Påskafton...

God morgon.
Mirakulöst frisk...?
Nej, jag är så j-la dålig så det är inte klokt.
Fast det var väl helt förväntat iofs.
 
Jag har över 39 i feber och hostar lungorna ur mig.
Jag skämtade ju lite om "lunginflammation nästa" igår...
Men som jag bedömmer mig själv idag:
Luftrörskatarr.
Fy fasen vad det både låter och känns.
 
Jag kan dessutom knappt röra mig utan att få andnöd.
Gissar att jag MÅSTE gå till läkaren efter påskhelgen för jag mår... inte bra.
 
Jag ska (skulle) jobba på tisdag och torsdag, men jag har redan idag, redan vid halv 10-tiden ringt och sjukat mig så dom hinner få in någon.
Ingen idé att hålla på och "dra" på att sjukanmäla sig när jag redan vet att jag inte kommer.

Så duktig jag är den här gången.
 
Ja...
Så till igår då.
 
Jag kom upp ur sängen och fixade till mig och så åkte vi till Syster- Yster.
 
 
Det blev champange, cider, påskmust, chokladdoppade jordgubbar, kex med ost och...
 
 
... godis!
Jag satte godisskålen NÄRMAST MIG, såklart 
Och så tog vi såklart den obligatoriska systerbilden....
 
Äh, vi tog två...
 
 
Tre...
 
 
Ja, eller SEX bilder blev det alt som allt, för vi tog nere på Bageriet också.
Herregud, vi är såna linslusar 
 
Moster Puff fick presenter och så satt vi och pratade och hade trevligt i några timmar innan vi åkte ner till Bageriet och påskbuffén.
Den bästa.
 
 
 
 
 
 
 
Och efter god mat så kom...
 
 
TÅRTAN med stort "T"!
Syster-Yster hade fixat en Piff & Puff tårta till Moster Puff, och morsan dvs Piff...
 
 
Ja, vad är väl en fest utan våran lilla gimmick numera, Piff & Puff måste ingå på något sätt, annars blir det liksom ingen fest!
Så åt vi tårta och kaffe på all den där goda maten vi tryckt i oss.
Snacka om korvstoppning.
 
Och lite senare gick vi in på Nunnan och lyssnade på ett rockabillyband en liten stund...
 
 
... innan vi åkte hem.
Och när vi kom hem trodde jag att jag skulle dö.
Jag kunde knappt andas och hostade som en galning, tog hostmedicin, sonen och jag kröp ner i dubbelsängen och såg "SNL" innan han gick in till sig.
 
Jag kunde inte somna.
Klockan var tre.
Ställde fran klockorna till "sommartid", såg på tv och tillslut somnar jag efter ett skov av hosta.
 
Vaknar av ett:
"Mamma ---- maaamma------ mammaaaa...."
Va fan...?
Hostattack, upp och in på toan, där står sonen i ett HAV av spyor!!!!

Hela toalettgolvet är fullt och han med.
 
Ja...
Först påskbuffé med pappa i Djukvik mitt på dagen.
Vidare hem till Syster-Yster för att intaga läsk samt godis.
Sen påskbuffé IGEN på kvällen.
Tror fasen hans mage ballade ur, mycket fet påskmat blev det.
 
Jag fick ta en handduk för ansikte och näsa för att inte börja spy själv, instruera sonen att öppna brunnslocket och spola av hela golvet samt skura lite efter med Vim och sen spola igen.
Kul.
Sen gick jag in och ställde en hink med plastpåse på hans rum.
 
Han duschade, gick och la sig, jag somnade om och så kom han in igen och hade spytt runt 05-tiden.
 
Jag fick stappla upp igen och hjälpa honom.
Sen vet jag inte när jag lyckades somna, men jag vaknade klockan 09 igen.
HELT DÖD.
Jag har väl fått 4 timmars sömn inatt.

Och jag är som sagt jättesjuk, så nu får jag väl ligga här.
Men det var värt det att gå på festen igår i alla fall!
Vi ses lite senare.
 
 
 
 
 
 

Jag och min huvudkuddde...

Jag och min huvudkudde...
 
 
Min ständiga följeslagare, Milou såklart.
Utsikt från en sjuksäng...
 
 
Fan.
Om en timme måste jag hoppa i duschen och piffa, ORKA.
 
 

Festligt...

Ja...
Sängläget fortsätter.
Jag ser reprisen av "Let´s dance".
Kul.
Jag har det så festligt här.
 
 

Försöka låta bli att smitta ner alla andra...

Uppe med tuppen och fullt ös innför påskaftons kvällen...?
Nej, inte direkt.
 
Jag ligger nyduschad, nerbäddad i sängen fullproppad med alvedon, ipren och är "dålli".
På riktigt dålli!
 
Tji fick jag för att ha gått och jobbat nu när jag varit risig, nu har jag fått dubbelt igen!
Hostan har gjort comeback med besked, snoret likaså och så har vi feber på det.
Jag har ONT i kroppen.
 
Och idag ska vi ju fira min moster Puff som fyllt 80.
Äta den obligatoriska buffén på Bageriet.
Och jag är helt sänkt.
Men jag kommer bita ihop, jag ligger och vilar hela dagen, piffar till mig och går iväg.
Sen får vi se hur långe jag orkar och jag gissar att imorgon...
Då är jag väl dödssjuk, l
unginflammation nästa typ.
 
Dock är jag tydligen i gott sällskap, för igår pratade mamma med moster Puff och hon låg sjuk.
Likaså Syster-Ysters man.
Så vi får väl sitta där och försöka låta bli att smitta ner alla andra.
Med betoning på "försöka".
 
Känns ju skit det här faktiskt.
 
Undrar om det hade hjälp att jag hade suttit still och vilat hela dagen igår..?
Eller om bacillerna hade hållit sig lugna kanske tills imorgon istället.
Jag höll ju på HELA dagen igår, och satt max 2 timmar på en hel dag, fixade åt sambon, sydde, hemmafixade emellanåt hela jävla dagen.
Fan- kanske var dumt.
Ja, det kan man ju tycka, men det är ju försent nu och tänka så ändå.
Gjort är gjort och nu ligger jag här.
 
Så här långt kom jag i alla fall på klänningen...
 
 
Nu ska den bara fållas, sys upp och i med gummiband så det blir rynkat upptill.
Men det får bli när jag mår bra om typ ett år eller två.

Ja, nu ligger jag väl här och tar det lugnt då.
Vi ses senare.
Lucky me.
 
 

Rastlös och helt knäpp...

Verkar som folk har tråkigt idag...
Många som läser bloggen 
Men så är det ju den långa lååååååååångfredagen också, ni har väl inget bättre för er 
 
Jag var helt slut efter dagens fixande här och kände efter mitt förra bloggande:
Nej, jag orkar inte sy mer idag, jag var dödstrött.

Och så satt jag en timme och blev så jäkla rastlös så jag var tvungen att göra något ändå, jag är ju helt knäpp...
 
 
Så jag tog fram mitt FAVORITTYG och körde igång med den beställda klänningen till Lilla Sunshine...
 
 
 
Klippte ut delarna och skulle precis börja sy, men så fick jag se att det var ett specialavsnitt av "Barnmorskan i East End" på tv.
Då avbröt jag allt och sitter här själv i soffan och glor på tv.
Tja, är det lååååååååååångfredag så är det.
 
Jag ska väl se klart det här, sy lite till och sen glo på tv igen.
Men imorgon...
Då blir det FEST 
 
 

Jag betalar inte för tyg som är sämre...

Så har jag sytt klart en sjögrön fleecekofta till...
Och ska snart påbörja en ny.

Dock är jag lite sur här, och måste kontakta "Stoff & Stil" så fort påskhelgen är över.
Det är skillnad på tygerna som jag fått har jag upptäckt.
 
Dom tygerna jag fick från Norge var MYCKET bättre kvalitet än dom jag skickade efter här i Svergie.
 
Alltså dom fleecetygerna som kom från Norge var mycket tätare vävda(?) och korthårigare än dom som kom från Sverige.
Jag såg en markant skillnad nu när jag sytt en fleecekofta vardera i sjögrön fleece från dom två olika leveranserna jag fick.
Och den svenska är tynnre och tyget blir "tuffsigare" än det norska.
 
Jag syr bara i det som kommit från Norge nu och skickar både bevisbilder och kontaktar kundtjänst på "S & S" redan på tisdag.
För jag betalar inte för tyg som är sämre, det får dom allt ta tillbaka och skicka nytt!
BASTA!
Alltid ska det vara nå´t!!!!
 
Jaha, ja, då kör jag väl igång igen då, vilopausen är över...
Vi ses senare.
 
 

Ligger kvar och "tjirrar runt"...

Uppe med tuppen och lite hemmafix är redan fixat.
Städdag för sambon och jag har förjobbat.
Jag ska klippa ner lite växter också, men det tar jag efter mitt bloggande
!
 
Och som om inte DET var nog, har jag valt utstyrsel till påskafton också, är man ute i tid eller är man...?
Jo, det är man allt.
 
Solen skiner, men min näsa rinner så jag får hoppa dagens promenad.
Känner att kroppen behöver det.
Igen.
Jag blir sååååååå jävla trött.
Vad har hänt med mitt "fantastiska" immunförsvar?
 
Har rosaceamedicinen pajat det för gott den här gången eller vad är det frågan om?
Jag har ju inte ätit medicinen sen i november, men effekten verkar sitta kvar och det tar väldigt lång tid att bygga upp immunförsvaret denna gången.
Uppenbarligen.
Förkylningen verkar bara ligga kvar i kroppen och "tjirra runt" som Abbes mamma (Fru Nilsson) i Madicken skulle ha sagt.
 
Ja, ja, bara man klarar av påskafton sen kan det bli som det blir.
Då kan jag bli hur risig som helst, det skiter jag faktiskt i vid det här laget nu.
 
Fasen vad solen skiner.
 
Nu ska jag i alla fall ta hand om en tvättmaskin, sätta in en ny, klippa växter och sen piffa och SEN...
Dyka in i arbetsrummet och sy.
Jag har aldrig tråkigt här hemma, det bara ÄR så 
 
 

Jag har läst ut del 3...

Så har jag hamnat i soffan efter dagens dagsverke.
Jag har sytt på den andra sjögröna fleecekoftan och har i princip bara overlockning av kanterna runt om på koftan kvar samt knapphålet + knappen.
Sen är den klar.
 
Sen...
Får vi se om jag tar den själv, eller om den hamnar till försäljning 
 
Igår läste jag ut...
 
 
... del 3 av Karl Ove Knausgårds självbiografi.
Och som alla redan vet så är han ju numera en av mina favoritförfattare och denna boken var inget undantag den heller!
 
Här hade han gått tillbaka till sin barndom igen, diskbänks-realism och den hårda pappan står i fokus återigen.
Mycket bra, jag ger den dom obligatoriska...
    - fem tummarna upp!
 
Och idag var jag inne på bokhandeln och köpte ett kort, och vad hittar jag där då måntro...?
Jo, del 4 minsann!!!!
 
 
EN bok fanns det kvar i pocket, såklart knep jag den.
Jag var ju tvungen.
Visste inte ens att den redan kommit ut i pocket så jag blev lite snopen faktiskt, fast GLAD...
För nu kan jag fortsätta läsa om min favorit Karl Ove´s liv.
 
Nu ska jag nog hoppa i sängen och fortsätta mitt tv-tittande där.
Vi ses imorgon, natti natti!
 
 

Min pinne...

Jag har gjort ärenden på stan och varit ute med Milou i trädgården...
 
 
Äta fjolårsgräs...MUMS...
 
 
Äta på en pinne... MUMS...
 
 
 
 
 
Öh, kan jag få tillbaka min pinne är du snäll?
Den var liksom min och bara för att du vill ha ett "fint" kort på mig där jag sitter och ser bedjande på dig...
Behöver du väl inte sno min pinne...?
 
 
Thanks!
 
Ja, lite så tänker väl Milou.
Nu ska jag sy en liten stund.
Om jag orkar.
 
 

Så vart han 13...

Så var det den 28 mars...
Och mammas/ MIN lille gulleplutt fyller 13!
 
 
Herregud, vart har tiden tagit vägen...?
Åren går så fort.
Där låg han på BB, 1 dag gammal och lite klämd på ena ögat.
I övrigt perfekt.
 
Idag gick jag direkt från jobbet och hem till sonens pappa och VÄCKTE sonen via telefonen, sen fick han gå upp och släppa in mig, han fick kramar, pussar och kramar igen av sin lilla mamma.
Han härdade ut.
Han tänkte väl att det var bäst att jag fick hållas eftersom han tänkte att han ville ha sina födelsedags presenter när han kommer hit.
Hej-hej-cyniska-mamman 
 
Annons i tidningen fick han också.
Ja, 13 år, going on 14.
Önskar han var här idag, men det är han inte...
Vi får fira nästa vecka istället.
 
Hemma från jobbet och har frukostat.
Promenerade hem i dammet, host, host, UT OCH SOPA nu för f-n!!!!
Ja, jag vet att jag klagar rätt mycket på det just nu, men anväder man sina två ben mycket och rör på sig utan bil...
Då härsknar man faktiskt till nu alltså.
Det är så ofräscht och man kan inte direkt njuta av sina promenader när man måste ta sig igenom stan.
 
Tillåt mig lägga upp en bit ur Ingvar Anderssons krönika som jag skrattade gott åt och verkligen instämma...

"Det blir bara värre för varje år. Vägdammet. Herre Gud, det ligger som ett grått hälsovådligt moln över stan. Man kan knappt andas och ögonen svider. Har man dessutom kolesterolvärde som en pensionerad sumobrottare och känsliga slemhinnor så krymper livslängden i rask takt. Om man inte har vett att fly till Thailand eller Maldiverna förstås.

På väg till Ica-Maxi såg vi på långt håll rökmolnet över parkeringen. Påminde om en lycklig dag i indianbyn när Zeb Macahan är hedersgäst och en nyfälld bisonoxe ligger på grillen. Ett dussintal bilar hade fattat eld. Trodde vi. Icke, det rörde sig om en virvelvind som drog fram. Men det var inte det mest skrämmande, utan detta faktum att vi såg flera kolonner med förskolebarn som var ute och vandrade. Vilket jävlar tilltag att lufta telningarna när det knappt går att andas. Eller ska kidsen härdas?

Vad att göra? Finns det något bättre sätt än att dränka vägarna i vatten och låta sopmaskinerna gå dygnet runt? Finns det det så gör det. Om inte, så kör så dammet ryker. Vardag som heldag. Dygnet runt. Dyrt? Vad är det för snack, vad kostar inte dessa sjukdomar som blir följden av det ohälsosamma vägdammet? Jag är ingen vän av vägsalt. Men hellre lite rost under skärmarna än cancer i lungorna."


 
Jag gillade speciellt liknelsen till indianbyn på prärien och Zeb Macahan, fniss.
Nä, dags att dom skärper till sig, jag vill inte vara pudrad som en 1700-tals madam från topp till tå med vägdamm så fort jag sticker näsan utanför dörren.
 
 
Nu ska jag sätta fart här, vet inte vad dagen ger ännu, min kusin har ringt och vi får väl se vad eftermiddagen kan ge...
Men jag börjar med en dusch och rena kläder i alla fall.
 
 
 

Jag håller mig till tre pluppar...

Så var det jobbdag på riktigt idag då.
Solen skiner, jag ska promenera till jobbet för att få igång kroppen och inatt...
Har jag drömt om nya kreationer.
Gud så duktig man kan vara i en dröm.
 
Jag såg Lars Wallin på tv häromdagen och när han sa att han bara sydde upp en unik klänning av varje, då blev man ju sjuk av avund.
Vilken lyx, då hade man ju aldrig tröttnat.

Och när jag gluttade på Louis Vuittons klädkollektion från Paris för någon vecka sedan...
Då blev jag också sjuk av avund.
Jag vill OCKSÅ...

Men jag får väl hålla mig till MAX "tre pluppar" i svårighetsgrad på mönster.
Ja, så inatt har jag sovit gott, drömt härligt, bra förutsättningar för att starta jobbdagen med andra ord!
Vi ses imorgon, då kommer jag hem och sen...
FIRAR JAG PÅSKLEDIGT!
Och jag ska sy klart den andra, gröna, fleecekoftan.
Ha en bra dag alla glada.
 
 
 
 
 
 

Önskar mig en liten fuskpälsjacka att strutta runt i...

Hejhopp igen.
Tänk, det gick bra att gå och jobba trots allt! 
Ja, bara jag kom utanför dörren och började gå och få lite frisk luft så blev jag pigg.
 
Det blev promenad till Öster och gjorde några ärenden innan, och så skulle jag gå och hämta ut mitt nya leg hos polisen.
Mitt nya "pundar-tants leg" ni vet.
Upptäcker på apoteket att jag SLÄNGT det där lilla kvittot som jag behöver för att få ut legget.
 
Men vad i helvete!!!!!
Gah, ja, det slängde jag när jag var på stan med sonen sist.
Jag städade ut plånboken från kvitton, bankkvitton ni vet...
Och ut åkte leg-kvittot dessutom.

Hur trött på sig själv får man bli, jag bara undrar liksom?
 
Jaha, då kunde jag inte hämta ut legget, utan då behöver jag ta med mig morsan IGEN för att "identifiera" att jag är jag!
Jag blir så j-la trött.
Så inget leg idag med andra ord.
 
Vidare traskade jag och Milou till Chifen.
Jepp, Milousan var med för att få lite "royal treatment" och extra gos-mystid.
Vi var där i 4 timmar och Milou fick gosa i soffan, fick hundgodis och väldigt mycket kramar.
Hon var i hundhimlen typ 


Promenad hem igen, vi blev lika dammiga som om vi knatat runt i en torr öken!
Jag försökte gå småvägar men...
Dammlunga är att vänta om dom inte börjar sopa gatorna snart.
 
Och när jag kom hem så hade jag fått PAKET.
Jag hade fått alla tygprover jag ville ha från Stoff & Stil...
 
 
Pälstyger som jag blev lyrisk över och ville beställa direkt och sy något fräsigt i 
Så satte jag igång med att sätta upp tygerna färgkordinerat på vitt papper och in i plastfickor...
 
 
 
... in i pärmen...
 
 
Älskar´t! 
Pälstygerna var ashäftiga.
Jag ska ta mig till Stoff & Stil och nog köpa ett väldigt långhårigt, svart fuskpälstyg.
Ser framför mig typ lite som kanske dessa modeller...
 
 
 
 
 
 
Ja, herregud...
Vad har hänt?
Hade någon sagt till mig för några år sedan att jag skulle sitta och dräggla efter fuskpälstyger med glansiga fodertyger inuti...
Då hade jag skrattat vederbörande rakt upp i ansiktet.
 
Nu önskar jag mig inget hellre än en liten fräck fuskpäls jacka att strutta runt i.
Ur led är tiden.
Eller jag.
 
Nu ska jag surfa runt lite på Tradera...
Man vet inte, jag måste passa mig så jag inte missar några schysta mönster 
Vi ses imorgon.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gröna fleecekoftan...

Här kommer nu bilder på den "sjögröna" fleecekoftan som blev klar igår!
Men jag lägger upp en bild på den RIKTIGA färgen på koftan först här, för när jag fotat och fixat till bilderna så ser den väldigt mintgrön ut.
Det är den dock inte.
 
Knappen är inte påsydd ännu som jag skrev redan igår, den är bara fastnålad.
Riktigt färg på koftan och resultat...
 
 
 
 
Klädd knapp i pastelliga färger...
Ljusrosa plyschbandet...
Ja, och så får vi väl se om storleken passar till min bästis eller om jag ska ta den själv.
 
Och nu måste jag hoppa i duschen och gå till jobbet.
Fast det tar emot...
Jag är väldigt trött idag efter gårdagens maratonlopp här hemma.
 
Jag är skittrött helt enkelt OCH har ont i nacken.
Men jag kan inte lämna min arbetskompis i sticket nu när jag lovat, så jag piffar väl och traskar iväg.
Frisk luft kanske kan hjälpa till.
 
Vi ses lite senare i eftermiddag.
 
 
 
 

Jobbat som satan...

Så har den här dagen också gått...
Och jag har jobbat som satan här hemma!
Från det jag satte igång runt halv 10 så höll jag på till klockan 19.00 PRICK!

Då satte jag mig på häcken i soffan som först, jag har inte ens ätit lunch utan bara tryckte i mig en saffranskladdkaka i farten, samt en apelsin.
Plus en massa kaffe då under dagen såklart 
 
Jag har städat, tvättat, bakat i tre omgångar under städet, varit och handlat band till fleecekoftorna och sytt klart den ena fleecekoftan.
Det tog hela jäkla dagen.
Jag är slut som artist.
 
Och så är jag NÅGOT irriterad över faktumet att den fleecejackan som jag gjorde klart idag, som jag "lagt ut" 4 cm runt om för den är en beställning...
Verkar bli min storlek i alla fall.
Hur gick det till, undrar sömmerskan...?????

Nu är det dock ingen fara på taket, för jag kan ta den själv eftersom jag ska ha en likadan själv.
Men jag hade gärna fått klart beställningen före den som jag ska ha själv.. typ..liksom.

Fast jag sätter inte fast någon knapp förrens min bästis kommer hem, så får vi se om hon ska ha den eller om jag ska börja på en ny.
Fortsättning följer när bästisen har kommit hem.
 
Vad gäller själva knytbandet till koftan så hände följande...
 
Jag gick till tygaffären i hopp om att hitta ett matchande plyschband.
Det fanns inte.
Det fanns bara samma färg av det jag redan hade.
Jaha.
Mutter.
!?

Jag traskade hem igen och började pula med att göra ett fleeceband med snedslåveckaren istället.

Tappade sugen när jag tyckte att det blev för klumpigt, och började titta på knappen som var bestämt av bästisen till koftan.
Den innehöll färgerna ljust rosa, lila, sandbeige och millitärgrön.
Hm, varför inte plocka upp någon av färgerna på knappen till knytbandet...?
Tillbaka till affären och så köpte jag ett ljusrosa plyschband, hem igen, kollade...
PERFEKT!

Det blev lite Odd Molly-stuk över fleecekoftan ihop med bandet och knappen.
Very cute 
Bilder kommer imorgon.
 
Imorgon blir det för övrigt oplanerat jobb.
Jag går in och tar 4 timmar mitt på dagen, och sen går jag hem igen.
Det blir lite extra pengar i kassan, och så får jag väl göra mina planerade ärenden som jag hade tänkt på min lediga dag INNAN jag går dit, och på vägen hem.
Inte mer med det!
Och så hinner jag kanske sy lite också när jag kommer hem, OM jag har tur.
Vi får väl se.
 
Nu ska jag hoppa i sängen för jag är skittrött, se på "Project Runway"...
Bara hoppas att jag orkar hålla mig vaken till slutet.
 
 

Dom två "ordinarie", fast mycket DÖDA familjemedlemmarna...

God morgon!
Igår blev det inte så mycket mer bloggande för jag hann inte.
Och när jag väl hann, lite senare på kvällen...
Då orkade jag inte.
 
Nä, dessutom var jag jättetrött, så jag hoppade i sängen redan 20.30.
 
Jag och Milou gick i alla fall närmare en 7 km, lite mjukstart efter sjukdomen på promenerandet.
Dusch och sen fort iväg ner på stan och letade efter band, tyg-plysch-band, och letande efter lite annat också.
Kom hem vid 13-tiden och sen hjälpte jag mamma med ett kort till moster, och hade rimmstuga, klistrade och klippte.
 
Upp till mig, sydde lite, såg klart en film jag hyrt kvällen innan, men somnade ifrån...
 
 
... "The Paperboy" som INTE var någe bra alls.
Jag kan ge den - - tumme upp för brilljant skådespeleri av alla skådisar, men det är också allt!
D
et var så mycket "runka-snack" och konstig dialog, en story som jag inte tyckte hängde ihop, samt att det var nästan som en väldigt dålig nybörjare skrivit manus.
 
Gillade den inte alls, och den kunde varit SÅ mycket bättre om manuset varit bra.
Skådisarna var som sagt jättebra bitvis, annars var den skit!
 
 
Så vart det mer systuga och sen gick vi ner och firade 73-åringen en trappa ner.
Det var supermysigt faktiskt, sitta i mammas matsal, det har jag inte gjort sen...?
Ja, jag kommer inte ens ihåg, d
et blir ju mest middagar här uppe vid oss.
 
Men ordningen vid matbordet kändes fel.
Jag och mamma satt på våra "ordinarie" platser, sonen satt på min mormors plats och sambon satt på pappas.
Det kändes helt fel.
Ja, det känns på något konstigt sätt som dom platserna skulle fyllas av två döda personer.
 
Jag gissar att det är för att tiden stått stilla nere vid mamma...
Då blir det FEL när inte dom två "ordinarie", fast mycket döda, familjemedlemmarna sitter på sina platser.

Och sen att att varit döda i år och da´r, det spelar ingen roll.
För det jag ser i min skalle liksom, det ser jag.
 
Sonen höll nämligen på att sätta sig på min plats, och jag protesterade direkt högljutt och sa:
NEJ, där kan du inte sitta, det är MIN plats!!!
Och sonen replikerade:
"Din plats, vadå, skärp dig..."

- NEJ, det är min plats, du får sitta DÄR (sade den autistiska Frk Österholm), och så pekade jag på mormors plats.
 
När så sambon höll på och sätta sig på morsans plats...
Fick han samma "åthutning", "Nej, det där är MIN plats", sa mamma och så fick han sätta sig på pappas plats.
 
Gud så...
Knäppt.
Slutet gott, allting gott, sen åt vi, det blev söndagsmiddag och en massa prat.
 
Väl uppe igen så blev det systuga blandat med tv, och sen orkade jag inte sitta upprätt runt 20.30- tiden så jag gick och la mig.
Såg film på vår filmkanal...
 
 
... och eftersom BOKEN var något av det bästa jag läst, kan jag säga att filmen faktiskt inte kom så långt efter.
Alltså boken handlar ju om en mammas tillbakablick på sin sons uppväxt, hennes känslor och han i slutändan blir en massmördare.
Den är fruktansvärt välskriven och drabbande.
Jag slukläste den och grät.

Det går ju aldrig att göra en film som gör boken rättvisa, och boken är ju späckad med dialog, känslor, tankar...
Men filmen var bra.
Faktiskt helt okej för att försöka följa den späckade boken.
 
Jag ger den:
    tummar upp för filmversionen av boken, men boken är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ mycket bättre.
Ja, sen somnade jag.
 
Och denna dagen ska jag ägna åt hemarbete till att börja med.
Lite tvätt och städ, jag ska köpa plyschband tvärs över gatan i syaffären, sy klart dom två "sjögröna" fleecekoftorna jag jobbat på.
Och orkar jag så blir det hundpromenad på eftermiddagen.

Men...
Jag har faktiskt lite ont i kroppen, jag är lite rädd att förkylningen ska ta fart igen, och det vill jag verkligen inte.
Jag känner mig lite seg, så jag tar det "lite lugnt" här hemma istället.

Dock ska jag börja med något supertråkigt...
Betala räkningar.
Vi ses senare!
 
 

Väldigt redo...

Så var det ny dag och solen strålar från en klarblå himmel.
Klockan är bara 08.20, men jag har redan varit vaken lite mer än en timme för sambon väckte mig vid 07-tiden när han gick och la sig.
Jag känner mig redo för en promenad med Milou.
VÄLDIGT redo!
 
Så drömde jag att jag jobbade natt på dagis i drömmen.
Och att jag gick på mitt pass, somnar på en soffa och sen vet jag bara i nästa ögonblick att jag är hemma och det är morgon!
?
Och jag fattar inte hur det gått till, sen blir jag väckt av sambon och jag får panik...
Vad har hänt med barnen under natten????

Och jag har en så himla olustig känsla av att ingenting är uppklarat.
Fast det var ju ändå bara en dröm.
Det blir så konstigt när det blir så där tycker jag, att man känner ett obehag när ingenting ändå är sant.
Nåväl, det ska väl solen och motionen få mig att glömma nu hoppas jag, nu är kläderna nog uppvärmda på elementet och vi drar ut.
 
Vi ska gå X-antal kilometer nu, sen ska jag hem och iväg och fixa ett ärende och sen sy.
Och sen fira morsan.
Vi ses lite senare!
 
 
 

Jag bara jublar....

This is where the magic happens...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och det senaste tillskottet...
 
 
... lådor till trådrullarna så jag ska ha ordning och reda även där.
OCH...
Kunna ha dom i färgkordination!
Fy fasen så bra!!!!
Ja, det är sådan ordning och reda i mitt pyttelilla arbetsrum att jag bara JUBLAR varje gång jag öppnar dörren.
 
Detta är det bästa stället jag vet.
Bästbästa.
 
Vi stack på stan jag och sonen, mötte upp Nybyggarna och fikade på "Fiket".
Det blev en rätt lång fika, för vi kom liksom aldrig fram till huvudsaken vi egentligen skulle diskutera...
Det var så mycket annat vi var tvugna att avhandla först 


Men tillslut kom vi fram till resultat, alla var nöjda och glada och vi dubbelkollade med Syster-Yster så att vi inte var helt ute och cyklade.
Det blev tummen upp, och då...
Började vi RIMMA lite också.
Himla kryptiskt här, men det kommer få sin förklaring efter påskafton.
 
Sen blev det en snabbis på Öster, språngmarsch till syaffären på Södertorg för dom stängde redan klockan 14.
Jag skulle ha grönt sammetsband till fleecekoftan jag håller på med.
När jag sen kom hem visade det sig vara FEL gröna färg.
Skitsamma, inte mycket att göra åt, vidare inköp av present till morsan på Adelsgatan och sen hemåt.
Piju, det var en intensiv stund på stan, men väldigt trevligt!
 
Här hemma sorterade jag så mina trådrullar och sen skulle jag sy klart den gröna fleecekoftan.
Men det gick ju inte, sammetsbandet var ju fel som sagt.
Då gav jag mig i kast med att skära ut en ny grön istället, som jag antingen ska ha själv eller sälja.
Vi får se.
 
Ja, och så har jag hamnat i soffan, vi ska snart äta mat.
Se på tv och sen såklart sova.
Fasen vad dagarna går fort, men hellre det än som när man tvingas sitta i soffan "och bara ta det lungt" för att man är risig.
Imorgon blir det i alla fall långpromenad med Milou...
Jag tror hon har längtat.
Det har jag med.
 
Vi kanske ses senare, eller så ses vi imorgon.
Vi får väl se 
 
 
 

Minus sockerdippen från igårkvälls...

God morgon!!!
Och idag känner jag mig ännu lite piggare...
 
 
Minus kanske sockerdippen från igårkvälls då kanske, men den jobbar jag nog snart bort!
Och så vill jag förtydliga bilden av den där tvådelade bröllopsutstyrseln jag visade från Burda igår...
 
 
Ja, och så ska både kjol och top fodras naturligtvis.
 
Planen för dagen:
Jag ska gör mig iordning redan nu, sen ska jag och sonen iväg och köpa present till mamma som fyller 73 idag!!!!!
Men vi firar inte förrens imorgon, för idag hade hon saker att göra på förmiddagen och på eftermiddagen ska sonen iväg och spela fotboll.
Alltså blir det firande imorgon när sambon inte jobbbar, mamma och sonen inte har något på agendan.

Själv är jag ju fri...
Och kan fira morsan NÄR SOM HELST 
 
Så ska jag ju sy!
Ja, helst så fort som möjligt, ska bara som sagt fixa till mig och sen väntar jag in sonen och så blir det stan, och sen in syrymmet igen.
 
Vi ses lite senare!
 
 
 
 
 

På bättringsvägen...

Och så har den här dagen gått...
Fort gick den också och jag mår faktiskt LITE bättre!
Tjohoo, ja, påsken är ju runt hörnet liksom.
 
Jag är inte lika trött eller har så ont i kroppen och halsen, mest bara lite mes-hosta kvar och snorig.
Väldigt snorig, men hellre väldigt snorig än ont och hängig.
Jag är FÖR TILLFÄLLET på bättringsvägen, man kan ju bara hoppas att det håller i sig.
 
Eftersom jag hade ork idag så satte jag igång med en av dom beställda fleecekoftorna...
 
 
     Rätt färg ->   
 
Och mitt i arbetet kom Nybyggarkussen och Pastorn med mina nya tyger!!!!!
Vi snackade en liten stund för att inte byta för mycket baciller med varandra, hon har haft halsont och fått penicillin.
Sen pös jag över till en vän och hjälpte henne med en sak, och sen hem och fortsatte och sy till 20-tiden.
Sambon kom hem och så har vi ätit middag ihop och nu ser han och sonen på fotboll.

Så till lite bokrecensioner!
Jag har knappt läst en bok sen jag var i Stockholm sist, jag har liksom inte haft tid utan legat och pluggat sömnad på kvällarna istället.
Men så fick jag tummen ur och läste ut...
 
 
... Kajsa Grytt´s självbiografi och ja, den var bra!
Alltid intressant med en inblick i andra människors liv, och jag har vetat vem Kajsa är till utseendet och namn, men aldrig lyssnat på hennes musik, och därför var det intressant att veta lite mer om henne.
Jag ger den:
   -tummar upp.
 
Så har jag även läst...
 
 
Ett nutidsdokument om flickor med självskadebeteende som vanliga pskyvården inte klarar av, utan flickorna hamnar på rättspsyk ihop med GROVT kriminella och farliga män.
 
Samt vanvården-ickevården från personal som straffar flickor som vill ta sina liv, som har svår ångest, som har anorexi m.m.
SJUKT OTÄCK skildring om en vård som inte är vård...
Utan mest liknar tortyr och bestraffning, Sverige idag med en psykvård att skämmas för.
 
Jag tycker alla och en var borde läsa denna, jag ger den:
     -tummar upp.
Fast egentligen borde det vara fem tummar ner, för den är skrämmande och otäck, men viktig!
 
Sen har jag läst...
 
 
... boken om att vara dotter till Anna Wahlgren.
Eh, den läste jag ut på några timmar, jag kunde inte lägga ifrån mig boken den var så...
Hemskt utlämnade.
Och jag förstår om Felicia inte har någon lust att försonas med sin mamma, det hade inte jag heller velat.
Jag ger den:
    - tummar upp.
 
Nu har jag gett mig i kast med Karl Ove Knausgårds senaste i pocket, jag hade kommit till hälften när jag la av att läsa i november-någonting...
När jag läst ut den, då får jag "lov" att plugga sömnad igen, men jag måste ju bryta av med lite annan bildning emellan 
 
Så har jag suttit och läst nya Burda och ska sy när jag har tid...
 
 
... den toppen...
... ihop med den kjolen...
 
 
Lite enkelt 60-70-tal typ borgelig vigsel-aktigt.
Vi får väl se när jag har tid med det, jag har så mycket jackor och koftor att ta tag i först!
Nu ska jag sova, godiset har gjort sitt och jag är skittrött.
Vi ses imorgon, tjing.
 
 
 
 
 
 
 
 

Innan man trillar av pinn...

Jag har bestämt mig...
Nu har jag bestämt mig, jag går ur SVENSKA KYRKAN!
Jag fick inkomstdeklarationen och insåg att det jag betalar i kyrkoskatt...
Det vill jag ta mig tusan ha SJÄLV, det är ju en hel förmögenhet!
Hur många tusen som helst.
 
Ska jag och sambon gifta oss, ja, då får vi göra det borgeligt.
Vad gäller begravningsavgiften, ja, man kan gå med i kyrkan när som helst innan man trillar av pinn så ordnar det sig.
 
Jag fick en chock när jag såg hur mycket jag betalar i kyrkoskatt och har jag någon anledning att betala den?
Svar: Nej.
 
Jag vill, egoistisk som jag är, ha mina surt förvärvade, små, penningar själv.
Herregud, det retar mig till max här på morgonkvisten när jag ser på summan.
Varför har jag inte tänkt/sett på det förut?
Ja, det kan man ju undra.
Så dumt.
 
Detta lilla roliga textstycke hittade jag när jag sökte på nätet om urträde ur kyrkan...
 

"Att gå ur Svenska kyrkan:
Ok, du har bestämt dig. Du vill lämna Svenska Kyrkan. Du är medveten om konsekvenserna - det kan bli
problem att gifta sig i kyrkan, att bli kyrkligt begravd en dag och så vidare. Kanske kommer du inte till himlen heller.
Å andra sidan spar du en del pengar varje år och de ovan nämnda konskekvenserna bekymrar dig kanske
inte (himlen, förstås - men det är ju inte särskilt sannolikt att medlemskap i just Svenska kyrkan kvalificerar
dig till en plats)."

 

Nä, jag tror inte jag kommer till himlen ändå, så det kvittar.
Dags att lämna kyrkan och leva loppan för pengarna istället.
Bara det att nu när jag kollade upp saken så fick jag veta att jag måste betala kyrkoskatt för 2013 i alla fall...
För året är redan påbörjat.
MORR!!!!

Men okej, 2014, då jäklar, då blir jag rik.
Eller lite rikare.

 

Jag fick tillbaka lite på skatten i alla fall, dom pengarna går direkt ner i potten till "Jag-ska-köpa-overlocksymaskin".
Jepp 
 
Och så har jag fått svar från Stoff & Stil angående dom där tygproverna jag ville ha...
Och jag får ALLIHOPEN!!!!
Hurra.
Jag får alla fleecefärgerna, alla pälstygerna och alla ulltygerna!
Fy tusan så nice.
Jag blev jätteglad, och jag känner:
Utveckling.
 
Förkylningen är konstant.
Intet nytt på den fronten, men jag tar det lugnt här hemma för jag VILL verkligen att detta ska gå över snart.
Hostan är nästan helt borta i alla fall, och det är alltid något.
När jag kom hem imorse hade jag dock sådan huvudvärk så jag trodde att huvudet skulle sprängas i småbitar.
Nu är det bättre, tack alvedon för det.
 
Och nu ska jag hoppa i duschen, vi ses senare.
 
 

Vart är våren...?

God morgon!
Nu har jag vilat i 2½ dag och nu var det väl dags för jobb igen då.
Men det ska nog gå bra.
Jag har bett om skjuts idag eftersom det är snö, och då kan jag inte cykla.
Och jag vill helst inte gå tvärs över hela stan och anstränga kroppen när jag mår så här.
Jag vill bli frisk nu.
 
Om det är bättre?
Nej, det är som dom andra dagarna, inte mycket att göra åt.
 
Igårkvälls fick jag en idé när jag gick och la mig, en "byxidé".
Jag kom på att jag ska rita av mina älsklings- sommarbyxor som är i viscose, och göra egna.
Efter att jag kommit på den idén var det nästan omöjligt att somna, jag hade helst velat hoppa upp ur sängen och göra det direkt.

Om jag är pigg på fredag så kanske jag gör ett litet försök.
Annars får det bli en annan dag, mem det LÄR bli av innan sommaren i alla fall.
 
Och på tal om sommaren...
VART ÄR VÅREN?
Minus fem grader och snö.
Igår var det vårdagjämning, det tycker jag att det märks väldigt lite av.
Men jag tar på mig min fleecekofta och vinterjackan så fryser jag i alla fall inte. 
 
Och på tal om fleecekoftan...
Igår skrev jag för övrigt till "Stoff & Stil" och bad om att få en hel del tygprover av dom.
Ja, egentligen får man bara 7 i taget...
Men om jag ska få lite ruljans här nu, så vill jag ha ALLT i klump på en och samma gång.
Vi får väl se vad dom svarar, håll tummarna.

Nu ska jag börja piffa, jobbet väntar och vi ses imorgon igen.
Ha en bra VINTERDAG!
 
 

Jag fryser inte...

Jag tycker den här dagen är...
Seg.
 
Dagens gåta:
Vem är jätten i matrummet?
 
 
Svar:
Sonen såklart.
 
 
 
Hejhej snygging, säger jag bara.
Och jag HAR frågat om jag fick lägga upp den här, det är minsann bäst nuförtiden...
Annars blir det ett jäkla liv 


Jag har förberett för middagen- sonen har hjälpt mig, fotat sonen (uppenbarligen) fixat in en födelsedagsannons till tidningen till den samme.
Vilat.
Jag är sååååå uttråkad, men jag vilar i alla fall.
 
Annars kan jag meddela in min rätt trista värld att jag nu burit min fleecekofta i hela tre dagar!
Först fick den bara hänga och hänga och hänga på min provdocka.
Jag ville inte förstöra den.
Eh, nähe..?
 
Nu var det väl ändå så att det var meningen att jag skulle ha den här hemma som MYSKOFTA dock...?
Så på med den bara, vad väntar du på Dumbo!?

Ja, och nu BOR jag i den, b
okstavligen bor i den.
Jag vill knappt ta av mig den på kvällen.
 
Och nu när Norgekussen då var och köpte mer fleecetyg, så ska jag unna mig två till.
En i cerise och en i sjögrön som ska bli "finkoftor".
 
  
Jag har köpt dubbelt, så jag kan sy upp och sälja två också, dessutom köpte jag...

  
 
... turkost tyg för att sälja också.
Ja, så nu är den gråa...
 
 
... hemmamyskoftan och jag ska faktiskt säga här precis vad jag sa till sambon igår:
"Jag har inte frusit en enda sekund när jag haft den på mig!"
Och det menar jag verkligen.

Jag brukar ha:
En långärmad t-shirt tröja, en tunn sticketröja och ytterligare en jättetjock sticketröja som grädden på moset ovanpå dom andra två.
Och ÄNDÅ fryser jag.
Ni kan fråga vem som helst som känner mig, jag fryser trots alla dom klädesplaggen.
Men nu har jag ENDAST långärmad t-shirt tröja och fleecekoftan, och är varm hela tiden!!!!
Det har dock aldrig hänt i världshistorien kan jag meddela.

Jag sa till sambon att nu kan jag slänga varenda sticketröja jag äger, för nu behöver jag dom inte längre.
Alls.
Jag gissar att från och till när jag har råd framöver...
Kommer jag sy upp hur många fleecekoftor som helst till mig själv i olika färger att ha och matcha med humör och kläder.

Den gråa sliter jag på här hemma nu i alla fall.
Bra färg är det dessutom för INGA hundhår syns (som på den åskblåa jag sydde först... ) så denna "koksgråa" kan jag verligen rekommendera om man har djur.
Milou har ju både vita och svarta hår, syns inte ett smack.

Den sjögröna (blir snygg till blåa jeans) och den cerisa (blir snygg till vita jeans när man har blivit lite brun) blir gåborts-koftor.
Sen ska jag sy en svart också och...
Herregud, nu får jag sluta 
 
Jag avslutar detta inlägget med ett citat från boken jag fick igår...
 
 
 
 
 

Detaljsömnad med mönsterkonstruktion...

Jag har...
Duschat.
Bokat båtbiljett till Stockholm i april 
Ändrat en mammografi tid för jag är i Stockholm då.
Och...
Så har jag anmält mig till en kurs i höst "Detaljsömnad med mönsterkonstruktion"!
 
Tre lördagar träffas vi för en intensiv kurs!
Kursen omfattar konstruktion av grundmönster samt arbete med måttagning och design av egna modeller. 
Du lär dig detaljsömnad och följer produkten från idé till färdigt plagg.

BRA ATT VETA
Ni står själva för kostnader och beställning av material. Tips och råd kring detta ges naturligtvis av vår kursledare om så önskas!

KURSLEDARE
Berith Sernelius Meier är utbildad designer och kostymör med egna kollektioner som har undervisat på en konst – och modeskola i Genéve.
 
Va, vad sägs om DET va...?
Hur kul kommer inte det vara, jag gissar SKITKUL och lite utbildning har väl aldrig skadat.
Hela min as-trista dag blev genast mycket bättre och jag känner mig så glad!
Nu måste jag dock vänta ända tills september, men ändå...
Nu har jag något kul att se fram emot!
 
Allt detta fixade jag från soffan.

Men...
Jag har bakat en liten laddning kladdkakemuffins också.
Ja, dags att börja småbaka till sonens födelsedagskalas så jag slipper allt på en gång.
Jag tar lite i taget, och nu är jag tillbaka i soffan.
Kan september komma SNART då kanske...?
 
 

Vilken toppenplan....

Intet nytt på förkylningsfronten...
Jag är lika risig som dom andra dagarna som varit.
 
Men det snöar ju idag (skitväder, usch-fy-och-blä, nu får det lägga av snart...), jag stannar inne och tar det lugnt.
Vilar.
Imorgon är jag nog piggare.
 
Sonen försov sig imorse.
Jag försov mig imorse.
Ja, för jag brukar ju gå upp och i alla fall kolla honom.
Jag orkade inte gå upp förrens 07.20 och då sov sonen.
 
Vilket i sin tur fick konsekvensen att han kom lite försent till skolan.
Inte bra.
 
Men jag kan säga att TROTS att jag tog hostmedicin igårkvälls, och igår tog jag cocillana för hostan var skitjobbig på kvällen...
Hostade jag i flera timmar innan jag kunde somna.
Jag tog 5 ml till att börja med, för den är ju rätt stark och jag tar ju helst inte sånt här med "droger" i, så jag tänkte att det skulle räcka.

Det gjorde det inte.
 
Efter en halvtimme tog jag 5 ml till, "full rekommenderad dos", jag hostade lika mycket i alla fall och kunde inte somna.
Nä, så där låg jag, host-host-host-host.
Ja, så det var väl inte undra på att jag inte orkade stiga upp 07.00 idag, först cocillana och sen inte ha sovit tillräckligt många timmar.
 
En dag till i soffan lockar inte.
Men å andra sidan har jag varit med om värre, jag har bara så himla dåligt tålamod med sådan här typ av vila som alla vet.
Fast jag har kurerat mig med vitlök, honung och ingefära i två- med idag- tre dagar.
Någon nytta ska det väl göra.
 
Jag ska spendera dagen med att kolla på tyger på nätet, det kan nog trollbinda mig i några timmar.
 
Wow...
Vilken toppenplan.
Nu ska jag fräscha till mig, vi ses senare.
 
 
 
 

Något är fel i världsordningen...

Något är fel i världsordningen när sonens byxor...
 
 
... numera är större än mina!!!
 
 
OMG, han är inte bara längre än mig nu, han är bredare också.
Jag längtar tillbaka till tiden då vi åtminstone hade samma midjemått.
Gone mommy, gone.
 
 
 

Viktiga pappershögen & husmorstips...

Nu har jag gjort något som kanske inte är så jäkla kul...
Men nödvändigt ibland.
Jag har sorterat in "Viktiga papper" i "Viktiga papperspärmen".

Duktig flicka!
 
Jag har en tendens ibland att bara lägga såna papper inne i arbetsrummet i en prydlig hög, för att sen typ SÄLLAN ta tag i det.
Men vad gör man här i soffan när man sitter med armarna i kors och ändå måste vila sig...?
Man kan göra lite nytta och ta tag i den där "Viktiga pappershögen"!
So I did.
 
Med min nya policy att hålla arbetsrummet nice and tidy, så var högen prio.
Nu är högen borta och nu ska jag verkligen försöka sätta in papper så fort jag fixar med räkningar varje månad.
Skönt, gjort nytta, men ändå suttit still!
 
Och så har jag...
 
 
... färgat pärlsocker med röd karamellfärg.
Yupp.
Då har man lite färgat pärlsocker ifall man vill ha lite FESTLIGARE pärlsocker till kakorna framöver.
Jepp.
Vitt kan ju vara så himla trist och ombyte förnöjer.
 
Husmorstips till alla bak-intresserade:
Ta en gammal- fast ren glasburk, häll i lite pärlsocker, häll några droppar karamellfärg av valfri kulör, på med locket fort som tusan, skaka ett tag, häll i en skål och låt lufttorka något dygn, KLART att hälla i en fin- annan glasburk att ha i skafferiet!
 
Ja...
Så har jag såklart glott på tv.
Vilat.
Szzznark.
Vi ses senare.
 
 
 
 
 
 

Dagens höjdpunkt...

Jag är jätteduktig.
Sitter bara rakt upp och ner och glor på dumburken.
Inombords vill jag bara göra något, fastän jag inte orkar, men skalet Madde...
Vilar.
På riktigt.
 
Idag fick jag...
 
 
... med posten!
Jag beställde den på Adlibris, kostade ca 100 kr mindre (till och med MER än 100 kr mindre) än om jag hade köpt den här i stan.
Dessutom var det fraktfritt.
Väldigt billigt blev det med andra ord.
Ja, det var väl dagens höjdpunkt, en bok.
Kanske kommer fler, men det tror jag knappast.

Nu ska jag väl ta mig lite kaffe.
Återkommer.
 
 
 

Kornblå halsduk och hostans turboväxel...

God morgon!
Bad morning.
 
Förkylningen är konstant (kan det lätta LITE nu TACK...? ) och igår när jag skulle sova började då satte naturligtvis hostan in en extra turboväxel!
Det var omöjligt att somna, jag hostade så jag trodde att lungorna skulle komma ut ur kroppen.
Efter ca en timme så var jag tvungen att gå upp och ner till mammas lägenhet för att se om hon hade någon hostmedicin...
Det hade hon.
Hjälpte dock inte SÅ mycket, så jag har sovit som en kratta.

Men uppe med tuppen och så har den här dagen börjat.
 
Idag blir det dock inte så svårt att "inte göra någonting".
Jag är för trött och ska se på film och virka på min sista liggande beställning.
 
Häromdagen virkade jag klart två kornblå snoodar/rundhalsdukar...
 
 
Den ena var beställd och har åkt iväg med posten och den andra skulle jag stoppa in i lilla butiken...
Men jag ångrade mig.
Tyckte färgen var så underbar så jag behöll den själv!
Detta är ju en av fördelarna med att vara bossen över mina egna hantverk, bara att TA om jag vill HA 
 
Jag tyckte den passade bra ihop både med min gröna jacka och såklart ihop med den svarta.
Jag har slängt några av dom gamla halsdukarna, så... då kan jag väl "unna" mig denna som belöning för...
Att jag är så flitig.
Eller nå´t 
 
Nu skall jag fixa mig, myskläder på och virkning fram till Malou.
Vi ses senare.
 
 

Så orutinerat...

I soffan efter en intensiv eftermiddag...
Ja, det blir ju aldrig som man tänkt sig med vila HUR MYCKET JAG ÄN LOVAR.
 
Men jag tog det lugnt ända fram till 15-tiden, sen kom en av mina kussar och plockade upp mig och morsan, vi skulle iväg och gå på besök.
Det gick KANONBRA, och på sluttampen blev vi bjudna på kaffe och fikabröd.
 
Jag kände nästan rätt omgående att det luktade skummelt om stolen jag satt på.
 
Har man en gång jobbat på äldreboende så känner man snabbt igen lukten av...
Inte så fräsch stolsits.
Fan.
Men jag bytte stol snabbt, vi åkte hem och jag...
Fick slänga ALLT i tvätten så fort jag kom innanför dörren!
 
Jojomänsan, allt.
Mina jeans, min tröja, min gråa, nysydda fleecekofta som jag dagen till ära invigde idag, min nytvättad-för-4-dagar-sedan-jacka...
Rubb och stubb.
 
Så orutinerat.
Verkligen.
Det gamla vårdbiträdet borde ha vetat bättre.
Jag var till och med tvungen att hoppa in i duschen och tvätta av mig.
Jooop, till och med det.

Vad lärde jag mig av detta:
J
ag måste komma ihåg ett be och få ett "kisskydd" att sitta på nästa gång.
 
Så har jag i princip bara kommit hem, lagat mat och hamnat i soffan.
Jag är trött och nu ska jag hoppa i säng.
Imorgon ska det bli snöstorm, då ska det väl inte kunna vara så svårt att stanna inne och ta det lugnt...?
Jag kan ju alltid försöka i alla fall 
 
 
 
 
 

Polisen har hittat en annan bild i arkivet...

Vraket är hemma igen och nu väntar VILA i några dagar.
Och den här gången SKA jag vila.
Jag lovar.
 
Ute var det -3 grader när jag lämnade jobbet.
När jag kommit hem, nära havet som vi bor, visade termometern -5.
Hej-nordanvinden-hejhej.
Och vart är våren?
Inte i sikte tydligen.
 
Så satt jag på jobbet igår och fick detta sms från min morbror Frasse i Norge:
(Han hade väl läst mitt trauma här på bloggen om mitt legfoto häromdagen gissar jag...)

"Polisen har gått i arkiv og setter inn dette bildet.
Är du nöjd med dette?"

 
HERREGUD!!!!
Men herregud, vem fan är den där lilla julgrisen med Tina-Turner-peruk på huvudet?
Tina-peruk bestående av hennes egna hår!
 
Ja, och har vi humor eller har vi humor i den här släkten tro?
Jo, det har vi allt, och jag skrattade så jag låg dubbelvikt.
Fy fan så "styggt" (fult) för att använda lite norska.
 
Vilken toppenbild, den tror jag att jag tar till NÄSTA leg faktiskt.
(Bränn den där bilden för guds skull...
)
Vilken skönhet.
Not!
 
Jag gissar ålder 12-någonting på mig själv...?
Och här har jag hånat min son och sambo vid tillfällen om att båda har Bobby Ewing-tehuve-hår, men man kan ju tydligt se vart sonen får sin hårkvalitet ifrån.
Jesus.
Dallas anno 1984 here I come!
 
Det sägs alltid att det var bättre förr...
Men det kan jag verkligen INTE hålla med om!
Jag var rysligt ful, ryyyyyyyyyysligt ful.
Jag må vara rysligt mycket äldre nu, men är i alla fall rysligt mycket snyggare än då.
Rys-rys-dubbelrys. 
 
Nu ska jag ta en dusch, ta på mig rena myskläder och bara vila.
Kroppen behöver det efter en mycket förkyld jobbhelg.
Vi ses senare.
(Rys, rys, rys, rys, rys, rys, rys, rys...)
 
 

Vrakspillra...

Ja, och inte var det bättre idag.
Vi lägger till "ingen röst" till förkylningen också.
Så nu har jag på listan:
Värk i kroppen, snor upp i hjärnan, nyser, hosta och så har det satt sig på stämbanden också!
Jag känner på mig att det kommer bli en toppendag.
Men jag går plikttroget och jobbar ändå och andas inte på någon.
 
I veckan kunde man ju läsa att Camilla Läckberg och Martin Melin ska skiljas.
Orsak:
Dom har blivit mer som vänner.
 
Jag blir lika misstänksam varje gång jag läser ett sådant uttalande och tänker:
Men det är väl DIT man ska när den värsta passionen har lagt sig, bli vän och hitta en balans med sin partner/man/kvinna????
Eller har jag fel?

Självklart tror jag att anledningen är någon helt annan och dom ligger säkert i luven på varandra och bråkar så det står härliga till, och att kärleken tagit slut av någon annan orsak.
Men det låter ju bättre officiellt med att "vi har blivit mer som vänner", vi har ju å andra sidan inte med det att göra.
Men det är så töntig orsak.
Fast OM nu deras uttalande stämmer, då tycker jag att dom är dumma i huvudet som skiljer sig!

Tack för ordet, nu ska den här VRAKSPILLRAN piffa och dra till jobbet.
Vi ses imorgon...
OM jag lever då.
 
 
 
 

Kan knappt svälja...

Hemma igen och nu är jag slut som artist.
Om jag kommer upp imorgon är det ett mirakel.
 
Ont i halsen och kan knappt svälja.
 
Skjut mig.
 
Nåväl, det kunde varit värre, jag kunde ha varit döende (alt. MUMIE ...)
Det är jag ju inte.
Men snudd på.
 
Annars har jag ju då fixat lite städ, tvätt, kalas (jättetrevligt) och handel som jag skulle.
Ätit middag från frysen.
 
Ska krypa ner i sängen snart, se på på där och TYPISKT NOG så är det en rysare "Julias ögon" på vår filmkanal ikväll.
Men...
1. den går försent eftersom jag ska upp och jobba.
2. Jag kommer ändå inte kunna hålla mig vaken tills dess ändå.
3. Kanske lika bra ändå att jag inte ser den för jag är själv och väldigt mörkrädd.
Ja, ja, tur i oturen då alltså.
 
Inte så mycket mer att berätta om dagen, inget jag ens orkar kåsera över heller.
Hjärnan och orken är kaputt.
See you tomorrow.
 
 
 

Lite väl många önskemål...

God morgon!
Solen skiner och jag...
Hostar.
Jag är mitt uppe i nu-mår-jag-som-värst-fasen, men kör på ändå.
Det är dammsugning, kalas och handel på schemat, sen vila inför morgondagens jobb.
 
Dock är jag glad att kundtjänst på bloggen har kunnat hjälpt mig med spam-problemet igår.
Jag fick ju som sagt radera 57 meddelanden igår och hade jag nu öppnat bloggen idag och haft 190 meddelanden eller mer...
Då har jag smällt av.
Nu är det dock fixat och jag kan pusta ut.
 
Fick samtal från Nybyggarkussen nyss.
Hon har varit på Stoff & Stil och shoppat åt mig.
Det blev...
LITE VÄL många "önskemål" gissar jag.
Hjälp, jag skäms.

Fast jag sa faktiskt att hon fick säga ifrån så jag inte tog upp hela bilen med fleecetyger, risken finns nämligen.
Hon sa att det inte var någon fara...
Jag tvivlar.
 
Nu ska jag dammsuga, i med lite alvedon så går väl allt.
Vi ses senare, nu lite "Idolbilder" från igår när Sfixen Milou låg och passade på mig när jag fönade håret...
 
 
 
 
 
... man vill ju som vanligt bara pussa ihjäl´na.
 
 
 

Inte bättre idag...

God morgon!

Inte vart det bättre idag, jag har snor upp i hjärnan och värk i kroppen.
Toppen.
Men jag är snart på väg till jobbet så får vi väl se hur det går.
Fast allting går väl med alvedon...?
Jo då.
 
Annars så har jag ägnat morgonen åt att få radera meddelanden i min blogg här.
Porten från helvetet verkar ha öppnat sig och NÅGON använder tydligen ett av mina inlägg som "port" till att skicka ut en massa skit.
Jag har raderat inlägget, kontaktat kundtjänst och så får vi se om jag måste lägga ner hela bloggen eller om dom kan få stopp för det.

Jag vill i alla fall inte stå som ansvarig att det skulle se ut som om jag skickar ut en massa SPAM från min dator.
Håll tummarna, annars blir jag inte glad.
Nu måste jag piffa för detta har tagit hela min jäkla morgon, vi ses imorgon!
 
 

Den närsynta Bofinken Knut...

Vilken skitddag.
 
Vi börjar hos polisen.
Jag sitter med REN OCH SKÄR ångest.
Jag skulle fixa legget och -> vips står jag där och ska ta kort.
Kortet blir ASFULT.
 
Jag ser inte klokt ut, tydligen fick man inte ha på sig glasögonen numera (?) och där står jag och tittar in i automaten hos polisen.
Bilden kommer fram och jag ser ut som den närsynta Bofiken Knut.
Jag står och kisar på kortet med ett snörpigt leende.
 
Det här måste vi ta om. säger jag...
Och blir bemött med en föreläsning om att OM nästa kort blir värre, så får jag inte ta tillbaka det andra.
Nä, tänker jag, då tar vi väl ett nytt!?
Tar kort nummer två, jag ser ÄNNU VÄRRE UT!!!!!!

Jag ser ut som en gammal nerknarkad pundartant med lika kisande ögon, vilket effekten blir om man är närsynt och brillorna måste av.
Man har svårt att fokusera blicken, så man kisar.
Och med
 ett SNETT leende denna gången.

Vi tar om bilden...
Men se där var det stopp, det fick bli den bilden och "jag skulle ju ändå bara ha det i plånboken" menade tanten i luckan på!
What?
Ja, nej, men jag vill inte ha den där bilden.
Det fick bli den bilden, pang bom, skriv på här, tack-o-hej!
Där står jag och känner mig väldigt snopen och förbannad.
 
Mamma säger när vi kommer ut:
- Det där såg ju inte ens ut som du...
 
Nä, om inte jag var en väldigt sliten pundartant då förstås!!!!!!!!?
(Jäkla skit)
 
Så trampar jag iväg med Milou och paniken växer, NÄ, jag vill fan inte ha den där bilden!
Ändrar hundrutten och börjar kuta hemåt, måste stoppa legget omedelbums...
Ringer polisen direkt när jag kommer hem, försent, det går iväg direkt.
Datateknikens underbara värld, snigelpostens tid- kom tillbaka.
Det var kört.
 
HELVETE!!!!!!

Dock kan jag säga att jag hade en mycket förstående kvinna i andra luren och som dessutom berättade att hon just denna veckan haft en kvinna TILL från Visby (alltså man hamnar i Stockholm/centralt och inte i Visby längre när man ringer polisens nya nummer) som ringt och varit desperat för att hon tyckt att hon fick en så ful bild på sitt leg!!!!
Och ville också stoppa legget och också få gå och ta nya bilder.
Kunde tyvärr inte heller hon göra.

Okej, så jag är alltså inte ensam och "fåfäng"/ tokigt desperat.
Tack gode gud för det.
Och vad håller dom på med hos polisen här i stan, har dom så himla bråttom trots att i mitt fall var det bevisligen bara jag och morsan i lokalen.
Inte en kotte efter mig.
 
Ja, en sak kan jag säga, när jag har lite pengar över, då klipper jag detta leg, går till en RIKTIG FOTOGRAF, tar bilder och gör ett nytt.
Tant Pundartants-legget blir inte långvarigt den saken är klar!
 
Var på ÖB för att köpa plastbackar till att sortera iordning mina symönster, hugger tre i farten, betalar, kommer hem och ska fixa...
Då var dom två understa trasiga!
Men va f-n.....
Tillbaka till ÖB och bytte till två nya.
 
Och inte nog med det...
 
Jag blir dessutom varmare och varmare under dagen, börjar snora från ingenstans.
Jag har blivit förkyld igen.
 
TOPPEN, kunde inte förkylningen ha väntat tills efter helgen när jag jobbat klart, eller kommit när jag gick av förra veckan?
Svar: Nej.
Den kommer lagom till jobbhelgen.
Tjofräs!

Dessutom glömde jag hämta ut mina mediciner, måste jag göra nu.
Och så ska jag på föräldrarmöte klockan 19.00 och sonens skolresa.
Fy fan...
Jag mår kasst men jag biter väl ihop i vanlig ordning och sticker iväg på en gång.
 
 
 
 
 
 
 

Byta ut den slöa besättningen på skutan...

Uppe sen 07 och nu väntar jag bara på morsan...
Så vi kan dra och fixa det där legget.
Jag är helt klar.
 
Jag var faktiskt nere hos henne och väckte henne, den snarkande pensionären.
Ja, vi har inte sanna dygnsrytm och jag vill iväg, HELST hade jag varit där prick klockan 10 när dom öppnar...
Men det hinner mamma inte bli klar till.
Hon är så morgontrött.
Typiskt att jag då måste ha med mig någon som "referent" också, annars hade jag gått själv,
 
Det är bara jag i det här huset som är uppe med tuppen, för alla andra tre medlemmar (av människosläktet) som alla redan vet,  är ju sjusovare.
Väldigt jobbigt, inte bra, för när jag i princip är färdig med min dag...
Då stiger alla andra upp.
 
Jag byter snart ut sambo, son och mamma till lite piggare besättning på Söderväg-skutan, för det är så frustrerande att dom är så slöa på morgonen 
(Ticktack ticktack ticktack ticktack...grrrr...)
 
Och så är det ett STORT GRATTIS till en väldigt speciell liten "person" idag...
 
 
Milou fyller TVÅ ÅR och hon och jag firade med lite extra flingor på morgonen här!!!
Ja, det är ju det enda man vågar sig på med tanke på att hon är så petig med sin mat.
Inte ens en lite korv är att tänka på.
Men hon har fått lite massage på mage och bakom öronen som extra piff på födelsedagen, och så blir det promenad efter leg-fixet.
Hipp hipp hurra för världen finaste vovve idag!
Vi ses lite senare.
 
 

Nya bekantskaper...

Promenad i sol...
 
 
 
 
 
 
... och sista biten hem började det snöa men då hade vi ju redan haft vår härliga promenad!
Idag mötte vi dessutomhunden Bella, och jag och matte hade sällskap halva Hällarna och hela vägen hem, dom bodde vid Atterdags.
Hjälp vad vi träffat nya bekantskaper den här lediga veckan, superkul.
 
Sen hem här, förberedde pepparkakescones, hann sy en stund och sen kom bästisarna över på fika och det var jättemysigt!
Så var den dgen över också, det blir nog film ikväll igen, det är INGET att se på tv.

Och sambon ska se fotboll...
Så jag hänger väl med min bästis morsan och ser något trevligt istället.
 
 
 
 

Tickande ord-bomd...

Allt fler svenska drabbas av cancer...
Och dessutom går det i en allt snabbare takt.
Vilken otrevlig nyhet att få till morgonkaffet.
 
Igår såg vi ju...
 
... den danska filmen om Marie Kröyer.
 
Ja...
Den var HIMLA sorglig. inte ett dugg upplyftande alls.
"Sinnessjuke" Sören Kröyer som gjorde livet surt för sin vackra hustru och förnedrade både henne och barn.
 
Värsta scenen var när han skjuter en duva som han blir förbannad på i trädgården, tvingar sin lilla dotter att apportera som en hund på alla fyra och bära den nyskjutna duvan i munnen till honom.
INTE kul att se.
Nä, och Marie hade inte någon vidare tur vidare i livet vare sig med och utan maken Sören.
En liten fin kostymfilm med bra skådespeleri som kändes i magen.
 
Jag ger den:
    - tummar upp.
 
Efter filmen så knäppte mamma och jag raskt över och såg "Veckans Brott".
Men jag kunde knappt sitta still, jag for upp och ner ur soffan och sa:
"Nä, nu får han ge sig, nä, nu får han lägga av..."
 
Jag blir SÅ nervös av Leif GW numera när han är i rutan så jag kan knappt se på programmet.
Han är ju som en tickande ORD-BOMB!
Man vet ju inte vad han ska slänga ur sig, raljera över eller som igår...
Raljera ihop med programledaren Camilla MOT någon chef för nationella insatsstyrkan.
Hjälp.
 
Alltså morsan och jag satt och skrattade, för dom mosade gästen lite och "han gillade inte deras ton"...
Vilket polis-någonting-chefen sa...
Vilket gjorde att dom andra två blev nästan värre.
 
Grand final blev när Leif GW tyckte att dom nästintill var OBEGÅVADE och inte ens kunde stava rätt till "Natonella instatsstyrkan" på en inbjudan han fått att komma och kolla på hur dom jobbade.
Dom hade stavat med två T´n. vilket han tyckte tydde på viss obegåvning.
(Rys)

Då såg man hur polischefens käkar arbetade frenetiskt.
Jag tänkte:
Nu spricker han snart av ilska.
Pust.
 
För varje program som går så blir Leif GW bara mer och mer oregerlig och verkar tro att han sitter i sitt vardagsrum och "tycker privat"...
Han är KUL, men jobbigt kul.
Tur att det är säsongsavslutning nästa vecka så man slipper sitta och vara så nervös 
Nu ska jag och hunden ut, vi ses senare!
 
 
 
 

Ska lägga till "frisör" på visitkortet...

Så var jag tillbaka från frisörskejobbet.
Det gick finfint, skräddarlinjalen var inte med, men jag har nog rätt sjysst ögonmått...
Så det blev linjalrakt ändå!
 
Min vän var nöjd och jag kunde pusta ut.
Sa att jag tänkte att jag kunde väl lägga till "Frisör" på mitt visitkort som en av mina talanger nu då.
Eller kanske inte nej...
Det är väl bara om någon ska ha en typ spikrak klippning då 

Så har jag varit och hyrt film...
 
 
... "Balladen om Marie Kröyer".
Sambon ska på fotboll och jag har bjudit upp morsan att se filmen.
Det är en film som varken passar sambo eller son, så det blir perfekt att morsan och jag ser den ihop!
Ja, det var min dag, vi ses väl imorgon igen...
Om det inte händer något annat spännande under kvällen.
Men det tror jag väl knappast, jag har så enformigt och tråkigt liv.
 
 
 
 

Baggybyxan klar...

Baggbyxan är helt klar...
 
... dessutom har jag hunnit sy ett par till i samma tyg och samma storlek!
Är man inte flitig som ett litet bi så säg 
Nu ska jag snart över till en vän som har bett mig klippa hennes hår.
Jag sa att jag INTE är så bra på sånt...
Men hon ville att jag skulle klippa det ändå.
 
Jag sa:
Jag tar med skräddarlinjalen för säkerhetsskull.
Tänk om jag klipper sett...?
Ja, då får hon skylla sig själv för att hon proppsade på att just jag blev utvald till hårfrisörska.
Gud hjälpe mig.
Vi ses senare.
 
 
 
 

Det hade jag glömt...

God morgon!
Solen skiner idag med och inte en snöstorm i sikte!
Lördagens snö är ju nästan borta så nu behåller vi det så här...
OKEJ!?
 
Jag var så trött igår så jag somnade ifrån "Project Runway".
Jag får gå in och se dom sista 20 minuterna på nätet.
Fasen att det ska gå så sent, jag hade ju hållit igång hela dagen så det var stört omöjligt att hålla ögonen öppna.

Tur i alla fall att jag pratade med Klokboken igår, för hon var och hämtade ut sitt nya körkort.
JUST DET, sa jag, jag måste ju fixa ett nytt leg.
Det hade jag nämligen helt glömt bort.
Jag får ta med mig "mitt vittne på att jag är jag" morsan och gå till polisen imorgon så det är på gång i alla fall, om någon skulle påpeka mitt sedan länge utgångna leg när jag måste använda det.
 
Jag ska börja morgonen med att röja lite.
Sambon ska städa, och jag gör som vanligt förjobbet.
Sen syr jag klart byxorna och sen fortsätter jag väl med nästa projekt.
Vi ses som vanligt senare.
 
 
 
 
 

Nästan klara...

Så vart jag nästan klar med baggybyxan i det intensiva, men underbara tyget...
 
 
 
 
 
Kommer bli skitsnyggt på Lilla Sunshine!!!
Kan hon matcha ihop med något rosa, cerise, pistagegrönt eller vitt upptill i sommar 
Dock har jag ett ben kvar att sy kanal och sätta i gummiband, jag hann inte idag för jag satt i ett långt samtal med Klokboken.
Men imorgon, då blir dom klara och sen kör jag vidare med klänningen.
 
Nu äter jag nötblandning och ska snart se på "Project Runway"...
HÖJDPUNKTEN på veckan!
Vi ses imorgon.
 
 
 
 

Byxorna är snart klara...

Bloggpaus, baggybyxorna är nästan klara och jag önskar jag hade Chanel-status till att mönsterpassa tyget lite bättre...
Men den lyxen har jag inte.
Jag har inte råd med hur mycket tyg som helst, men byxorna blir bra ändå.
Jag är bara lite petig som alla vet.
Jag tror min bästis som beställt byxorna kommer bli nöjd i alla fall 
 
 
Klockan är 16.37 och solen lyser fortfarande.
Det är så himla ljust ute.
För varje dag som går blir jag bara lyckligare och lyckligare av att ljuset stannar kvar så sent.
Snart är det sommartid.
Lycka.

Jag ska snart klämma i mig lite mat, och sen sy igen.
Vi ses lite senare när byxorna är klara.
 
 
 

Barn och död känns inte naturligt...

Kom hem från den underbart soliga promenaden och hann duscha precis lagom till "Malou efter tio".
Sen har jag tagit dagens andra frukost, kaffe och rostat bröd och virkat.
Inte så tokigt 
 
Så över till serien "Barnläkarna"...
Den har efterträtt den andra engelska UNDERBARA serien "Sjukhuset".
Sjukhuset var en serie där man fick följa personal och patienter på en akutmottagning, GÄSP, tänkte jag från början...
Tills jag faktiskt insåg att den var helt annorlunda från andra såna där serier.
 
Den var rolig, varm, sorglig ibland såklart, men härlig och personligt skildrad.
Jag fastnade och älskade den.
Och när den var slut följdes den då av "Barnläkarna", som bara ger mig ångest.
Väldigt mycket ångest.
 
I första programmet handlade det om barn som hade cancer.
Man fick bla följa tex ett föräldrarpar som åkt in med sitt barn som fått akuta huvudvärkssmärtor som visade sig vara en tumör.
Som inte var av den goda sorten.
Ja, och där satt dom och bröt ihop inför kameran, akut operation osv.
Fler föräldrar till barn som hade cancer.
Ett av barnen dog.
 
Jag satt som fastfrusen och kände att jag blev helt deppig att titta på programmet!
Men samtidigt beundrade jag personalen som orkar jobba med sådant där jobb där det faktiskt är ganska mycket död och barn inblandat.
Jag har ju jobbat med "Gamla och död", men det känns liksom lite mer naturligt.
"Barn och död" känns inte naturligt alls.
 
Igår var det en flicka som opererades som var 10-någonting, som hade en TRE KILOS tumör i magen.
Tre kg...
Fy fan.
En pojke som inte hade en matstrupe som skulle få en ny men som fick en infektion efter operationen...
Och dog.
 
Läkaren som hade gjort operationen grät, han hade följt pojken under ett år.
Och så blev det en sån oväntad vändning i något som skulle bli så bra.
 
En nyfödd bebis som drabbats av syrebrist under födseln och samtidigt hade något knas med tarmarna.
Bebisen opererades med dom små tarmarna blottade inför kameran att se.
Dom såg ut som ett litet virrvarr av...
Mini-tarmar.

En mamma som hade ett barn som hade opererats för cancer en gång tidigare, och nu hade cancern kommit tillbaka.
Den lille killen kanske var 4-5 år.
 
Mamman sa att det hon önskade sig var att hennes son någon gång i livet skulle få vänner och leka.
Han hade nämligen inte en endaste vän och aldrig kunnat skaffa sig vänner för han var uppväxt på sjukhuset i princip.
Hennes största önskan var att han skulle få ett normalt liv med vänner och få gå i skolan.
 
Då började jag böla.
 
Ja, och så låg jag där och tänkte:
"Usch, det är så sorgligt, usch, jag mår VERKLIGEN dåligt av det här.
Tänk om det hade varit mitt barn, tänk vad förskonad man varit, stackars barn och stackars föräldrar."

Det här var nog sista gången jag ser det där programmet.
Dom som jobbar på den där avdelningen och alla andra som jobbar med barn som är svårt sjuka och kanske till och med dör...
Hovnigning och hatten av för er, ni gör ett fantastiskt jobb!!!!
Jag kan bara inte titta på det jobbet på tv, jag tycker det är för TUNGT.
 
Nu ska jag sy, vi ses senare.
 
 

Prinsessan Leian...?

Jag kom upp en halvtimme senare än sonen idag, och det första han frågade mig var:
"Vem är Prinsessan Leian?"
- Prinsessan vem?
"Prinsessan Leian, hon har dött."
- Leia, men det är ju hon i Star wars (Jaha, har Carrie Fischer dött, tänker jag inombords, oj, hon är ju inte SÅ gammal, tragiskt...).
 

"Nej, INTE HON, det är någon Prinsessan Leian i Sverige som har dött, jag såg det på nyheterna nyss!"
 
????

- Va, okej...?
Eh...
JAHA, menar du Prinsessan LILLIAN?
"Ja, så hette hon kanske."
- Jaså har hon dött, oj då, men hon måste varit gammal...?"
97, upplyste sonen mig.

 
"Vem var hon?"
- Ja, hon var väl gift med en farbror till kungen, Prins Bertil... som... ja, dom är väl kända för att dom var ihop typ 30 år i hemlighet eller något, innan dom fick gifta sig för prinsar på den tiden fick inte gifta sig med "vanligt folk".

Sen tog mina kungakunskaper om Prinsessan Lillian slut.
"Okej", sa sonen om så var det samtalet över.
 
Fick mig att tänka på min barndom och alla "Svensk Damtidning" som låg i mormors jättestora kopparkittel som stod i det sk serveringsrummet...
Tidningar som jag PLÖJDE igenom som liten.
 
Tittade på glitter och glamour, tiaror och prasselklänningar, då kunde jag säkert typ ALLT om kungar och drottningar, prinsar och prinsessor.
Herregud, jag var så lillgammal.
Förmodligen hade jag full koll på Prinsessan Lillian också.
Det har jag glömt nu.
 
Nu ska jag occh Milou ut och röra på oss, solen skiner, kallare idag än igår.
Jag återkommer senare.
 
 
 
 
 

Söndag...

Så har den här dagen också gått, och den gick fort den med.
Jag och Milou gick ut och kom ut lagom som det blev sol.
Toppenväder men FREEZING kallt.
Och idag mötte vi hunden Ella med matte och tro det eller ej, vi hade sällskap hela Hällarnarundan idag också.
Jättetrevlig tjej i min ålder ca, kanske plus två, tre år.
 
Och precis som igår när jag träffade den där mannen så gick vi och pratade om våra hundar, lite familj och lite bransch...
Ja, vi skrotade runt där nästan helt ensamma och hundarna sprang kors och tvärs och kors igen.
Milou nästan dog när vi kom hem, mycket och långa promenader med sällskap både idag och igår.
Och trevligt med nya bekantskaper 
 
Kom hem, sonen hade kompisar här och jag har virkat, pratat med Nybyggarkussen, delat matlagning med sambon, ätit middag med morsan, skurit ut tyg och...
Sett "Brottet"!!!!
Fy tusan så spännande den serien är, jag var tvungen att se i kapp från förra veckan för då missade jag avsnitt nummer fyra.
Så det såg jag först på datan och sen kastade jag mig direkt på avsnitt nummer fem på tv´n.
Nu ser jag "Barnläkarna",  mer bloggande om det imorgon.

Imorgon ska jag gå långpromenad med Milou igen, vi tar igen ALLT från början på veckans "icke promenerande".
Sen ska jag sy baggybyxor, dom går väl på några timmar.
Det var min dag och min planering inför morgondagen.
Vi ses imorgonbitti, sov gott!
 
 
 
 

Snö, va f-n...

Jag trodde inte det var sant när jag vaknade imorse:
SNÖ!!!!!
 
När jag vaknade såg det lite soligt ut genom fönstret och ljust.
Så ställer jag mig upp och ska öppna sovrumsfönstret och ser att det snöar som fan, och att det är dessutom helt täckt på marken.
VA F-N!!!!!
Jag tror jag blir tokig.
 
Här var det härlig barmark och visserligen kallt, men ändå sol och barmark i några veckor.
Och så ska vi börja om från början.
Inte heller blev det muntrare när jag såg väderprognosen framöver heller, snö och blåst.
Har "vi" otur, kan det bli uppåt 5-10 cm på onsdag också.
OM inte snöovädret inte når fram till Gotland...
Vad är oddsen för det?
Mutter, mutter, mutter.

Jag vill ha vår, barmark och lite värme.
Jag satt ju en stund i solen på Hällarna igår och lät solen värma ansiktet lite...
Det här går åt fel håll, dessutom om det ska hålla på i flera dagar.
 
Men om det nu snöar i flera dagar, får man räkna det som flera STARURAR på raken då?
Det måste man väl?
Eller?
(Snäääääällla...)
Ut och gå ska vi likväl, men jag har faktiskt tappat sugen lite.
Jag vill bara kura och sura.
 
Moving on, jag blir så himla deprimerad...
 
Vi hade ju Mellokväll här igår och jag som var så mätt efter middagen.
Tror ni jag lyckades klämma i mig ostbicka och godis...?
Nä, det var helkört.
 
 
När kaffet kom fram ställde vi även fram godiset.
Jag åt.
När det gått en 45 minuter tog vi fram ost och kex.
Jag åt.
Fasen, TÄNK att det gick ner en massa mer snask, helt otroligt! 
 
Robin vann och jag röstade faktiskt på honom.
Många var bra i finalen, men han var bäst.
Jag hade listan:
1. Robin
2. Yohio
3. Anton
4. Ralf aka Schlager-Ralf
 
Och nu skiner solen, jag och Milou rustar oss för promenad.
Jag lär behöva gå MINST en mil eftersom jag tryckte i mig så mycket igår.
Vi ses senare!
 
 
 
 
 

Jag spricker...

Nu är jag dock så mätt så jag tror att jag spricker!
Tokspricker.
Jag har lagat Wallenbergare till kvällsmat idag, och det var för djäkla GOTT!
Och löksås.
Mumsfillibabba, bäst och passa på när sambon inte var hemma och åt 
 
Jag åt så det sprutade genom öronen och vi som hade bestämt att vi skulle äta ostbricka (och vara lite vuxna) till Melodifestivalen ikväll...
Jag kommer inte få ner en endaste liten ostbit.
Eller kexbit.
Hjälp.
 
Annars så har dagen inneburit en MASSA hemmafix innan jag kom utanför dörren, men fick en underbar promenad med sol hela promenaden.
Jag och Milou mötte en golden och hennes husse, vi slog följe hela Hällarna från början ända fram till Kneippbyn.
Det var jättetrevligt.
 
Trevlig man som var från Stockholm från början, vi gick och pratade om både ditten och datten.
Hans hund fick stå ut med att Milou följde henne som en liten skugga.
Den golden passade för övrigt Milou PRECIS perfekt, för hon brydde sig inte om Milou alls.
Det gillar Milou bäst, för då kan hon få vara lite "tuff" typ.
Det får hon ju inte så ofta annars när kanin och andra hundar styr och ställer me´na 
 
Väl hemma fixade jag allt som hade med middagen att göra, så det bara var att värma på lite sen, till och med dukade.
Duschade och så iväg att handla inför "Mello-kvällen" och morgondagens  middag:
Stekt fläskkottlett med gräddsås och kokt potatis!
Bondkäk imorgon också, och morsan är bjuden.
Hon kan behöva få i sig lite lagad mat åtminstone EN GÅNG i veckan.
 
Ja, och så har jag och sonen ätit middag, sambon jobbar, och vi väntar besök från hundbästisen med entourage!
Se på Melodifestivalen ska vi ju då såklart, hissa, dissa, hylla men ingen fylla.
Fint, vi ses senare med lite Melodifestival-åsikter!
 
 
 
 
 

Fleecekoftan...

Här kommer nu bilder i dagsljus på fleecekoftan...
 
 
 
 
 
Den råa/overlockade kanten i närbild...
 
 
Nu är den färdig att användas, jag tror jag börjar redan idag 
Dags för promenad!
Vi ses senare.
 
 

Ett fräscht lager vägdamm...

Idag vaknade jag 07.30 av att solen toksken in i sovrummet, jag kände att humöret blev jättebra på en gång.
Det kommer bli en riktigt långpromenad med Milou, för det har vi inte hunnit på hela veckan.
Hon har fått gått små, korta pensionärspromenader med morsan, d
et har inte räckt för Fröken Sprallgök.
Men idag...
Då ska vi trötta ut oss med frisk luft så det står härliga till!
 
Eller frisk luft förresten...
Dags att sopa gatorna här i stan eller...?
 
Fy tusan så skitigt det är när man går ut!
Damm, damm, damm vart man än vänder sig.

Och så skitig man blir dessutom.
Jag vill tvätta min jacka som jag använder mest, men har avstått för varje gång man går ut så går man ut ren och fin.
Sen täcks man omedelbart av ett lager damm och är som en nypudrad Louis den, Ludvig...fransk kung-någonting!
Det är i princip bara peruken och muschen som saknas.
 
 
Igår hade jag för övrigt precis smort in mina läppar med lypsyl innan jag gick utanför dörren, sen cyklade jag iväg längs Söderväg för att träffa kussen.
Och när jag kom fram till Söderport, då hade jag STRÄVA läppar som sandpapper när jag kom fram.
Är det 200 meter från mig typ...?
Jo, jag hade ett fräscht lager vägdamm som satt sig på dom ny-lypsylade läpparna.
 
Dags att börja vårstäda vägarna Region Gotland...?
Bara en liten enkel önskan från en innevånare i Visby stad.
(Host, host... dammlunga nästa....)
Här behöver man inte jobba i gruva för att drabbas av det minsann, det räcker med att gå utanför dörren.
 
Det är i dessa tider man HELST vill bo på landet.
Typ.
 
Och inte nog med det...
FÖNSTRARNA!!!!
Herrgud.
Ja, det är randigt både på längden och tvären av damm, och när solen lyser in blir det rent plågsamt.
Ingen idé att putsa fönstrar förrens i maj, när allt är färdigsopat utanför dörren.
HUR ska jag stå ut...?
Bara att bita ihop.
 
Nog om dammet, det finns så mycket roligare att koncentrera sig på 
Nu ska jag fota fleecekoftan och sen ska jag skära ut tyg till den blommiga barnklänningen.
Sen promenad och sen sy.
Ikväll kommer vänner över och vi ska se Melodifestivalen och äta ost och kex.
Och godis.
Och snacks.
Typ.
Vi ses senare, ha en bra och solig lördag så länge.
 
 
 
 
 
 
 

Fem tummar upp...

Underbar film...
 
 
Tre generationer satt och skrattade, varav den yngsta faktiskt är 13 år OCH dessutom kille.

Inge gråt alls som jag trodde, bara en varm, god och härlig känsla.
JÄTTEBRA, rekommenderar den verkligen, den får...
    - tummar upp av fem möjliga.
Vi ses imorgon, det är ett mirakel att jag är vaken överhuvudtaget.
 
 

Böl-och-skratt-faktor...

Så vart den klar...
 
 
... fleecekoftan.
Men att fota med blixt GYNNAR INTE fleece som ni redan vet om ni följer min blogg.
Denna ser ut som den är silveraktig/ljusgrå, men den är mörkgrå.
Jag tar nya, finare bilder imorgon.
Mer autentiska.
Den råa kanten utan blixt...
 
 
Och den här gången är jag nöjd, den blev perfekt och effektiv arbetstid blev, som jag trodde:
6½ timme.
Jättebra och inget strul.
 
Så var jag och kussen på Isola Bella och åt pasta/pizza/italiensk lunchbuffé.
Å HERREGUD vad mycket mat, och jäklar vad GOTT det var!!!!
Kostade 95:- men så fick man hur mycket mat som helst, dessutom kaffe OCH efterrätt!
Sug på den alla buffésugna gottegrisar.
Jag kan verkligen rekommendera den lunchbuffén, massor med god, italiensk mat.
Gå och ät.
(ihjäl er)
 
Kussen blev dessutom nästan påddyvlad en fleecekofta efter mina extremt långa utläggningar om dom här jäkla koftorna.
När vi dessutom mötte hundbästisen på ett annat fik, ja, då kände hon sig nog nästan TVUNGEN att också köpa en fleecekofta.
Hihihi, stackars henne, och så sa jag att hon inte alls behövde köpa en kofta, bäst att hon prövade min och funderade först.
Men helst...
Köp.
SKOJAR BARA!!!
(inte)
 
Och nu ska jag, sonen och mamma se...
 
 
Jag plockar fram snorpapper och gissar att det blir både böl-och-skratt-faktor.
Vi ses lite senare.
 
 

Jag tuffar på...

Hejhopp alla glada...
Jag är bokstavligen bara hemma och vänder.
 
Har jobbat klart, drog direkt till p-möte, cyklat hem, häver i mig dagens tredje kopp kaffe (adrenalinet och koffeinet pumpar ut i mina gamla ådror) och GT, ska nu piffa och sen iväg och luncha med Syster-Yster.
 
Hm, sen har det väl inte hänt så mycket mer sen jag vaknade imorse 
Jag bara kör på i full fart tills jag stupar klockan 19 ikväll eller nå´t.
För det lär jag nog göra.
Men så länge jag håller ångan uppe lär jag inte känna av att jag är trött.
Så jag tuffar på.
Vi ses senare och då kommer jag förmodligen vara klar med fleecekoftan.
 
 
 
 

Sågspån...

God morgon!
 
Så var jag uppe och solen skiner, och är det inte helt otroligt...
Det är ju faktiskt ganska ljust när man går upp vid 06-tiden.
Igår var det ju ännu ljust vid 17-tiden dessutom.
Det är ju helt underbart.
 
Var nyss inne i arbetsrummet och kollade in min fleecekofta/jacka, och den såg bra ut.
Inte för att jag förväntat mig något annat för den såg ju fin ut igårkvälls, men det är en sak att sy i lampsken, och en annan att sy i dagsljus.
Såg att det är några små kanter som ska putsas på insidan, that´s it.
Annars ser det jättebra ut! 
 
Men det retar mig liiiiiite att jag inte hann klart igår.
För då kunde jag haft den på mig idag.
Men imorgon eftermiddag, då blir den klar och så kan jag slänga på mig den på en gång.
Tjofräs.
 
Sen ska jag göra en likadan till hundbästisen fast i gräddvitt.
Men hon måste prova och se på min först, sen jämnföra med den första i åskblått jag gjorde och sen bestämma sig för vilken stil hon vill ha.
Sen kör jag på med hennes också.
Hon kommer på lördag, men på dagen på lördag funderar jag på att sy klänningen i det grönblommiga...

 
... tyget som Lilla Sunshine ska ha, jepp, det tyget rök DIREKT så jag ska beställa mer.
Och det förstår jag, det är så sött så jag skulle vilja ha det själv.
Vi får väl se om det blir klänningen eller byxor, NÅGOT blir det i alla fall.
 
Och på söndagen kan jag kanske sy den gräddvita fleecekoftan.
Eller vila...?
Vi får se.
 
Vidare, i hästköttsskandalens tecken...
 
 
... och...
 
 
... F-N-I-S-S...
Folk har så rolig humor 
Dags att hoppa i duschen, vi ses imorgon!
 
 

Nästan klar med fleecejackan...

Och så är jag NÄSTAN klar med fleecejackan...
 
 
 
Ja, denna varianten kommer bli med råa kanter runt ärmar och kanten nertill, och ärmarna ska jag sy efter Grey´s Anatomy.
Och på fredag jämnar jag till kanterna nertill och syr dom, samt knapphål och knapp.
 
Detta har tagit mig 1.15 timme i utskärning och 4 timmar sytid so far.
Altså gissar jag att det sammanlagt blir 5½ timme när jag overlockat ärmarna.
Skitbra 
Ja, och barnsjukdomarna var borta idag, och fort som fasen har det gått.
Nu ska jag se klart Grey´s och vi ses imorgon.
Vilken underbar dag.
 
 

Barnsjukdomarna ska vara över...

Jag har...
 
 
... letat recept åt bästisen, haft bästisen och Lilla Sunshine på fikabesök en snabbis, sytt...
 
 
 
... och nu har jag en liten bloggpaus.
Jag tror det kommer bli JÄTTEBRA, men man ska väl inte ta ut så mycket i förväg...
För då brukar det ju gå åt pipsvängen 
 
Nej då, nu har jag ju redan gjort den här jackan en gång och lyckats göra alla fel man kan göra, så den här gången ska det väl gå finemang.
Barnsjukdomarna ska vara över.
 
Och ja...
Det var min dag.
Och nu har jag tagit en äggmacka för att få upp energi till fortsatt jobb.
Vi ses lite senare.
 
 
 
 
 

Mamma-krisar igen...

Hemma, fixat och sen slappat i soffan med kaffe och bästisen i luren.
Jag ska alldeles strax skära till tyg, sen duscha och sen sy.
Känns som ett bra upplägg och som jag har längtat.
 
Dagen igår gick jättesnabbt och nu är idag här...
KUL!!!!

Igår när sonen skulle gå till skolan var det inte en pojke som gick iväg, det var en man.
Han drog på sig sina nya jeans, en v-ringad t-shirt och en ny båtringad, finstickad grå tröja.
Han såg så vuxen ut.
Han såg ut som en kille i en HM-reklam.
Han kramade mig innan han gick till skolan och jag försvann in i hans famn.
JAG fösvann...
Det är liksom helt sjukt, jag är som en liten mygga i jämnförelse.
 
Det är inte han som omsluts i min famn längre, det är jag som omsluts av honom.
Jag sa till bästisen idag att jag mamma-krisar VÄLDIGT MYCKET det här året.
Han bara växer och jag bara krisar.
 
Ja, bara en liten kris-reflektion.
Nu ska jag köra igång, bilder och jag återkommer senare.
 
 
 
 

Ett oömt rum finns ju i garaget...

Uppe och hoppas på att solen kommer fram lagom tills jag ska gå till jobbet.
Känner mig laddad och har sovit som en stock.
Så otippat.
 
Jag trodde ju jag skulle ha SÅ svårt att somna igår, men jag och sonen låg och såg på "Project Runway" och sen somnade jag.
Tack och go´natt.
Så skönt.
 
Så till det där med pälstyg...
 
Jag hade ett snack med en av damerna som har en av tygbutikerna i stan, jag var ju där och betalade mina mönster i fredags.
Mönstren som jag inte kunde betala på torsdagen när sonen slängt mitt bankomatkort i tvättkorgen, hrmph.
I alla fall...
Vi började prata om det där med fejkpäls och päls överhuvudtaget.
 
Det spelar ingen roll vilken typ av fejkpäls man syr eller skär i...
Det luddar och dammar som fan ändå.
 
Ja, det förstod väl jag också, men tipset från henne var:
1. Skär tyget (precis som jag gör)
2. Försök att flytta "ullen" i tyget så man får så ren yta som möjligt där man skär.
3. När man sytt, TVÄTTA plagget direkt så allt överskottsludd släpper.
The End.
 
Har man dessutom ett oömt syrum så är ju det ett plus också så klart.
Det har ju inte jag, MEN......
Jag kom på garaget.
 
Ja, jag har ju min lilla andra verkstad i garaget.
Ett väldigt oömt rum.
Jag ska gå och köpa en ny vaxduk på ÖB, kostar ju noll och ingenting.
Som jag slänger på målarvaxduken och använder enbart när jag skär ut fejkpäls, och så får jag göra det där ute helt enkelt.
Tadaaaaa...
Att jag inte tänkt på det innan?
 
Fast å andra sidan så har jag bara testat att fuskpäls EN GÅNG i mitt liv, nu sist, så jag har ju inte gått och grunnat på det så länge i alla fall.
Det blir perfekt nu när det börjar bli varmt, kanske inte jag går ut och gör det mitt i vintern, men nu och en bit fram på hösten funkar det ju.
Oöm lokal + stort bord med fräsch vaxduk + tvättmaskin = Winwin.
 
Nu har jag köpt ett mönster på en liten overall med luva och tryckknappar till en 1- åring på Stoff & Stil också...
Jag ser lurvig pälsoverall framför mig.
Hurra.
 
Nu ska jag i duschen, vi...
Ses imorgon, ha en bra dag!
 
 

Jag skjuter nog upp...

Alltså jag sitter liksom på nålar.
Jag är såååå sugen.
På att sy.
 
Jag kan inte blogga om pälstyget nu heller.
Det får bli imorgon innan jobbet, ja, för imorgon är det jobbdags igen.
Fast jag vill snabbt att det ska bli onsdag.

Jag tror inte jag kommer iväg för leg-fix på onsdag om jag ska vara ärlig...
Inte när jag går av på fredag heller.
 
Jag skjuter NOG KANSKE upp det till nästa vecka till och med.
Vem vill gå och fixa nytt leg...
När man kan grotta in sig i arbetsrummet?
Inte jag i alla fall.
 
Nä, jag kommer varken ha tid eller lust, jag har bara lust med arbetsrum och fleecetyg.
Tjat, tjat, jag är nog besatt av den helige Sy-anden.
Och nu ska jag se på tv, jag toppar kvällen med Project Runway innan jag ska sova.
OM jag kan sova ikväll.
Ja, varva ner, varva ner.
Vi ses imorgon, då kanske det blir pälstygsblogg...
Om ni har otur 
 
 

Tygerna har anlänt...

Vad blev det av dagen då...?
Jo, det blev en massa matnyttigt här hemma.
 
På eftermiddagen kunde jag dock inte hålla mig, jag frågade morsan om vi inte kunde ta polisen och fixa legget ändå, och samtidigt hämta tygerna.
Det riktigt brann i kroppen av förväntan.
Morsan var på, och vi drog.
 
När vi kom till polisen hade dom PRECIS stängt för dagen vad gäller "fixa ID".
Dom stängde 15.00 och vi kom 15.15.
Grejen är då att jag måste ha med mig "en närstående" när jag ska fixa legget, som kan intyga att jag är jag.
Men, då får det bli på onsdag istället då.
 
Vidare till posten som ändå bara ligger tvärs över gatan och hämtade ut ett jättepaket...
 
 
... proppat med tyger, mönster, knappar och trådrullar.
Och alla tygerna var JÄTTEFINA.
Jag blev lite avis på bästisen som beställt det gröna tyget som ser lite mingrönt ut på bilden men som är mörkare och JÄTTESNYGGT.
 
Ångrade mig att jag inte valde det tyget jag också, men det går fler tåg och jag ska sy flera olika jackor till mig, så jag ska köpa det nästa gång.
Min bästis som är mörk med blåa ögon kommer bli SÅ FIN i den färgen.
Ja, och jag känner mig helt hög av förväntan att få sätta tänderna i den första jackan, till mig själv som blir ny prototyp till dom andras jackor.
Chesus...
Kan det bli onsdag snart...?
 
Det blev även, förutom fleecetygerna ovan...
 
 
 
 
... dessa tyger.
Det blommiga/gröna är så gulligt, kommer bli klänning eller byxa till barn.
Det jadegröna och helgråa tyget är bomullsvoilé och är faktiskt inte så "trådigt" som det ser ut på bilderna här.
Det var jättebra kvalitet, jag blev förvånad.
Det är tunt och bara lite genomskinligt, perfekt tyg till sommaren!

Ville testa och se i alla fall, för det var bra pris, och så ska jag sy en ny blus i det gråa tyget...
Den jag jag lyckades sätta en fettfläck på...
 
 
... på vid första försöket.
Nu kör jag ett nytt försök utan smör på fingrarna när jag är klar med fleecejackorna 
 
Ja, jag har två halsdukar som ska iväg också, beställningar, och där virkar jag faktiskt FYRA stycken samtidigt när jag jobbar med det.
Två beställningar och två som ska ut i lilla boden.
Innan jag gjorde handledsvärmarna så virkade jag faktiskt fyra rundhalsdukar, och sen handledsvärmarna.

Och nu har jag två halsdukar till alltså och gör två till boden som förra omgången.
Det går ju så fort, och jag måste ju sälja lite i sommar också.
Sen har jag betat av alla beställningar om jag inte ska sticka ett par handledsvärmare till då.
Men...
Jag syr på dagarna och virkar på kvällarna.
Effektiviteten bara flööööödar ut i mina ådror.

Nu ska vi äta.
Jag återkommer efter maten, för jag måste ju blogga om det där med "pälstyget" också.
 
 

Tygerna har kommit...

Tygerna från Stoff & Stil har kommit!
Shit, på onsdag kan jag köra igång och sy FLEECEJACKOR!!!!!
Gud så kul.
Måste nog bara se till att få hem paketet idag.
HURRA!!!!!!!!!
 
 

Tack som fan...

God morgon!
Här är vi på hugget...
Eller snarare KANINEN är på hugget och bet mig i handen.
 
Men det var faktiskt hundens fel.
Hon stormar in i köket där Leo sitter i allsköns ro på köksgolvet och mumsar hö från hökorgen utifrån buren.
"Frukost, jag chillar" liksom...
Milou kastar sig fram och ska "busa" lite, "Tjena, är du ute ur buren", kaninen blir sur.
Men sitter kvar och fortsätter äta.

Milou blir frustrerad att han ignorerar henne, och börjar dutta på kaninen med nosen.
" Hallå, SE mig, nu är jag här, let´s leka..."
Lägg av, säger jag och puttar bort hunden.
Leo sitter kvar och äter.

VIPS, hunden ger sig inte, "dutt-dutt-dutt"- med nosen på Leo.
Jag ska putta bort henne ännu en gång, sticker fram handen mellan kanin och hund och då...
Biter kaninen MIG i handen.
 
Ja, där fick jag för att jag försökte vara snäll och hjälpa till!
Visserligen var det förmodligen riktat till den jävligt jobbiga hunden, men så råkar jag då sticka ner näven mitt i en duell...
Och då får man kanske skylla sig själv.
Men sen åkte flingorna fram och alla kunde bli sams igen.
 
Det var min morgon so far.
Nu ska jag hoppa i lite skitkläder och dammsuga, sen blir det promenad i solen och sen...
Borde jag ha stuckit iväg till polisstationen för att fixa nytt leg, men det får bli på onsdag.
Jag har verkligen ingen lust idag.
Vi ses lite senare och då ska jag blogga om pälstyger och något jag har lärt mig.
 
 
 
 
 
 

Stickade handledsvämare...

Stickade, enkla handledsvärmare i curryfärgat kid mohair klara...
 
 
 
Ihopsydda, inte vad jag hade tänkt mig eftersom dom är gjorda i mini-ribb.
Hade hellre gjort dom på strumpstickor, men det glatta garnet tillät ju inte det.
Men nu är dom klara och skall iväg till Stockholm.

Dock är jag inte SÅ nöjd med stickningen, jag tycker det blir väldigt ojämt, inte lika illa som i det andra mohairgarnet, men ändå.
Jag vet att jag tjatar och jag är ju inte en stickmaskin som kan sticka überjämt, men alltså jag är rätt petig.

Jag stod ändå i affären och tittade på en uppstickad tröja av en proffessionell stickerska, som använt detta garnet till tröjan.
(Vet inte om jag skrev det (?), i så fall får ni läsa det två gånger...)

Den var ojämt både här och där i stickningen, och jag påpekade faktiskt det till butiksägaren.
Eller INTE att jag tyckte den var fult uppstickad, för det var den inte, men just att den var lite ojämn och undrade om det var garnet...?
För att jag stod och skulle köpa det och hade redan ett pajigt garn hemma, ville inte köpa på mig ett fel garn till.

Då fick jag höra att hon som fått uppgiften att sticka tröjan/stickerskan hade klagat lite.
Just för att det var svårt att sticka i och att det var svårt att få jämt.
Skönt att inte vara ensam.
Dock var detta garnet bättre än det förra, men mohair....
Det ska fan mönsterstickas eller virkas i, slätstickning eller ribbstickning göre sig icke besvär.

Jag klarade mig BÄTTRE (utan att skryta, ändå gör jag det...) än hon som gjort tröjan, men bara för att jag använde dubbelt garn och använde smalare stickor.
Ändå är jag inte nöjd.
Don´t like svajigt.
And I think it is.
Vi ses senare, nu ska jag skicka mail.
 
 
 

Ett break...

Har stickat klart andra handledsvärmaren, fäst ändar och sytt ihop ½ handledsvärmare.
1½ kvar.
Snart klar.
Resultet snart, vara bara tvungen att ta en break, återkommer.
 
 

Glad att jag bor på en ö som består av kalksten....

Superskön promenad till jobbet igår och lika, fast blåsig promenad hem idag.
Och igår kom Milou på eftermiddagen till jobbet och myste med Chifen, så gick vi en extra lång sväng hem nu.
 
Landat i soffan och ska snart piffa till mig och hoppa i rena myskläder.
Jobbet är ju avklarat, promenad likaså, idag ska jag bli klar med dom curryfärgade handledsvärmarna så jag kan skicka dom imorgon.
Har fått besked från "Stoff & Stil" att tygpaketet är på väg...
YES!
 
Så raskt över till SLUKHÅL.
 

Såg på nyheterna igår att en kille som låg i sin säng i sovrummet, så öppnade sig jorden och han åkte rakt ner i ett slukhål!
(Bilden är ett annat LÄBBIGT slukhål...)
 
Från Aftonbladet...

"Hålet bedömdes i går vara tio meter brett och sju meter djupt - men eftersom huset är helt avspärrat vet man inte hur mycket det har växt.

Genom avancerade tester av jorden runt omkring har experter bedömt att hålet fortsätter expandera.

– Det fortsätter att utvecklas och marken fortsätter att kollapsa, säger Ron Roger, räddningschef i Hillsborough, till AP.

Jorden under huset beskrivs som en "väldigt stor, flytande massa".

– Jag förstår inte att det inte har kollapsat ännu, säger ingenjören Bill Bracken till AP.

Florida drabbas relativt ofta av slukhål...

– Vilket hus som helst i Florida kan vara i samma situation, säger han till AP

Närliggande hus har evakuerats och experter fruktar att hålet leder till ett myller av underjordiska klyftor och grottor.

– Föreställ dig en bit schweizerost, säger slukhålsexperten Taylor Yarkosky, till AP."

 

Ibland är man HIMLA glad att man bor i gamla Svedala och framför allt på en ö som består av en berggrund av hård, eller är den lite porös (?)...
Fast ändå KALKSTEN.

 

Känns som att här står man i alla fall stadigt med båda fötterna på jorden och riskerar inte att åka ner i några avgrundshål.
Jag skulle inte vilja bo i Florida.

Fy tusan, tänk och ligga där och glo på tv i din säng, så säger det bara "SWOSCH" och så åker du rakt ner i ett hål och begravs levande.
Rysligt obehagligt!

På nätet kan man även läsa att en norrman ligger bäst till JUST NU i Vasaloppet.
Vi får väl hoppas att han inte har fifflat med att tömma sig själv på blod och sen plockat bort en massa blodkroppar och sen sprutar tillbaka resten.
Det skulle väl vara onödigt att få en stroke för ett så "oviktigt" lopp som Vasan? 
(I guess)

Dom "odopade" svenskarna har förmodligen inte en chans...
Det säger säkert "SWOSCH" där också när dom blir omåkna av dom liiiiiiite mer energiska norrmännen

Nej nu ska jag inte reta upp några norrmän här, ingen dopar väl sig inför ett Vasalopp, om inte annat har dom väl andra/kloka dopingtester nu.
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses senare!

 

 

 

 

 

 

 

 


Färgade ögonfransar...?

Så ringde alarmet på mobilen och jag vaknar utvilad och pigg!
Gårdagens kroppsvila var behövlig.
Solen är på väg upp och det är vindstilla ute, det kommer bli en underbar promenad till jobbet.
 
Sitter och ser på "Mannen som talar med hundar" och undrar varje gång jag ser det där programmet om han färgar ögonfransarna...?
Dom ser så onatuligt svarta ut när allt annat är grått, hm...
Ja, lite sån´t kan man ju fundera på så här på en lördagsmorgon.

Läste tidningen och hittade sonen på en klassbild från gårdagen, den har åkt upp på kylen.
Och nu ska jag piffa, vi ses imorgon!
 
 
 
 
 
 
 
 

Mamman och barnet...

Min mamma...
Hon är så jäkla rolig.
Fast hon inte alltid MENAR att vara rolig, så är hon det ändå.
 
Ikväll, vi satt och diskuterade min Moster Puff´s stundande 80-års dag, och jag frågade vad hon tyckte att jag skulle ge min moster.
Vad ger man till någon som redan har allt och som inte önskat sig något direkt...?
 
Mamman säger:
Ja, inte vet jag, vi VUXNA ger ju pengar som vanligt.
Men vad ni barn ska ge...
Inte en aning!
 
Barnet (dvs Moi) replikerar:
- Ni vuxna...?
Ja, undrar vad vi BARN ska hitta på då... hm...hm...hm...?
Kanske vi kan rita något fint när vi går på dagis som hon kan sätta upp på kylen med en magnet?
En fin teckning blir kanon.
 
Mamma:
Äh lägg av, men du kan väl sy något till henne då, något snyggt...
Något som går ner över HÄCKEN på´na.
Hon gillar sån´t som går ner över häcken.

Barnet:
- Sy något som går ner över häcken på´na...
Vilken himla bra idé.
 
"Grattis kära moster på 80-års dagen, här får du något som din syster trodde att du ville ha...
Något snyggt som går ner över häcken, tralalaaaaa..."

Hemsytt som går ner över häcken...
Njä, det kändes inte som en vinnare det heller.
 
Barnet:
- Fler idéer?
Mamman:
- Nej.
Barnet:
- Du är ju helt knäpp i huvudet (gapskrattar)
Mamman:
- Du med. (fnissskrattar)
 
Ja, lite så har vi det 
 
 
 

Not så "Classy plejs"...

Så blev det storslam och seger för sonens klass i Krullis!
Sonen blev intervjuad och har hamnat på "Hela Gotland.se"
 

Lång väntan över...

Fick äntligen segra i Krullis cup

En gång tidigare har Askolan varit i final – då blev det förlust.

Nu fick de äntligen jubla efter 3–0 mot Norrbacka i finalen.

 

----- Fick äntligen en seger i Krullis Cup – en gång tidigare har laget varit i final och då blev det förlust.

Nu var det aldrig något snack om vart bucklan skulle hamna – Askolan kontrollerade tillställningen mot Norrbacka 6 och kunde till slut ta en relativt säker seger.

Samuel Wattskog satte det första målet för Norrbacka och därefter var det Joars tur att måla.

Det två gånger – han satte först 2–0 och sen 3–0 bara någon minut innan matchens slut.

– Det är andra gången som jag får lira forward inomhus. Det gick väl helt okej, säger han och skrattar.

Han var mycket glad över att de äntligen lyckats ta hem Krullis cup.

– Jag har varit med i alla år och det är speciellt. Sen spelar jag i samma lag som många i Norrbacka. Så det var kul att ta hem det.

Blir det något firande i kväll?

– Det vet jag inte. Det kanske blir mer firande när vi börjar skolan igen på måndag.

 

MIN GULLEPLUTT, han är så duktig!

Sambon var där och hejade på och X-kroken var klasscoach.

Jag tror sonen kommer bli fotbollsproffs när han blir stor, och kan köpa det där sommarhuset som jag önskar mig så!

Inte så att mamma kan jobba ihop till det själv...
Nej, jag förlitar mig på fotbollsproffset till son jag 

 

Annars så vet jag inte om Furillen blev så smickrade av denna nyhet:

 

Otrogna par väljer det här hotellet

Enligt en enkätundersökning på en otrohetssajt tillhör Fabriken Furillen favoriterna när man ska ta in på hotell med sin älskare eller älskarinna.

 

Pawel Petersén, en av de ansvariga på hotellet, blir något förvånad när helagotland.se ringer för att berätta om enkäten.

- Jaha....?, är hans första reaktion.

 

Varför tror du att ni finns med på listan?

– Kanske för att vi ligger mitt ute i ingenstans och är nischade på att sälja en "privat sfär". Vi välkomnar människor som vill komma bort från bruset och inte synas.

Är du glad, stolt för att hamna på listan?
- Jag vet faktiskt inte. Det är ju alltid bra att synas, samtidigt får vi mycket publicitet ändå. Men vi är ju i gott sällskap, det är många fina hotell som finns med på listan.

 


Otrohetssajten Vicktoria Milan hade gjort en liten "undersökning" på sin hemsida, och Furillen kom på 14:e plats.
Ja, ALL publicitet är väl bra publicitet om man vill tjäna pengar gissar jag.

Lite trist bara för Furillen kan jag tycka dock, för dom vill ju vara liiiiiite finare än alla andra på den här ön, och då vet jag inte om detta var så trevligt för dem.

 

Fast å andra sidan kommer väl ni som följer min blogg ihåg den där gången för ca 5 år sedan när vi var ute på Furillen och skulle sola och bada...

Och sonen som var akut kissnödig fick inte komma in i restaurangen och kissa på toaletten för dom hade inte öppnat ännu.

Det var 15 minuter kvar och han blev hänvisad till naturen utanför.

 

Samma dag fick inte min 75-åriga moster komma in och gå på toaletten när vi skulle åka hem, för dom "hade en beställning" som dom höll på att duka upp för....
Och släppte inte in henne.

Hon blev även hon hänvisad till naturen.

 

Och jag i min tur hade precis den sommaren blivit diagnostiserad med min rosacea kunde inte vara på den vita stranden för länge pga solen.
Jag gick upp och köpte kaffe och bulle och satt under ett parasoll och skyddade mig lite mot den starka solen och hettan.


Ägaren, som cirkulerat från och till och glott på mig när jag satt där SJÄLV under parasollet, kommer helt sonika fram och säger:
"Nä, nu fäller vi ner dom här..."
Och fällde ner parasollen, detta trots att jag faktiskt bad honom att låta dom vara uppe, för jag hade lite problem med solen.


Men, icke...
"Dags att flytta på sig här nu lilla gumman, nu har du suttit här för länge och sippat på din (svindyra) kaffe.
Goodbye."


Jag var FEL typ av kund.
En strandkund som inte hade på deras finfina uteplats att göra.
Endast fräcka kändisar göre sig besvär.

Alternativt då kanske otrogna par som gästar hotellet 

 

Även när vi försökte köpa glass till sonen och oss själva, och fick en otroligt otrevlig hänvisning att vi kunde åka vidare till, TROR om jag inte kommer ihåg fel, Valleviken.
Där fanns det glass att köpa.
Här hade dom minsann ingen glass.
This was a minsann a classy plejs.


Fast nu har dom tydligen glass på Furillen, men det kostar JÄTTEMYCKET sa...
Någon som står mig nära som varit där.
Fast då hade dom det inte som sagt.

 

Sedan den dagen har jag inte satt min fot där.
Det är JÄTTEVACKERT där ute, men droppen blev när dom nekade min moster klockan 17.00 att komma in och kissa för att dom dukade några jävla bord, och sa till henne att göra det utomhus.
Till en PROPER tant med ryggproblem.

Jättebra!

 

Att jag satte mig i bilen och inte gick in och läste lusen av dom...
Det var ett under!
Jag var så förbannad.

Ja, men nu kan dom vara stolta, dom hamnar som favoritplejs för otrogna att rumla runt...
Grattis Furillen, så kul för er!
Ni har nischat er till en ny "classy" nivå...

Till "Not so classy plejs".
Kanske vi vanliga dödliga strandraggare är välkomna då...

Nu när ni inte är så classy-classy trots allt 

 

Annars är jag själv.

Helt själv.

Sambon var bara hemma och vände och nu är han och jobbar!
Halleluja, dett är första gången på VECKOR, gissar 3-4, som jag får vara helt själv en hel dag.
Fy fan så gott, jag njuter och bara fortsätter att dega.

Även det är ju första gången på veckor.

Vi ses senare.

 

 

 

 


En studie i skitgrisar...

Hemma och bara vilar.
Och då MENAR jag bara vilar.
Gud så skönt, jag handarbetar inte ens.
Jag behövde detta, verkligen behövde.

Promenaden idag blev en studie i "SKITGRISAR"!
Alltså det var så geggigt, lortigt och äckligt så det var dumt att jag ens duschade innnan.
Detta trots att vi gick i stan, och det var väl iofs det som var just problemet.
Skitiga gator med sand, grus och snö som smälter.
Fy fan.
 
När vi gått halva ärendepromenaden tittade jag ner på mina jeans och skor:
Ler-sand-skit-stänk upp till knäna.
Hunden blev så skitigt så hon var tvungen att ruska sig var 10 meter, allt kom såklart på mig.
Vi gick vår runda och när vi kom hem...
 
 
 
 
... då var det direkt i duschen för båda två!
Fy fasen för sånt här väder, men å andra sidan behövde hunden duscha för det var ett tag sen...
Men ändå.
Det är såna här dagar man vill sälja sin lilla darling till högstbjudande direkt vid grinden.
Irk.
 
Jag hade inte tänkt duscha av mig egentligen, men jag kände mig så ofräsch så det blev en avspolning även för mig.
Sen har jag vilat.
Hundbästisen ringde och kom förbi på sin obligatoriska fredagsfika och så babblade vi en liten stund.

Nu ska jag bara fortsätta att vila...
Se på en film.
Vi ses senare.

 

Jag har verkligen inte fattat....

God morgon!
 
Vaknade mitt i natten av att jag hade ont i nacken.
Jaha, överansträngd (?) tänkte jag då.
Somnade om men vaknade tidigt av att jag har ont i nacken.
?
Kom ut i köket:
Pling!

Just det ja, medicinalarmet ringde precis på sluttampen av filmen igår, sen såg vi det underhållande "Debatt" och jag glömde naturligtvis bort medicinen.

Vad hjälper alarm när man ändå inte fattat efter 3½ år att man EGENTLIGEN är handikappad?
Jag har tydligen VÄLDIGT SVÅRT att komma ihåg det.
Väldigt.
Oerhört svårt.
Det är så jävla provocerande för en själv!!!!
 
Jag ska i vanlig ordning här på morgonkvisten inte bli långrandig.
Jag ska hoppa i duschen nu, koka havregrynsgröt till min sportande son, sen iväg och fixa det jag inte kunde fixa igår.
Sambon ska följa med och titta på slutspel på Krullis idag.
Jag hade tänkt att överraska och följa med.

Men med den här värkande nacken...
Jag är slut bara av att ha kommit upp.
Orkar vare sig att stå på ett hårt golv, sitta på hårda bänkar eller lyssna på oljud i en stor sporthall.
Mot duschen.
 
 
 
 

RSS 2.0