGGT!
Men så fort vi var klara med fotograferingen så åkte min tröja av och på åkte en alldeles för stor stickad polotröja :(
Prata med en vägg var det ju.
Ja, ja...
Det är ju snart jul och jag vet PRECIS vad jag ska köpa till henne i julklapp.
Tajta TRÖJOR i TRIKÅ.
Och en TAJT TJOCKTRÖJA.
I storlek 34/36.
Så det så.
Sticka lugnt.
För att jag inte hade med mig kameran på morgonpromenaden.
Första bilden hade blivit en fågel.
En DÖD fågel som låg mitt i vägen, nere vi havet, med huvudet avslitet/avbitet och bröstkorgen uppsliten och...
Länsad.
Fan, det var JAG som låg där.
Mer symboliskt kunde det knappas bli.
Huvudet av, kroppen död och hjärtat urslitet.
Hm...
Mörkt och rått.
Så kom jag till Almedalen.
Klockan 8.45 stod det en man i MORGONROCK, handduk runt halsen och TOFFLOR...
Och matade fåglarna.
Fick mig att dra REJÄLT på smilbanden :)
Så gulligt och lustigt.
Hans privata lilla pöl liksom, Almedalen och hans små änder.
Hade han bott på ett slott och haft en egen liten sjö, hade jag inte reagerat alls förmodligen.
Men stå i morgonrock, handduk och tofflor på offentlig plats...
Det såg så roligt ut.
MEN GULLIGT.
Så har jag skällt på min mor idag!
MEN av GODO måste jag då tillägga.
Och BERÖMT hennes KROPP.
Min mamma är väldigt smal.
Och hon vill vara smal.
Men det som är så lustigt med henne är att hon ALLTID går i kläder som är MER än DUBBELT så stora som hennes kroppshydda.
Hon tar på sig cirkustält.
Jag är en 34/36 i storlek.
Min mamma som väger MINST 15 kg MINDRE än mig...
Går omkring i kläder storlek 38/40.
Varför?
Kläder blir nästan som en POTATISSÄCK på hennes kropp.
Alltså jag går ju också i stora tunikor och blusar, men jag klär mig faktiskt lika gärna i tajt.
Jag varierar mig.
Idag skulle jag fota och behövde mamma som modell.
Hon fick dra på sig en av mina tajta svarta baströjor.
Och med RÄTT kläder på ser hon VÄLDGT snygg ut för SIN ÅLDER!!!!
Jag menar hon är 70 snart, och har kropp som en 14-åring!
Smal, men ändå kurvig och perfekt byst med bh!
Jag tappade nästan hakan när jag såg henne i mina kläder.
Och sa:
Jag måste fråga dig en sak.
Varför i helvete gömmer du dig i tre nummer förstora kläder?
Du har ju jättesnygg kropp!
I mina kläder ser du ju mycket yngre ut, och kroppen kommer till sin rätt.
Om du ska gömma dig i säckar kan du ju lika gärna bli större.
Man skulle ju inte se någon skillnad om du gick upp i vikt för du ser ju redan stor ut i dina kläder!
Mamma rodnade.
"Mja, nä, men jag passar inte i sådana här kläder."
Gör du ju VISST.
Du får snyggare kropp och SER YNGRE ut!
Hur mångar i din ålder tror du har en kropp som du?
Typ INTE MÅNGA, skärpning.
Fortfarande rodnade mamma berättade att hon varit och skulle köpa ett par byxor nyligen och mamma skulle ha storlek 38.
Hennes vännina hade sagt till på skarpen och tvingat på henne 34/36 som satt skitbra tydligen.
SUPRISE.
Heja morsans kompis!
Har jag försökt med MÅNGA GÅNGER och det har slutat med att mamma vägrat prova och gått ut ur butiken.
Eller bara tagit storlek 38, utan att prova och sedan köpt.
HOPPLÖS.
Samma är det med jackor.
Hon har jackor som hon ärvt av mig, som jag hade när jag var HÖGGRAVID.
Storlek 42/44.
Hallå.
Och sedan går hon och fryser.
Så har jag försökt att förklara att hon måste ha jackor och kappor som är lite tajtare...
För annars så flyger ju all KALL LUFT rakt in under hennes JUMBO-JACKA!
Men det är som att prata med en vägg.
Gnäll inte på att du fryser då, brukar jag säga, och det känns nästan som JAG är morsan till en besvärlig tonåring ;)
Nä, men fastän jag bor i samma hus som min mor och ser henne ofta, så har jag aldrig sett henne så snygg som i en svart, tajt trikåtröja och tajtare jeans.
SKITSNYGGT!
Men så fort vi var klara med fotograferingen så åkte min tröja av och på åkte en alldeles för stor stickad polotröja :(
Prata med en vägg var det ju.
Ja, ja...
Det är ju snart jul och jag vet PRECIS vad jag ska köpa till henne i julklapp.
Tajta TRÖJOR i TRIKÅ.
Och en TAJT TJOCKTRÖJA.
I storlek 34/36.
Så det så.
Sticka lugnt.
Flukte på brudarna...
På måndag är vårat badrum KLART!
Dom har en fläkt att sätta dit, lite mer fogande och koppla in el till fläkt och lampa...
Sen är det ta mig fan KLART :)
Gud så skönt säger jag bara.
Då kommer nästa prövning.
Sambon och morsan ska STÄDA badrum, hall/arbetsrum och trappuppgång...
Allt under ÖVERINSEENDE av STÄD-HITLER herself.
Dvs mig.
Dom kommer få ett helvete om jag känner mig själv rätt.
Och det gör jag ju ;)
Jag ska försöka vara snäll.
Men jag bara känner hur städpiskan kommer vina i luften och jag kommer vara mer nitisk än...
?
Jag kommer vara värre än deras värsta mardröm, helt enkelt.
Idag har det varit en bedrövlig dag, smärtmässigt.
Värken kvar ganska mycket sedan igår och så har jag inte kunnat vila alls.
Det var Neuroteam och samtalstid.
Jag hade tid mellan 9-10.
Jag kom ut därifrån 11.00.
Promenad hem och här har det varit fix med hantverkarna, plockande, och sedan tog jag och mamma en sväng till ÖB.
Jag hade en mega-shoppinglista och var tvungen att ta med morsan då som sagt.
Det tog tid för hon skulle shoppa också.
Väl hemma igen så var det snack och fix med hantverkarna igen.
Satte mig i soffan nu, klockan 16.00 prick.
Det värker ända ut i öronen, överallt.
Imorgon MÅSTE jag ta det lugnt.
MÅSTE.
Så var det ju FILMTAJM igår.
Jag trodde att jag skulle få se den gamla versionen av "The Omen".
Jag var superladdad, en gammal fin klassiker.
Det var helt fel.
Vi såg " S.O.S Gäsp" och sedan skulle HÖJDPUNKTEN komma.
Men jag blev besviken...
Det var den nya versionen av The Omen som kom 2005 :(
Asch...
Jag såg typ en haltimme sedan gick jag och la mig.
Besviken.
Det visade sig alltså att S.O.S Gäsp skulle bli höjdpunkten på kvällen ;)
Eller...
I BRIST PÅ ANNAN TV ;)
Ja, vad ska jag då börja...
Det var ju så mycket.
Eeh...
Jo, Nypan, Trög-Smurf, åkte till Gotska Sandön för att ha brandövning med personalen där.
Gick finemang!
Och han avslutade hela övningen med Brandisarnas NUMERA KLASSISKA replik:
"Naj, men niu var vi färdige med öivningen, nu tyckar jag att vi tar KAFFI... "
Ja, apselut...
Fika på bara, GISSAR att det var tårta och bad på det också, men det fick inte vi i tv-publiken ta del av.
Men så BRUKAR det ju vara ;)
Jag och sambon noterade även att ALLA vägar, till VILKEN del av Gotland som helst...
Går via BRORAKAN!
Det var en utryckning till Hemse.
Man fick se ambulansen i full fart på...
Brorakan.
Larm igen och ambulansen skulle till När...
Via BRORAKAN där också.
Hm, tänk, både sambon och jag har BESTÄMT för oss att både När och Hemse går åt rakt motsatt håll från Brorakan.
Jaaaaa...
Vi VET att dom har filmat på ledig tid UTRYCKNINGSBILDER med lite actionkörning på Brorakan och sedan klippt ihop det.
Men det blir så fel att HÖRA att dom ska till När respektive Hemse och även Brissund...
Och SE att dom åker på Brorakan.
Så, nu ska jag sluta tjata om det ;)
Petigt jag vet.
Så hade Nypan, Trögis, en liten presentation av sig själv.
Han satt och sa att han var 42, men det tyckte han inte själv att han såg ut som...
Fniss, harkel och host.
Sambon sa:
( Obs, SAMBON sa, inte jag...)
"Nä, han ser MYCKET äldre ut än 42!!!! "
Jag kunde bara hålla med.
Ja.
Förlåt Trög-Smurf, men det gjorde jag.
Vi.
Sen fick man veta vem som var Trög-Smurfs bästis.
Det var Dvärg-Smurf, Tord.
( Dvärg-Smurf för att han är så oskapligt kort.
Han är typ ett huvud kortare än mig.
Kanske till och med ännu kortare än "ett huvud")
Så gulligt :)
Dom satt där i varsinn solstol på någon strand och tyckte om varandra.
Och när Dvärg-Smurf sa att det var FÖRNEDRINGS-TV på bästa sändningstid...
Kunde jag och sambon BARA HÅLLA MED där också.
Fast av ANDRA orsaker än vad Dvärgis menade ;)
Sen åkte Brandisarna runt på stan...
Och man hör Tord, Dvärg-Smurf säga:
"Niu ska vi neir på stan och FLUKTE på BRUDARNA!!!! "
Nämen Tord, hoppas att DIN FRU inte hörde det där.
Aj, aj, aj.
Fast hans fru kanske är mer TOLERANT än vad jag är.
Hade Dvärg-Smurf varit MIN MAN, hade han fått sova på SOFFAN i typ ett år efter ett sådan´t UTTALANDE på bästa sändningstid ;)
Och med FÖRMODLIGEN alla gotlänningar som ser och hör.
TUR att MIN SAMBO kör FÄRDTJÄNST iallafall.
Inte mycket att RAGGA på där inte.
Inkontinenta tanter med rollator är nog inte SÅ HETT ;)
Nä, nu får det vara färdigdissat av Brandisarna för IDAG.
Och förlåt mig Brandisar för att jag är så taskig mot er.
Jag hade någon punkt kvar men det får allt vara innan nacken går av.
Sticka lugnt.
Dom har en fläkt att sätta dit, lite mer fogande och koppla in el till fläkt och lampa...
Sen är det ta mig fan KLART :)
Gud så skönt säger jag bara.
Då kommer nästa prövning.
Sambon och morsan ska STÄDA badrum, hall/arbetsrum och trappuppgång...
Allt under ÖVERINSEENDE av STÄD-HITLER herself.
Dvs mig.
Dom kommer få ett helvete om jag känner mig själv rätt.
Och det gör jag ju ;)
Jag ska försöka vara snäll.
Men jag bara känner hur städpiskan kommer vina i luften och jag kommer vara mer nitisk än...
?
Jag kommer vara värre än deras värsta mardröm, helt enkelt.
Idag har det varit en bedrövlig dag, smärtmässigt.
Värken kvar ganska mycket sedan igår och så har jag inte kunnat vila alls.
Det var Neuroteam och samtalstid.
Jag hade tid mellan 9-10.
Jag kom ut därifrån 11.00.
Promenad hem och här har det varit fix med hantverkarna, plockande, och sedan tog jag och mamma en sväng till ÖB.
Jag hade en mega-shoppinglista och var tvungen att ta med morsan då som sagt.
Det tog tid för hon skulle shoppa också.
Väl hemma igen så var det snack och fix med hantverkarna igen.
Satte mig i soffan nu, klockan 16.00 prick.
Det värker ända ut i öronen, överallt.
Imorgon MÅSTE jag ta det lugnt.
MÅSTE.
Så var det ju FILMTAJM igår.
Jag trodde att jag skulle få se den gamla versionen av "The Omen".
Jag var superladdad, en gammal fin klassiker.
Det var helt fel.
Vi såg " S.O.S Gäsp" och sedan skulle HÖJDPUNKTEN komma.
Men jag blev besviken...
Det var den nya versionen av The Omen som kom 2005 :(
Asch...
Jag såg typ en haltimme sedan gick jag och la mig.
Besviken.
Det visade sig alltså att S.O.S Gäsp skulle bli höjdpunkten på kvällen ;)
Eller...
I BRIST PÅ ANNAN TV ;)
Ja, vad ska jag då börja...
Det var ju så mycket.
Eeh...
Jo, Nypan, Trög-Smurf, åkte till Gotska Sandön för att ha brandövning med personalen där.
Gick finemang!
Och han avslutade hela övningen med Brandisarnas NUMERA KLASSISKA replik:
"Naj, men niu var vi färdige med öivningen, nu tyckar jag att vi tar KAFFI... "
Ja, apselut...
Fika på bara, GISSAR att det var tårta och bad på det också, men det fick inte vi i tv-publiken ta del av.
Men så BRUKAR det ju vara ;)
Jag och sambon noterade även att ALLA vägar, till VILKEN del av Gotland som helst...
Går via BRORAKAN!
Det var en utryckning till Hemse.
Man fick se ambulansen i full fart på...
Brorakan.
Larm igen och ambulansen skulle till När...
Via BRORAKAN där också.
Hm, tänk, både sambon och jag har BESTÄMT för oss att både När och Hemse går åt rakt motsatt håll från Brorakan.
Jaaaaa...
Vi VET att dom har filmat på ledig tid UTRYCKNINGSBILDER med lite actionkörning på Brorakan och sedan klippt ihop det.
Men det blir så fel att HÖRA att dom ska till När respektive Hemse och även Brissund...
Och SE att dom åker på Brorakan.
Så, nu ska jag sluta tjata om det ;)
Petigt jag vet.
Så hade Nypan, Trögis, en liten presentation av sig själv.
Han satt och sa att han var 42, men det tyckte han inte själv att han såg ut som...
Fniss, harkel och host.
Sambon sa:
( Obs, SAMBON sa, inte jag...)
"Nä, han ser MYCKET äldre ut än 42!!!! "
Jag kunde bara hålla med.
Ja.
Förlåt Trög-Smurf, men det gjorde jag.
Vi.
Sen fick man veta vem som var Trög-Smurfs bästis.
Det var Dvärg-Smurf, Tord.
( Dvärg-Smurf för att han är så oskapligt kort.
Han är typ ett huvud kortare än mig.
Kanske till och med ännu kortare än "ett huvud")
Så gulligt :)
Dom satt där i varsinn solstol på någon strand och tyckte om varandra.
Och när Dvärg-Smurf sa att det var FÖRNEDRINGS-TV på bästa sändningstid...
Kunde jag och sambon BARA HÅLLA MED där också.
Fast av ANDRA orsaker än vad Dvärgis menade ;)
Sen åkte Brandisarna runt på stan...
Och man hör Tord, Dvärg-Smurf säga:
"Niu ska vi neir på stan och FLUKTE på BRUDARNA!!!! "
Nämen Tord, hoppas att DIN FRU inte hörde det där.
Aj, aj, aj.
Fast hans fru kanske är mer TOLERANT än vad jag är.
Hade Dvärg-Smurf varit MIN MAN, hade han fått sova på SOFFAN i typ ett år efter ett sådan´t UTTALANDE på bästa sändningstid ;)
Och med FÖRMODLIGEN alla gotlänningar som ser och hör.
TUR att MIN SAMBO kör FÄRDTJÄNST iallafall.
Inte mycket att RAGGA på där inte.
Inkontinenta tanter med rollator är nog inte SÅ HETT ;)
Nä, nu får det vara färdigdissat av Brandisarna för IDAG.
Och förlåt mig Brandisar för att jag är så taskig mot er.
Jag hade någon punkt kvar men det får allt vara innan nacken går av.
Sticka lugnt.
Gap-Terroristen.
Det har varit en blandad dag här...
Det började ju ganska bra med värken, men nu är det värre...
Jag har ont, på egen dumhet :(
Och jag har varit arg.
Kokande arg.
SKITARG.
På sambon.
Tänker inte skriva vad jag sa eller vad jag tycker, men...
Jag säger bara:
"När en man är riktigt förkyld... "
Om ens det.
Jag hade lust att skrika:
Kom igen om du hade suttit här med en djävla whiplash.
Då hade vi kunnat snacka SJUK liksom.
Men jag avstod.
Det hade inte varit rättvist att slänga det i ansiktet på honom.
När det gäller MÄN med LITE VÄRK i kroppen har jag ALLTID haft en minimal förstålese.
Det har ingenting med whiplash och göra.
I den frågan är jag alltid oförstående till mäns ynklighet.
Så det så...
Så, nu kan jag bitcha vidare med mina vänner om detta istället ;)
Jag gick ju inte på mötet idag och jag tycks inte ha missat något.
Ringde en av mina arbetskamrater på eftermiddagen för att kolla vad som sagts.
Men mötet verkade vara av OKLAR karaktär, inte ens det privata företaget verkar ha vetat varför det skulle ha varit möte.
BRA att jag sket i att gå dit då och få ont i nacken av en DUM STOL.
Men det blev en vända till jobbet ändå, en promenad.
Jag hämtade upp min sjukskrivning och kopierade till chef och försäkringskassa.
Snodde kuvert av jobbet med betalt porto och skickade iväg sjukskrivningen.
Så fräckt ;)
Men då slapp jag att slösa 5.50 iallafall.
Sen ryade jag då som sagt JÄRNET, när jag kom hem.
Och sambon skickade jag iväg att fixa en duschstång till SNART färdiga badrummet.
Då kom han hem med FEL färg, trots att jag hade skrivit ett sms till honom och ville ha en vit stång.
Det hade han inte sett då tyvärr.
Så då fick han skäll igen.
Stackarn.
DÅ var det WHIPLASH-CUJO-MADDE som var i farten.
GAP-TERRORISTEN ;)
Efter att rätt stång kom hem, så kramades vi och blev...
Sams eller nå´t.
Mest sambon som försökte få mig lite snällare och stryka ett sträck över att jag gapat.
" Så, nu ska vi vara vänner. "
Medans jag FORTFARANDE VILLE vara sur.
Han har tillbringat dagen i sovrummet och jag i soffan...
Med ett sting av att det är jag som betett mig mest dumt, men INTE har lust att MJUKNA.
Nä.
Jag VILL bara fortsätta att sura.
Men jag har en sak jag ser framemot ikväll är iallafall klockan 21.00 på Tv 400.
Då är det nämnligen "The Omen".
Jippie!
Jag har inte sett den sedan jag var UNG, och är så spänd på att se om jag tycker att den är lika bra som då.
Misstänker att jag inte tycker den är lika läskig nu, men jag ska se den :)
Sen är det ju "S.O.S Gäsp" också, GUTE menar jag ;) men DÄR har charmen tappats REJÄLT.
Jag misstänker att jag kommer bli mest arg om det tramsas och visas repris-göromål idag igen.
Sticka lugnt.
Det började ju ganska bra med värken, men nu är det värre...
Jag har ont, på egen dumhet :(
Och jag har varit arg.
Kokande arg.
SKITARG.
På sambon.
Tänker inte skriva vad jag sa eller vad jag tycker, men...
Jag säger bara:
"När en man är riktigt förkyld... "
Om ens det.
Jag hade lust att skrika:
Kom igen om du hade suttit här med en djävla whiplash.
Då hade vi kunnat snacka SJUK liksom.
Men jag avstod.
Det hade inte varit rättvist att slänga det i ansiktet på honom.
När det gäller MÄN med LITE VÄRK i kroppen har jag ALLTID haft en minimal förstålese.
Det har ingenting med whiplash och göra.
I den frågan är jag alltid oförstående till mäns ynklighet.
Så det så...
Så, nu kan jag bitcha vidare med mina vänner om detta istället ;)
Jag gick ju inte på mötet idag och jag tycks inte ha missat något.
Ringde en av mina arbetskamrater på eftermiddagen för att kolla vad som sagts.
Men mötet verkade vara av OKLAR karaktär, inte ens det privata företaget verkar ha vetat varför det skulle ha varit möte.
BRA att jag sket i att gå dit då och få ont i nacken av en DUM STOL.
Men det blev en vända till jobbet ändå, en promenad.
Jag hämtade upp min sjukskrivning och kopierade till chef och försäkringskassa.
Snodde kuvert av jobbet med betalt porto och skickade iväg sjukskrivningen.
Så fräckt ;)
Men då slapp jag att slösa 5.50 iallafall.
Sen ryade jag då som sagt JÄRNET, när jag kom hem.
Och sambon skickade jag iväg att fixa en duschstång till SNART färdiga badrummet.
Då kom han hem med FEL färg, trots att jag hade skrivit ett sms till honom och ville ha en vit stång.
Det hade han inte sett då tyvärr.
Så då fick han skäll igen.
Stackarn.
DÅ var det WHIPLASH-CUJO-MADDE som var i farten.
GAP-TERRORISTEN ;)
Efter att rätt stång kom hem, så kramades vi och blev...
Sams eller nå´t.
Mest sambon som försökte få mig lite snällare och stryka ett sträck över att jag gapat.
" Så, nu ska vi vara vänner. "
Medans jag FORTFARANDE VILLE vara sur.
Han har tillbringat dagen i sovrummet och jag i soffan...
Med ett sting av att det är jag som betett mig mest dumt, men INTE har lust att MJUKNA.
Nä.
Jag VILL bara fortsätta att sura.
Men jag har en sak jag ser framemot ikväll är iallafall klockan 21.00 på Tv 400.
Då är det nämnligen "The Omen".
Jippie!
Jag har inte sett den sedan jag var UNG, och är så spänd på att se om jag tycker att den är lika bra som då.
Misstänker att jag inte tycker den är lika läskig nu, men jag ska se den :)
Sen är det ju "S.O.S Gäsp" också, GUTE menar jag ;) men DÄR har charmen tappats REJÄLT.
Jag misstänker att jag kommer bli mest arg om det tramsas och visas repris-göromål idag igen.
Sticka lugnt.
Bättre kväll...
Igår blev kvällen bättre än förväntat :)
Jag trodde att "bära ansiktskräm-tub-värken" skulle hålla i sig resten av dagen...
Men det gjorde den inte.
Framemot 16-17 kändes det överkomligt och jag tog det bara lugnt framför tv´n.
Idag hade jag ett möte på agendan, med jobbet.
Men jag kände bara här nu på morgonen att går jag på det här mötet, sitter på dom där bedrövliga stolarna, är jag förmodligen KÖRD resten av dagen.
Det ORKAR jag inte.
Speciellt när jag har en bra morgon.
Visserligen känns det viktigt för det är dom nya ägarna till assistansen men VI kommer ju fortsätta ha våran gamla chef när vi "går över".
Så jag ringde chefen idag och undrade vad hon tyckte om min medverkan eller inte...
Hon tyckte inte att jag behövde komma.
Jag bestämde då att jag inte går.
Även om jag känner att det känns lite OENGAGERAT att inte gå, att det nya företaget kanske skulle tycka att det är nonchalant.
Men nej, jag går på magkänslan och litar på min chef.
Jag vill ha en bra dag helt enkelt, slippa så mycket värk som möjligt.
Min sjukskrivning blev förlängd igår också.
Hela november ut.
Men tror ni att jag fick den där MAGNETRÖNTGEN som jag bett om sedan dag 1 hos läkaren?
NEJ...
Det fick jag inte.
Och jag är inte riktigt klar över varför NU HELLER.
Han vill bara flytta fram och tycker att jag gör framsteg, även om dom är små och går sakta.
Jaha, och jag försökte med argument som sjukgymnasten sagt men...
NEJ.
Inte mycket jag kan göra, det är ju han som bestämmer.
Jag grät och argumenterade lite till.
Nix.
Nähe.
Sticka lugnt.
Jag trodde att "bära ansiktskräm-tub-värken" skulle hålla i sig resten av dagen...
Men det gjorde den inte.
Framemot 16-17 kändes det överkomligt och jag tog det bara lugnt framför tv´n.
Idag hade jag ett möte på agendan, med jobbet.
Men jag kände bara här nu på morgonen att går jag på det här mötet, sitter på dom där bedrövliga stolarna, är jag förmodligen KÖRD resten av dagen.
Det ORKAR jag inte.
Speciellt när jag har en bra morgon.
Visserligen känns det viktigt för det är dom nya ägarna till assistansen men VI kommer ju fortsätta ha våran gamla chef när vi "går över".
Så jag ringde chefen idag och undrade vad hon tyckte om min medverkan eller inte...
Hon tyckte inte att jag behövde komma.
Jag bestämde då att jag inte går.
Även om jag känner att det känns lite OENGAGERAT att inte gå, att det nya företaget kanske skulle tycka att det är nonchalant.
Men nej, jag går på magkänslan och litar på min chef.
Jag vill ha en bra dag helt enkelt, slippa så mycket värk som möjligt.
Min sjukskrivning blev förlängd igår också.
Hela november ut.
Men tror ni att jag fick den där MAGNETRÖNTGEN som jag bett om sedan dag 1 hos läkaren?
NEJ...
Det fick jag inte.
Och jag är inte riktigt klar över varför NU HELLER.
Han vill bara flytta fram och tycker att jag gör framsteg, även om dom är små och går sakta.
Jaha, och jag försökte med argument som sjukgymnasten sagt men...
NEJ.
Inte mycket jag kan göra, det är ju han som bestämmer.
Jag grät och argumenterade lite till.
Nix.
Nähe.
Sticka lugnt.
En liten demonstration...
Det blir som vanligt sjukdomsblogg...
Det är ju inte så mycket annat som händer här i mitt liv :(
Idag tänkte jag vara lite FRI och SJÄLVSTÄNDIG!
Tänkte att jag skulle gå en liten promenad och samtidigt gå förbi apoteket och hämta ut min ansiktskräm.
Tänkte att jag behöver väl knappast ha med mig en BÄR-ASSISTENT när jag ska köpa detta lilla.
Så FEL jag hade.
Tog ut två tuber och köpte en handsalva och sedan in på Åhlens och köpte en mascara.
Jag shoppade dessa 4, små, tuber och tänkte att jag DET kan ju knappast vara någon belastning för nacken...
Ingen JÄTTESHOPPING direkt.
En liten demonstration...
Ja, ni ser min hand här och storleken på det jag bar hem i en liten kasse.
Allt får LÄTT plats i min ena hand.
Och vägde inte mycket.
Det är små tuber och jag tog till och med AV KARTONGERNA runt tuberna så att det skulle bli ÄNNU lättare att bära hem...
Bara av att bära hem dessa små saker sitter jag nu med den värsta av "mina värkar".
Det här ÄR SINNESJUKT!!!!!!!!!
Nä, jag ska nog låta bli och gå och "shoppa" en massa själv, för det slutar i VÄRK.
Det är inte klokt.
Nu blir jag galen av vansinne igen känner jag.
Kommer jag någonsin bli normal igen??????
Jag blir så djävla deppig.
När jag kom hem tog jag en macka och kvistade sedan över till mina grannar.
Dom ska resa bort och vi ska vara kaninvakt.
Fast deras kaniner får stanna hemma vid dom...
Leo är ju inte kastrerad ännu, så jag vill inte riskera att sonen "får en idé" och släpper in Leo hos damerna.
Bara för att han och grannens dotter är SÅ SUGNA på kaninbarn.
Sedan deras egna kaniner ännu var bebisar typ ;)
Jag fick fika, vi snackade skit och kaninburskoll.
Så lite DORIS-MADDE.
Idag skulle jag slänga skit från vasken i soporna och sätta en kniv i diskmaskinen.
Jag slängde kniven i soporna och skiten i diskmaskinen.
Bravo!
Igår köpte jag en ny badrumstvål och den bara FÖRSVANN när jag skulle ta ner den till mammas badrum.
Idag hittade jag den...
I kylskåpet!
Bravo igen.
Härom dagen så dukade jag fram frukost till sonen och sa till honom att frukosten var klar.
Så gick det en stund ( typ ngn minut) , jag kommer ut i köket och blir sur för att sonen INTE PLOCKAT bort när han har ätit.
Plockar iordning och sonen kommer ut och undrar vart hans frukost är.
Bravissimo.
Nä, det går utför tycker jag...
Idag har jag samtal med läkaren och ska välan förlänga sjukskrivningen.
OCH KRÄVA en magnetröntgen.
Nu har det gått tre månader, nu får han fan ge med sig :(
Ja, det KOSTAR PENGAR...
Men JAG KOSTAR OCKSÅ PENGAR och ligger samhället till last.
Sticka lugnt.
Så vart det kväller...
Idag har det varit mycket för en nackad höna...
TYVÄRR, kan inte livet stå still fastän man är skadad.
Vissa saker måste man bara göra fastän man inte orkar.
Jag har ont, men har sluppit feber så jag har överlevt.
När febern ligger på så är det ETTER värre.
Min bästis med bebis kom på fikabesök.
Egentligen orkade jag inte, MEN sällskap i lugn och ro piggade upp.
Vi satt i varsinn fåtölj och snackade skit ;)
Drack kardemummakaffe och bebisen sov.
Sen var det dags för min uppskjutna mathandel och shoppandet av badrumsprylar.
Och djävlar vilken prövning det blev för oss båda.
För min nacke och för morsans ovetande av VAD vi skulle köpa och kolla priser.
Vi åkte runt på olika affärer tills vi tillslut kom fram till det som vi tittat på först...
I helgen :(
Så mycket åka-runtande för INGENTING.
När vi sedan kom till det där med blandare till duschen, så pratade jag med min andra bästis sambo.
Han fixar en till ett mycket bra pris och så kom han och mätte rören i badrummet.
Kollade mot fläkthålet och frågade:
"Har ni fixat fläkt då?".
Jag bara suckade och sa:
Nä, och kände mig som en blöt fläck...
"Jag kollar på det också imorgon, sa han."
Tack snälla...
När jag var och handlade mat så lyxade jag på mig "färdigmat".
Vill inte äta någon "qvickfix" idag och nacken tillåter ingen matlagning.
Och inte ville jag äta det jag levde på igår...
Yogurt och kaffe till frukost, bullar och yogurt till lunch, bulle, yogurt och mûsli till kvällsmat.
Det finns en gräns för även den latmansdieten.
Man rapar mycket bulldeg typ ;)
Nu ska jag ägna resten av kvällen åt tv, har jag faktiskt missat hela dagen ;)
Och imorgon MÅSTE jag få vila annars går jag av.
Sticka lugnt.
TYVÄRR, kan inte livet stå still fastän man är skadad.
Vissa saker måste man bara göra fastän man inte orkar.
Jag har ont, men har sluppit feber så jag har överlevt.
När febern ligger på så är det ETTER värre.
Min bästis med bebis kom på fikabesök.
Egentligen orkade jag inte, MEN sällskap i lugn och ro piggade upp.
Vi satt i varsinn fåtölj och snackade skit ;)
Drack kardemummakaffe och bebisen sov.
Sen var det dags för min uppskjutna mathandel och shoppandet av badrumsprylar.
Och djävlar vilken prövning det blev för oss båda.
För min nacke och för morsans ovetande av VAD vi skulle köpa och kolla priser.
Vi åkte runt på olika affärer tills vi tillslut kom fram till det som vi tittat på först...
I helgen :(
Så mycket åka-runtande för INGENTING.
När vi sedan kom till det där med blandare till duschen, så pratade jag med min andra bästis sambo.
Han fixar en till ett mycket bra pris och så kom han och mätte rören i badrummet.
Kollade mot fläkthålet och frågade:
"Har ni fixat fläkt då?".
Jag bara suckade och sa:
Nä, och kände mig som en blöt fläck...
"Jag kollar på det också imorgon, sa han."
Tack snälla...
När jag var och handlade mat så lyxade jag på mig "färdigmat".
Vill inte äta någon "qvickfix" idag och nacken tillåter ingen matlagning.
Och inte ville jag äta det jag levde på igår...
Yogurt och kaffe till frukost, bullar och yogurt till lunch, bulle, yogurt och mûsli till kvällsmat.
Det finns en gräns för även den latmansdieten.
Man rapar mycket bulldeg typ ;)
Nu ska jag ägna resten av kvällen åt tv, har jag faktiskt missat hela dagen ;)
Och imorgon MÅSTE jag få vila annars går jag av.
Sticka lugnt.
Viljan, anden och orken...
Viljan, anden och orken har lämnat kroppen!
Jag är så slut idag att jag nästan vill gräva ner mig i jorden för gott...
TYVÄRR så måste jag åka och handla idag.
Jag har INGET ÄTBART hemma och har skjutit upp handel sedan i söndags.
Har liksom inte orkat.
Så idag måste jag och min personliga assistent Morsan, åka och handla.
Sen måste vi fixa grejer till duschen och en blandare till handfatet.
Orkar verkligen inte men...
Måste dock göras, OM dom får fart här imorgon.
Låter inte klokt att dessa två, små ärenden får mig att bara vilja gråta och känns FÖR mycket.
Nä, fy fan vad jag är trött på det här.
Och på den här berg&dalbanan i humör och värk.
Nu ska jag ta en dusch och ladda inför eftermiddagens utflykt.
Sticka lugnt.
Jag är så slut idag att jag nästan vill gräva ner mig i jorden för gott...
TYVÄRR så måste jag åka och handla idag.
Jag har INGET ÄTBART hemma och har skjutit upp handel sedan i söndags.
Har liksom inte orkat.
Så idag måste jag och min personliga assistent Morsan, åka och handla.
Sen måste vi fixa grejer till duschen och en blandare till handfatet.
Orkar verkligen inte men...
Måste dock göras, OM dom får fart här imorgon.
Låter inte klokt att dessa två, små ärenden får mig att bara vilja gråta och känns FÖR mycket.
Nä, fy fan vad jag är trött på det här.
Och på den här berg&dalbanan i humör och värk.
Nu ska jag ta en dusch och ladda inför eftermiddagens utflykt.
Sticka lugnt.
Överraskningar.
Har en riktig skitdag, idag igen.
Nacken värker så jag blir galen.
Men NU har det varit FÖR mycket helt enkelt.
Jag behöver lugn och ro.
Sonen startade morgonen med ont i halsen och lite feber.
Han blir kvar i sängen tills ikväll, när pappa kommer och hämtar.
Jag startade dagen med sjukgymnasten.
Helt färdig och jätteont och SKITGNÄLLIG, så beklagade jag mig i hela 45 minuter.
Fy, stackars honom.
Och jag hade ju skrivit en "Kom-ihåg-lapp" som jag skulle ta med.
Doris-Madde glömde NATURLIGTVIS att ta med sig lappen, och sedan glömde jag hälften av det jag skulle fråga.
Djävla idiot.
JAG ALLTSÅ...
Men helt åt helsike har det inte varit ändå...
Jag säger bara EN SAK:
VÄNNER :)
Vad skulle jag göra utan mina vänner.
Jag kan ju inte använda väska och jag kan inte bära något, inte ha för mycket i mina fickor i jackan osv...
Jag har haft mitt kontokort, leg, putsduk till brillorna och en husnyckel i ett glasögonfodral.
Häromdagen kom min vän och hade köpt en...
Portponnä till mig :)
Nu kan jag ha mina fyra små nödvändiga saker i den istället för ett glasögonfodral.
En perfekt present till mitt nya handikappade jag.
Idag, på morgonen, när jag duschat så hade jag fått sms.
Första sms:et stod det:
"Är du vaken?"
När jag då inte svarade så kom nästa:
"Gå ner och titta i brevlådan... "
Jag gick ner och där låg...
En påse bullar, nybakta igårkvälls!!!!!!!
Amen vad säger man?
Jag är lyckligt lottad med väldigt fina, nära, KÄRA VÄNNER.
Så är det bara.
Bullarna avnjöts...
På det ENDA sätt bullar SKA avnjutas...
Med MASSOR av smör :)
För så åt alltid min mormor, så äter alltid min mamma...
Och så äter även jag.
Till lunch blev det två bullar med smör och vaniljyogurt.
GODARE än så, kan det VERKLIGEN inte bli :)
Och speciellt när man får bullarna som en liten överraskning i brevlådan.
Sticka lugnt.
Nacken värker så jag blir galen.
Men NU har det varit FÖR mycket helt enkelt.
Jag behöver lugn och ro.
Sonen startade morgonen med ont i halsen och lite feber.
Han blir kvar i sängen tills ikväll, när pappa kommer och hämtar.
Jag startade dagen med sjukgymnasten.
Helt färdig och jätteont och SKITGNÄLLIG, så beklagade jag mig i hela 45 minuter.
Fy, stackars honom.
Och jag hade ju skrivit en "Kom-ihåg-lapp" som jag skulle ta med.
Doris-Madde glömde NATURLIGTVIS att ta med sig lappen, och sedan glömde jag hälften av det jag skulle fråga.
Djävla idiot.
JAG ALLTSÅ...
Men helt åt helsike har det inte varit ändå...
Jag säger bara EN SAK:
VÄNNER :)
Vad skulle jag göra utan mina vänner.
Jag kan ju inte använda väska och jag kan inte bära något, inte ha för mycket i mina fickor i jackan osv...
Jag har haft mitt kontokort, leg, putsduk till brillorna och en husnyckel i ett glasögonfodral.
Häromdagen kom min vän och hade köpt en...
Portponnä till mig :)
Nu kan jag ha mina fyra små nödvändiga saker i den istället för ett glasögonfodral.
En perfekt present till mitt nya handikappade jag.
Idag, på morgonen, när jag duschat så hade jag fått sms.
Första sms:et stod det:
"Är du vaken?"
När jag då inte svarade så kom nästa:
"Gå ner och titta i brevlådan... "
Jag gick ner och där låg...
En påse bullar, nybakta igårkvälls!!!!!!!
Amen vad säger man?
Jag är lyckligt lottad med väldigt fina, nära, KÄRA VÄNNER.
Så är det bara.
Bullarna avnjöts...
På det ENDA sätt bullar SKA avnjutas...
Med MASSOR av smör :)
För så åt alltid min mormor, så äter alltid min mamma...
Och så äter även jag.
Till lunch blev det två bullar med smör och vaniljyogurt.
GODARE än så, kan det VERKLIGEN inte bli :)
Och speciellt när man får bullarna som en liten överraskning i brevlådan.
Sticka lugnt.
Vintertid.
Alltså nog för att jag vet att det blev vintertid i natt...
Men vafaaaan alltså.
Klockan 16.15 och det är redan svart ute!
Demprimerande minst sagt :(
Blä.
Sticka lugnt.
Men vafaaaan alltså.
Klockan 16.15 och det är redan svart ute!
Demprimerande minst sagt :(
Blä.
Sticka lugnt.
Min vana trogen...
Det är höst.
Min vana trogen måste jag lägga upp lite LÖVBILDER.
Jag och min fetisch, löv ;)
Tog en promenad i morse, stan var helt öde.
Trots att jag gick ut sent, 10.00 fast egentligen var klockan 09.00 i nuvarande tid, så var det väldigt öde.
Tyst och lugnt.
Igår pratade jag med sonen och sa att han fick vara tre extra dagar hos sin pappa igen nästnästa vecka.
När det blir min vecka igen.
Först var det ok, sen var det INTE OK.
Han förstår inte varför, och jag har ingen annan förklaring än att jag inte orkar.
Jag har sagt att jag måste vila mera än det jag gör.
Inte ok ändå.
Och det är inte pga av att han inte vill vara hos sin pappa, han vill bara vara hos båda.
För det är så det SKA VARA.
Idag blir det bio, fast utan mig.
Jag hade väldigt gärna velat se "UPP" men jag vågar inte riskera min nacke i en taskig biostol med dåligt benutrymme.
Sambon och sonen går och har en mysig eftermiddag.
Jag får se den på dvd.
Imorgon är det sjukgymnasten och jag längtar faktiskt.
För nu har jag MYCKET "Försäkringskassefrågor" jag vill ha svar på.
Om han nu kan sådan´t, men han verkar ha koll.
Vad säga eller inte säga, vill jag gärna veta, så jag inte gör bort mig.
Avslutar med två bilder från väktartornet vid Paviljongsplan.
Gick upp där idag och tittade, hade rejält skakiga knän.
Jag och höjder är inte en bra kombination.
Trots stadig trappa och räcken, så kändes det obehagligt.
Men VÄL VÄRT mödan och höjdskräcken när jag väl kom upp.
Utsikten var underbar.
Nu ska jag äta lite lunch och vila.
Sticka lugnt.
Min vana trogen måste jag lägga upp lite LÖVBILDER.
Jag och min fetisch, löv ;)
Tog en promenad i morse, stan var helt öde.
Trots att jag gick ut sent, 10.00 fast egentligen var klockan 09.00 i nuvarande tid, så var det väldigt öde.
Tyst och lugnt.
Igår pratade jag med sonen och sa att han fick vara tre extra dagar hos sin pappa igen nästnästa vecka.
När det blir min vecka igen.
Först var det ok, sen var det INTE OK.
Han förstår inte varför, och jag har ingen annan förklaring än att jag inte orkar.
Jag har sagt att jag måste vila mera än det jag gör.
Inte ok ändå.
Och det är inte pga av att han inte vill vara hos sin pappa, han vill bara vara hos båda.
För det är så det SKA VARA.
Idag blir det bio, fast utan mig.
Jag hade väldigt gärna velat se "UPP" men jag vågar inte riskera min nacke i en taskig biostol med dåligt benutrymme.
Sambon och sonen går och har en mysig eftermiddag.
Jag får se den på dvd.
Imorgon är det sjukgymnasten och jag längtar faktiskt.
För nu har jag MYCKET "Försäkringskassefrågor" jag vill ha svar på.
Om han nu kan sådan´t, men han verkar ha koll.
Vad säga eller inte säga, vill jag gärna veta, så jag inte gör bort mig.
Avslutar med två bilder från väktartornet vid Paviljongsplan.
Gick upp där idag och tittade, hade rejält skakiga knän.
Jag och höjder är inte en bra kombination.
Trots stadig trappa och räcken, så kändes det obehagligt.
Men VÄL VÄRT mödan och höjdskräcken när jag väl kom upp.
Utsikten var underbar.
Nu ska jag äta lite lunch och vila.
Sticka lugnt.
Så trött jag blir...
Det är verkligen varannandags-nacke som gäller här.
Idag är jag helt sänkt.
Jag tror fan att jag har feber igen också.
Har försökt med allt, men inget hjälper.
Jag har gett upp, och suttit i soffan sen klockan 13.
Vi skulle ha gått på bio idag, men det får bli imorgon istället.
Orkar jag inte då heller så får sambon och sonen gå själva.
Fick papper från försäkringskassan igår.
Jag blev beviljad sjukpenning.
Hurra, kul att dom kom fram till det tillslut.
Verkliiiiigen.
Jag får pengar för att jag har blivit handikappad.
Iallafall ett tag.
Men jag blev kallad till ett möte för att diskutera mina MÖJLIGHETER att börja jobba snarast möjligt igen...
Grattis Madde, nu börjar det!
Jag undrar om jag får ta med mig min doktor eller sjukgymnast när jag går dit?
Som säger att jag ska gör minimalt.
Doktor och sjukgymnast i ena ringhörnan som säger vila och försäkringskassan som säger jobba, NU HELST.
Och jag i mitten som inget hellre vill än komma igång med mitt liv, mitt jobb, mina hobbys, men inte kan.
Ska bli INTRESSANT minst sagt.
Eller så bryter jag ihop och ger upp.
För DET HÄR har jag verligen inte lust att fajtas om, den saken är klar.
Jag hoppas att det är en bra försäkringstant.
Jag LÄR återkomma i den frågan.
Ikväll hyr vi väl en film och försöker hålla näsan ovanför vattenytan.
Jag är slut, sambon är slut och sonen är slut.
Det känns som om det blir en TIDIG kväll.
Sticka lugnt.
Vinyl, DET är grejer det!
Jag blev så full i fniss här...
Sonen var inne och rotade i mitt arbetsrum.
Hittar en av mina gamla ÖLBACKAR med VINYLSKIVOR.
Ja, tänk, FÖRR i tiden då hade man sina lp-skivor i backar, satte dom i grupp och bokstavsordning och så kunde man BLÄDDRA som när man var i SKIVAFFÄREN.
Djädrars.
Lp-skivor liksom...
Både han och jag blev eld och lågor när vi upptäckte gamla favoriter.
Eller gamla för mig och NYA för honom.
Och han hittade Michael Jackson.
Den STORA favoriten vad gäller sonen.
Han ville DIGGA.
Kan vi inte spela dom här?
Vi gick ner i källaren och TUR att man har en morsa som är OMODERN!
Hon har kvar VÄRSTA, bästa stereoanläggningen.
På med Michael Jackson och sen var det bara att dansa.
Sonen då alltså.
Och jag tänkte:
GENERATIONSSKIFTE i källaren!
Sonen ville ha källare och spegel för sig själv, så jag fick vackert pysa väg.
Jag gick upp och musiken dunkade ända upp till oss.
Ja, jag säger å det...
Jag pratade med två av mina bästisar och berättade om generationsskiftet.
Vi brukade ju stå där nere själva och digga hårt till diverse lp-skivor.
Man blir så varm i hjärtat :)
Billie Jean, is not my lover...
Vinyl, i all sin PRAKT!!!!!!!!!
Och Michael när han var som bäst.
Sticka lugnt.
Sonen var inne och rotade i mitt arbetsrum.
Hittar en av mina gamla ÖLBACKAR med VINYLSKIVOR.
Ja, tänk, FÖRR i tiden då hade man sina lp-skivor i backar, satte dom i grupp och bokstavsordning och så kunde man BLÄDDRA som när man var i SKIVAFFÄREN.
Djädrars.
Lp-skivor liksom...
Både han och jag blev eld och lågor när vi upptäckte gamla favoriter.
Eller gamla för mig och NYA för honom.
Och han hittade Michael Jackson.
Den STORA favoriten vad gäller sonen.
Han ville DIGGA.
Kan vi inte spela dom här?
Vi gick ner i källaren och TUR att man har en morsa som är OMODERN!
Hon har kvar VÄRSTA, bästa stereoanläggningen.
På med Michael Jackson och sen var det bara att dansa.
Sonen då alltså.
Och jag tänkte:
GENERATIONSSKIFTE i källaren!
Sonen ville ha källare och spegel för sig själv, så jag fick vackert pysa väg.
Jag gick upp och musiken dunkade ända upp till oss.
Ja, jag säger å det...
Jag pratade med två av mina bästisar och berättade om generationsskiftet.
Vi brukade ju stå där nere själva och digga hårt till diverse lp-skivor.
Man blir så varm i hjärtat :)
Billie Jean, is not my lover...
Vinyl, i all sin PRAKT!!!!!!!!!
Och Michael när han var som bäst.
Sticka lugnt.
Rövulv...
Titta...
Vårat badrum :)
Hantverkargrabben har jobbat i två dagar, och slitit som ett djur.
Det börjar närma sig.
Har vi tur och rörmokare och elektriker kommer nästa vecka så blir det klart.
OM vi har tur vill säga ;)
Igår var det en ren skitdag värkmässigt.
Alltså skrev jag inte.
Nä, jag hade så ont så det var inte klokt.
Och vi skulle ju ta det lugnt...
Men det var ren UMGÄNGESMÄSSIGT en otroligt rolig dag.
Om man har två ungar som förgyller ens dag som sonen och hans kompis gjorde igår, då kan det inte vara en skitdag.
TROTS VÄRKEN.
Alltså sonens kompis kom över.
Sonen skulle ju softa men när kompisen kom så var han på "G".
Det vart full fart och först lekte dom själva i två timmar.
Efter vi hade haft lunch och fikastund så kommer sonens kompis ut med en ballong under tröjan.
" Kolla, jag är HOMOSEXUELL, säger hon och putar med en gravid ballongmage."
Vi började asgarva...
Eeeh jaha, sa jag, jag trodde du var med ballong...
Sonen tittar på kompisen och säger:
"Vet du ens vad homosexuell betyder?"
Nä, säger hon men jag är homosexuell och putar ännu mer med den gravida ballongmagen.
Ännu mera skratt och så undrade jag vart hon lärt sig det ordet då?
Sonen, såklart.
Förklaringen kom...
Sonen hade stoppat TVÅ ballonger under sin tröja och sagt att han var homosexuell.
Aha, sa jag då.
Ok, jag tror ordet han var ute efter var TRANSVESTIT och inte homosexuell isåfall.
Eller kanske DOLLY PARTON och så skrattade jag ÄNNU mer och ungarna fattade ingenting.
Och så FÖRKLARADE jag orden homosexuell och transvestit för kompisen.
Struntade i Dolly-skämtet ;)
Så körde vi det i en kvart tills vi inte orkade skratta mer.
Sedan blev vi alla tre pysselsugna.
Vi satte oss i köket och började med att rita sagor och klippdockor.
Det började väldigt fint med prinsessor om isbjörnar.
Så bytte vi helt plötsligt tema.
Helt plötsligt blev det SKRÄCKTEMA och vi började hitta på läskiga berättelser och ritade SPÖK & DÖD-BORGAR.
Det blev bara grymmare och grymmare och jag fattade INTE vart barnen lärt sig SÅ mycket död och skräck.
Det blev så mycket halshuggningar, döda skelett med senorna kvar, hängningar, vampyrer, yxor och gud vet vad...
Så hade sonen ritat en varulv.
Och jag skulle skojsa till det om ett ben på varulven.
Springer den där varluven eller har han ett ben i baken där svansen ska vara?
Äh, sa sonen, det är ett ben, jag får sudda...
Sonens kompis, snabb som en vessla, säger:
" Asch, du kan ju låtsas att det är en ny ras, en RÖVULV! "
Vi bröt nästan ihop.
Vi skrattade så in i bomben så vi höll på att ramla av stolarna.
En RÖVULV...
Ja, för att lugna ner oss OCH för att få vila min nacke så föreslog jag att vi skulle sätta oss och kolla på "Hitta Nemo" efter två timmar med skapande.
"Jaaa, sa sonens lilla vän, den är det ju också lite VÅLDSAMHETER i, BLOD och sån´t. "
Ja, apselut...
Varför sluta med våldsamheterna när vi redan hade börjat ;)
Men så ringde kompisens mamma och det var matdags.
Hon fick lomma hemåt, himla missnöjd ;)
Jag och sonen satte oss och såg filmen och då kommer MIN bästis med sin lilla bebis och hälsade på.
Vi åt glass och såg film.
Och gullade med bebisen.
Jag kan ju tyvärr inte bära eller så med bebisen, men hon satt i sin babysitter brevid mig och så hade vi det trevligt och snackade ändå.
När dom hade åkt så var min nacke SÅ OND att det var inte klokt.
Men det hade varit en så himla mysig dag, tack vare sonen, hans UNDERBARA VÄN och min underbara bästis och bebis!
Så började ju S.O.S GUTE...
Men...
Nä, det är ju, som jag skrivit efter varje program...
REPRIS, på repris...
På förra året.
Tre saker tänker jag skriva i detta ämnet:
1. Det var repileringsövning igen, nedför ett berg.
Sambon säger:
"Ja, nu skall dom väl klättra ner och sedan KÄKA TÅRTA!"
Och vad händer?
Jo, mycket riktigt, dom övar och sedan blir det TÅRTA och kaffe.
Skraaaatt, du hade RÄTT, gäääääääääääsp.
2. Det blev "ett riktigt" tillbud med repklättring i "berg"...
Mhm...
Jo, jag går ju där, när jag är frisk, rätt ofta.
Jag VET att det är en brant, det BEHÖVS INTE repklättring för att ta sig upp eller ner där.
Ok, tjejen kanske var rädd, men killen kunde ha tagit sig upp för egen maskin.
Det var insatser som var lite VÄL överdriva.
Ja...
Jag vet inte om det var tjejen eller BRANDISARNA som var pinsamma i det inslaget men...
Jag tycker nog båda, förlåt.
3. Jag reagerade på en polis, som jag glömde notera namnet på...
Men har var med rätt mycket i programmet.
Gotlänning.
Det jag reagerade på var att han verkade vara en riktig ÖVERSITTARE.
En STÖDD-PROPP.
PEKA-MED-HELA-HANDEN-MAN och stod och hyttade med fingret i ansiktet på folk.
Skrek i ansiktet på människor.
Var väldigt otrevlig mot festarfolk som inte hade gjort speciellt mycket.
Mer än att dom var fulla.
Inte vad jag uppfattade iallafall.
Om man jämnför med poliserna som var med i förra avsnittet som hanterade samma problematik så var denna snut ett "skräck-exempel" på hur MAN INTE SKA VARA som polis.
Poliserna i förra avsnittet hade en mycket mer ÖDMJUK attityd.
Översittarsnuten var RENT OBEHAGLIG!
Passade dock noga för att säga för mycket när sonen satt brevid.
Skulle inte förvåna mig om han skulle springa på den där snuten på sin pappas jobb och säga:
"Min mamma sa när hon såg dig på tv, att du verkar vara en riktigt obehaglig översittare..."
Bäst att spara sådana åsikter till bloggen istället ;)
Vi hade annat fokus igår än S.O.S Gäsp faktiskt.
Nämligen LEO.
Vår kanin.
Han är ju FÖR GO´alltså.
Igår upptäckte han sonens hår.
Och ÅT på håret.
Mums...
Godare än morötter ;)
Knaper i kanperiknus...
Klia mig då...
Åsso kan man ju klättra på sin lill-husse också...
Ja, Leo var lite mer underhållande än Gute-grabbarna igår.
Och dagen var BRA som fan.
Trots att jag hade så djävla ont som sagt.
Idag vaknade jag och har mittemellan värken.
Då står jag ut lite till, och tar det megalugnt idag.
Sticka lugnt.
Sinnessjukt ont igen.
Igår blev det inget bloggande.
Jag hade SINNESSJUKT ont och ville bara dö när jag kom hem.
Dagen började med en vaccination av sonen.
Efter en del samtal kvällen innan, när sonen kom på att det skulle vaccineras, men inte hade tagit med sig papper hem om tid och dylikt...
Kom jag fram till att vi skulle gå samtidigt som min kära granne och hennes dotter, sonens kompis som står framför honom i alfabetet.
Better safe than sorry, för missade man tiden så blir man inte kallad igen.
Fröken ringde och meddelade på morgonen att tiden var 10.00.
Ok, då had jag tänkt rätt.
Vi gick dit, spruta togs och så fick vi sitta och vänta.
På stolar som INTE är bra för min nacke.
Trots kudde under rumpan "gick" den hårda träytan igenom och det började värka.
Efter det så gick vi till Coop och handlade, vidare till apoteket innan vi gick hem.
Sonen bar kassen.
Och hade det stannat vid det så hade nog nacken klarat sig...
Men sedan skulle det fixas lunch, jag hann vila en halvtimme och sedan skulle jag till den där KBT-terapeuten.
Och stolen där...
Var lika illa som hos sjukgymnasten :(
Om man då lägger till att jag suttit illa redan på morgonen och inte hunnit vila så mycket emellan så kan ni ju bara tänka er.
Fy fan!!!!!!!!
Jag höll på att avlida och kunde KNAPPT koncentrera mig på vad jag skulle prata om.
Jag var där en timme och det var ren tortyr för nacken.
Det gjorde så ont att jag började svettas av värken.
Plus att jag fick veta att jag hade TRE samtal att vänta mig med kbt-personen...
Jaha?
Sen då?
Psyk eller?
3 timmar terapi och sedan får jag klara mig själv då eller?
Jag orkade inte ens ifrågasätta, utan bara gick när timmen var över.
Så hade jag tänkt mig att gå upp en stund och VARA GLAD och komma med lite positiva nyheter till mina arbetskompisar som hade p-möte.
Men jag kom dit och kände mig som en nackad höna, zombie och stannade typ 10 minuter...
Och BARA GNÄLLDE.
Det positiva som ändå varit under några dagar hade FLUGIT sin kos.
Jag gick hem och tog en dusch.
På med pyjamasen och var tvungen att gå och lägga mig vid 17-tiden.
Sov 2 timmar, upp och höll mig vaken till 21, sen fick jag gå och lägga mig igen.
Vaknade idag och det BRÄNNER i nacken.
Jag ska verkligen, verkligen ta det lugnt idag.
Pratade med sonen igår också och förklarade läget.
Jag sa att imorgon (idag) måste jag bara få ta det superlugnt.
Annars kommer jag inte kunna häva den här värken.
Vill du leka med någon så får du gå hem till dom.
"Helt ok mamma, jag vill också bara ta det lugnt.
Jag har haft det så stressigt hos pappa förra veckan så jag vill också bara slappa nu.
Jag är trött...
Jag vill leka hemma."
Ja, men du behöver inte ta det lugnt för att jag måste ta det lugnt.
"Jag är också trött."
Ok.
Vi ska ha en lugn dag och jag hoppas att värken ger med sig.
Vet inte om jag ska chansa på en promenad, kanske senare isåfall.
Nu ska jag ta en dusch och BE om en bättre dag.
Sticka lugnt.
P.s.
Hantverkargrabben kom igår :)
Fixade golvet och idag var han här igen.
Skulle åka och hämta vårat kakel också :)
Heja Hantverkargrabben!
D.s
Jag hade SINNESSJUKT ont och ville bara dö när jag kom hem.
Dagen började med en vaccination av sonen.
Efter en del samtal kvällen innan, när sonen kom på att det skulle vaccineras, men inte hade tagit med sig papper hem om tid och dylikt...
Kom jag fram till att vi skulle gå samtidigt som min kära granne och hennes dotter, sonens kompis som står framför honom i alfabetet.
Better safe than sorry, för missade man tiden så blir man inte kallad igen.
Fröken ringde och meddelade på morgonen att tiden var 10.00.
Ok, då had jag tänkt rätt.
Vi gick dit, spruta togs och så fick vi sitta och vänta.
På stolar som INTE är bra för min nacke.
Trots kudde under rumpan "gick" den hårda träytan igenom och det började värka.
Efter det så gick vi till Coop och handlade, vidare till apoteket innan vi gick hem.
Sonen bar kassen.
Och hade det stannat vid det så hade nog nacken klarat sig...
Men sedan skulle det fixas lunch, jag hann vila en halvtimme och sedan skulle jag till den där KBT-terapeuten.
Och stolen där...
Var lika illa som hos sjukgymnasten :(
Om man då lägger till att jag suttit illa redan på morgonen och inte hunnit vila så mycket emellan så kan ni ju bara tänka er.
Fy fan!!!!!!!!
Jag höll på att avlida och kunde KNAPPT koncentrera mig på vad jag skulle prata om.
Jag var där en timme och det var ren tortyr för nacken.
Det gjorde så ont att jag började svettas av värken.
Plus att jag fick veta att jag hade TRE samtal att vänta mig med kbt-personen...
Jaha?
Sen då?
Psyk eller?
3 timmar terapi och sedan får jag klara mig själv då eller?
Jag orkade inte ens ifrågasätta, utan bara gick när timmen var över.
Så hade jag tänkt mig att gå upp en stund och VARA GLAD och komma med lite positiva nyheter till mina arbetskompisar som hade p-möte.
Men jag kom dit och kände mig som en nackad höna, zombie och stannade typ 10 minuter...
Och BARA GNÄLLDE.
Det positiva som ändå varit under några dagar hade FLUGIT sin kos.
Jag gick hem och tog en dusch.
På med pyjamasen och var tvungen att gå och lägga mig vid 17-tiden.
Sov 2 timmar, upp och höll mig vaken till 21, sen fick jag gå och lägga mig igen.
Vaknade idag och det BRÄNNER i nacken.
Jag ska verkligen, verkligen ta det lugnt idag.
Pratade med sonen igår också och förklarade läget.
Jag sa att imorgon (idag) måste jag bara få ta det superlugnt.
Annars kommer jag inte kunna häva den här värken.
Vill du leka med någon så får du gå hem till dom.
"Helt ok mamma, jag vill också bara ta det lugnt.
Jag har haft det så stressigt hos pappa förra veckan så jag vill också bara slappa nu.
Jag är trött...
Jag vill leka hemma."
Ja, men du behöver inte ta det lugnt för att jag måste ta det lugnt.
"Jag är också trött."
Ok.
Vi ska ha en lugn dag och jag hoppas att värken ger med sig.
Vet inte om jag ska chansa på en promenad, kanske senare isåfall.
Nu ska jag ta en dusch och BE om en bättre dag.
Sticka lugnt.
P.s.
Hantverkargrabben kom igår :)
Fixade golvet och idag var han här igen.
Skulle åka och hämta vårat kakel också :)
Heja Hantverkargrabben!
D.s
Hajk, ingen hit!
Jag hade GÖÖÖR-SVÅRT att somna igår.
Den där boken jag läser är GRYMT läskig och går inte att sluta läsa, för den är så spännade.
Andarna kryper närmare och jag kryper nästan ur mitt skinn.
Jag låg som en kålmask och vred mig när jag skulle sova och fick för mig både det ena och andra.
TILLSLUT somnade jag.
Och vaknade 01.46 av att telefonen ringde och ringde och ringde och ringde...
Jag flög upp ur sängen och tog telefonen i vardagsrummet.
Det var HAJK-sonen.
Vad har hänt undrade jag?
"Kan jag få Dennys mobilnummer?"
Va, nej han sover, vad har hänt?
"Nä, han sover inte, han är påväg ut för att hämta mig, jag har redan pratat med honom, jag vill hem!
Jag kan inte sova."
Skojar du?
"Nä."
Jag gick upp igen och såg att sambo och bil var borta.
Var är du?
"Sandviken!"
Sandviken, men va fan, det är ju 5½ mil, har han åkt iväg för att hämta dig klockan halv 2 och du är i Sandviken?
"Ja."
"Jag kan inte sova."
Jag kan ju säga så här...
Min sambo är ju MYCKET SNÄLLARE än vad jag är!
Mitt motto var:
För fan, sluta trixa och gå och lägg dig.
Sambon sticker iväg som en TRYGG KAPTEN i strid och hämtar hem en SÅRAD soldat.
Jag hade sagt:
Ligg och förblöd, skyll dig själv att du sprang på granaten ;)
Nä, inte riktigt, men hallå...
Först låg jag och var orolig för att det skulle vara halt på vägen och att dom skulle köra av och dö.
Sen kom jag och tänka på spöken också så då kunde jag definivt inte somna.
Sen somnade jag visst ändå och hörde inte när dom kom hem.
När jag idag frågade varför han ville hem så var förklaringen:
"Nämen alltså jag kände att jag kan bara inte SOVA I SOVSÄCK."
Och så hade han tydligen blivit kass i magen av att ha druckit eller ätit mjölkprodukter som inte var laktosfria...
Så då kan man ju inte FISA så mycket heller.
Alltså ville han hem.
Jaha...
Att sova i sovsäck och inte kunna fisa kan alltså STÄLLA TILL DET REJÄLT!
Så mötte vi släkt till sonen idag, och sonen berättade HAJK-STORYN.
Hon sa:
"Lika bra att erkänna direkt att du hade hemlängtan!"
Tack för den, tänkte jag ;)
Idag vaknade jag och nacken kändes helt ok :)
Fixade dusch utan problemo och gick till sjukgymnasten.
OCH ÖVERLEVDE hans STOL också.
Berättade om mina braiga dagar.
Förutom igår då, men han blev glad att det lossnat värkmässigt lite för mig.
Att jag kan vara värkfri när jag vilar och inte anstränger mig.
Inte ha värken konstant.
Det blir ett andningshål, som jag skrev igår.
Och jag var glad.
Vi pratade länge och så fick jag tid till KBT-terapeuten imorgon på eftermiddagen.
Jag blev glad att det äntligen fanns tid.
Någon att bolla "nästa" ångest som dykt upp nu.
Dvs att jag är rädd att det ska gå tillbaka igen, att jag ska göra något, belasta för mycket och att allt ska vara tillbaka på noll.
Men imorgon så skall jag dit och sedan en sväng och träffa mina arbetskamrater när jag ändå är på Korpen.
Så blev det en promenad hem.
Vilade nacken och armarna lite.
Väckte sonen och sambon vid 11.10.
Sambon hade städdag idag och jag hade lovat att försvinna med sonen till bibblan några timmar.
Så han fick städa ifred.
Innan vi hann stick så ringde en vän.
Och vi uppdaterade oss på varandra.
Och jag fick höra både ett och annat som fick mig att tänka:
Vilka ...FULT ORD... människor det finns...
Usch.
Hon ville träffas men jag kände att om jag och sonen skulle ut på vårat lilla äventyr så skulle jag förmodligen vara NACKAD när jag kom hem.
Det får bli en annan dag.
Jag hade rätt.
Jag och sonen promenerade ner till bibblan och han hämtade ut sin bok som vi beställt.
Sonen gjorde dessutom ett vuxensteg idag.
Han skaffade sig ett EGET LÅNEKORT!!!!!
STORT!
Och han är supermallig :)
Efter det gick vi till "Kaffe & Chokaldbutiken" och fikade.
Sonen beställde PRALINER och varm choklad.
Jag drack för första gången i mitt liv RÄTTVISEMÄRKT kaffe och macka.
Kaffet var inte SÅ GOTT, men jag överlevde ;)
Vi hade det jättemysigt, men min nacke började GE UPP för dagen.
Promenad hem, via Lekstugan, och nu blir det bara att ta det lugnt.
Så det är bra imorgon igen :)
Och hantverkarna...
Dom dök inte upp idag heller!
Mamma fick tokspel och ringde.
Då påstod golvföretaget att det hade varit en hantverkare här igår.
"NEJ, sa min kära mor, husägaren.
Vi var hemma igår, allihopen i huset och det har inte varit NÅGON här igår.
"Jaha, sa golvföretaget, men DET SA .... att han var!"
INGEN var här.
"Nähe, nä, då får jag prata med dom då´ra."
Det var klockan 10.00 och ingen hantverkare dök upp resten av dagen.
Jag skrev K-KSUGARE igår.
Idag skriver jag...
Jag kommer inte på något ord som är FULT NOG ;)
Nu ska jag vila mina armar och min nacke.
Sticka lugnt.
Den där boken jag läser är GRYMT läskig och går inte att sluta läsa, för den är så spännade.
Andarna kryper närmare och jag kryper nästan ur mitt skinn.
Jag låg som en kålmask och vred mig när jag skulle sova och fick för mig både det ena och andra.
TILLSLUT somnade jag.
Och vaknade 01.46 av att telefonen ringde och ringde och ringde och ringde...
Jag flög upp ur sängen och tog telefonen i vardagsrummet.
Det var HAJK-sonen.
Vad har hänt undrade jag?
"Kan jag få Dennys mobilnummer?"
Va, nej han sover, vad har hänt?
"Nä, han sover inte, han är påväg ut för att hämta mig, jag har redan pratat med honom, jag vill hem!
Jag kan inte sova."
Skojar du?
"Nä."
Jag gick upp igen och såg att sambo och bil var borta.
Var är du?
"Sandviken!"
Sandviken, men va fan, det är ju 5½ mil, har han åkt iväg för att hämta dig klockan halv 2 och du är i Sandviken?
"Ja."
"Jag kan inte sova."
Jag kan ju säga så här...
Min sambo är ju MYCKET SNÄLLARE än vad jag är!
Mitt motto var:
För fan, sluta trixa och gå och lägg dig.
Sambon sticker iväg som en TRYGG KAPTEN i strid och hämtar hem en SÅRAD soldat.
Jag hade sagt:
Ligg och förblöd, skyll dig själv att du sprang på granaten ;)
Nä, inte riktigt, men hallå...
Först låg jag och var orolig för att det skulle vara halt på vägen och att dom skulle köra av och dö.
Sen kom jag och tänka på spöken också så då kunde jag definivt inte somna.
Sen somnade jag visst ändå och hörde inte när dom kom hem.
När jag idag frågade varför han ville hem så var förklaringen:
"Nämen alltså jag kände att jag kan bara inte SOVA I SOVSÄCK."
Och så hade han tydligen blivit kass i magen av att ha druckit eller ätit mjölkprodukter som inte var laktosfria...
Så då kan man ju inte FISA så mycket heller.
Alltså ville han hem.
Jaha...
Att sova i sovsäck och inte kunna fisa kan alltså STÄLLA TILL DET REJÄLT!
Så mötte vi släkt till sonen idag, och sonen berättade HAJK-STORYN.
Hon sa:
"Lika bra att erkänna direkt att du hade hemlängtan!"
Tack för den, tänkte jag ;)
Idag vaknade jag och nacken kändes helt ok :)
Fixade dusch utan problemo och gick till sjukgymnasten.
OCH ÖVERLEVDE hans STOL också.
Berättade om mina braiga dagar.
Förutom igår då, men han blev glad att det lossnat värkmässigt lite för mig.
Att jag kan vara värkfri när jag vilar och inte anstränger mig.
Inte ha värken konstant.
Det blir ett andningshål, som jag skrev igår.
Och jag var glad.
Vi pratade länge och så fick jag tid till KBT-terapeuten imorgon på eftermiddagen.
Jag blev glad att det äntligen fanns tid.
Någon att bolla "nästa" ångest som dykt upp nu.
Dvs att jag är rädd att det ska gå tillbaka igen, att jag ska göra något, belasta för mycket och att allt ska vara tillbaka på noll.
Men imorgon så skall jag dit och sedan en sväng och träffa mina arbetskamrater när jag ändå är på Korpen.
Så blev det en promenad hem.
Vilade nacken och armarna lite.
Väckte sonen och sambon vid 11.10.
Sambon hade städdag idag och jag hade lovat att försvinna med sonen till bibblan några timmar.
Så han fick städa ifred.
Innan vi hann stick så ringde en vän.
Och vi uppdaterade oss på varandra.
Och jag fick höra både ett och annat som fick mig att tänka:
Vilka ...FULT ORD... människor det finns...
Usch.
Hon ville träffas men jag kände att om jag och sonen skulle ut på vårat lilla äventyr så skulle jag förmodligen vara NACKAD när jag kom hem.
Det får bli en annan dag.
Jag hade rätt.
Jag och sonen promenerade ner till bibblan och han hämtade ut sin bok som vi beställt.
Sonen gjorde dessutom ett vuxensteg idag.
Han skaffade sig ett EGET LÅNEKORT!!!!!
STORT!
Och han är supermallig :)
Efter det gick vi till "Kaffe & Chokaldbutiken" och fikade.
Sonen beställde PRALINER och varm choklad.
Jag drack för första gången i mitt liv RÄTTVISEMÄRKT kaffe och macka.
Kaffet var inte SÅ GOTT, men jag överlevde ;)
Vi hade det jättemysigt, men min nacke började GE UPP för dagen.
Promenad hem, via Lekstugan, och nu blir det bara att ta det lugnt.
Så det är bra imorgon igen :)
Och hantverkarna...
Dom dök inte upp idag heller!
Mamma fick tokspel och ringde.
Då påstod golvföretaget att det hade varit en hantverkare här igår.
"NEJ, sa min kära mor, husägaren.
Vi var hemma igår, allihopen i huset och det har inte varit NÅGON här igår.
"Jaha, sa golvföretaget, men DET SA .... att han var!"
INGEN var här.
"Nähe, nä, då får jag prata med dom då´ra."
Det var klockan 10.00 och ingen hantverkare dök upp resten av dagen.
Jag skrev K-KSUGARE igår.
Idag skriver jag...
Jag kommer inte på något ord som är FULT NOG ;)
Nu ska jag vila mina armar och min nacke.
Sticka lugnt.
? kg, check...
En liten vän brukar blogga om sin viktnedgång ibland...
Nu ska jag också blogga om vikten, men då handlar det om viktuppgång!
Jag har inte rört mig mycket de senaste veckorna.
Inte på långa vägar som jag brukar göra.
Det har ju blivit mycket SOFFA, om jag säger så.
OCH bilåkande.
TRÖSTÄTNING har jag också ägnat mig åt.
Godis, mackor och glass har mulats in.
Yepp.
Om man tänker sig EGENSPORTANDE så har jag ju gjort lite sådant.
Men utan fart och utan längd.
Jag har inte jobbat, vilket skalar bort en hel del motion bara där.
För på mitt jobb blir det mycket rörelse, oftast.
Så cyklar jag till och från jobbet.
Cykla kan jag inte heller göra med mina armar, noll cykling alltså.
Lägger man då till allt jag brukar göra här hemma, typ städning, handla, tvätt, pyssel, aktiviteter så har jag inte gjort mycket av den varan heller.
Som ni vet ;)
Inte mycket rörelse alls.
Jag har fyst runt i mysbyxor och inte haft på mig ett par riktiga jeans på evigheter utan jeans med gummiband.
Ingen måttstock alltså på OM jag har lagt på mig.
Alltså att jag känt att byxorna spänt i byxlinningen.
Idag kände jag att jag måste väga mig.
Bara för att se och förmodligen få en chock.
Och DET FICK jag...
Efter att ha suttit MESTADELS av tiden, tröstätit och gjort minimalt i NIO veckor så har jag bara lagt på mig KNAPPT 2 kg!!!!
Jag blev superförvånad och glad.
Jag hade faktiskt förväntat mig 5-6 kg minst.
Men 1.8 kg var allt :)
ALLTID NÅGOT!
Springer jag väl av mig så småningom.
Och så får jag sluta tröstäta ONÖDIGA saker.
För jag är ju knappast "Fit for fight" och kan börja leva "mitt vanliga aktiva liv" ännu.
Jag och sambon var och handlade nyss.
FRUKT var ordet för dagen ;)
Jag var SÅ SUGEN och kände lukten av GODIS-RAD-HYLLAN.
Men stod emot.
Och försökte koncentrera mig på dom där "MUMSIGA" satsumaserna jag hade köpt ;)
Satsumas Vs Godis, yeah right.
Satsumasen VANN, men det SÖG i godistarmen när jag gick ut från affären.
Eller rättare sagt FLYDDE ut ur affären.
Jag tänkte på dom där 1.8 kg och mediterade SATSUMAS istället.
"Frukt är godis", en gammal FIN SLOGAN.
Men i min värld så är godis GODIS...
Så det så ;)
Nacken har varit URDÅLIG idag.
Och som jag förutspådde i morse så är jag inte LIKA uppåt och käck angående min smärta nu, som jag var i morse :(
Att jag skulle stå ut bättre bara för att jag har haft några bra dagar.
Cujo is back.
Men imorgon är en nyar dag och kanske bättre än idag.
I hope.
Hantverkarna...
Nä, dom dök inte upp idag alls.
Heller.
Jag och morsan bestämde att vi inte skulle ringa idag.
Utan vi avvaktar tills imorgon.
Det som är synd är att nu KAN MAN ju inte VARA TREVLIG LÄNGRE.
När dom väl kommer hit och jobbar.
Vi är ju så djävla förbannade, att den som visar sig här får ju en hel del SKÄLL.
Och det är INTE BARA JAG som skäller då, vill jag bara tillägga.
Sticka lugnt.
Cujo + Doris = Madde
Idag är en dålig dag, värkmässigt.
Jag hoppades att det kanske skulle lätta om jag tog en promenad, som igår...
Men det har det inte gjort :(
Det blev snarare värre.
Den här värken är bra konstig faktiskt för jag vet ALDRIG åt vilket håll den ska "gå" från dag till dag.
Vissa dagar funkar vissa saker som lättnad, och nästa dag funkar det inte.
MEN...
Just nu känns det lite som när man har ett spädbarn...
Om bebisen varit djäkligt besvärlig någon dag, skrikigt mycket, man har inte fått sovit på några nätter eller vad det nu kan vara...
Så får man en dag med lugn och en natt man får sova ut...
DÅ orkar man lite till.
Lite så känns det med nacken också.
Jag har haft rätt bra dagar bakom mig och så kommer ett bakslag, men jag har hunnit fått lite "värkandrum" då orkar jag med lite till.
Fast frågar ni mig klockan 19 ikväll, så kanske jag inte håller med om det jag skriver nu.
Det blir en lugn dag i mysbyxor.
As usual ;)
Sonen for iallafall iväg på Hajk.
( Häj å välkomna ti HAJK!
Id´a ska vi prate om hästar, men inte vicke hästar sum hälst...
Utan FLODHÄSTAR... )
Skall föreställa SKRIVEN, bred, VÄRMLÄNDSKA.
Jag var bara tvungen ;)
Bra att det blev så, med tanke på att nacken känns av.
Han kommer imorgon på eftermiddagen.
Doris dök upp igår igen.
Jag gav kaninen mat.
Skar lite sallad, lämnade kylskåpsdörren öppen.
TÄNKTE när jag gick in i vardagsrummet:
Jag måste gå ut och plocka i ordning i köket och stänga kylskåpet...
Gav kaninen mat och satte mig i soffan och såg på "X-Men" med sambon.
Några timmar senare kryper jag i säng och hör sambon gå ut i köket.
DÅ...
Kommer jag på att jag glömt kylskåp och plocka iordning.
Ropar till sambon:
Står kylskåpet öppet där ute?
Fastän jag visste att det skulle göra det.
"JA, säger han."
Fan också.
Men TRÖSTADE mig och sambon med att det var BÄTTRE att det var kylen som jag glömt stänga och inte FRYSEN.
Då hade det blivit JÄTTEJOBBIGT ;)
Alltid något.
På min mail, efter mitt inlägg om mig själv som Doris fick jag några rader där det stod:
"En galen rabiessmittad hund med Dorisminne.
Jag ser framför mig en galen hund med fradgan sprutandes ur munnen som springer runt, runt i cirkel och jagar sin egen svans, och har glömt VARFÖR den är GALEN och VAD den jagar.
Känns det bekant? "
Spot on!
Jag BARA ÄLSKAR sådanadäringa härliga analyser på sådant som jag skriver om mig själv.
Stort, stort asgarv.
Nu ska jag vila mina armar och nacken.
Sticka lugnt.
P.s.
Jo, hantverkarna...
Som i FREDAGS, efter en halv dags arbete PÅ HELA VECKAN, LOVADE på heder och samvete att dom skulle köra igång och gjuta golv idag...
Har INTE dykt upp och nu visar klockan 11.36...
Ursäkta min SVENSKA men:
Djävla k-ksugare.
Förlåt.
D.s.
Over all...
Over all...
Det blev en bättre dag än jag förväntat mig :)
Jag gick en liten promenad i regnet på förmiddagen.
Filosoferade runt muren.
Värken lättade.
Kom hem och tittade på repriser på tv.
Som jag missat i veckan ;)
BIZZY WEEK med SÅ mycket tv, som ni alla vet.
Jag hinner inte riktigt med ALLA program.
Värk och rastlös vid 17-tiden.
Då gick jag faktiskt en liten promenad till och tittade på solnedgången på Klinten.
Luft i lungorna igen, vacker utsikt och humöret steg.
Värken lättade.
Upp och ner under dagen och nu har jag värk igen...
Men jag har haft andningshål och då är det HELT OK.
Faktiskt.
Så pratade jag med sonen.
Jag har pratat med honom nästan varje dag nu, eftersom vi knappt har setts.
Idag...
Efter att ha DISSAT ett HAJK-förslag när det var aktuellt att anmäla sig...
För typ längesedan.
Så meddelar sonen idag att han vill åka ändå.
Ok.
Typiskt.
Jag sa att det fick han och pappsen fixa imorgon i såfall.
OM det gick att ordna.
Jag har ju redan tackat nej, på sonens order, och vill inte ringa och trassla imorgon när HELA fritidspersonalen ska iväg med 100 ungar.
Plus kanske Joar också då.
Ja, JAG vill inte vara den som ringer och krånglar.
Han kommer på tisdag, OM han åker imorgon.
Så ringde min lilla Chif idag :)
Vi snickesnackade ditten och datten.
Jag tyckte att vi skulle ha party, hon och jag, så fort jag kan börja jobba igen.
Jag längtar till mitt jobb.
Till Chifen, min arbetskompisar, att vara "in the game" igen.
Så på min "När-jag-blir-frisk-list" står nu:
1. Ha en partydag med Chifen, min första arbetsdag.
2. Köpa den där underbara stickboken, när jag går hem.
Jag jobbar på nr 3 och nästföjande punkter.
Nu sitter jag och ser på filmen "Sex and the City".
Riktigt bra faktiskt.
Och jag vill köpa nya kläder.
Och åka på semester med mina bästa vänner :)
Sticka lugnt.
Det blev en bättre dag än jag förväntat mig :)
Jag gick en liten promenad i regnet på förmiddagen.
Filosoferade runt muren.
Värken lättade.
Kom hem och tittade på repriser på tv.
Som jag missat i veckan ;)
BIZZY WEEK med SÅ mycket tv, som ni alla vet.
Jag hinner inte riktigt med ALLA program.
Värk och rastlös vid 17-tiden.
Då gick jag faktiskt en liten promenad till och tittade på solnedgången på Klinten.
Luft i lungorna igen, vacker utsikt och humöret steg.
Värken lättade.
Upp och ner under dagen och nu har jag värk igen...
Men jag har haft andningshål och då är det HELT OK.
Faktiskt.
Så pratade jag med sonen.
Jag har pratat med honom nästan varje dag nu, eftersom vi knappt har setts.
Idag...
Efter att ha DISSAT ett HAJK-förslag när det var aktuellt att anmäla sig...
För typ längesedan.
Så meddelar sonen idag att han vill åka ändå.
Ok.
Typiskt.
Jag sa att det fick han och pappsen fixa imorgon i såfall.
OM det gick att ordna.
Jag har ju redan tackat nej, på sonens order, och vill inte ringa och trassla imorgon när HELA fritidspersonalen ska iväg med 100 ungar.
Plus kanske Joar också då.
Ja, JAG vill inte vara den som ringer och krånglar.
Han kommer på tisdag, OM han åker imorgon.
Så ringde min lilla Chif idag :)
Vi snickesnackade ditten och datten.
Jag tyckte att vi skulle ha party, hon och jag, så fort jag kan börja jobba igen.
Jag längtar till mitt jobb.
Till Chifen, min arbetskompisar, att vara "in the game" igen.
Så på min "När-jag-blir-frisk-list" står nu:
1. Ha en partydag med Chifen, min första arbetsdag.
2. Köpa den där underbara stickboken, när jag går hem.
Jag jobbar på nr 3 och nästföjande punkter.
Nu sitter jag och ser på filmen "Sex and the City".
Riktigt bra faktiskt.
Och jag vill köpa nya kläder.
Och åka på semester med mina bästa vänner :)
Sticka lugnt.
Dagen redan spikad.
Ja, idag är dagen redan spikad.
Jag har ont.
Ibland vaknar jag och så vet jag redan hur dagen kommer bli.
Känns trist.
Bättre om ONTET kommer under dagen eller att jag gjort något som triggar igång det.
Men jag gillar INTE att VAKNA och ha ont på en gång.
Då blir det en skitdag.
Åsso regnar det.
Inte kan jag, just nu iallafall, gå ut och gå.
Distrahera ontet.
Känns skit det med.
Gnäll, gnäll, gnäll.
"Tog" en ny bild på mig själv idag.
Självporträtt.
Jag, ritad av mig, fotad av mig.
Jag med ont i nacke, fjättrade armar.
Fast nackkrage har jag ju inte i verkliga livet förstås.
Det är mer som en symbolisk markering bara.
Har virkat lite igår förresten.
Ja, alltid något.
Några varv blev, det innan det tog stopp.
Så skittrist det med.
Jag vill SÅ MYCKET, men kan så litet.
Så...
Nä, jag ska försöka ta mig ut en sväng.
Jag står inte UT annars.
Sticka lugnt.
Jag har ont.
Ibland vaknar jag och så vet jag redan hur dagen kommer bli.
Känns trist.
Bättre om ONTET kommer under dagen eller att jag gjort något som triggar igång det.
Men jag gillar INTE att VAKNA och ha ont på en gång.
Då blir det en skitdag.
Åsso regnar det.
Inte kan jag, just nu iallafall, gå ut och gå.
Distrahera ontet.
Känns skit det med.
Gnäll, gnäll, gnäll.
"Tog" en ny bild på mig själv idag.
Självporträtt.
Jag, ritad av mig, fotad av mig.
Jag med ont i nacke, fjättrade armar.
Fast nackkrage har jag ju inte i verkliga livet förstås.
Det är mer som en symbolisk markering bara.
Har virkat lite igår förresten.
Ja, alltid något.
Några varv blev, det innan det tog stopp.
Så skittrist det med.
Jag vill SÅ MYCKET, men kan så litet.
Så...
Nä, jag ska försöka ta mig ut en sväng.
Jag står inte UT annars.
Sticka lugnt.
Mitt närminne är så Doris...
Jag börjar likna Doris i "Hitta Nemo".
Mitt närminne är SÅ Doris, så det är läskigt.
Jag tror att min hjärna, efter att ha gått här hemma utan VIDARE stimulans, håller på att dö totalt.
Kan bero på smärtan i nacken också.
Ja, tydligen.
Påstod min sjukgymnast iallafall.
Han drog någe logistik om det där, sist jag var där.
För jag BÖRJAR känna mig djävligt pantad.
Nog för att jag kan ha upplevts som OKONCENTRERAD vid tillfällen förut, men NU är det rent skrämmande.
Tex hade jag ett samtal med en vän härom dagen.
Jag frågade henne SAMMA SAK tre gånger, under samtalet.
Tillslut påpekade hon det.
Och jag kom inte ens ihåg att jag redan ställt samma fråga tre gånger OCH fått svar.
Hjälp.
En annan sak jag upptäckt är att jag slänger RENA KLÄDER i tvättkorgen.
Exempel:
Jag tar ut något ur garderoben eller byrålådan som är rent.
Provar, bestämmer mig för att det där vill jag inte ha på mig.
Av med plagget och så slänger jag det i tvättkorgen.
?
Fastän det är rent.
Igår gjorde jag det TVÅ gånger, på raken.
Så när vi skulle tvätta på kvällen tänkte jag:
Men det där tog jag ju ur garderoben i morse och jag ville inte ha det...
Hängde jag inte tillbaka det i garderoben?
Nä.
Det gjorde jag uppenbarligen inte.
Jag slängde det i tvättkorgen.
Skrämmande.
Doris, jag säger bara Doris...
Jag måste lära mig SCHACK tror jag.
Det ska ju vara toppen för hjärnan har jag bestämt för mig.
Håller Alzheimer någelunda borta.
Och det kräver minimal ARM-ANSTRÄNGNING.
Fortsätter det i den här takten har jag nog glömt bort familj, släkt, vänner och jobb inom en snar framtid.
Och mig själv med för den delen.
En sväng runt ett SJÖGRÄS och mitt minne är lika blankt som ett vitt A4-papper ;)
Sticka lugnt.
Mitt närminne är SÅ Doris, så det är läskigt.
Jag tror att min hjärna, efter att ha gått här hemma utan VIDARE stimulans, håller på att dö totalt.
Kan bero på smärtan i nacken också.
Ja, tydligen.
Påstod min sjukgymnast iallafall.
Han drog någe logistik om det där, sist jag var där.
För jag BÖRJAR känna mig djävligt pantad.
Nog för att jag kan ha upplevts som OKONCENTRERAD vid tillfällen förut, men NU är det rent skrämmande.
Tex hade jag ett samtal med en vän härom dagen.
Jag frågade henne SAMMA SAK tre gånger, under samtalet.
Tillslut påpekade hon det.
Och jag kom inte ens ihåg att jag redan ställt samma fråga tre gånger OCH fått svar.
Hjälp.
En annan sak jag upptäckt är att jag slänger RENA KLÄDER i tvättkorgen.
Exempel:
Jag tar ut något ur garderoben eller byrålådan som är rent.
Provar, bestämmer mig för att det där vill jag inte ha på mig.
Av med plagget och så slänger jag det i tvättkorgen.
?
Fastän det är rent.
Igår gjorde jag det TVÅ gånger, på raken.
Så när vi skulle tvätta på kvällen tänkte jag:
Men det där tog jag ju ur garderoben i morse och jag ville inte ha det...
Hängde jag inte tillbaka det i garderoben?
Nä.
Det gjorde jag uppenbarligen inte.
Jag slängde det i tvättkorgen.
Skrämmande.
Doris, jag säger bara Doris...
Jag måste lära mig SCHACK tror jag.
Det ska ju vara toppen för hjärnan har jag bestämt för mig.
Håller Alzheimer någelunda borta.
Och det kräver minimal ARM-ANSTRÄNGNING.
Fortsätter det i den här takten har jag nog glömt bort familj, släkt, vänner och jobb inom en snar framtid.
Och mig själv med för den delen.
En sväng runt ett SJÖGRÄS och mitt minne är lika blankt som ett vitt A4-papper ;)
Sticka lugnt.
Vill ha en stickbok och en bakmaskin!
Idag har det varit en "MITTEMELLANDAG".
Dvs inte lika illa värk i nacken som igår.
Fast inte lika bra som i förrgår.
Men UTHÄRDLIG.
Mamma skjutsade mig till bokhandeln för jag behövde kopiera papper till FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Dom har SLARVAT bort min första sjukskrivning, så jag har ännu inte fått ett godkänade att jag ska få pengar.
Jag vet att jag skickat in alla papper, men ett är alltså försvunnet.
Jag fixade det idag :(
Jag köpte den senaste John Ajvide Lindqvist boken också.
Nu har jag snart läst alla, och han är verkligen en ny favorit.
Jag sover med lampan tänd i hallen varje natt, för jag är verkligen LIVRÄDD att jag ska vakna upp och ha en DEMON i fejan ;)
En döing med iskall energi.
Jag inbillar mig alldeles för mycket och ändå kan jag inte sluta läsa.
Så hittade jag en annan bok jag bara MÅSTE HA!
Jag ska köpa den till mig själv i present när jag jobbat min första dag på jobbet igen.
När jag är frisk i nacke och axlar.
Jag hittade en stick och virkbok med UNDERBARA mönster.
"Sticka romantisk lantstil" av Ditte Larsen.
Den var inte allför dyr, 229 kronor, men jag måste spara pengar just nu.
Jag kan inte slösa för mycket, för jag vet ju inte hur länge jag ska ha det så här :(
Och så tänkte jag att det skulle kunna vara en liten morot att se framemot, att unna mig själv när jag blivit frisk.
Ja, den står HÖGST på önskelistan iallafall.
Så tog jag och morsan en tur in på Indiska.
Jag behövde en "baströja" i trikå.
Jag hittade en billig och provade lite annat.
Men varken nacken eller plånboken tillät att jag blev för långvarig där inne.
Prova kläder är som jag skrivit förut, INTE ett nöje nuförtiden.
Armar UPP, nacke av.
Så ser den bistra verkligheten ut.
Det blev den planerade baströjan ;(
Så kom vi hem och regnet upphörde.
Jag har ju inte varit ute och rört mig på länge så jag passade på.
Det blev en promenad runt muren.
Solen sken, det blev VARMT och inte många hade hunnit ut efter regnet :)
Jag fich NÄSTAN hela turen runt muren, FOLKFRI.
Hurra, det var underbart.
Så blev det den sedvanliga "3 minuterssoppan", som jag lever på just nu.
Egenkomponerad, får inte ta för lång tid och inte för mycket ARMARBETE.
( dvs det får inte bli en massa hackande och skärande )
Och så Ica´s "bake off fralla", med alla TILLSATSER och skit.
Som jag dessutom INTE ska äta för huden!!!
Der är alldeles för mycket salt, men jag kan ju inte baka eget SALTFRITT bröd så det får gå.
Jag äter ju hudmedicin så jag klarar mig ganska bra.
Men jag har ju brist på NYBAKAT bröd om jag säger så.
Så då känns det lite smarrigare att köra "bake off".
Jag önskar mig en BAKMASKIN så jag slipper hårt arm och axelarbete men ändå kan få mitt EGET BRÖD!
Jag vill inte bara bli frisk, köpa den där UNDERBARA boken, jag VILL VERKLIGEN ha en bakmaskin också.
Men SÅ rik är jag tyvärr inte så jag kan köpa mig det :(
Just idag iallafall.
Sticka lugnt.
Dvs inte lika illa värk i nacken som igår.
Fast inte lika bra som i förrgår.
Men UTHÄRDLIG.
Mamma skjutsade mig till bokhandeln för jag behövde kopiera papper till FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Dom har SLARVAT bort min första sjukskrivning, så jag har ännu inte fått ett godkänade att jag ska få pengar.
Jag vet att jag skickat in alla papper, men ett är alltså försvunnet.
Jag fixade det idag :(
Jag köpte den senaste John Ajvide Lindqvist boken också.
Nu har jag snart läst alla, och han är verkligen en ny favorit.
Jag sover med lampan tänd i hallen varje natt, för jag är verkligen LIVRÄDD att jag ska vakna upp och ha en DEMON i fejan ;)
En döing med iskall energi.
Jag inbillar mig alldeles för mycket och ändå kan jag inte sluta läsa.
Så hittade jag en annan bok jag bara MÅSTE HA!
Jag ska köpa den till mig själv i present när jag jobbat min första dag på jobbet igen.
När jag är frisk i nacke och axlar.
Jag hittade en stick och virkbok med UNDERBARA mönster.
"Sticka romantisk lantstil" av Ditte Larsen.
Den var inte allför dyr, 229 kronor, men jag måste spara pengar just nu.
Jag kan inte slösa för mycket, för jag vet ju inte hur länge jag ska ha det så här :(
Och så tänkte jag att det skulle kunna vara en liten morot att se framemot, att unna mig själv när jag blivit frisk.
Ja, den står HÖGST på önskelistan iallafall.
Så tog jag och morsan en tur in på Indiska.
Jag behövde en "baströja" i trikå.
Jag hittade en billig och provade lite annat.
Men varken nacken eller plånboken tillät att jag blev för långvarig där inne.
Prova kläder är som jag skrivit förut, INTE ett nöje nuförtiden.
Armar UPP, nacke av.
Så ser den bistra verkligheten ut.
Det blev den planerade baströjan ;(
Så kom vi hem och regnet upphörde.
Jag har ju inte varit ute och rört mig på länge så jag passade på.
Det blev en promenad runt muren.
Solen sken, det blev VARMT och inte många hade hunnit ut efter regnet :)
Jag fich NÄSTAN hela turen runt muren, FOLKFRI.
Hurra, det var underbart.
Så blev det den sedvanliga "3 minuterssoppan", som jag lever på just nu.
Egenkomponerad, får inte ta för lång tid och inte för mycket ARMARBETE.
( dvs det får inte bli en massa hackande och skärande )
Och så Ica´s "bake off fralla", med alla TILLSATSER och skit.
Som jag dessutom INTE ska äta för huden!!!
Der är alldeles för mycket salt, men jag kan ju inte baka eget SALTFRITT bröd så det får gå.
Jag äter ju hudmedicin så jag klarar mig ganska bra.
Men jag har ju brist på NYBAKAT bröd om jag säger så.
Så då känns det lite smarrigare att köra "bake off".
Jag önskar mig en BAKMASKIN så jag slipper hårt arm och axelarbete men ändå kan få mitt EGET BRÖD!
Jag vill inte bara bli frisk, köpa den där UNDERBARA boken, jag VILL VERKLIGEN ha en bakmaskin också.
Men SÅ rik är jag tyvärr inte så jag kan köpa mig det :(
Just idag iallafall.
Sticka lugnt.
Jag har tänkt idag.
Idag har jag tänkt.
Sambon och jag har pratat.
Och bestämt mig för att jag ska bli försiktig.
Som jag inte tänker gå in på här.
Men FÖRHOPPNINGSVIS kan jag skriva om det när "vinden har vänt".
Men klarspråk passar jag mig för ;)
Det finns VISSA saker jag bara kommer ta med mina vänner nu.
Håller det endast i slutna rum.
Blir nog bäst så.
Lät HIMLA KRYPTISKT och spännande det där ;)
Idag har jag spenderat tiden framför tv´n.
Jag har som jag skrev imorse, ONT.
Och så har det regnat hela dagen så jag har inte kunnat gå ut och gå.
Det är ju kallt som fan, så jag måste ha en tjock jacka och sedan regnrock på det.
Funkar inte med whiplash-nacke som ni förstår.
Annars är det ju parollen:
"Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder", som brukar gälla för mig.
Men inte för Madde med whiplash, som sagt.
Djävla öken.
Alltså var det bara tv-alternativet kvar idag.
EN HANTVERKARE dök upp efter lunch och har jobbat i badrummet sedan dess :)
WOW!!!!!!!!!!!!
Jag är dock förvånad att han inte gått hem ännu.
Klockan är ju snart 16 och det är fredag ;)
Han sticker nog snart.
Ja, jag tror fan att det blev tyst, JUST PRECIS NU.
Klockan är 15.58.
Då har han slutat TVÅ MINUTER förtidigt.
Det kom en annan gubbe förbi idag också.
Golvgubben.
Som LOVADE att han skulle dyka upp här på måndag och fixa golvet.
Vi som lever och bor här, FÅR VÄL SE.
Vi är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ skeptiska nu, att vi är MARINERADE i skeptisism ;)
Sticka lugnt.
Sambon och jag har pratat.
Och bestämt mig för att jag ska bli försiktig.
Som jag inte tänker gå in på här.
Men FÖRHOPPNINGSVIS kan jag skriva om det när "vinden har vänt".
Men klarspråk passar jag mig för ;)
Det finns VISSA saker jag bara kommer ta med mina vänner nu.
Håller det endast i slutna rum.
Blir nog bäst så.
Lät HIMLA KRYPTISKT och spännande det där ;)
Idag har jag spenderat tiden framför tv´n.
Jag har som jag skrev imorse, ONT.
Och så har det regnat hela dagen så jag har inte kunnat gå ut och gå.
Det är ju kallt som fan, så jag måste ha en tjock jacka och sedan regnrock på det.
Funkar inte med whiplash-nacke som ni förstår.
Annars är det ju parollen:
"Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder", som brukar gälla för mig.
Men inte för Madde med whiplash, som sagt.
Djävla öken.
Alltså var det bara tv-alternativet kvar idag.
EN HANTVERKARE dök upp efter lunch och har jobbat i badrummet sedan dess :)
WOW!!!!!!!!!!!!
Jag är dock förvånad att han inte gått hem ännu.
Klockan är ju snart 16 och det är fredag ;)
Han sticker nog snart.
Ja, jag tror fan att det blev tyst, JUST PRECIS NU.
Klockan är 15.58.
Då har han slutat TVÅ MINUTER förtidigt.
Det kom en annan gubbe förbi idag också.
Golvgubben.
Som LOVADE att han skulle dyka upp här på måndag och fixa golvet.
Vi som lever och bor här, FÅR VÄL SE.
Vi är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ skeptiska nu, att vi är MARINERADE i skeptisism ;)
Sticka lugnt.
Skulle jag vara avundsjuk?
Aldrig är jag väl SÅ POPPIS som när jag bloggar om brandisarna!
Jag förstår inte det...
Och jag blir SUPERNOJIG och undrar vem som läser.
Så mycket kompisar har jag bara inte ;)
Det bara "väller in" mail i min mailbox.
Nä, inte riktigt, men några fick jag ;)
I det ena stod det:
"Burn, baby burn..."
Och en Smileygubbe på det.
Jag vet INTE RIKTIGT hur jag ska tolka det.
Att jag ska brinna i helvetet för det jag skriver om brandisarna eller fortsätta i samma stil.
Köra på och såga, vara lite elak ;)
Jag gissar att det är det senaste, eftersom det är en smiley som avslutning.
I nästa mail stod det:
"Du är bara avundsjuk på Ojet!
För han har mycket större bröst än dig, fler tatueringar och så får han vara med på tv."
Just det...
Nä, brösten är jag inte så avundsjuk på, snarare COWBOYHATTEN!
DEN ville jag ha redan förra säsongen ;)
Och en person frågade vad det var för mening med att skriva om DASSRÄDDAR-SMURFEN?
Det hade tydligen ingen poäng.
Nä, det jag menade var att han i år har avancerat.
Från att behöva släcka dass så har han blivit brandmästare och får prata i walkie-talkie både i brandbilen och som räddningsledare.
Dela ut order.
Det såg PROFFSIGARE ut än att rädda dass.
Tyckte jag iallafall.
Det var väl typ det jag menade.
Inte SÅ KUL kanske.
Nog om dom där brandslangarna nu.
Min status idag är ONT.
Ont utan att jag gjort ett smack för att förtjäna det.
För jag har inte gjort ett dugg mer än duschat idag.
Men som jag skrev igår, jag är glad att jag fick gårdagen och jag TROR att det betyder att det går framåt.
Jag står ut några månader till om det blir fler dagar som gårdagen :)
Och idag tar jag det LUGNT.
Hantverkarna har inte dykt upp idag heller.
Vi ringer och ringer och ringer.
( Förlåt, MORSAN ringer och ringer )
Det LOVAS på heder och samvete dag efter dag att dom ska komma nästföljade dag.
INGEN dyker upp.
Nu måste jag sluta för jag har ont.
För ont.
Sticka lugnt.
Jag förstår inte det...
Och jag blir SUPERNOJIG och undrar vem som läser.
Så mycket kompisar har jag bara inte ;)
Det bara "väller in" mail i min mailbox.
Nä, inte riktigt, men några fick jag ;)
I det ena stod det:
"Burn, baby burn..."
Och en Smileygubbe på det.
Jag vet INTE RIKTIGT hur jag ska tolka det.
Att jag ska brinna i helvetet för det jag skriver om brandisarna eller fortsätta i samma stil.
Köra på och såga, vara lite elak ;)
Jag gissar att det är det senaste, eftersom det är en smiley som avslutning.
I nästa mail stod det:
"Du är bara avundsjuk på Ojet!
För han har mycket större bröst än dig, fler tatueringar och så får han vara med på tv."
Just det...
Nä, brösten är jag inte så avundsjuk på, snarare COWBOYHATTEN!
DEN ville jag ha redan förra säsongen ;)
Och en person frågade vad det var för mening med att skriva om DASSRÄDDAR-SMURFEN?
Det hade tydligen ingen poäng.
Nä, det jag menade var att han i år har avancerat.
Från att behöva släcka dass så har han blivit brandmästare och får prata i walkie-talkie både i brandbilen och som räddningsledare.
Dela ut order.
Det såg PROFFSIGARE ut än att rädda dass.
Tyckte jag iallafall.
Det var väl typ det jag menade.
Inte SÅ KUL kanske.
Nog om dom där brandslangarna nu.
Min status idag är ONT.
Ont utan att jag gjort ett smack för att förtjäna det.
För jag har inte gjort ett dugg mer än duschat idag.
Men som jag skrev igår, jag är glad att jag fick gårdagen och jag TROR att det betyder att det går framåt.
Jag står ut några månader till om det blir fler dagar som gårdagen :)
Och idag tar jag det LUGNT.
Hantverkarna har inte dykt upp idag heller.
Vi ringer och ringer och ringer.
( Förlåt, MORSAN ringer och ringer )
Det LOVAS på heder och samvete dag efter dag att dom ska komma nästföljade dag.
INGEN dyker upp.
Nu måste jag sluta för jag har ont.
För ont.
Sticka lugnt.
Jag är tacksam för idag & Brandisar :)
Det har verkligen varit en av dom bästa dagarna på länge.
Och jag känner mig glad.
Fast med GRÅTEN i halsen, om jag skall vara ärlig.
Jag vill att varje dag ska kännas så här.
Tyvärr kom det värk smygandes vid 19-tiden, men jag är ändå tacksam för dagen.
Liksom man är glad, och hoppas att det vänder för gott.
Det blev en tillfällig respit, så jag kunde andas ut lite.
Jag hoppas att stunderna blir FLER med mindre värk, fastän jag anstränger mig lite.
Kanske jag kan få en bra vecka med sonen nästa vecka om jag har tur.
Så hade jag samtal med en bästis efter S.O.S Gute och det höjde humöret också.
Och programmet...
Ja...
Jag vet inte om jag ens ska skriva något för det känns som JAG också upprepar mig...
Från FÖRRA året.
Alltså det är ju så mycket reprisbilder, reprissnack, reprismat och REPRISINTERVJUER så vi bara asgarvade här.
OCH via telefon.
Jag kommer förmodligen ALDRIG bli räddad av vare sig ambulansen eller brandisarna om dom läser detta.
Nu tror jag mig i och för sig inte vara SÅ stor och viktig bloggare så att hela världen läser mig men...
Man vet ju aldrig när man bor i en liten stad ;)
Jag kan ju börja med "Dassräddaren" Julle från förra säsongen.
Han har denna säsong avancerat till BRANDMÄSTARE :)
Han som släckte ett brinnande dass.
Han har förmodligen släckt fler bränder än bara det dasset, men han blev för evigt förknippad med dasset på skrubbs förra året.
Sen fick lille mjuka fine Ojet in en kontaktannons på bästa sändningstid, FÖR ANDRA ÅRET i rad.
Heja Ojet, att du bara vågar.
Fortfarande singel, trots förra årets superexponering i rutan?
Ofattbart!
Vi fick även se:
Ojet på stranden med bar överkropp.
Ojet på gymmet med bar överkropp.
Och tatueringar.
Ojet körandes i hans superdupercoola lilla bil från 70-talet.
Och så pratde Ojet om vem han umgås med...
Ja, det var hans barn i första hand.
Vad skönt...
För förra året hade ju Ojet GLÖMT BORT att barnen var det viktigaste i hans liv.
Då var det ju Kiteing som var på förstaplatsen.
Tills reporten undrade om inte barnen var viktigare än kiteing.
JOVISST JA...
Det var dom ju.
Nä, Ojet hade lärt sig läxan från förra året och svarade RÄTT detta år.
BARNEN är nr ETT.
Sen om han menade det, är ju en annan femma ;)
Mitt i programmet så kom det upp en liten ruta högst upp i vänster hörn på tv´n.
Där stod:
"Känner du gotlands sexigaste brandman?"
Svar: NEJ...
Jag tycker ingen av dom framstår som särskilt sexiga.
Snarare...
Hungriga träningsnarkomaner med konstig gotländsk dialekt, överdrivna och lite...
Nä, det sista jag tänkte, SKRIVER JAG INTE ;)
Så blev det YTTERLIGARE en repris.
Inhandling av midsommarmat.
GÄSP!!!!
Kom med någe nytt nu för fan!
Varför i hela världen filmar dom det där?
När dom gjorde det förra året och SÄNDE det förra året också.
Jag fattar ingenting.
Sambon och jag tjöt av skratt åt det med.
Och hela stationen åkte man ur huse till samma Ica Maxi som förra året och handlade.
Sen var det FEST & TRIVSELKOMITTÈN som gick ut i hagen och plockade blommor.
Och så fort som alla satt sig för att äta...
Gick larmet.
PRECIS som förra året.
Jisses.
Snopet killar ;)
Dom åkte ut och räddade två småkillar på en flotte.
Och tro det eller ej men brandisarna HINNER INTE MER ÄN IN för att släppa av grabbarna, så säger Fagis:
"Naj, hem å fortsätte med kaffedrickandet! "
Jepp, så sant som det är sagt...
MAGÄCKEN KALLAR, som så ofta på brandstationen.
Gapskratt igen.
Så var det lite från polisens verksamhet bland festande ungdomar i Åminne.
Dom patrullerade runt och hällde ut öl för kidsen.
Bra, tycker jag.
Så säger en av poliserna:
"Stämningen är väl ok, tycker jag."
Mmmm.
Tyckte nog INTE kidsen.
Hur mycket party blir det när snuten är med och sabbar?
Inte mycket party alls.
Men som sagt det var bara BRA tycker jag.
Kommer från ens som förmodligen hade kaxat rejält när jag var ung och snuten hade hällt ut min dricka ;)
Men nu är jag vuxen och då tycker jag annorlunda.
Nog om brandisarna och Kontaktannons-Ojet för idag.
Jag UNDRAR vilka NYINSPELADE REPRISAVSNITT vi får se nästa vecka?
Kanske dom kan laga någon NY MATRÄTT iallafall?
Jag, sambon och bästisen via telefon, lever på hoppet ;)
En LÅÅÅÅÅNG vecka tills nästa spännande avsnitt.
Hur ska jag stå ut?
Sticka lugnt.
Och jag känner mig glad.
Fast med GRÅTEN i halsen, om jag skall vara ärlig.
Jag vill att varje dag ska kännas så här.
Tyvärr kom det värk smygandes vid 19-tiden, men jag är ändå tacksam för dagen.
Liksom man är glad, och hoppas att det vänder för gott.
Det blev en tillfällig respit, så jag kunde andas ut lite.
Jag hoppas att stunderna blir FLER med mindre värk, fastän jag anstränger mig lite.
Kanske jag kan få en bra vecka med sonen nästa vecka om jag har tur.
Så hade jag samtal med en bästis efter S.O.S Gute och det höjde humöret också.
Och programmet...
Ja...
Jag vet inte om jag ens ska skriva något för det känns som JAG också upprepar mig...
Från FÖRRA året.
Alltså det är ju så mycket reprisbilder, reprissnack, reprismat och REPRISINTERVJUER så vi bara asgarvade här.
OCH via telefon.
Jag kommer förmodligen ALDRIG bli räddad av vare sig ambulansen eller brandisarna om dom läser detta.
Nu tror jag mig i och för sig inte vara SÅ stor och viktig bloggare så att hela världen läser mig men...
Man vet ju aldrig när man bor i en liten stad ;)
Jag kan ju börja med "Dassräddaren" Julle från förra säsongen.
Han har denna säsong avancerat till BRANDMÄSTARE :)
Han som släckte ett brinnande dass.
Han har förmodligen släckt fler bränder än bara det dasset, men han blev för evigt förknippad med dasset på skrubbs förra året.
Sen fick lille mjuka fine Ojet in en kontaktannons på bästa sändningstid, FÖR ANDRA ÅRET i rad.
Heja Ojet, att du bara vågar.
Fortfarande singel, trots förra årets superexponering i rutan?
Ofattbart!
Vi fick även se:
Ojet på stranden med bar överkropp.
Ojet på gymmet med bar överkropp.
Och tatueringar.
Ojet körandes i hans superdupercoola lilla bil från 70-talet.
Och så pratde Ojet om vem han umgås med...
Ja, det var hans barn i första hand.
Vad skönt...
För förra året hade ju Ojet GLÖMT BORT att barnen var det viktigaste i hans liv.
Då var det ju Kiteing som var på förstaplatsen.
Tills reporten undrade om inte barnen var viktigare än kiteing.
JOVISST JA...
Det var dom ju.
Nä, Ojet hade lärt sig läxan från förra året och svarade RÄTT detta år.
BARNEN är nr ETT.
Sen om han menade det, är ju en annan femma ;)
Mitt i programmet så kom det upp en liten ruta högst upp i vänster hörn på tv´n.
Där stod:
"Känner du gotlands sexigaste brandman?"
Svar: NEJ...
Jag tycker ingen av dom framstår som särskilt sexiga.
Snarare...
Hungriga träningsnarkomaner med konstig gotländsk dialekt, överdrivna och lite...
Nä, det sista jag tänkte, SKRIVER JAG INTE ;)
Så blev det YTTERLIGARE en repris.
Inhandling av midsommarmat.
GÄSP!!!!
Kom med någe nytt nu för fan!
Varför i hela världen filmar dom det där?
När dom gjorde det förra året och SÄNDE det förra året också.
Jag fattar ingenting.
Sambon och jag tjöt av skratt åt det med.
Och hela stationen åkte man ur huse till samma Ica Maxi som förra året och handlade.
Sen var det FEST & TRIVSELKOMITTÈN som gick ut i hagen och plockade blommor.
Och så fort som alla satt sig för att äta...
Gick larmet.
PRECIS som förra året.
Jisses.
Snopet killar ;)
Dom åkte ut och räddade två småkillar på en flotte.
Och tro det eller ej men brandisarna HINNER INTE MER ÄN IN för att släppa av grabbarna, så säger Fagis:
"Naj, hem å fortsätte med kaffedrickandet! "
Jepp, så sant som det är sagt...
MAGÄCKEN KALLAR, som så ofta på brandstationen.
Gapskratt igen.
Så var det lite från polisens verksamhet bland festande ungdomar i Åminne.
Dom patrullerade runt och hällde ut öl för kidsen.
Bra, tycker jag.
Så säger en av poliserna:
"Stämningen är väl ok, tycker jag."
Mmmm.
Tyckte nog INTE kidsen.
Hur mycket party blir det när snuten är med och sabbar?
Inte mycket party alls.
Men som sagt det var bara BRA tycker jag.
Kommer från ens som förmodligen hade kaxat rejält när jag var ung och snuten hade hällt ut min dricka ;)
Men nu är jag vuxen och då tycker jag annorlunda.
Nog om brandisarna och Kontaktannons-Ojet för idag.
Jag UNDRAR vilka NYINSPELADE REPRISAVSNITT vi får se nästa vecka?
Kanske dom kan laga någon NY MATRÄTT iallafall?
Jag, sambon och bästisen via telefon, lever på hoppet ;)
En LÅÅÅÅÅNG vecka tills nästa spännande avsnitt.
Hur ska jag stå ut?
Sticka lugnt.
Jag glömde ju kaninen...
Jag måste skriva lite till, för jag glömde ju kaninen, lille Leo.
Min lille Fnuffis :)
Jag fick en snilleblixt imorse.
Jag la ett lakan mellan mattan i matsalen och mattan i vardagsrummet.
Det blev som en liten bro.
Först var det FÖRSIKTIGT krypande som gällde.
En massa nosande.
Men sen...
När han fattade VIDDEN av att ha ÄNNU STÖRRE utrymme att röra sig på...
Då blev han helt galen och sprang fram och tillbaka som en galning.
Och gjorde SKUTT i luften av glädje.
Han tyckte det var hur kul som helst :)
När vi sedan tog bort lakanet för sambon skulle dammsuga...
Då satt han på kanten av vardagsrumsmattan och ville över igen.
Testade golvet men det gick ju inte för det är för halt för små pälsklädda tassar ;)
Den nyvunna friheten blev kortvarig och snabbt poppis.
Leo kryper över den MYSTISKA vita bron...
Scary, scary...
Piju...
Jag klarade mig och kom över helskinnad...
Hm, vad händer här?
Vad kan jag göra på den här mattan?
Och sedan vart det "helt normalt".
Stort utrymme att leka på och bra att kunna nafsa matte i strumporna.
Favoritsysselsättning när jag sitter vid matbordet och skriver nämligen ;)
Och jag som hade LOVAT mig själv att aldrig skaffa någor djur igen.
För det är så DJÄVLA jobbigt när dom dör eller blir sjuka.
Men, det är så svårt att låta bli att älska den här lille "tötnosen".
Han är en sådan liten ljustråle ;)
Och pussvänlig!
Sticka lugnt.
Min lille Fnuffis :)
Jag fick en snilleblixt imorse.
Jag la ett lakan mellan mattan i matsalen och mattan i vardagsrummet.
Det blev som en liten bro.
Först var det FÖRSIKTIGT krypande som gällde.
En massa nosande.
Men sen...
När han fattade VIDDEN av att ha ÄNNU STÖRRE utrymme att röra sig på...
Då blev han helt galen och sprang fram och tillbaka som en galning.
Och gjorde SKUTT i luften av glädje.
Han tyckte det var hur kul som helst :)
När vi sedan tog bort lakanet för sambon skulle dammsuga...
Då satt han på kanten av vardagsrumsmattan och ville över igen.
Testade golvet men det gick ju inte för det är för halt för små pälsklädda tassar ;)
Den nyvunna friheten blev kortvarig och snabbt poppis.
Leo kryper över den MYSTISKA vita bron...
Scary, scary...
Piju...
Jag klarade mig och kom över helskinnad...
Hm, vad händer här?
Vad kan jag göra på den här mattan?
Och sedan vart det "helt normalt".
Stort utrymme att leka på och bra att kunna nafsa matte i strumporna.
Favoritsysselsättning när jag sitter vid matbordet och skriver nämligen ;)
Och jag som hade LOVAT mig själv att aldrig skaffa någor djur igen.
För det är så DJÄVLA jobbigt när dom dör eller blir sjuka.
Men, det är så svårt att låta bli att älska den här lille "tötnosen".
Han är en sådan liten ljustråle ;)
Och pussvänlig!
Sticka lugnt.
En riktigt bra dag!!!!
Idag mina kära bloggläsare, har jag en riktigt BRA DAG!!!!!!!!!
Värkmässigt alltså.
Annars är den rätt trist, men ändå ;)
Idag har jag minimalt med värk.
Jag har en lätt, lätt värk som är helt överkomlig.
Detta TROTS att jag gjort aktiviteter som borde dragit igång det REJÄLT.
Jag tog efter morgonbestyren, en promenad till Comfortbutiken och beställde ett tvättställ.
Sedan hem och fixade kaninburen.
Det är i princip det enda "tunga" jag gör här hemma, fast det är ju inte så tungt.
Tidningspapper och halm.
Men det brukar vara en "igångtriggare" av värk.
Idag, lite värk bara :)
Sen åkte jag och morsan och handlade.
DET...
Brukar vara det värsta av allt faktiskt.
Jag gör ju inte mycket när vi handlar heller för det sköter morsan, men bilfärd och lite plockande med varor...
RENA RAMA DÖDEN!!!!
Jag fixade det också och har fortfarande minimalt med värk.
Kanske det där miraklet jag ber om, kan inträffa.
Jag känner mig försiktigt positiv igen.
Så har jag pratat med sjukgymnasten.
Och fick förklaring på det där med "sne kota" som läkaren slängde ur sig igår.
"Ingen sne kota, sa Mr Motomoto, det är lite fel förklaring."
Kortfattat:
Ett problem som uppstår när man inte rör på nacken "som vanligt" .
En LÅSNING i kotorna , pga av whiplashen.
En bieffekt som försvinner om whiplashen försvinner.
Inget man ser på en röntgen.
Han förklarade lite mer omkring det, men det orkar jag inte skriva.
MEN...
OK, då förstår JAG iallafall efter hans pedagogiska förklaring.
Och jag kände mig lugnad.
Jag trodde som vanligt att jag var HELT KÖRD i den här whiplashfrågan ;)
Nu tänker jag sluta skriva innan jag får jätteont här.
MEN...
Jag återkommer för ikväll är det ju...
Tataaaa, S.O.S Patetiska Gute ;)
Mitt favoprogram och då måste jag ha lite NACKE kvar att orka skriva ;)
Sticka lugnt.
Värkmässigt alltså.
Annars är den rätt trist, men ändå ;)
Idag har jag minimalt med värk.
Jag har en lätt, lätt värk som är helt överkomlig.
Detta TROTS att jag gjort aktiviteter som borde dragit igång det REJÄLT.
Jag tog efter morgonbestyren, en promenad till Comfortbutiken och beställde ett tvättställ.
Sedan hem och fixade kaninburen.
Det är i princip det enda "tunga" jag gör här hemma, fast det är ju inte så tungt.
Tidningspapper och halm.
Men det brukar vara en "igångtriggare" av värk.
Idag, lite värk bara :)
Sen åkte jag och morsan och handlade.
DET...
Brukar vara det värsta av allt faktiskt.
Jag gör ju inte mycket när vi handlar heller för det sköter morsan, men bilfärd och lite plockande med varor...
RENA RAMA DÖDEN!!!!
Jag fixade det också och har fortfarande minimalt med värk.
Kanske det där miraklet jag ber om, kan inträffa.
Jag känner mig försiktigt positiv igen.
Så har jag pratat med sjukgymnasten.
Och fick förklaring på det där med "sne kota" som läkaren slängde ur sig igår.
"Ingen sne kota, sa Mr Motomoto, det är lite fel förklaring."
Kortfattat:
Ett problem som uppstår när man inte rör på nacken "som vanligt" .
En LÅSNING i kotorna , pga av whiplashen.
En bieffekt som försvinner om whiplashen försvinner.
Inget man ser på en röntgen.
Han förklarade lite mer omkring det, men det orkar jag inte skriva.
MEN...
OK, då förstår JAG iallafall efter hans pedagogiska förklaring.
Och jag kände mig lugnad.
Jag trodde som vanligt att jag var HELT KÖRD i den här whiplashfrågan ;)
Nu tänker jag sluta skriva innan jag får jätteont här.
MEN...
Jag återkommer för ikväll är det ju...
Tataaaa, S.O.S Patetiska Gute ;)
Mitt favoprogram och då måste jag ha lite NACKE kvar att orka skriva ;)
Sticka lugnt.
Jag äger en dator :)
Jag börjar med överskriften...
Jag ÄGER numera en dator :)
Jag har FÅTT den dator jag alltid OCKUPERAR ;)
Den är ju sambons från början, och vi delade på den.
Sen fick han "ett så bra erbjudande" så han köpte en till.
Så då hade han två.
Denna, har jag och sonen delat på.
Idag när jag kom hem från läkaren så sa sambon att jag FICK den här.
Från och med idag är den min :)
Min alldeles, alldeles egna dator.
Varför han fick för sig att ge bort den just idag har jag ingen aning om...
För jag har ju som sagt ockuperat den i typ tre år.
Jag blev VÄLDIGT glad iallafall.
Även om den förmodligen kommer krascha vilken dag som helst, så är jag för första gången i mitt liv ägare till en dator.
Hurra!
Så var jag en snabbis införbi sonens skola, jag skulle lämna en bok han hade glömt här.
Jag kunde konstatera att sonen använder den där superfula mössan jag gjort åt honom...
Som jag trodde var mobbningsvarning på.
När jag sa det till en av mina bästisar idag, sa hon:
" Ja, bara att inse, VI har ingen aning om vad som är inne eller ute nuförtiden.
ÄVEN OM VI TROR att vi vet det."
Nä, så sant som det är sagt :)
På hantverkarfronten har det varit tomt idag med!!!!!
Men nu kan vi inte ens skratta åt det här.
Morsan ringde och var arg som ett djävla BI till Länsförsäkringar.
När hon återberättade samtalet för mig så hade hon nog låtit ungefär som Sverker i "Plus".
"E´re så, e´re så???"
"Ska det vara så här?"
Länsförsäkringar ringde PEAB och PEAB ringde upp morsan och bad om ursäkt...
För att dom bara jobbar en dag i veckan, TYP...
Men IMORGON...
DÅ ska det komma hantverkare, det LOVADE dom.
Ja...
Det ÅTERSTÅR att se, sa både jag och morsan i mun på varandra.
Sätter dom inte fart nu, då djäklar.
Det är ju bara klinkers och kakel som ska upp i ett badrum som är 2 gånger 2 meter.
Hallå...
Det är ju inte ett slott dom renoverar :(
Imorgon då alltså.
Så har jag varit hos läkaren.
Fortsatt sjukskrivning tills den 3/11.
Det var ett mycket bättre möte än sist, när han var superstressad och besöket kändes som fort in och fort ut.
Idag fick jag berätta hur läget var.
Och han undersökte mig lugnt och ordentligt.
Jag ska få samtalshjälp.
MEN...
Ingen MR-röntgen ännu.
Han tycker ÄNDÅ att det ser positivt ut.
Jahapp...
Och det som gjorde mig MEST förvirrad/orolig, var att han tyckte att en kota i ryggraden satt snett.
????
Jaha.
Men jag är ju röntgad och det såg ju bra ut!
????
"Ja, men det var inte alltid det syntes men det kändes som att den satt snett", och så mumlade han något mer som jag inte hörde.
????
Jag kommer inte ens ihåg hur vi avslutade det där samtalet, men MR-röntgen BORDE väl vara prioriterat kan jag tycka...
ISÅFALL.
Eller?
Jag fattar ingenting.
Skall jag gå här i tre veckor till och så är det en KOTA som är "tjall på"?
Jag ska ringa sjukgymnasten imorgon och prata med honom.
Sen ska jag ringa läkaren IGEN och försöka få lite ordning på detta.
Jag vill nog till en specialist snart för jag känner mig...
FÖRVIRRAD.
När är man "mogen" för en specialist i "Whiplash-världen" undrar jag?
Fan jag känner mig som en kula i ett flipperspel.
Var glada att ni inte är jag säger jag bara.
Sticka lugnt.
Jag ÄGER numera en dator :)
Jag har FÅTT den dator jag alltid OCKUPERAR ;)
Den är ju sambons från början, och vi delade på den.
Sen fick han "ett så bra erbjudande" så han köpte en till.
Så då hade han två.
Denna, har jag och sonen delat på.
Idag när jag kom hem från läkaren så sa sambon att jag FICK den här.
Från och med idag är den min :)
Min alldeles, alldeles egna dator.
Varför han fick för sig att ge bort den just idag har jag ingen aning om...
För jag har ju som sagt ockuperat den i typ tre år.
Jag blev VÄLDIGT glad iallafall.
Även om den förmodligen kommer krascha vilken dag som helst, så är jag för första gången i mitt liv ägare till en dator.
Hurra!
Så var jag en snabbis införbi sonens skola, jag skulle lämna en bok han hade glömt här.
Jag kunde konstatera att sonen använder den där superfula mössan jag gjort åt honom...
Som jag trodde var mobbningsvarning på.
När jag sa det till en av mina bästisar idag, sa hon:
" Ja, bara att inse, VI har ingen aning om vad som är inne eller ute nuförtiden.
ÄVEN OM VI TROR att vi vet det."
Nä, så sant som det är sagt :)
På hantverkarfronten har det varit tomt idag med!!!!!
Men nu kan vi inte ens skratta åt det här.
Morsan ringde och var arg som ett djävla BI till Länsförsäkringar.
När hon återberättade samtalet för mig så hade hon nog låtit ungefär som Sverker i "Plus".
"E´re så, e´re så???"
"Ska det vara så här?"
Länsförsäkringar ringde PEAB och PEAB ringde upp morsan och bad om ursäkt...
För att dom bara jobbar en dag i veckan, TYP...
Men IMORGON...
DÅ ska det komma hantverkare, det LOVADE dom.
Ja...
Det ÅTERSTÅR att se, sa både jag och morsan i mun på varandra.
Sätter dom inte fart nu, då djäklar.
Det är ju bara klinkers och kakel som ska upp i ett badrum som är 2 gånger 2 meter.
Hallå...
Det är ju inte ett slott dom renoverar :(
Imorgon då alltså.
Så har jag varit hos läkaren.
Fortsatt sjukskrivning tills den 3/11.
Det var ett mycket bättre möte än sist, när han var superstressad och besöket kändes som fort in och fort ut.
Idag fick jag berätta hur läget var.
Och han undersökte mig lugnt och ordentligt.
Jag ska få samtalshjälp.
MEN...
Ingen MR-röntgen ännu.
Han tycker ÄNDÅ att det ser positivt ut.
Jahapp...
Och det som gjorde mig MEST förvirrad/orolig, var att han tyckte att en kota i ryggraden satt snett.
????
Jaha.
Men jag är ju röntgad och det såg ju bra ut!
????
"Ja, men det var inte alltid det syntes men det kändes som att den satt snett", och så mumlade han något mer som jag inte hörde.
????
Jag kommer inte ens ihåg hur vi avslutade det där samtalet, men MR-röntgen BORDE väl vara prioriterat kan jag tycka...
ISÅFALL.
Eller?
Jag fattar ingenting.
Skall jag gå här i tre veckor till och så är det en KOTA som är "tjall på"?
Jag ska ringa sjukgymnasten imorgon och prata med honom.
Sen ska jag ringa läkaren IGEN och försöka få lite ordning på detta.
Jag vill nog till en specialist snart för jag känner mig...
FÖRVIRRAD.
När är man "mogen" för en specialist i "Whiplash-världen" undrar jag?
Fan jag känner mig som en kula i ett flipperspel.
Var glada att ni inte är jag säger jag bara.
Sticka lugnt.
En låååååååååååång dag.
Det har varit en lååååååång dag...
Och mycket spring har det blivit.
Jag började dagen med att gå till affären där jag hittat kakel till badrummet.
Jag fick nämligen se att dom skulle sälja ut just DET kaklet som jag valt ut :(
Våra EMINENTA hantverkare skulle ju beställa och hämta hem det men...
Här jobbas det ju EN DAG i veckan, så jag sa till rörmokaren som var här och jobbade igår att han fick mäta upp badrummet.
Så jag kunde gå och PAXA kakel och klinkers.
Så att inte affären säljer ut allt, och när våra SPEEDY-GONZALES hantverkare kommer och ska beställa kakel...
Så är det slut och det måste beställas hem nytt och det blir ÄNNU MER FÖRSENAT :(
Han mätte igår och jag fick ett papper med alla måtten.
Jag gick dit och pratade med den SUPERTREVLIGA tjejen som jobbar där :)
Snacka om drömexpedit säger jag bara.
Ingenting är problematiskt.
Hon skulle fixa allt och ställa undan åt oss.
Tack, sa jag, vet tyvärr inte NÄR dom kommer och hämtar det men...
"Inga problem, sa hon, det kan nog stå på lagret några ÅR.
Hem och piska på dom där hantverkarna nu... "
Jag knatade hem för att piska på.
Men IDAG har inga hantverkare dykt upp.
Det verkar onekligen som om våra hantverkare satt i system att jobba en dag i veckan på vårat viktiga, viktiga badrum.
SNÖRP, på munnen...
Nästa punkt på dagordningen var samtal med läkaren.
Skall dit imorgon, och idag var han väldigt lugn och lyssnade.
Det blir fortsatt sjukskrivning och samtalshjälp iallafall.
Och så ska vi diskutera röntgen.
Och han vart lite bekymrad över faktum att det inte har gått framåt alls den senaste månaden.
Ja...
Då är vi två.
Kanske tre om jag räknar i sjukgymnasten.
Så vilade jag, tog en dusch och sedan var det dags för just sjukgymnasten.
Drog allt som hänt och INTE hänt under hans semester.
Och mådde TJYVTJOCKT.
Hinner inte mer än ut från sjukgymnasten, så ringer en av mina bästisar :)
" E´ru färdig nu?"
Hon ville fika.
Ok, sa jag, men jag vill gå hem.
"Jag väntar, sa hon."
Så hon satt och väntade en 10 minuter tills jag dök upp.
Vi fikade, snackade skit och jag fick vila min värkande nacke.
För då hade liksom SUPERVÄRKEN så fint satt in, när jag lämnade Mr. Motomoto.
När hon pös iväg hade jag TYVÄRR ett sista uppdrag...
Tvättstället som jag och morsan så bra enats om igår, var restnoterat.
Till KANSKE vecka 46...
SKIT.
Ok, nä, här ska det ta MAX en vecka för tvättställsleverans OM hantverkssniglarna skulle få fart ;)
Så jag gick in på Comfort och kollade vad dom hade ett erbjuda.
Hittade likvärdigt och en hundring dyrare bara.
Och sedan gick jag till tygaffären.
Idag igen.
Jag satte mig i ett hörn och läste i mönsterkataloger.
I en timme.
Jag bara försvann och SYDDE I TANKEN.
Underbart.
Men verkligheten är ju krass som fan.
Fast jag kände mig glad att tänka på annat för en stund.
Bra mycket bättre än tv´n iallafall.
Jag har följdaktligen jätteont i nacken just nu men...
Jag hoppas på en bättre dag imorgon.
Sticka lugnt.
Och mycket spring har det blivit.
Jag började dagen med att gå till affären där jag hittat kakel till badrummet.
Jag fick nämligen se att dom skulle sälja ut just DET kaklet som jag valt ut :(
Våra EMINENTA hantverkare skulle ju beställa och hämta hem det men...
Här jobbas det ju EN DAG i veckan, så jag sa till rörmokaren som var här och jobbade igår att han fick mäta upp badrummet.
Så jag kunde gå och PAXA kakel och klinkers.
Så att inte affären säljer ut allt, och när våra SPEEDY-GONZALES hantverkare kommer och ska beställa kakel...
Så är det slut och det måste beställas hem nytt och det blir ÄNNU MER FÖRSENAT :(
Han mätte igår och jag fick ett papper med alla måtten.
Jag gick dit och pratade med den SUPERTREVLIGA tjejen som jobbar där :)
Snacka om drömexpedit säger jag bara.
Ingenting är problematiskt.
Hon skulle fixa allt och ställa undan åt oss.
Tack, sa jag, vet tyvärr inte NÄR dom kommer och hämtar det men...
"Inga problem, sa hon, det kan nog stå på lagret några ÅR.
Hem och piska på dom där hantverkarna nu... "
Jag knatade hem för att piska på.
Men IDAG har inga hantverkare dykt upp.
Det verkar onekligen som om våra hantverkare satt i system att jobba en dag i veckan på vårat viktiga, viktiga badrum.
SNÖRP, på munnen...
Nästa punkt på dagordningen var samtal med läkaren.
Skall dit imorgon, och idag var han väldigt lugn och lyssnade.
Det blir fortsatt sjukskrivning och samtalshjälp iallafall.
Och så ska vi diskutera röntgen.
Och han vart lite bekymrad över faktum att det inte har gått framåt alls den senaste månaden.
Ja...
Då är vi två.
Kanske tre om jag räknar i sjukgymnasten.
Så vilade jag, tog en dusch och sedan var det dags för just sjukgymnasten.
Drog allt som hänt och INTE hänt under hans semester.
Och mådde TJYVTJOCKT.
Hinner inte mer än ut från sjukgymnasten, så ringer en av mina bästisar :)
" E´ru färdig nu?"
Hon ville fika.
Ok, sa jag, men jag vill gå hem.
"Jag väntar, sa hon."
Så hon satt och väntade en 10 minuter tills jag dök upp.
Vi fikade, snackade skit och jag fick vila min värkande nacke.
För då hade liksom SUPERVÄRKEN så fint satt in, när jag lämnade Mr. Motomoto.
När hon pös iväg hade jag TYVÄRR ett sista uppdrag...
Tvättstället som jag och morsan så bra enats om igår, var restnoterat.
Till KANSKE vecka 46...
SKIT.
Ok, nä, här ska det ta MAX en vecka för tvättställsleverans OM hantverkssniglarna skulle få fart ;)
Så jag gick in på Comfort och kollade vad dom hade ett erbjuda.
Hittade likvärdigt och en hundring dyrare bara.
Och sedan gick jag till tygaffären.
Idag igen.
Jag satte mig i ett hörn och läste i mönsterkataloger.
I en timme.
Jag bara försvann och SYDDE I TANKEN.
Underbart.
Men verkligheten är ju krass som fan.
Fast jag kände mig glad att tänka på annat för en stund.
Bra mycket bättre än tv´n iallafall.
Jag har följdaktligen jätteont i nacken just nu men...
Jag hoppas på en bättre dag imorgon.
Sticka lugnt.
Magnifico...
Idag har jag tagit det lugnt.
Vilket har gjort att värken i nacken har lättat.
Morsan och jag hade ett MISSION som var MÅSTE...
Jag behövde åka till apoteket och hämta hudmedicin och vi var tvugna att bestämma oss för ett handfat och underskåp till badrummet.
Vi åkte till Snicken och kunde enas om ett enkelt, snyggt, funktionellt, lagom dyrt skåp.
Piju ;)
Mamma ville gärna PRUTA på priset.
Jag höll på att smälla av och gav henne GENAST det "ONDA ÖGAT" och hon höll tyst.
På väg hem efter våran timme iväg, så kände jag värken komma smygande.
Jag kände att CUJO låg och lurade i faggorna och varje ord min kära mor sa kändes:
Håll KÄFTEN!
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen...
Jag fattar inte att det blir så av att jag får ont.
Men jag blir ond.
Vi kom hem och jag flydde upp till mig och stängde in mig och COOLADE ner värken i soffan några timmar.
Sen vart jag FROM som ett lamm igen ;)
Det var faktiskt en mailare som undrade vad skillnaden mellan när jag är "Cujo" & den berömda "Pitbullen"...
Hund som hund och arg som arg eller???
Nä, inte riktigt...
När jag är Madde "The Pittbull" så är jag arg och KÄMPAR för något, mot något, hjälper någon.
Tar strid för saker och personer!
Jag kämpar mot orättvisor och blir arg på ett konstruktivt sätt.
Den här nya Madde, "Cujo", den rabiessmittade, galna hunden...
Det har uppstått sedan jag fick whiplash.
Cujo vill bara DÖDA.
Inte ta strid...
Utan bara bita ihjäl och döda, för jag känner mig OND!
För att jag har ONT.
Min självbehärskning flyger all sin kos.
Pittbull-Madde = Bra
Cujo-Madde = Not good at all :(
Så till sonen.
Ja, helgen blev läskigt kort och som ni läst, ont.
Och jag kände mig bara sorgsen att det blev så kort.
Men sonen ville försäkra sig om att när han kom på HÖSTLOVET, skulle vi väl hitta på en MASSA roliga saker...
Som vi brukar.
Visst, apselut...
Sa jag, och försökte le ÖVERTYGANDE.
Och kände:
MIRAKEL TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kan det ske ett mirakel till vecka 43, PLIIIIS?
Jag får VERKLIGEN vila upp mig denna veckan.
Och BITA ihop under höstlovsveckan.
Så får vi se hur länge det håller.
Snälla GUD, säger jag bara!
Imorgon har jag telefontid med läkaren.
Måste ha en tid för besök, NY sjukskrivningperiod :(
En psykolog också, GÄRNA, TACK...
Och varför inte en MR-röntgen.
Jag kommer KRÄVA att det skickas en remiss nu.
Och så skall jag till Mr Motomoto, sjukgymnasten.
Så till lite HANTVERK :)
Sådant som gör mig på gott humör...
Jag pratade med en av mina bästisar idag.
Jag berättade att jag köpt garn i helgen.
Vilket jag tyckte var URDUMT med tanke på min nuvarande situation.
Men se det tyckte inte hon!!!!!!!
Hon tyckte det var TOPPEN och DRÖMMEN skall hållas levande.
Skitbra!
Nä, protesterade jag...
Jag har ju MASSOR med garn hemma, vore ju bra om jag kunde använda upp det först kanske?
"Nä, sa hon, dumheter, behåll garnet och NÄR du kan köra igång fullt ut, så har du det fina garnet."
Nä, sa jag igen...
Jag blir bara DEPRIMERAD.
Det blev en lång diskusion och det slutade med att hon minsann skulle ha en röd sjal.
För DET hade hon tänkt INNAN min olycka, och det låg på hennes önskelista nu.
Mhm...
Hon är ju utan TVEKAN en av mina bästa kunder och supporters.
Jag blev uppiggad och TAGGAD av hennes pepping.
Såklart jag kommer igen.
Jag gick till garnaffären och lämnade tillbaka garnet jag köpte i helgen.
Men hittade då ett RÖTT, vackert garn med otrolig lyster :)
Jag bytte till det istället.
Gick hem med en ny kasse...
Och kände mig GLAD.
Tack bästis, för NYTT LIV denna veckan.
Alltid blir man räddad av någon, och tur är väl det :)
Och appropå mitt hantverk igen då.
Jag brukade ju GLADELIGEN skryta om mina små alster här.
Än det ena och än det andra som trollades fram var ju SKITSNYGGT, och jag var SÅ NÖJD!
Mhm...
Minus vissa saker, ska tilläggas...
Som den här tex...
Den andra mössan jag virkat i hela mitt liv.
Som gjordes till sonen FÖRRA året.
Som han beställde själv :)
Som han ÄLSKAR.
Men han var inte riktigt mogen att ha den på skolan.
Då.
Han har haft den hemma, men tycker att den är GRYMT SNYGG.
Vilket jag tyckte var bra, att han inte hade den på skolan.
För jag tycker den är FUL.
Men IDAG / i morse...
Skulle han till skolan, och han skulle ha på sig mössan!!!
Va, sa jag.
Den där.
Men, jaha...
Och TÄNKTE:
Usch, han blir MOBBAD om han har på sig den där, nej...
Men han skulle ha sin skitsnygga mössa.
(Som jag har gjort, som jag tycker är ful, tjat, tjat ;)
Ja, ja, jag lär väl få höra om någon sagt något taskigt om mössan.
Och SÅ FORT jag kan sticka igen, ska jag sticka en snygg, modern, TUFF mössa.
Fast som jag gång på gång märker...
Jag och sonen har INTE RIKTIGT samma smak.
Så om ingen mobbar honom i skolan så är det väl ok.
Men den är ETT av FÅ riktiga BOTTENNAPP i min stick&virk-karriär ;)
Enligt mig själv.
Sticka lugnt.
Vilket har gjort att värken i nacken har lättat.
Morsan och jag hade ett MISSION som var MÅSTE...
Jag behövde åka till apoteket och hämta hudmedicin och vi var tvugna att bestämma oss för ett handfat och underskåp till badrummet.
Vi åkte till Snicken och kunde enas om ett enkelt, snyggt, funktionellt, lagom dyrt skåp.
Piju ;)
Mamma ville gärna PRUTA på priset.
Jag höll på att smälla av och gav henne GENAST det "ONDA ÖGAT" och hon höll tyst.
På väg hem efter våran timme iväg, så kände jag värken komma smygande.
Jag kände att CUJO låg och lurade i faggorna och varje ord min kära mor sa kändes:
Håll KÄFTEN!
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen...
Jag fattar inte att det blir så av att jag får ont.
Men jag blir ond.
Vi kom hem och jag flydde upp till mig och stängde in mig och COOLADE ner värken i soffan några timmar.
Sen vart jag FROM som ett lamm igen ;)
Det var faktiskt en mailare som undrade vad skillnaden mellan när jag är "Cujo" & den berömda "Pitbullen"...
Hund som hund och arg som arg eller???
Nä, inte riktigt...
När jag är Madde "The Pittbull" så är jag arg och KÄMPAR för något, mot något, hjälper någon.
Tar strid för saker och personer!
Jag kämpar mot orättvisor och blir arg på ett konstruktivt sätt.
Den här nya Madde, "Cujo", den rabiessmittade, galna hunden...
Det har uppstått sedan jag fick whiplash.
Cujo vill bara DÖDA.
Inte ta strid...
Utan bara bita ihjäl och döda, för jag känner mig OND!
För att jag har ONT.
Min självbehärskning flyger all sin kos.
Pittbull-Madde = Bra
Cujo-Madde = Not good at all :(
Så till sonen.
Ja, helgen blev läskigt kort och som ni läst, ont.
Och jag kände mig bara sorgsen att det blev så kort.
Men sonen ville försäkra sig om att när han kom på HÖSTLOVET, skulle vi väl hitta på en MASSA roliga saker...
Som vi brukar.
Visst, apselut...
Sa jag, och försökte le ÖVERTYGANDE.
Och kände:
MIRAKEL TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kan det ske ett mirakel till vecka 43, PLIIIIS?
Jag får VERKLIGEN vila upp mig denna veckan.
Och BITA ihop under höstlovsveckan.
Så får vi se hur länge det håller.
Snälla GUD, säger jag bara!
Imorgon har jag telefontid med läkaren.
Måste ha en tid för besök, NY sjukskrivningperiod :(
En psykolog också, GÄRNA, TACK...
Och varför inte en MR-röntgen.
Jag kommer KRÄVA att det skickas en remiss nu.
Och så skall jag till Mr Motomoto, sjukgymnasten.
Så till lite HANTVERK :)
Sådant som gör mig på gott humör...
Jag pratade med en av mina bästisar idag.
Jag berättade att jag köpt garn i helgen.
Vilket jag tyckte var URDUMT med tanke på min nuvarande situation.
Men se det tyckte inte hon!!!!!!!
Hon tyckte det var TOPPEN och DRÖMMEN skall hållas levande.
Skitbra!
Nä, protesterade jag...
Jag har ju MASSOR med garn hemma, vore ju bra om jag kunde använda upp det först kanske?
"Nä, sa hon, dumheter, behåll garnet och NÄR du kan köra igång fullt ut, så har du det fina garnet."
Nä, sa jag igen...
Jag blir bara DEPRIMERAD.
Det blev en lång diskusion och det slutade med att hon minsann skulle ha en röd sjal.
För DET hade hon tänkt INNAN min olycka, och det låg på hennes önskelista nu.
Mhm...
Hon är ju utan TVEKAN en av mina bästa kunder och supporters.
Jag blev uppiggad och TAGGAD av hennes pepping.
Såklart jag kommer igen.
Jag gick till garnaffären och lämnade tillbaka garnet jag köpte i helgen.
Men hittade då ett RÖTT, vackert garn med otrolig lyster :)
Jag bytte till det istället.
Gick hem med en ny kasse...
Och kände mig GLAD.
Tack bästis, för NYTT LIV denna veckan.
Alltid blir man räddad av någon, och tur är väl det :)
Och appropå mitt hantverk igen då.
Jag brukade ju GLADELIGEN skryta om mina små alster här.
Än det ena och än det andra som trollades fram var ju SKITSNYGGT, och jag var SÅ NÖJD!
Mhm...
Minus vissa saker, ska tilläggas...
Som den här tex...Den andra mössan jag virkat i hela mitt liv.
Som gjordes till sonen FÖRRA året.
Som han beställde själv :)
Som han ÄLSKAR.
Men han var inte riktigt mogen att ha den på skolan.
Då.
Han har haft den hemma, men tycker att den är GRYMT SNYGG.
Vilket jag tyckte var bra, att han inte hade den på skolan.
För jag tycker den är FUL.
Men IDAG / i morse...
Skulle han till skolan, och han skulle ha på sig mössan!!!
Va, sa jag.
Den där.
Men, jaha...
Och TÄNKTE:
Usch, han blir MOBBAD om han har på sig den där, nej...
Men han skulle ha sin skitsnygga mössa.
(Som jag har gjort, som jag tycker är ful, tjat, tjat ;)
Ja, ja, jag lär väl få höra om någon sagt något taskigt om mössan.
Och SÅ FORT jag kan sticka igen, ska jag sticka en snygg, modern, TUFF mössa.
Fast som jag gång på gång märker...
Jag och sonen har INTE RIKTIGT samma smak.
Så om ingen mobbar honom i skolan så är det väl ok.
Men den är ETT av FÅ riktiga BOTTENNAPP i min stick&virk-karriär ;)
Enligt mig själv.
Sticka lugnt.
Bättre sent än aldrig...
Bättre sent än aldrig, några rader, men dagen har varit OND...
I nacken.
Nattens sömn fick inte min nacke att återhämta sig, tyvärr.
Och idag hade jag lovat sonen att gå till bibloteket.
Han ville låna nya böcker.
Har man fått upp LÄSLUSTEN och tycker det är roligt att läsa själv så VISST, klart vi skulle till bibblan.
Jepp.
På bekostnad av min nacke, men skit samma.
Jag får vila HELA nästa vecka, göra minimalt.
Det blev en familjeutflykt.
Jag och sonen gick ner, och sambon och morsan åkte bil ner.
Jag och sonen lånade böcker och sedan fikade vi allesammans:)
Åkte därefter till ÖB och handlade.
La Famillia.
När vi kom hem höll jag på att DÖ.
Men det vara bara att BITA ihop, för sedan hade vi FILM på temat.
Jag fick iallafall sitta.
Still.
Det har varit en mysig avslutning på helgen, men olidligt lång helg för nacken.
Jag förstår nu hur en höna som halshuggs KÄNNER sig...
HUVUDET är skilt från kroppen...
Men man FLAXAR VILT ändå.
Sticka lugnt.
I nacken.
Nattens sömn fick inte min nacke att återhämta sig, tyvärr.
Och idag hade jag lovat sonen att gå till bibloteket.
Han ville låna nya böcker.
Har man fått upp LÄSLUSTEN och tycker det är roligt att läsa själv så VISST, klart vi skulle till bibblan.
Jepp.
På bekostnad av min nacke, men skit samma.
Jag får vila HELA nästa vecka, göra minimalt.
Det blev en familjeutflykt.
Jag och sonen gick ner, och sambon och morsan åkte bil ner.
Jag och sonen lånade böcker och sedan fikade vi allesammans:)
Åkte därefter till ÖB och handlade.
La Famillia.
När vi kom hem höll jag på att DÖ.
Men det vara bara att BITA ihop, för sedan hade vi FILM på temat.
Jag fick iallafall sitta.
Still.
Det har varit en mysig avslutning på helgen, men olidligt lång helg för nacken.
Jag förstår nu hur en höna som halshuggs KÄNNER sig...
HUVUDET är skilt från kroppen...
Men man FLAXAR VILT ändå.
Sticka lugnt.
Låtsas i garnaffären...
Ikväll kommer jag inte skriva så mycket, för jag har DUNDER-SUPER-VÄRK!!!!
Ja.
Och jag har grinat.
Så typiskt nu när sonen är här.
(Fast jag grinade när han var hos sin kompis.)
Jag trodde verkligen att det hade vänt här.
Jag har ju tagit det lugnt i TIO dagar och jag har inte haft så ont.
Men då har jag ju inte gjort något...
ALLS, nästan.
Så igår så började det ju när vi åkte och handlade.
Promenad, matfix, vänner här på kvällen.
Ändå inte mycket.
Men ONT!!!!!
Idag...
Sonen har köpt en BMXcykel och jag hade lovar att visa honom sjyssta cykelväger på "riktiga" Hällarna.
Alltså inte nedanför oss utan "Millitär Hällarna".
Jag gick och han cyklade.
Vi var iväg lite över 2 timmar.
Jag tog det superlugnt när jag gick.
Vi kom hem och det var lunchdags för oss.
Fixade med det.
Åt.
Så ville jag bara gå över till tygaffären.
Bara och titta.
För jag LÄNGTAR efter att få gå dit liksom.
Titta på mönster.
Titta på garner, i garnkataloger, känna på tyger och...
LÅTSAS.
Att jag ska börja på ett nytt projekt.
:(
Jag flanerade runt och kände på tyger.
Hittade garn.
Köpte GARN...
Som var jättevackert.
Men nu var jag där igen...
Jag har MASSOR med garn som bara LIGGER!
Hela min höstproduktion ligger bara och väntar.
Och jag kan inte göra ett skit!!!!!!!!!!!!!!!!!
Varför köper jag då nytt garn som jag inte kan använda?
Ingen aning.
Jag kommer gå tillbaka med garnet på måndag och säga felköp.
Att KUNDEN inte var nöjd.
Mmmm.
Vilken kund?
Min HITTEPÅ-kund typ.
Ja, lika bra, för jag måste använda det jag redan har köpt.
NÄR det nu BLIR.
Jag blir galen.
Så efter det var det TACK och GO´NATT för nacken.
Sedan 13.30 har jag haft ont.
Jättejättejättejättejättejätteont.
Tio dagars supervila, och tillbaka på noll.
Inge framsteg som jag trodde.
Så...
Jag mår inge bra.
Sonens kompis ringde vid 15 och ville komma hit och leka.
Jag orkade bara inte.
Jag sa nej.
Han fick åka dit.
Det känns verkligen inte kul.
En av sonens andra kompisar sa för några veckor sedan:
"Det var ju synd att JUST DU skulle bli sjuk i nacken och få problem med armarna.
Du som är så kul att pyssla med..."
Jepp.
JAG kunde bara instämma och kände att det stack i hjärttrakten.
Från att ha haft ett ÖPPET hem, där folk kan få komma och gå som dom vill.
Härligt med umgänge.
Härligt att pyssla med ungar.
Härligt med MYSKVÄLLAR.
Till att inte orka.
Jag dör.
Om det ska fortsätta såhär.
Slut för idag.
Hoppas på bättre nacke imorgon.
Sticka lugnt.
Yllet, ett ställe med KONSTIGA principer...
Idag har jag haft ont :(
Och det triggades igång av att jag och sambon åkte och handlade.
Ont när jag åker bil, och ont av jackan, och ont av att LYFTA i vagnen.
Det är så PISSIGT.
Men efter handlingen kunde jag inte sitta still.
Jag hade för ont.
Jag bestämde mig för en promenad till Yllet.
Jag har en stickbeställning som ligger och väntar på att jag ska bli frisk.
Den personen lär ju få vänta ganska länge, men hon har tid :)
Som tur är...
Mönstret på det hon vill ha såsmåningom, finns på Yllet.
Jag gick alltså dit för att köpa och ha.
Kommer dit och ser deras pärmar med bilder, fast UTAN beskrivningar.
Så man inte ska kunna memorera om det är ett enkelt mönster, antar jag.
På pärmarna stod det :
"Vi säljer endast mönster om du köper garnet till beskrivningen."
Ok...
Jag tänkte snabbt ut en liten vit lögn.
Sa till biträdet i butiken att jag stickar åt folk på beställning.
(sanning;)
Och att jag nu hade en beställare som sett detta mönster men att hon valt annat garn och att vi redan köpte det.
(halvt sant eftersom jag inte kan eller ska sticka nu )
Undrade om jag inte kunde få köpa mönstret ändå...
Nä...
Se det fick jag tyvärr då inte.
Deras policy var att endast sälja mönster och garn.
Så DUMT, sa jag.
För det kunde vara så, fick jag förklarat, att IBLAND hade det hänt att kunder kom in och köpte bara mönstret och stickade med eget garn...
Och så kom dom tillbaka till Yllet och klagade på att ponchon inte blev som utlovat i beskrivningen.
Jaha, men då är det förmodligen NYBÖRJARE som råkar ut för det, sa jag lite kaxigt ;)
Jag ÄR PROFFS (SKRYT), och jag vet att man måste kolla stickornas storlek och tjockleken på garnet och försöka matcha ihop det med det andra garnet.
Och lägga till eller dra ifrån maskor för att få samma resultat.
Så snälla, Jag LOVAR att inte komma tillbaka och klaga, ha, ha...
"Nej, tyvärr."
Men alltså ni förlorar ju lite pengar på det här, bättre att SÄLJA NÅGOT än inget tyckte jag.
"Tyvärr."
Nähe.
Men min FRÄCKHET visste inga gränser så jag frågade:
Men du, är det OK om jag lånar ett måttband och MÄTER måtten på den här ponchon då?
Jag ser ju att det är ett vanligt rektangulärt stycke i slätstickning med rätstickning i kanterna.
Och som är vikt på mitten och ihopsytt.
Inte SÅ avancerat.
"Jamen VISST fick jag det."
Butiksexpediten gick och hämtade ett måttband.
Hurra och ??????
Och PUCKO.
Jag får inte köpa ett mönster som dom kan tjäna pengar på, men jag får mäta och räkna ut själv!
Då sa hon :
"Men du har ju inget MASKANTAL nu."
Nä, sa jag, men det behöver jag inte, bara jag har längd, bredd, stickstorlek och garntjocklek så kan jag göra kanske 2-3 prov och räkna ut maskantalet själv...
"Mhm."
Jag fick mäta iallafall och memorerade fakta ;)
Vågade inte utmana ödet och be om papper och penna.
Kom hem, skrev ner, och FÄRDISCH!
Mönster kopierat!!!
Så svårt var det och så korkat av Yllet.
Stället med MYCKET konstiga principer som dom förlorar pengar på...
Sonen har kommit hem :)
Han har ju varit hos sin pappa, fastän det är min vecka.
(för att jag inte mår så bra)
Han blev lite PUTT...
Han hade sett framemot att han skulle vara här helgen, och nästa vecka.
Som han trodde.
Så säger jag att han bara ska vara här två dagar, och sedan tillbaka till pappa.
"Varför då, ska jag inte vara här nu????"
Nä, det blev inte så den här veckan.
"Jaha, sa han då moloket."
Nu ska vi snart se Idol och mysa iallafall.
Sticka lugnt.
Och det triggades igång av att jag och sambon åkte och handlade.
Ont när jag åker bil, och ont av jackan, och ont av att LYFTA i vagnen.
Det är så PISSIGT.
Men efter handlingen kunde jag inte sitta still.
Jag hade för ont.
Jag bestämde mig för en promenad till Yllet.
Jag har en stickbeställning som ligger och väntar på att jag ska bli frisk.
Den personen lär ju få vänta ganska länge, men hon har tid :)
Som tur är...
Mönstret på det hon vill ha såsmåningom, finns på Yllet.
Jag gick alltså dit för att köpa och ha.
Kommer dit och ser deras pärmar med bilder, fast UTAN beskrivningar.
Så man inte ska kunna memorera om det är ett enkelt mönster, antar jag.
På pärmarna stod det :
"Vi säljer endast mönster om du köper garnet till beskrivningen."
Ok...
Jag tänkte snabbt ut en liten vit lögn.
Sa till biträdet i butiken att jag stickar åt folk på beställning.
(sanning;)
Och att jag nu hade en beställare som sett detta mönster men att hon valt annat garn och att vi redan köpte det.
(halvt sant eftersom jag inte kan eller ska sticka nu )
Undrade om jag inte kunde få köpa mönstret ändå...
Nä...
Se det fick jag tyvärr då inte.
Deras policy var att endast sälja mönster och garn.
Så DUMT, sa jag.
För det kunde vara så, fick jag förklarat, att IBLAND hade det hänt att kunder kom in och köpte bara mönstret och stickade med eget garn...
Och så kom dom tillbaka till Yllet och klagade på att ponchon inte blev som utlovat i beskrivningen.
Jaha, men då är det förmodligen NYBÖRJARE som råkar ut för det, sa jag lite kaxigt ;)
Jag ÄR PROFFS (SKRYT), och jag vet att man måste kolla stickornas storlek och tjockleken på garnet och försöka matcha ihop det med det andra garnet.
Och lägga till eller dra ifrån maskor för att få samma resultat.
Så snälla, Jag LOVAR att inte komma tillbaka och klaga, ha, ha...
"Nej, tyvärr."
Men alltså ni förlorar ju lite pengar på det här, bättre att SÄLJA NÅGOT än inget tyckte jag.
"Tyvärr."
Nähe.
Men min FRÄCKHET visste inga gränser så jag frågade:
Men du, är det OK om jag lånar ett måttband och MÄTER måtten på den här ponchon då?
Jag ser ju att det är ett vanligt rektangulärt stycke i slätstickning med rätstickning i kanterna.
Och som är vikt på mitten och ihopsytt.
Inte SÅ avancerat.
"Jamen VISST fick jag det."
Butiksexpediten gick och hämtade ett måttband.
Hurra och ??????
Och PUCKO.
Jag får inte köpa ett mönster som dom kan tjäna pengar på, men jag får mäta och räkna ut själv!
Då sa hon :
"Men du har ju inget MASKANTAL nu."
Nä, sa jag, men det behöver jag inte, bara jag har längd, bredd, stickstorlek och garntjocklek så kan jag göra kanske 2-3 prov och räkna ut maskantalet själv...
"Mhm."
Jag fick mäta iallafall och memorerade fakta ;)
Vågade inte utmana ödet och be om papper och penna.
Kom hem, skrev ner, och FÄRDISCH!
Mönster kopierat!!!
Så svårt var det och så korkat av Yllet.
Stället med MYCKET konstiga principer som dom förlorar pengar på...
Sonen har kommit hem :)
Han har ju varit hos sin pappa, fastän det är min vecka.
(för att jag inte mår så bra)
Han blev lite PUTT...
Han hade sett framemot att han skulle vara här helgen, och nästa vecka.
Som han trodde.
Så säger jag att han bara ska vara här två dagar, och sedan tillbaka till pappa.
"Varför då, ska jag inte vara här nu????"
Nä, det blev inte så den här veckan.
"Jaha, sa han då moloket."
Nu ska vi snart se Idol och mysa iallafall.
Sticka lugnt.
Hantverkssniglarna jobbar & S.O.S Katastrof Gute !
Idag kom en av hantverkssniglarna och körde igång igen.
Men idag hade dom kommit fram till att dom måste göra om HELA avloppet.
Så SYND att dom inte kom på det redan i TISDAGS.
Men jag ska inte klaga, nu jobbas det iallafall :)
Ny säsong av S.O.S Gute stod på "MUST SEE" igår vid åtta.
Och vad var nytt säsong 2?
INGENTING!!!!!!
Det var lika skrattretande och dåligt som FÖRRA säsongen.
Varför ser jag det?
För att jag kan inte låta bli.
Den som stod i KAMERAFOKUS var såklart "Tala-tydligt-Smurfen" Henke...
Och djävlar vad han MALDE PÅ!!!!!!!
Han var verkligen i sitt esse och körde så mycket UTBILDNNGS-SNACK (eller vad det nu skulle föreställa) till oss tittare...
Som var...
TOTALT ONÖDIGT.
Men jag tror att "Tala-tydligt-Smurfen" älskar att höra sin egen röst, och att vara på tv ;)
I första programmet lyckades dom även klämma in två kaffepauser och en badpaus.
Inte heller DET var nytt för i år.
För ÄTA och ha kaffepauser vet vi ju att dom har OFTA sen förra året;)
Badpausen kallades för FYSTRÄNING.
(Yeah right )
Om man ligger och plaskar på 1 meters djup på kalkstensbotten blir det nog inte så mycket simmning gissar jag.
Då skrapar ju brandisarna knäna i havsbotten.
Eller kanske FAMILJELYCKAN ;)
Fler kaffepauser och FYSTRÄNINGAR (bad) är att vänta i nästa och nästa och FÖRMODLIGEN i alla programmen.
Mycket kaffe blir det...
Så hade dom STORT LARM, STORT LARM, STORT LARM.
Och brandisarna ryckte ut med buller och bång.
Men SOM VANLIGT var det FALSKLARM.
Snopet.
Det var rökutveckling i en kyl på COOP.
Jahapp...
Sen fick vi se REPRIS på rökövning.
Precis som förra året.
Och HENKE talade tydligt om för sina SMURF-UNDERSÅTAR att dom gjort ett bra jobb.
Bravo Henke!
Fortfarande verkar ambulanspersonalen och polisen vara dom man fortfarande kan ta på LITE allvar men brandisarna...
Dom är som en dålig parodi på brandmän.
Typ i en Monthy Pyton film ;)
Av dom som var FIGURANTER i tv-rutan, dvs dom vanliga människorna så var det TVÅ som fastnade på näthinnan.
Den ena var det STENPACKADE bruden på Strandgatan.
Hon var SERIÖST kul och pinsam när hon pratade med Farbror Polisen som ville ta henne till Tillnyktringsenheten.
Tillslut fick hon ge upp sitt SERIÖSA SUPANDE och åka med Farbror Polisen.
Seriöst alltså.
Den andra SKOJSIGE var en kille som åker fast för att han dels hade bråkat och dels för att han hade en polares leg.
Han ringer upp sin polare och säger:
(ungefärligt dessa ord...)
"Fan jag har åkte fast här i BÅSTAD och jag har ditt leg..."
Jaha ja, jag tyckte bestämt att speakern sa att det var i ALMEDALEN, men jag KAN ha haft fel...
Nä, men den RÅDIGE polisen upplyste sedan polaren att dom var i Almedalen och allt löste sig.
Tror jag ;)
Ja, det blev ju mycket att BLOGGA om, men det var INTE mycket att se på...
Och FÖRLÅT men Brandisarna verkar SÅ...
Pantande och ÖVERSPELADE.
Förlåt, mest ÖVERSPELADE kanske.
Fast VI hade ju KUL och skrattade och ojade oss när vi såg programmet.
ÅT brandisarna.
Jag och sambon och min bästis som ringde i pauserna.
Jag måste nog se nästa program också.
Så jag har något att blogga om och skoja om.
Veckan snackis på Gotland:
S.O.S Repris-från-förra-året ;)
Sticka lugnt.
Men idag hade dom kommit fram till att dom måste göra om HELA avloppet.
Så SYND att dom inte kom på det redan i TISDAGS.
Men jag ska inte klaga, nu jobbas det iallafall :)
Ny säsong av S.O.S Gute stod på "MUST SEE" igår vid åtta.
Och vad var nytt säsong 2?
INGENTING!!!!!!
Det var lika skrattretande och dåligt som FÖRRA säsongen.
Varför ser jag det?
För att jag kan inte låta bli.
Den som stod i KAMERAFOKUS var såklart "Tala-tydligt-Smurfen" Henke...
Och djävlar vad han MALDE PÅ!!!!!!!
Han var verkligen i sitt esse och körde så mycket UTBILDNNGS-SNACK (eller vad det nu skulle föreställa) till oss tittare...
Som var...
TOTALT ONÖDIGT.
Men jag tror att "Tala-tydligt-Smurfen" älskar att höra sin egen röst, och att vara på tv ;)
I första programmet lyckades dom även klämma in två kaffepauser och en badpaus.
Inte heller DET var nytt för i år.
För ÄTA och ha kaffepauser vet vi ju att dom har OFTA sen förra året;)
Badpausen kallades för FYSTRÄNING.
(Yeah right )
Om man ligger och plaskar på 1 meters djup på kalkstensbotten blir det nog inte så mycket simmning gissar jag.
Då skrapar ju brandisarna knäna i havsbotten.
Eller kanske FAMILJELYCKAN ;)
Fler kaffepauser och FYSTRÄNINGAR (bad) är att vänta i nästa och nästa och FÖRMODLIGEN i alla programmen.
Mycket kaffe blir det...
Så hade dom STORT LARM, STORT LARM, STORT LARM.
Och brandisarna ryckte ut med buller och bång.
Men SOM VANLIGT var det FALSKLARM.
Snopet.
Det var rökutveckling i en kyl på COOP.
Jahapp...
Sen fick vi se REPRIS på rökövning.
Precis som förra året.
Och HENKE talade tydligt om för sina SMURF-UNDERSÅTAR att dom gjort ett bra jobb.
Bravo Henke!
Fortfarande verkar ambulanspersonalen och polisen vara dom man fortfarande kan ta på LITE allvar men brandisarna...
Dom är som en dålig parodi på brandmän.
Typ i en Monthy Pyton film ;)
Av dom som var FIGURANTER i tv-rutan, dvs dom vanliga människorna så var det TVÅ som fastnade på näthinnan.
Den ena var det STENPACKADE bruden på Strandgatan.
Hon var SERIÖST kul och pinsam när hon pratade med Farbror Polisen som ville ta henne till Tillnyktringsenheten.
Tillslut fick hon ge upp sitt SERIÖSA SUPANDE och åka med Farbror Polisen.
Seriöst alltså.
Den andra SKOJSIGE var en kille som åker fast för att han dels hade bråkat och dels för att han hade en polares leg.
Han ringer upp sin polare och säger:
(ungefärligt dessa ord...)
"Fan jag har åkte fast här i BÅSTAD och jag har ditt leg..."
Jaha ja, jag tyckte bestämt att speakern sa att det var i ALMEDALEN, men jag KAN ha haft fel...
Nä, men den RÅDIGE polisen upplyste sedan polaren att dom var i Almedalen och allt löste sig.
Tror jag ;)
Ja, det blev ju mycket att BLOGGA om, men det var INTE mycket att se på...
Och FÖRLÅT men Brandisarna verkar SÅ...
Pantande och ÖVERSPELADE.
Förlåt, mest ÖVERSPELADE kanske.
Fast VI hade ju KUL och skrattade och ojade oss när vi såg programmet.
ÅT brandisarna.
Jag och sambon och min bästis som ringde i pauserna.
Jag måste nog se nästa program också.
Så jag har något att blogga om och skoja om.
Veckan snackis på Gotland:
S.O.S Repris-från-förra-året ;)
Sticka lugnt.
"The ring"... Det rafflande hantverkardarmat.
Vad har hänt vidare under dagen?
Jo, TVÅ NYA hantverkare kom...
(hurra:)
Dom skulle visst börja spackla imorgon.
Jaha, MEN GÅR det då, undrade jag?
Den där berömda "RINGEN" i avloppet har ju fortfarande inte blivit isatt...
Två hantverkare tittar.
Nä, det har det inte.
"Varför inte då?" , frågar dom mig....
Morr.
Jag fick dra samma story för dom också, som jag drog för HANTVERKARGRABBEN.
Och dom tittade ner i avloppet igen och suckade.
Jag sa:
Ja, nu har det stått still här i TVÅ veckor snart, så lite TEMPO kanske?
Nu är ni tredje paret ut som bara är här och tittar den här veckan!
"Mjo, visst, men DEN DÄR RINGEN måste ju i, bla, bla, bla."
Dom lämnade en dunk och så gick dom igen.
Jag skrapade klorna mot golvskyddet.
Ses imorgon då, sa jag.
Får vi väl se vad som händer IMORGON.
Kanske TVÅ eller EN ny handyman kommer och TITTAR ner i avloppet och SUCKAR...
I brist på en ring.
The RING.
Som ALDRIG kommer på plats.
Kan det vara så att rörmokaren har blivit mördad kanske?????
Kan va så...
Jag får nog kontakta Scotland Yard och Inspector Moorse.
Eller kanske Inspector Gadget ;)
Han brukar ju lösa de flesta mysterier.
Djävla hantverkssniglar ;)
Sticka lugnt.
Cementerade häckar!
Badrumsrenoveringen...
NOLL hantverkare idag också!
Jag kommer inte ens skriva SUPRISE.
Oops, nu gjorde jag det visst iallafall ;)
Annat jobb eller har dom CEMENTERAT fast häckarna på "Märtas fik" ?
Jag gissar på...
CEMENTERADE HÄCKAR på fiket ;)
Det blir ju inte bara lite jobb gjort, det blir mycket RASTER också har jag MÄRKT!
Men till det kommer jag återkomma en annan dag.
Är det inte det ena jag sågar så är det det andra...
Nacken idag är som dom senaste två dagarna, rätt bra faktiskt :)
Jag har verkligen tagit det lugnt.
Tv, tv, tv.
Nu har jag faktiskt INGET problem med det.
Nu har jag min SPIKADE tv-tablå VARJE dag.
Som jag skrev igår, ju mindre jag gör desto bättre.
Idag tog jag dock en liten promenad på morgonen, runt muren.
Men ingen svettpromenad utan en lugn.
Har NOG ingen feber idag, men känner mig FORFARANDE RISIG!
Djävlar vad ALLT är SEGDRAGET!!!!!!!!!!
Men det är väl som min bästis sa härom kvällen:
"Du är ju så nedsatt hela du, så det är inte konstigt..."
Nä, jag kan bara hålla med :(
Och vad händer MER idag då?
Inget.
Jag ska "bara ta det lugnt" som vanligt.
Tv.
Och vad händer ikväll...
Jo...
Det börjar ju en NYGAMMAL-HAT-ÄLSKA-FAVORIT:
S.O.S Gute!!!!!
Ja, trean har sina Svenska Hollywoodfruar...
Och Kanal 5 har S.O.S Gute.
Lika pantade och BRÄKANDE som en skock...
FÅR ;)
Mina STORA bloggfavoriter att dissa, NÄSTAN jämt.
Förra säsongen.
Det ska VERKLIGEN (verkligen, verkligen;) bli intressant och se hur många middagar, dassbränder, träningspass, skryttal, översvämningar på gatan, BADPAUSER, dom visar upp i år.
Jag kommer sitta KLISTRAD vid tv´n och skriva ner ALLA tillkortakommanden och KORKADE kommentarer som JAG tycker är intressanta ;)
I år så får jag nog döpa om dom igen.
Jag orkar inte kolla vad jag kallade dom då.
Dom blev ju SMURFAR i "min värld".
Smurf-Brandisar ;)
Vissa kommer jag NATURLIGTVIS ihåg och får behålla sina namn, tex Henke "Tala-tydligt-Smurf" alt. "Bokstavera-tydligt-Smurf".
Men andra kan få nya, TASKIGA namn.
Jag VÄSSAR pennan.
Sticka lugnt.
NOLL hantverkare idag också!
Jag kommer inte ens skriva SUPRISE.
Oops, nu gjorde jag det visst iallafall ;)
Annat jobb eller har dom CEMENTERAT fast häckarna på "Märtas fik" ?
Jag gissar på...
CEMENTERADE HÄCKAR på fiket ;)
Det blir ju inte bara lite jobb gjort, det blir mycket RASTER också har jag MÄRKT!
Men till det kommer jag återkomma en annan dag.
Är det inte det ena jag sågar så är det det andra...
Nacken idag är som dom senaste två dagarna, rätt bra faktiskt :)
Jag har verkligen tagit det lugnt.
Tv, tv, tv.
Nu har jag faktiskt INGET problem med det.
Nu har jag min SPIKADE tv-tablå VARJE dag.
Som jag skrev igår, ju mindre jag gör desto bättre.
Idag tog jag dock en liten promenad på morgonen, runt muren.
Men ingen svettpromenad utan en lugn.
Har NOG ingen feber idag, men känner mig FORFARANDE RISIG!
Djävlar vad ALLT är SEGDRAGET!!!!!!!!!!
Men det är väl som min bästis sa härom kvällen:
"Du är ju så nedsatt hela du, så det är inte konstigt..."
Nä, jag kan bara hålla med :(
Och vad händer MER idag då?
Inget.
Jag ska "bara ta det lugnt" som vanligt.
Tv.
Och vad händer ikväll...
Jo...
Det börjar ju en NYGAMMAL-HAT-ÄLSKA-FAVORIT:
S.O.S Gute!!!!!
Ja, trean har sina Svenska Hollywoodfruar...
Och Kanal 5 har S.O.S Gute.
Lika pantade och BRÄKANDE som en skock...
FÅR ;)
Mina STORA bloggfavoriter att dissa, NÄSTAN jämt.
Förra säsongen.
Det ska VERKLIGEN (verkligen, verkligen;) bli intressant och se hur många middagar, dassbränder, träningspass, skryttal, översvämningar på gatan, BADPAUSER, dom visar upp i år.
Jag kommer sitta KLISTRAD vid tv´n och skriva ner ALLA tillkortakommanden och KORKADE kommentarer som JAG tycker är intressanta ;)
I år så får jag nog döpa om dom igen.
Jag orkar inte kolla vad jag kallade dom då.
Dom blev ju SMURFAR i "min värld".
Smurf-Brandisar ;)
Vissa kommer jag NATURLIGTVIS ihåg och får behålla sina namn, tex Henke "Tala-tydligt-Smurf" alt. "Bokstavera-tydligt-Smurf".
Men andra kan få nya, TASKIGA namn.
Jag VÄSSAR pennan.
Sticka lugnt.
Hantverksgrabben kom tillbaka och gick sedan IGEN!!!
När är det höst?
När märker man att hösten är här?
Ja, ett exempel är när man kommer upp på morgonen klockan 07.45 och det är halvmörkt.
Och man måste tända kökslampan för att plocka fram frukost och sätta på kaffe.
Hög luft är ett annat exempel.
Och...
Man kan fota i motljus och det blir vackert :)
Det gjorde jag igår.
I Pallissaderna, efter jag upptäckt GODISMORDET ;)
"Höst i motljus"
Idag har jag en FÖRSIKTIG optimism om att dagen kommer att bli bra.
Jag ska inte göra ett smack, men då mår nacken bäst, och jag mår bättre...
Av att inte ha ont.
Jag har SLÄPPT "Jag måste göra något attityden" och hamnat i mer acceptans.
Med att göra nada.
En ny fas eller så har jag gett upp.
Vet inte vilket ;)
Och jag har varit ute och FOTAT, med kameran i jackfickan, de senaste dagarna :)
Jag ÖVERLEVER!!!!!!!!!!
Jag står ut.
För tillfället.
Så ringde det på dörren i morse...
Det var HANTVERKSGRABBEN!
( Jisses, kors i taket ;)
Han undrade om rörmokaren hade fixat "det han skulle fixa" igår?
Jag såg ut som ett FRÅGETECKEN och sa:
Ingen aning, ingen har varit här UPPE sedan du gick igår.
Han var här snabbt, vid morsan, men jag hörde honom inte här som sagt.
Vi gick in och kollade badrummet.
NIX, RÖRMOKAREN hade inte fixat ett dugg!
( Jag avstår från kommentar ;)
Ok, sa han.
Meningen var tydligen att rörmokaren skulle fixa golvbrunnen innan HANTVERKARGRABBEN skulle börja med golvet.
Därför kom inte han heller tillbaka igår.
För han trodde att rörmokaren var här och gjorde SITT jobb.
( BORTFÖRKLARING!!!!!! ;)
Jahapp...
Jag sa till HANTVERKSGRABBEN:
Ja, du får tydligen en LEDIG DAG TILL nu...
"Ja, jag får väl åka tillbaka till FIKET", svarade han.
Ja, gör du det!
( Suck )
Ja, vi sitter ju inte i sjön med toaletten borta och jag orkar inte vara BRÅKIG just idag.
Eftersom jag har en BRA DAG ;)
Fast dom för nog akta sig den dagen jag är på CUJU-HUMÖR!
MEN VARFÖR håller HANDYMÄN på så här?
Jag undrar bara varför?
Sticka lugnt.
När märker man att hösten är här?
Ja, ett exempel är när man kommer upp på morgonen klockan 07.45 och det är halvmörkt.
Och man måste tända kökslampan för att plocka fram frukost och sätta på kaffe.
Hög luft är ett annat exempel.
Och...
Man kan fota i motljus och det blir vackert :)
Det gjorde jag igår.
I Pallissaderna, efter jag upptäckt GODISMORDET ;)
"Höst i motljus"
Idag har jag en FÖRSIKTIG optimism om att dagen kommer att bli bra.
Jag ska inte göra ett smack, men då mår nacken bäst, och jag mår bättre...
Av att inte ha ont.
Jag har SLÄPPT "Jag måste göra något attityden" och hamnat i mer acceptans.
Med att göra nada.
En ny fas eller så har jag gett upp.
Vet inte vilket ;)
Och jag har varit ute och FOTAT, med kameran i jackfickan, de senaste dagarna :)
Jag ÖVERLEVER!!!!!!!!!!
Jag står ut.
För tillfället.
Så ringde det på dörren i morse...
Det var HANTVERKSGRABBEN!
( Jisses, kors i taket ;)
Han undrade om rörmokaren hade fixat "det han skulle fixa" igår?
Jag såg ut som ett FRÅGETECKEN och sa:
Ingen aning, ingen har varit här UPPE sedan du gick igår.
Han var här snabbt, vid morsan, men jag hörde honom inte här som sagt.
Vi gick in och kollade badrummet.
NIX, RÖRMOKAREN hade inte fixat ett dugg!
( Jag avstår från kommentar ;)
Ok, sa han.
Meningen var tydligen att rörmokaren skulle fixa golvbrunnen innan HANTVERKARGRABBEN skulle börja med golvet.
Därför kom inte han heller tillbaka igår.
För han trodde att rörmokaren var här och gjorde SITT jobb.
( BORTFÖRKLARING!!!!!! ;)
Jahapp...
Jag sa till HANTVERKSGRABBEN:
Ja, du får tydligen en LEDIG DAG TILL nu...
"Ja, jag får väl åka tillbaka till FIKET", svarade han.
Ja, gör du det!
( Suck )
Ja, vi sitter ju inte i sjön med toaletten borta och jag orkar inte vara BRÅKIG just idag.
Eftersom jag har en BRA DAG ;)
Fast dom för nog akta sig den dagen jag är på CUJU-HUMÖR!
MEN VARFÖR håller HANDYMÄN på så här?
Jag undrar bara varför?
Sticka lugnt.
Värre än att svära i kyrkan...
Jag och sambon var ute på en minipromenad.
Eller rättare sagt jag skulle ut på en liten promenad.
( Trots fortsatt feber, förmodligen...
Jag har varit skållhet hela dagen och seg.
Men jag orkade inte ta febern idag :(
Sambon skulle gå och handla, men vi tog en liten sväng till Kattloppisen.
Och vad ser jag...
NÅGON har varit och handlat billigt godis på Ica (49.90kg ;) och SLÄNGT ut det på gatan!!!!!!!!!!!!
DET...
Är värre än att svära högt i kyrkan under en gudstjänst ;) i mina ögon!
Att slänga godis är...
BORDE VARA...
Straffbart!!!!!!!!!
Vad säger straffbalken om detta undrar jag?
Vad gör polisen?
Är detta anmält????
Ja, GODISGRISEN har talat!
Jag tyckte det var fruktansvärt, och jag kände hur snålvattnet började rinna i munnen.
Fradgan försvann och jag började dräggla istället ;)
Men...
Jag plockade inte upp något och åt, om nu någon skulle tro det.
Det blev lite FOTOKONST istället, under rubriken:
"Hemlös"
Eller kanske:
"Utkastad"
"Vi som blev över"
"Tillsammans"
"Överlevare"
Nä, jag tror det får bli:
"Godiskyrkogården."
Blev rätt fräcka ändå.
Godis med lite lakrisram ;)
Idag har jag haft EN MYCKET BRA DAG!!!!!
Och Cujo-Madde har för tillfället lämnat arenan :)
Känns så skönt att haft ett "Nack-smärt-brejk" och "bara" haft feber.
Men jag har då såklart INTE GJORT ett dugg, bara suttit.
Jag och sambon såg tv, och så hade han hyrt en film.
"Wolverine".
Med MIN VÅTA DRÖM ;) Hugh Jackman.
Såååååååååååååååå bra den INTE VAR!
Men HUGH var otroligt SNYGG iallafall ;)
Och vältränad.
(Yummie)
Och sambon PÅSTOD att han valde den SPECIELLT till mig, för att just HUGH var med...
Nä.
Det var ju en actionfilm, så det var nog mest därför.
Inte för att han skulle vara SNÄLL, som han ville ge sken av, och låta mig se på Snygg-Hugh ;)
Ja, han fick skylla sig själv, för jag utbrast i meningar som:
"Gud va snygg han är."
"Hjälp, mums."
"Vilken kropp..."
SÅ...
Till hantverkarna som ska fixa våran toarenovering :)
Dom kom ju igång IGEN så FINT förra veckan.
Jobbade två dagar...
Sen såg vi inte röken av några hantverkare resten av veckan.
( första veckan jobbade dom i två dagar sen torkning en vecka, sedan förra veckan som sagt...
2 dagar.)
SUPRISE!
NOT!
NU...
Börjar iallafall JAG känna igen Hantverkarsniglarna!
Jag hoppades nog lite för mycket på dessa hantverkare.
Jag hoppades att dom skulle skilja sig från resten av hantverkarsniglarna jag träffat på i mitt liv ;)
Men...
Det är PRECIS så här det brukar vara.
Dom börjar.
Och sedan tar det 190 år, innan dom blir klara.
Så kommer det en UNG MAN idag vid 10-tiden, typ 20 år...
Mamma hälsade honom välkommen med orden:
" Tjena grabben! "
Jag höll på att fnissa ihjäl mig.
"Tjena grabben", så :
Klappa-stackarn-på-huvudet-och-tycka-att-han-var-för-ung-för-att-vara-hantverkare-på-riktigt ;)
Grabben kom, pratade endast i telefonen.
Något var problematiskt.
NÄSTA GUBBE kom.
Så blev det LUNCHTAJM, dom for iväg.
Och sen...
Såg vi inte RÖKEN av Hantverkargrabb eller Hantverkargubbe under resten av dagen!!!!!!!!
Suprise...
Not, IGEN!
Ja, ja, en dag i Toalettrenoverarnas liv.
Ny dag imorgon, får se om dom kommer då eller om dom dyker upp nästa vecka...
Och jobbar 2 timmar.
Eller kanske TRE timmar om dom vill imponera och slå på stort ;)
Sticka lugnt.
Eller rättare sagt jag skulle ut på en liten promenad.
( Trots fortsatt feber, förmodligen...
Jag har varit skållhet hela dagen och seg.
Men jag orkade inte ta febern idag :(
Sambon skulle gå och handla, men vi tog en liten sväng till Kattloppisen.
Och vad ser jag...
NÅGON har varit och handlat billigt godis på Ica (49.90kg ;) och SLÄNGT ut det på gatan!!!!!!!!!!!!
DET...
Är värre än att svära högt i kyrkan under en gudstjänst ;) i mina ögon!
Att slänga godis är...
BORDE VARA...
Straffbart!!!!!!!!!
Vad säger straffbalken om detta undrar jag?
Vad gör polisen?
Är detta anmält????
Ja, GODISGRISEN har talat!
Jag tyckte det var fruktansvärt, och jag kände hur snålvattnet började rinna i munnen.
Fradgan försvann och jag började dräggla istället ;)
Men...
Jag plockade inte upp något och åt, om nu någon skulle tro det.
Det blev lite FOTOKONST istället, under rubriken:
"Hemlös"
Eller kanske:
"Utkastad"
"Vi som blev över"
"Tillsammans"
"Överlevare"
Nä, jag tror det får bli:
"Godiskyrkogården."
Blev rätt fräcka ändå.
Godis med lite lakrisram ;)
Idag har jag haft EN MYCKET BRA DAG!!!!!
Och Cujo-Madde har för tillfället lämnat arenan :)
Känns så skönt att haft ett "Nack-smärt-brejk" och "bara" haft feber.
Men jag har då såklart INTE GJORT ett dugg, bara suttit.
Jag och sambon såg tv, och så hade han hyrt en film.
"Wolverine".
Med MIN VÅTA DRÖM ;) Hugh Jackman.
Såååååååååååååååå bra den INTE VAR!
Men HUGH var otroligt SNYGG iallafall ;)
Och vältränad.
(Yummie)
Och sambon PÅSTOD att han valde den SPECIELLT till mig, för att just HUGH var med...
Nä.
Det var ju en actionfilm, så det var nog mest därför.
Inte för att han skulle vara SNÄLL, som han ville ge sken av, och låta mig se på Snygg-Hugh ;)
Ja, han fick skylla sig själv, för jag utbrast i meningar som:
"Gud va snygg han är."
"Hjälp, mums."
"Vilken kropp..."
SÅ...
Till hantverkarna som ska fixa våran toarenovering :)
Dom kom ju igång IGEN så FINT förra veckan.
Jobbade två dagar...
Sen såg vi inte röken av några hantverkare resten av veckan.
( första veckan jobbade dom i två dagar sen torkning en vecka, sedan förra veckan som sagt...
2 dagar.)
SUPRISE!
NOT!
NU...
Börjar iallafall JAG känna igen Hantverkarsniglarna!
Jag hoppades nog lite för mycket på dessa hantverkare.
Jag hoppades att dom skulle skilja sig från resten av hantverkarsniglarna jag träffat på i mitt liv ;)
Men...
Det är PRECIS så här det brukar vara.
Dom börjar.
Och sedan tar det 190 år, innan dom blir klara.
Så kommer det en UNG MAN idag vid 10-tiden, typ 20 år...
Mamma hälsade honom välkommen med orden:
" Tjena grabben! "
Jag höll på att fnissa ihjäl mig.
"Tjena grabben", så :
Klappa-stackarn-på-huvudet-och-tycka-att-han-var-för-ung-för-att-vara-hantverkare-på-riktigt ;)
Grabben kom, pratade endast i telefonen.
Något var problematiskt.
NÄSTA GUBBE kom.
Så blev det LUNCHTAJM, dom for iväg.
Och sen...
Såg vi inte RÖKEN av Hantverkargrabb eller Hantverkargubbe under resten av dagen!!!!!!!!
Suprise...
Not, IGEN!
Ja, ja, en dag i Toalettrenoverarnas liv.
Ny dag imorgon, får se om dom kommer då eller om dom dyker upp nästa vecka...
Och jobbar 2 timmar.
Eller kanske TRE timmar om dom vill imponera och slå på stort ;)
Sticka lugnt.
Cujo.
Ja, på min mail fick jag förslaget att jag kanske förvandlats till Cujo...
Rabiessmittad varg omarbetas till rabiessmittad S:t Bernadshund, Cujo ;)
Jag är rätt LIK Cujo nu också.
Hängade rödsprängda ögon och ganska TUFFSIG i pälsen.
Och skabbiga kläder...
Mysbyxor och noppiga sticketröjor.
Jag firar faktiskt MYSBYXANSDAG varje dag.
Jag BOR i mysbyxor nu.
Det kommer blir avvänjning av Tv och Mysbyxor när mitt "VANLIGA LIV" börjar igen.
Ska nog ut och njuta av solen en stund nu.
Sticka lugnt.
Rabiessmittad varg omarbetas till rabiessmittad S:t Bernadshund, Cujo ;)
Jag är rätt LIK Cujo nu också.
Hängade rödsprängda ögon och ganska TUFFSIG i pälsen.
Och skabbiga kläder...
Mysbyxor och noppiga sticketröjor.
Jag firar faktiskt MYSBYXANSDAG varje dag.
Jag BOR i mysbyxor nu.
Det kommer blir avvänjning av Tv och Mysbyxor när mitt "VANLIGA LIV" börjar igen.
Ska nog ut och njuta av solen en stund nu.
Sticka lugnt.
Nu har jag piggnat till.
Nu har jag piggnat till.
Klockan är 18.48 så det var väl på tiden ;)
Idag har det varit en fördjävlig ZOMBIE-DAG igen.
Men allt gick emot mig redan från början, typ...
Har precis bett mor och sambo om ursäkt för mitt BEDRÖVLIGA beteende idag.
MEN en sak har verkligen gått upp för mig...
Jag FÖRSTÅR verkligen varför människor med konstant smärta är ELAKA och otrevliga.
Gapar och skriker.
Har kort stubin.
Kallar sina medmänniskor för idoter eller något annat FULT.
Beter sig illa.
Jag TRODDE jag förstod andra människor som levde med konstant smärta när jag jobbade på Korttidsboendet och när jag jobbade inom äldrevården.
Jag trodde VERKLIGEN att jag förstod det.
Men jag hade ärligt talat ett litet tivel om det BARA var smärta ibland som gjorde att människor kunde kalla en både det ena eller andra när man försökte vara snäll.
Slå bort ens hand när man försökte trösta.
Lyssna.
Förstå.
Eller om man kom in och var hurtig och käck...
Jag troddde verkligen jag förstod.
Jag fattade varför människor med smärtlindring, vi kan säga människor på morfinliknade preparat, ena stunden, när man kom in och skulle ge dom medicinen...
Kunde skrika, säga att man förhelvete kunde skynda på och att man var en DJÄVLA SNIGEL och kunde ge dom medicinen NU!!!!!
Och en halvtimme senare vara snäll som ett lamm och tycka att man var det bästa vårdbiträdet i hela världen.
För då hade dom fått en VISS smärtlindring.
Om jag NÅGONSIN blir frisk från det här...
Om jag någonsin börjar jobba inom äldrevård eller annan vård...
DÅ FÖRSTÅR JAG VERKLIGEN NU!!!!
Jag behöver aldrig mer tvivla på en människa i smärta.
Aldrig.
Och jag kommer alltid ha den förståelsen om jag hjälper någon i smärta, om dom beter sig illa.
Och jag kommer verkligen ha överinseende med elaka ord.
Har jag i och för sig alltid haft, jag har alltid haft "god hand" med dom elaka och besvärliga.
Men OM jag klarar mig ifrån att leva med permanent smärta så kan dom kalla mig vad fan dom vill...
För jag förstår!
Idag har jag haft en skitdag, rent smärtmässigt.
Och det inbegriper att jag pratade med försäkringskassan angående ersättning för att jag är sjukskriven.
Dom börjar REDAN KRÅNGLA vad gäller min ansökan och jag har ändå precis bara BÖRJAT min resa med Mr Whiplash.
Jag vet inte om jag VILL VETA fortsättningen :(
Sen skulle mamma så snällt åka med mig och handla.
Jag hade missat att aktivera mitt nya bankomatkort...
Vi fick åka hem igen från affären, försökte hitta koder att aktivera kortet hemifrån.
Har ALLA mina VIKTIGA pärmar med banktjofräs och dylikt högst upp i mitt arbetsrum inne.
Var tvungen att lyfta bort mattor för att få in stolen, lyfta ner pärmar som väger ett ton...
Och hittade ändå ingen kod.
Nacken var AVRÄTTAD bara av att jag flyttade första mattan...
Jag behöver väl inte uttveckla vad jag kände.
Efter telefonsamtal var min enda chans att få ut pengar och få ett fungerade kort att åka till banken personligen.
INTE SÅ DJÄVLA KUL!!!!!!!!!!
Mamma försökte hålla humöret uppe och jag bara AVRÄTTADE HENNE verbalt!
Hela tiden :(
Inte så snällt.
Hemskt.
Jag hade bara så djävla ont.
Jag kunde inte ens svara på minsta lilla oskyldiga fråga, utan att vilja döda henne.
Kom hem och hela jag brann i nacken och ryggen.
Bultande smärta.
Sambon kom upp klockan 12.00 och jag bara KÄNDE:
DIN DJÄVEL!!!!!!
Ligger och sover bort hela djävla dagen.
LATMASK!
Och han hade inte gjort ett smack för att förtjäna det jag tänkte...
Men jag känner mig verkligen OND när jag har så här ont!
OND!!!
Och jag vill straffa alla som jag ser.
För vad?
Ingen aning.
Jag vill bara skrika:
......
Alla fula ord jag kan.
Sen satt jag som en stenstod och glodde på tv, med värk, fram tills vid 18-tiden.
Då kunde jag be om ursäkt för mitt beteende till dom som hjälper mig och som bara är snälla.
Det låter inte klokt att man beter sig såhär...
Men som jag skrev förut, dagen har kommit när jag förstår människor i permanent smärta.
Fortsätter det här...
Kommer jag bli ensam, ingen familj, inga vänner, nada.
( vilket jag i och för sig alltid velat vara, ENSAM, men helst frisk då ;)
Ingmar Bergman, släng dig i väggen, eller vänd dig i graven, för här kommer JAG.
Jag är trettitusenmiljoner gånger värre än dig.
Elakare än DE FLESTA just nu :(
GALEN som en RABIESSMITTAD VARG!!!!
Fradgan bara sprutar ur munnen, och hugger efter allt och alla.
Usch.
Jag har iallafall bett att sonen ska få vara hos sin pappa den här veckan också.
Jag är inte i balans att ha honom här.
Alls.
Han kanske kan komma till helgen, om jag orkar.
Känns inte kul, jag saknar honom som FAN men jag kan inte kontrollera mitt gapande eller mina tårar så...
Det känns bättre om han är i STABIL MILJÖ.
Att bo ihop med mig nu...
Det är nog som att bo i stora Cheopspyramiden.
Längst inne i gravkammaren.
Tyst, kvävade, fullt med omöjliga tunnlar och återvändsgränder.
Med en GALEN RABIESSMITTAD varg i hasorna, som sagt...
Ja, idag blev det ett VÄLDIGT UTLÄMNADE av mig själv.
Men så har dagen sett ut.
Skit, men BÄTTRE NU.
Imorgon ska jag försöka gå ut och gå lite.
Måste ha luft, trots att jag fortfarande är risig.
Hostan är kvar, snoret och febern kommer och går.
Halsen är kry iallafall.
Alltid nått.
Sticka lugnt.
Klockan är 18.48 så det var väl på tiden ;)
Idag har det varit en fördjävlig ZOMBIE-DAG igen.
Men allt gick emot mig redan från början, typ...
Har precis bett mor och sambo om ursäkt för mitt BEDRÖVLIGA beteende idag.
MEN en sak har verkligen gått upp för mig...
Jag FÖRSTÅR verkligen varför människor med konstant smärta är ELAKA och otrevliga.
Gapar och skriker.
Har kort stubin.
Kallar sina medmänniskor för idoter eller något annat FULT.
Beter sig illa.
Jag TRODDE jag förstod andra människor som levde med konstant smärta när jag jobbade på Korttidsboendet och när jag jobbade inom äldrevården.
Jag trodde VERKLIGEN att jag förstod det.
Men jag hade ärligt talat ett litet tivel om det BARA var smärta ibland som gjorde att människor kunde kalla en både det ena eller andra när man försökte vara snäll.
Slå bort ens hand när man försökte trösta.
Lyssna.
Förstå.
Eller om man kom in och var hurtig och käck...
Jag troddde verkligen jag förstod.
Jag fattade varför människor med smärtlindring, vi kan säga människor på morfinliknade preparat, ena stunden, när man kom in och skulle ge dom medicinen...
Kunde skrika, säga att man förhelvete kunde skynda på och att man var en DJÄVLA SNIGEL och kunde ge dom medicinen NU!!!!!
Och en halvtimme senare vara snäll som ett lamm och tycka att man var det bästa vårdbiträdet i hela världen.
För då hade dom fått en VISS smärtlindring.
Om jag NÅGONSIN blir frisk från det här...
Om jag någonsin börjar jobba inom äldrevård eller annan vård...
DÅ FÖRSTÅR JAG VERKLIGEN NU!!!!
Jag behöver aldrig mer tvivla på en människa i smärta.
Aldrig.
Och jag kommer alltid ha den förståelsen om jag hjälper någon i smärta, om dom beter sig illa.
Och jag kommer verkligen ha överinseende med elaka ord.
Har jag i och för sig alltid haft, jag har alltid haft "god hand" med dom elaka och besvärliga.
Men OM jag klarar mig ifrån att leva med permanent smärta så kan dom kalla mig vad fan dom vill...
För jag förstår!
Idag har jag haft en skitdag, rent smärtmässigt.
Och det inbegriper att jag pratade med försäkringskassan angående ersättning för att jag är sjukskriven.
Dom börjar REDAN KRÅNGLA vad gäller min ansökan och jag har ändå precis bara BÖRJAT min resa med Mr Whiplash.
Jag vet inte om jag VILL VETA fortsättningen :(
Sen skulle mamma så snällt åka med mig och handla.
Jag hade missat att aktivera mitt nya bankomatkort...
Vi fick åka hem igen från affären, försökte hitta koder att aktivera kortet hemifrån.
Har ALLA mina VIKTIGA pärmar med banktjofräs och dylikt högst upp i mitt arbetsrum inne.
Var tvungen att lyfta bort mattor för att få in stolen, lyfta ner pärmar som väger ett ton...
Och hittade ändå ingen kod.
Nacken var AVRÄTTAD bara av att jag flyttade första mattan...
Jag behöver väl inte uttveckla vad jag kände.
Efter telefonsamtal var min enda chans att få ut pengar och få ett fungerade kort att åka till banken personligen.
INTE SÅ DJÄVLA KUL!!!!!!!!!!
Mamma försökte hålla humöret uppe och jag bara AVRÄTTADE HENNE verbalt!
Hela tiden :(
Inte så snällt.
Hemskt.
Jag hade bara så djävla ont.
Jag kunde inte ens svara på minsta lilla oskyldiga fråga, utan att vilja döda henne.
Kom hem och hela jag brann i nacken och ryggen.
Bultande smärta.
Sambon kom upp klockan 12.00 och jag bara KÄNDE:
DIN DJÄVEL!!!!!!
Ligger och sover bort hela djävla dagen.
LATMASK!
Och han hade inte gjort ett smack för att förtjäna det jag tänkte...
Men jag känner mig verkligen OND när jag har så här ont!
OND!!!
Och jag vill straffa alla som jag ser.
För vad?
Ingen aning.
Jag vill bara skrika:
......
Alla fula ord jag kan.
Sen satt jag som en stenstod och glodde på tv, med värk, fram tills vid 18-tiden.
Då kunde jag be om ursäkt för mitt beteende till dom som hjälper mig och som bara är snälla.
Det låter inte klokt att man beter sig såhär...
Men som jag skrev förut, dagen har kommit när jag förstår människor i permanent smärta.
Fortsätter det här...
Kommer jag bli ensam, ingen familj, inga vänner, nada.
( vilket jag i och för sig alltid velat vara, ENSAM, men helst frisk då ;)
Ingmar Bergman, släng dig i väggen, eller vänd dig i graven, för här kommer JAG.
Jag är trettitusenmiljoner gånger värre än dig.
Elakare än DE FLESTA just nu :(
GALEN som en RABIESSMITTAD VARG!!!!
Fradgan bara sprutar ur munnen, och hugger efter allt och alla.
Usch.
Jag har iallafall bett att sonen ska få vara hos sin pappa den här veckan också.
Jag är inte i balans att ha honom här.
Alls.
Han kanske kan komma till helgen, om jag orkar.
Känns inte kul, jag saknar honom som FAN men jag kan inte kontrollera mitt gapande eller mina tårar så...
Det känns bättre om han är i STABIL MILJÖ.
Att bo ihop med mig nu...
Det är nog som att bo i stora Cheopspyramiden.
Längst inne i gravkammaren.
Tyst, kvävade, fullt med omöjliga tunnlar och återvändsgränder.
Med en GALEN RABIESSMITTAD varg i hasorna, som sagt...
Ja, idag blev det ett VÄLDIGT UTLÄMNADE av mig själv.
Men så har dagen sett ut.
Skit, men BÄTTRE NU.
Imorgon ska jag försöka gå ut och gå lite.
Måste ha luft, trots att jag fortfarande är risig.
Hostan är kvar, snoret och febern kommer och går.
Halsen är kry iallafall.
Alltid nått.
Sticka lugnt.
Två pinnar som...
Jag har fått mail :)
Som jag måste delge mina övriga läsare.
Och det var appropå mina pinnar som jag fotade i förra inlägget.
Jag citerar:
" Hörrudu du, jag tycker inte att det ser ut som den ena pinnen klättrar över den andra.
Jag tycker det ser ut som om dom knullar!
Två vandrande pinnar som har knullar, mitt i gatan.
Doggystyle. "
Behöver jag skriva att jag skrattar...
Jättemycket!
Jag säger som jag alltid gjort, ett citat JAG har snott från någon klok ;)
KONSTEN LIGGER I BETRAKTARENS ÖGA!
Jag tyckte det såg ut som att pinnarna tävlade och den ena klättrade över den andra...
Du/mailaren, tyckte att det såg ut som två vandrande pinnar som hade...
Sex.
Ja, det ser faktiskt ut som det OCKSÅ ;)
Pinn-Porr på HÖGSTA NIVÅ.
Sticka lugnt.
Som jag måste delge mina övriga läsare.
Och det var appropå mina pinnar som jag fotade i förra inlägget.
Jag citerar:
" Hörrudu du, jag tycker inte att det ser ut som den ena pinnen klättrar över den andra.
Jag tycker det ser ut som om dom knullar!
Två vandrande pinnar som har knullar, mitt i gatan.
Doggystyle. "
Behöver jag skriva att jag skrattar...
Jättemycket!
Jag säger som jag alltid gjort, ett citat JAG har snott från någon klok ;)
KONSTEN LIGGER I BETRAKTARENS ÖGA!
Jag tyckte det såg ut som att pinnarna tävlade och den ena klättrade över den andra...
Du/mailaren, tyckte att det såg ut som två vandrande pinnar som hade...
Sex.
Ja, det ser faktiskt ut som det OCKSÅ ;)
Pinn-Porr på HÖGSTA NIVÅ.
Sticka lugnt.
På gatan...
Och nu blir det en liten bildblogg :)
Det var ju ett tag sedan, jag kan ju inte "släpa" med mig kameran längre på samma sätt, pga av nackskadan...
Förut hängde den ju jämt med i väskan.
Nu har jag en tunn kasse med glasögonfodral och leg+kontokort i glasögonfodralet.
För att jag inte ska bära så mycket.
Så det blir mindre fotande :(
Men idag tog jag en liten sväng i kvarteret, för att komma ut lite.
Jag har värk med stort V i nacken, men behövde luft efter att ha suttit inne sedan i tisdagskväll.
Eftersom jag varit sjuk också.
Temat blev:
"På gatan... "
Personligen gillar jag den första bäst.
Tog en bild rakt uppifrån på dom där två pinnarna, såg inge märkvärdigt ut.
Så tog jag från sidan i en annan vinkel...
Då såg det helt plötsligt ut som två vandrande pinnar som tävlar.
Och den ene klättrar över den andre.
Som sagt, jag gillar den :)
Hade tur iallafall att jag gick ut när jag gjorde, då var det sol...
Nu vräker regnet ner.
Och jag har en trött och trist dag idag.
Sticka lugnt.
Det var ju ett tag sedan, jag kan ju inte "släpa" med mig kameran längre på samma sätt, pga av nackskadan...
Förut hängde den ju jämt med i väskan.
Nu har jag en tunn kasse med glasögonfodral och leg+kontokort i glasögonfodralet.
För att jag inte ska bära så mycket.
Så det blir mindre fotande :(
Men idag tog jag en liten sväng i kvarteret, för att komma ut lite.
Jag har värk med stort V i nacken, men behövde luft efter att ha suttit inne sedan i tisdagskväll.
Eftersom jag varit sjuk också.
Temat blev:
"På gatan... "
Personligen gillar jag den första bäst.
Tog en bild rakt uppifrån på dom där två pinnarna, såg inge märkvärdigt ut.
Så tog jag från sidan i en annan vinkel...
Då såg det helt plötsligt ut som två vandrande pinnar som tävlar.
Och den ene klättrar över den andre.
Som sagt, jag gillar den :)
Hade tur iallafall att jag gick ut när jag gjorde, då var det sol...
Nu vräker regnet ner.
Och jag har en trött och trist dag idag.
Sticka lugnt.
Kaninen är SÅ POSH!!!!
Vår lille kanin är så djäkla POSH alltså!!!!!!!!!
Endast det bästa duger.
Eller ska jag säga:
Endast det KÖPTA duger!!!!!!
Dyrt ska det vara för att det ska smaka.
Vi har, innan äppelträden har fått äpplen, köpt äpplen till Leo.
NU är det äppelsäsong och vi har massor med äpplen.
Det DRÄLLER av äpplen fråm träden.
Mamma sparar dessutom, så vi ska ha hela hösten, vintern och våren till sötnosen.
Perfekt.
Vi sparar pengar för äpplen är ju dyrt, kilopiset är högt.
Och Leo äter ett äpple om dagen så...
Gratis äpplen är perfekt!
Men tror ni kaninskrället tycker trädgårdsäpplena är lika goda som dom köpta?
Nä...
Det tycker han SÅKLART INTE!
Som den FINSMAKARE han har blivit så blir han överlycklig när äpplet kommer in i buren...
Skuttar fram i rekordfart.
Luktar på det...
Och är det köpt äpple äter han omedelbums.
Är det trädgårdsäpple så FNYSER han, vänder på tassen, skuttar därifrån och äter det när "det kniper".
Dvs när morötter, sallad och hö är slut!
Vilka ÖVERKLASSFASONER säger jag bara!
Han tror förmodligen (liksom sonen ;), att vi skiter ut pengar i den här familjen.
ÄT eller SVÄLT har jag försökt säga till kaninen också...
Precis som till sonen.
Men ingen av dom verkar fatta, eller vill höra vad jag säger!
Leo bara tittar på mig som om JAG vore dum i huvudet, och svajar lite med sin Fraggelfrisyr och drar...
Till sin lilla hopp-ö under matbordet.
Fortsätter därefter MASSAKRERA mina 1700-tals stolar i ren protest!
Ge mig köpeäpplen eller jag gnager sönder dina stolar...
En vacker dag, när vi har middag och en gäst sätter sig på en av stolarna...
LÄR någon gäst braka i golvet, pga av söndergnagd stol.
Det är inte trämask, det är en grinig kanin ;)
Sticka lugnt.
Endast det bästa duger.
Eller ska jag säga:
Endast det KÖPTA duger!!!!!!
Dyrt ska det vara för att det ska smaka.
Vi har, innan äppelträden har fått äpplen, köpt äpplen till Leo.
NU är det äppelsäsong och vi har massor med äpplen.
Det DRÄLLER av äpplen fråm träden.
Mamma sparar dessutom, så vi ska ha hela hösten, vintern och våren till sötnosen.
Perfekt.
Vi sparar pengar för äpplen är ju dyrt, kilopiset är högt.
Och Leo äter ett äpple om dagen så...
Gratis äpplen är perfekt!
Men tror ni kaninskrället tycker trädgårdsäpplena är lika goda som dom köpta?
Nä...
Det tycker han SÅKLART INTE!
Som den FINSMAKARE han har blivit så blir han överlycklig när äpplet kommer in i buren...
Skuttar fram i rekordfart.
Luktar på det...
Och är det köpt äpple äter han omedelbums.
Är det trädgårdsäpple så FNYSER han, vänder på tassen, skuttar därifrån och äter det när "det kniper".
Dvs när morötter, sallad och hö är slut!
Vilka ÖVERKLASSFASONER säger jag bara!
Han tror förmodligen (liksom sonen ;), att vi skiter ut pengar i den här familjen.
ÄT eller SVÄLT har jag försökt säga till kaninen också...
Precis som till sonen.
Men ingen av dom verkar fatta, eller vill höra vad jag säger!
Leo bara tittar på mig som om JAG vore dum i huvudet, och svajar lite med sin Fraggelfrisyr och drar...
Till sin lilla hopp-ö under matbordet.
Fortsätter därefter MASSAKRERA mina 1700-tals stolar i ren protest!
Ge mig köpeäpplen eller jag gnager sönder dina stolar...
En vacker dag, när vi har middag och en gäst sätter sig på en av stolarna...
LÄR någon gäst braka i golvet, pga av söndergnagd stol.
Det är inte trämask, det är en grinig kanin ;)
Sticka lugnt.
Febern har gått ner!
Har nog INTE haft svinis...
För febern har redan gått ner...
Idag har jag bara 37.8, så jag känner mig mindre dödssjuk.
Hostan däremot, har nästan gjort så att min nacke gått av.
Ansträngningen, antar jag.
Men morsan har försett mig med hostmedicin, så jag har läget under kontroll.
Kände redan igårkväll att det kändes bättre i kroppen.
Jag kände mig mer pigg och pratbar.
Det ska bli oväder och det SER JAG FRAM EMOT!
Då kan jag jag få känna mig MER NORMAL och låtsas att jag är som alla andra.
Sitta och kura innomhus och mysa med levande ljus.
Inte som när det är solsken och man känner sig isolerad från livet.
Regn betyder att alla andra stannar hemma och myser ;)
Som jag.
Jämt.
Eller inte ;(
Igår eftermiddag tog jag upp en virknål.
Pallade upp armarna på två kuddar.
Tog ett brunt, tunnt garn och ett nytt mönster som jag aldrig gjort.
Jag tog några luftmaskor, vilade, tog några luftmaskor igen...
DJÄVLAR vad det fick mitt humör att stiga.
ÄVEN om axlarna och nacken började värka, så var det som om LIVET bara kom tillbaka.
Jag blev glad.
Pratade dessutom med en vän häromdagen.
Hon räddade mitt liv den dagen.
Det hon berättade om "en person", som STÅTT STILL med sin bil, och en annan bil RULLADE in i henne.
Gjorde att den personen blev whiplashskadad och gick med värk i hur länge som helst.
ÅR.
Är frisk idag.
GAV MIG HOPP!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vilket jag desperat behöver!
Om det INTE är bra om tre månader så hoppas jag att det är det om något ÅR iallafall.
Och det gav mig kanske en person som kanske liknar min skada att förhålla mig till.
Jag har ju blivit rejält skadad av en radiobilskrock.
Hon har stått still i en bil och en annan bil rullat in i hennes bil.
Inte en VÅLDSAM krock där heller och ändå blev hon jättedålig.
Jag känner LITET hopp igen.
För tillfället ;)
Sticka lugnt.
För febern har redan gått ner...
Idag har jag bara 37.8, så jag känner mig mindre dödssjuk.
Hostan däremot, har nästan gjort så att min nacke gått av.
Ansträngningen, antar jag.
Men morsan har försett mig med hostmedicin, så jag har läget under kontroll.
Kände redan igårkväll att det kändes bättre i kroppen.
Jag kände mig mer pigg och pratbar.
Det ska bli oväder och det SER JAG FRAM EMOT!
Då kan jag jag få känna mig MER NORMAL och låtsas att jag är som alla andra.
Sitta och kura innomhus och mysa med levande ljus.
Inte som när det är solsken och man känner sig isolerad från livet.
Regn betyder att alla andra stannar hemma och myser ;)
Som jag.
Jämt.
Eller inte ;(
Igår eftermiddag tog jag upp en virknål.
Pallade upp armarna på två kuddar.
Tog ett brunt, tunnt garn och ett nytt mönster som jag aldrig gjort.
Jag tog några luftmaskor, vilade, tog några luftmaskor igen...
DJÄVLAR vad det fick mitt humör att stiga.
ÄVEN om axlarna och nacken började värka, så var det som om LIVET bara kom tillbaka.
Jag blev glad.
Pratade dessutom med en vän häromdagen.
Hon räddade mitt liv den dagen.
Det hon berättade om "en person", som STÅTT STILL med sin bil, och en annan bil RULLADE in i henne.
Gjorde att den personen blev whiplashskadad och gick med värk i hur länge som helst.
ÅR.
Är frisk idag.
GAV MIG HOPP!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vilket jag desperat behöver!
Om det INTE är bra om tre månader så hoppas jag att det är det om något ÅR iallafall.
Och det gav mig kanske en person som kanske liknar min skada att förhålla mig till.
Jag har ju blivit rejält skadad av en radiobilskrock.
Hon har stått still i en bil och en annan bil rullat in i hennes bil.
Inte en VÅLDSAM krock där heller och ändå blev hon jättedålig.
Jag känner LITET hopp igen.
För tillfället ;)
Sticka lugnt.
Så kom hostan också.
Blir inte mycket skrivet här...
För nu är jag totalt däckad.
Feber, hals och HOSTA!
Jag är inte välkommen till VC för att testa om det är SVININFLUENSAN.
Bara om jag är döend, i princip.
Men hosta, feber och halsont...
Lät som svinis sa sköterskan.
"Åk till lasarettet om du blir medvetslös och det rosslar i lungorna."
Typ.
Det rosslar i lungorna.
?
Håll tummarna att det inte går ner i lungorna också, för då är det väl kört.
Sticka lugnt.
För nu är jag totalt däckad.
Feber, hals och HOSTA!
Jag är inte välkommen till VC för att testa om det är SVININFLUENSAN.
Bara om jag är döend, i princip.
Men hosta, feber och halsont...
Lät som svinis sa sköterskan.
"Åk till lasarettet om du blir medvetslös och det rosslar i lungorna."
Typ.
Det rosslar i lungorna.
?
Håll tummarna att det inte går ner i lungorna också, för då är det väl kört.
Sticka lugnt.
