Uppfostrad eller inte...?



God morgon!


Söndag, SOL och strax hundpromenad, igår körde jag jobb och hängde med sonen i hela fem och en halv timme, vi roade oss med fika, läxhjälp, middag och flamsåtrams.
Hade en mycket mysig eftermiddag och kväll.
 
Så över till fredagenkvällen...
 
Jag kom hem från jobbet, hade varit och handlat, en vän ringer, jag pratar med henne medans jag packar upp och plockar iordning här hemma.
Fixar till min middag och ställer den MITT PÅ SOFFBORDET framför tv´n för jag är själv och tänkte att jag sitter där och äter innan jag går och tar en dusch.

Pratar vidare med min vän medans jag lämnar den där maten mitt på soffbordet och fixar vidare.
Det går en stund.
Jag hör hunden gläffsa ute i vardagsrummet men så blir det plötsligt tyst, tänker inte mer på det dock.

Kommer ut från köket och vilken syn möter mig...?

Milou STÅENDES MITT PÅ SOFFBORDET ÄTANDES MIN MAT!!!!!
Vad i...
Jag ryter i luren till min vän:
Jag får ringa upp dig sen!!!!
 
Kastar mig mot hunden och lyfter snabbt upp henne från bordet och in i badrummet, hon hade min middag över både snok och öron!
Fyar och ryar.
Detta har dock aldrig hänt på 6.5 år, hon är såååååå mycket mer uppfostrad vid nu sin nu medelålder, men det kan tydligen slå slint för den bästa.
Hundpsyk nästa!
 
In i duschen och sanerar odjuret...
 
 
Kan man se mer skamsen ut?
Tror knappast det. 

Milou hade med andra ord hoppat upp i soffan, hoppat från soffan till soffbordet (inte så stort hopp) et voilá...
En extra middag serverad till jycken!

Detta var väl helt jämförbart när min förra hund en gång hoppade upp och fick tag i julskinkan en julafton när alla satt inne och åt samt när Flisan även fick tag i ett smörpaket hos mina dåvarande svärföräldrar, smällde i sig hela smörpaketet och sedan spydde upp det på deras nyinlagda heltäckningsmatta.

Eller kanske inte den sista händelsen för den var sååååå pinsam och traumatisk för mig för det var första gången jag träffade dom, men iallafall julskinkan.
Det kan slå slint för den bästa och Flisan var iallafall SÅ MYCKET KLOKARE än Milou.

Nu hoppas undertecknad att detta var en engångsföreteelse annars...
Dags för solig promenad, vi ses imorgon igen!
 
 
 

En smärtsam premiär...

God lördagsmorgon!
 
Sitter och soffnjuter framför Nyhetsmorgon och väntar på dagens utmaningar:
Jobbet, jag har jobblördag.
 
Igår så blev det iallafall en premiär som aldrig hänt på 46 år:
Jag sydde den tjockaste nålen vi har rätt igenom nagel och ut på andra sidan fingret!
 
 
Sydde väldigt fort och så matade jag på tyget och utan att tänka på det så följde pekfingret med, jag känner hur nålen liksom sladdar snett via benet och ut på andra sidan fingret.
TJOFF.
Och eftersom jag ställt in maskinen på att när jag släpper pedalen så ska nålen stanna nere när man släpper pedalen så satt jag ohjälpligt fast.

Skriker HELVETE rakt ut och tvärr hade vi kund i butiken som blev jättechockad när jag sitter där och försöker dra bort fingret av ren reflex och panik.
Andas.
Fick vrida handhjulet uppåt och så var fingret fritt.

Jag kände bokstavligen hur allt blod lämnade huvudet och adrenalinet slog till och jag började toksvettas.
"Jag måste ut och få luft", fick jag ur mig.
"Nej sitt still", sa chef och kund.
"Nej, jag måste ut!"

Vinglade ut och kände att jag typ på något sätt kom till sans igen, tittade på fingret, ja mitt i nageln var det hål och snett ut på andra sidan fingret kom det blod, dock inte mycket
Cheesus.

Utanför står en bekant som då väntar på kunden inne i butiken, där står jag och djupandas med pekfingret i luften och hon undrar vad som hänt och ger mig en kram.
Jag berättar.
Hon springer och gömmer sig bakom sin bil och hojtar "Nej, nej, nej, fyyyyyyy, sluta..."

Jag:
Ja... typ...

Ja sen var det bara att samla ihop sig, chefen skulle iväg, jag gick in och tvättade fingret, satte på plåster och satte igång att jobba igen.
Med ett mycket dunkande finger och jag kan meddela att det dunkar fortfarande, har vaknat inatt av smärtan.
Man har ju ETT ANTAL nerver i fingertopparna om jag säger så, det finns ju inget ställe man faktiskt har så mycket nerver så det är väl inte så konstigt.

Det jag hoppas på nu är att det inte blir infekterat.
Nålen var iallafall relativt ny för den bytte jag dagen innan så jag hoppas att den var ok, det var ju inte rostig så stelkramp behöver man väl inte oroa sig för.
Bara att hålla rent och plåstra om nytt så ofta som möjligt.

Jag får väl säga CHECK  på den erfarenheten då.

Snart dusch, sedan jobb och så kommer sonen och vi ska hänga lite idag och äta middag.
Vi ses imorgon igen...
Om jag överlever.
 
 
 
 
 

Vuxet barn...

God morgon!

Idag startar vi (eller jag) med temat "Vuxet barn".
 
Igår var det en ny milstolpe i ämnet om det vuxna barnet.
Det vuxna barnet åkte till fastlandet med sitt fotbollslag, det som var nytt för igår var att alla killarna åkte utan en annan vuxen samt att en av killarna i laget som är 19 och har körkort körde bussen.
I mörker.
Ingen vuxen/förälder med körkort kunde följa med mitt i veckan.

Jag sa till sonen:
- JAG kunde ju ha åkt med, jag hade tagit ledigt från jobbet.
Sonen:
- Men morsan du har ju inget körkort.
Jag:
- Nä, men jag hade kunnat åka med ändå.

Asså... det kändes i magen.
En buss full med UNGA MÄN på fastlandet, relativt ny körkortstagare, på motorvägar, flera timmars bilkörning till Falköping.
 
Jag ringde två gånger för att kolla läget, jag skickade sms och påminde att han skulle höra av sig till mig eller sambon när dom var framme och BILEN STANNAT vid slutdestinationen.

Sonen i telefonen:
- Mamma, du vet väl att jag älskar dig över allt annat?
(Asgarv i bakgrunden)
Jag:
- Hörru skärp dig, vad säger dom där i bakgrunden?
Han:
- Att jag inte ska leka med min mammas hjärta.
(Asgarv igen)
Jag:
PRECIS, nu glömmer du inte bort att höra av dig!

Nu förstår jag precis hur mina egna föräldrar måste ha känt när mina vänner tog körkort och man blev upplockad för "premiärkörningen" och allt därefter.
"Hon kör väl ordentligt", jodå svarade man och det gjorde dom MESTADELS men ibland var det kanske lite bus när dom väl blivit varma i kläderna.

Jag hade dessutom en pojkvän som körde bil utan körkort när jag var 18, ett helt år körde han innan min far råkade avslöja honom.
Jag höll tyst såklart fastän man visste, man var ju ung och odödlig.

Det vuxna barnet kom fram ordentligt, nu har vi färden tillbaka i samma mörker till båten.
Jag kommer sitta med magont tills dom är framme igen.
Fan, att ha en unge på dagis i overall som leker i sandlådan känns såååååååå mycket mer lockande än en son som åker till fastlandet med jämnårig som kör.

Over and out, nu skall jag till jobbet och ikväll träffa kussen och äta middag.


 

Jag jobbar inte på strippklubb direkt...

Jahaja...
Då borde klänningen vara klar nu då!

Nej...
Själva klänningen fick gå i graven och här kommer orsakerna:

1.  Tyget färgade av sig något så kopiöst.
Jag försökte ignorera det men i slutänden var det omöjligt, jag var blåsvart om händerna och det går ju inte att ha i möblerade rum.

Tänk er att sätta sig på någons möbel som är klädd med tyg och sedan lämna efter sig ett blåsvart avtryck.
Tänk er att man har på sig plagget och så är man själv blåsvart över bröstkorg, rygg och armar.
Jag tänkte dock att jag slutför och sedan tvättar jag plagget och så ser jag om det fäller av överskottsfärg i tvätten, då kommer vi till NÄSTA problem:

Vad gäller storleken på det som skulle knytas, dvs banden.
Jag hade ju för lite tyg som jag skrev igår, jag trodde det skulle gå ändå eftersom jag knappt har bröst att tala om.

Ja, ni kan ju se själva,,,

 

... nä, man jobbar ju inte på strippklubb direkt, har jag nu mätt färdigt mått på 18 cm så är det just det måttet som gäller, detta blev för smalt.

Visserligen skulle jag kunna rädda detta igenom att sprätta isär och sedan lägga ett annat tyg undertill som en kanal och bredda tyget MEN... då kommer vi till nästa problem:
Tyngden på tyget!
 
Ja, detta tyg (som ändå har ett underbart fall i tyget) kan jag inte ha pga tyngden.
När jag bara nålade fast banden så kände jag direkt "Omph", fan vad tungt.
Detta tyg fixar inte min nacke, det måste vara ett tunt tyg á la jersey som det är tänkt från början i Halston-klänningen.

Ja, så DÄR gick den klänningen tillfälligt i graven!
Jag skall sy en enkel kjol istället av nederdelen och sedan skall jag tvätta den och som sagt se om den släpper färg så man slipper färga av sig.
SKIT-Å-PANNKAKA men jag ger inte upp, nu vet jag dock iallafall att klänningen måste göras i tunt tyg för att inte bäraren skall få nackspärr.

Dags att duscha och dra till jobbet, ha en bra dag alla glada!

 
 

Obs... liten nakenchock....

Idag startade jag upp dagen med en riktig långpromenad tidigt, kände att innan jag sätter igång med min nya klänning så behöver jag luft!
 
När jag sedan kom hem plockade jag bort min trasiga lock och ner i en låda som ska till försäkringsbolaget när jag fått mitt intyg.
Plockade upp och ställde fram min nya och trädde den, plockade även ihop den jag lånat från jobbet som skall med tillbaka imorgon.
 
Så blev det ÄNTLIGEN DAGS...
Min Halston-kopia skall utföras i... TA-DAAAAAAAAA...
 
Krossad svart stretchsammet, ja det är dessutom väldigt inne just nu!!!!
 
Jag såg en inspirationsbild på en klänning i lila klänning från 20-talet och blev sååååååå sugen på att göra Halston-kopian i liknande tyg eftersom Halstonklänningen liknade den från 20-talet, sagt och gjort, första försöket i riktigt tyg fick bli i krossad sammet...
 
 
 
Jag trodde jag hade fått till mönstret bra men det visade sig idag att jag behövde ta in kjolen 8 cm för det är ju skillnad på stretch och fast tyg.
Jag fick nåla in i sidorna och sy om efter första försöket, sedan blev det SUPERBRA...


 
... varning för en liten nakenchock här men det får ni stå ut med, tyvärr hade jag trosor som skar in så magen ser lite bullig ut men med en slät trosa blir det kalas sen...
 
 
Sedan satte jag igång med dom långa delarna att knyta över brösten... då upptäckte jag att kjag hade för lite tyg kvar!
Helvete, men nu har man ju i och för sig tur då att man har små bröst, jag hade mätt ut att när längderna var ihopsydda...
 
 
... behövde dom vara 18 cm, jag har nu fått till 13.5 cm färdigsydda.

Då kan jag TYVÄRR inte sälja den dock (himla otur) som jag faktiskt hade tänkt om den blir bra.
Nu får jag behålla denna och så får vi se framöver.
Har även hunnit klämma in ett utvecklingssamtal, ja det där sista utvecklingssamtalet jag någonsin mer i mitt liv kommer gå på.
Sinnessjukt, nästa samtal är ungen 18 och we are not invited.

Mot syrummet, ses imorgon!
 
 
 
 

Min nya kompis...

 
God morgon!

Lördag, ledig och Allhelgona, jag ska vila, det har varit en rushig vecka med mycket stök på jobbet.
MEN...
Jag har "fått" en ny kompis!

Ni vet ju hur det är med mig...
Varje gång jag påbörjar en ny teorikurs i något ämne tycker jag att det är så himla jobbigt och "det här kommer jag aldrig fixa", har noll inspiration dock har jag i varje kurs efter typ nästan alltid någon timmes lektion tyckt "f
an det här är ju riktigt roligt och intressant!"
 
Juridiken var inget undantag och EXTRA ROLIGT blev det när jag "satt på lektion" i ämnet försäkringar och mitt i den lektionen när jag lyssnar på läraren får jagf eld i baken, pausar lektionen och tänker:

Fan, jag måste genast ringa mitt försäkringsbolag!!!!

Bakgrundsom ni säkert redan har koll på:
Min Baby Lock pajade i juni, sprätte ju nålar så jag fick åka till ögonmottagningen akut, blev lagad  lagom till skolstarten i augusti, pajade i sedan igen när maskinreparatören skulle justera något i den.
Sedan har den stått och jag har inväntat maskinreparatörens återkomst för ny lagning och tiden har bokstavligt sniglat🐌 sig fram.

Tills den där plugga-försäkringspluggar-dagen då...

Jag inser att jag ju faktiskt har försäkringar som man ständigt betalar på, ringer och t
vå samtal med försäkringsbolaget samt även en mailbekräftelse därifrån och ett samtal med maskinreparatören och igår fick jag en sprillans NY och likadan maskin levererad till jobbet! 

12 000 riksdaler som en sådan här maskin kostar är ingenting man trollar fram ur hatten som en fattig student som vi redan vet, jag har gråtit blod över detta faktum här redan, men om man "får" en ny för 3700 då ska man vara jävligt glad så nu får jag väl se till att jobba in dom pengarna också.

Jag ÄLSKAR att plugga, man lär sig så himla mycket matnyttigt och först tänkte jag helgmyshångla med min nya kompis men jag väntar nog med tills intyg från symaskinsreparatören ärt inne hos försäkringsbolaget (samt att jag måste lämna in min gamla maskin) och jag fått mina pengar från dom.

Jag får andrahands värdet på min maskin, detta är 8000 kr, får betala självrisken själv, sedan har reparatören gett mig rabatt på 1700 kr...
 
 
Seriöst...
Jag är glad igen, "misslyckad" tenta glömd, jag har lärt mig något nytt OCH jag får jobba extra.
Nu skall jag och Milou ut och gå, ses ikväll.
 
 

Surt sa räven...

God morgon!

Sitter i startgroparna för att hoppa i duschen, sticka till f.d Chifen och sedan jobbet.

I tisdags fick jag svaret på min tenta, skulle det bli omtenta eller hade jag klarat mig?
Jag hade klarat mig!!!

Det blev jag såklar jätteglad över men så kommer vi till ett "Men"...
2.5 YNKA JÄLVLA POÄNG förr att klara mig till högsta poäng och få ett "Väl godkänt", nu blev det "Godkänt". 
Vi har ju 3 betyg, IG, G, VG.

Alltså om jag missat m 10 poäng hade det fan känts bättre än missa med 2.5 poäng.
Visst, jag slipper omtenta och det är ju jätteskönt, hade inte velat sitta här imorgon och göra om samma sak men ALLTSÅ VA FAAAAN!!!!
 
Jag blev så besviken på mig själv, hade jag inte kunnat få klara dom två och en halv ynka poängen?
Varför skulle jag få gråthaveri över texten i word som krånglade, kunde jag bara inte ha samlat ihop hjärnan till den lilla sista milen?
Nej, tydligen inte.

När ska man släppa detta då?
Ja, om 300 år typ, surt sa räven heter det ju.

Som löken på laxen går jag ner på tisdagskvällen och lämnar in juridikboken till bibblan, då hade jag fått en förseningsavgift på 157 kr.
Hepp, ja, det var bara det som fattades.

Jag fick tjyvhålla på boken några extra dagar eftersom jag var rädd att någon skulle stå i kö på den och då måste man ju lämna tillbaka pronto, det kunde jag ju inte riskera OM jag skulle behöva tenta om så jag fick väl ta de böterna då men alltså...
Nåja, nu är den kursen över så jag får försöka smälta mitt (halv-)misslyckande.

Nu dusch och sedan jobbdag, ha en bra torsdag!
 
 

Snålvatten...

 
Igårkvälls, jag käkade jordnötter och Milou satt bredvid spänd som en fiolsträng i väntan på en liten nöt och för första gången märkte jag att hon satt och drägglade...
 
 
Det till och med droppade ner på hennes filt, jag fick faktiskt gå och hämta papper och torka av henne runt munnen.
Tror hon älskar jordnötter... jättemycket typ...
 
  
Igår blev det tillslut hundpromenad, hade tur att jag prickade in promenaden mellan regn, fixade till en dopklänning innan och sedan drog jag "månadens besök" till ÖB så man har "sånt" hemma till nästa lön.
Typ soppåsar, disktrasor, scahmpo, LJUS och dylikt, lite billigare där.
 
Sedan blev det lite jobb, dopklänningen hämtades upp och så skulle jag slutföra min zebrajacka men blev faktiskt för trött så jag slängde mig i soffan och där blev jag kvar.
Borde gå en långpromenad med Milou idag men alltså det blåser så hårt så jag tror vi faktiskt vi bara tar oss runt muren så vi kan hålla oss på insidan.
Bakat en äppelpaj för vi ska på fika hos Nybyggarna i eftermiddag sedan kommer sonen på middag:

Dags att ta sig i kragen och gå ut då?
Jo, jag måste väl.
 
 

Det gick åt helvete...

 
Vi börjar med det positiva:
 
- Jag hade tentaplugg i torsdags och det gick jättebra, jag hade verkligen läget under kontroll (återkommer till det)
- Förkylningen har börjat lätta och jag känner mig pigg, igår vände det!
- Jag har betalat räkningar och är för en gångsskull INTE barskrapad, ganska ovanligt för en student.
 
Det negativa:

- Det spöregnar och jag hade tänkt gå långpromenad, verkar inte bli av om man ser på väderkartan, får väl pyssla hemma istället då.
Hoppas på uppklarning till eftermiddagen iallafall, på YR ser det positivt ut, vi håller tummarna.
 
- Tentan igår...
Jo då, jag var sjukt taggad, kände att jag skulle ha detta som i en ask.
 
Tentan släpptes, jag kopierade till wordprogram utanför vårat program i skolan för det systemet hänger sig jämt när fler är inne och jobbar i det och det vill man ju inte under en tenta.
Jag brukar göra så, har aldrig varit något problem innan.

Vad händer igår då?
Jo, detta...
 
 
... det blir tre meter på sina ställen när jag tryckte på ETT mellanslag samt brett mellan raderna.

Hur jag än gjorde fick jag inte bukt med det.
Inte heller sambon som väcktes.

Tientatiden tickade iväg, jag fick härdsmälta och började stortjuta och jag blev HELT BLANK i skallen, kunde helt plötsligt inte ett enda svar.
Jag blev helt blockerad.
Ja vad gör man?
Det gick åt helvete trots att jag fick tillägg av läraren pga av strulet men det hjälpte inte ändå, jag var blank i skallen och det enda jag kunde tänka på var texten.

Jag fick raffsa ihop svar på slutet och lämna in tentajäveln som den såg ut.
 
Jag var sååååååååååå jävla ledsen efteråt, jag visste att jag skulle fixa detta galant och så händer detta.
Knäckt är bara förnamnet.
Jag är glad om jag åtminstone får godkänt och slipper skriva om men jag blir ärligt talat grinfärdig bara av att skriva dessa ord.
 
Jag kommer inte ta högsta betyg i denna kursen och då spräcker jag min svit av "högsta betyg i allt" fram till nu, känns inte kul.
Detta trots att jag knorrade i början över ämnet men jag har lärt mig VÄLDIGT MYCKET som faktiskt är och kommer vara användbart i framtiden.
Kursen tog sig och jag har gillat den.

Nåväl, jag kan inte trolla, nu är det som det är, jag kan inte göra något åt det, jag lägger detta till handlingarna nu och som sagt hoppas att jag slipper en omtenta.
Ska börja min dag här nu, tar och jobbar lite så länge, vi ses ikväll.
 
 
 

Flott värre...

Går på alvedon idag, HEPP!
Pinade mig igenom hundpromenad trots att jag borde låtit bli, HEPP!

Så var jag tvungen att få göra NÅGOT kreativit på min lediga dag trots brakförkylning, det blev en ny gardin till fönstret i trapphuset.
Fick en tygslice från min chef för några veckor sedan efter ett projekt som hon sydde till kunder, tyget kommer från Designer Guild.

Sååååååååååååååååååååååååå vackra tyger från det företaget kan jag bara säga, hade jag varit miljonär... jag hade inrett hela hemmet, det har jag redan skrivit säkert 7000 gånger.
Det räckte till en liten cafégardin så nu är det lyxtyg i trappen åtminstone, flott värre!
 
 
 
 
Har legat nerbäddad sedan klockan 16, sonen har varit här och ätit mat och kommer sedan hit imorgon och bor.
Vi ses imorgon igen!
 
 
 

Knappt styrfart...

Goderkväller!

Här har det vilats idag förutom hundpromenaden.
Kom hem igår från jobbet och var så trött så jag trodde jag skulle dö, sista två timmarna släpade sig fram för mig och chefen.
Vi hade knappt styrfart.

Vaknade idag:
Ont i kroppen, knoppen och efter hundpromenaden stack det i halsen.
Jaha ja, höstens förkylning är här.
GRATTIS, men jag har väl klarat mig länge ändå med tanke på att så väldigt många kunder har kommit in och kraxat, hostat och snorat i ateljén, det var väl bara en tidsfråga.

Har inte blivit jätteilla efter hundpromenaden men jag är helt sänkt och bara suttit och glott på tv i soffan.

 
 
 
Underbart väder, man kan bara önska att man hade kunnat vara ute längre än jag var.

Sitter nu med tända ljus och har precis satt på "Så mycket bättre", ska bli väldigt intressant.
 
Så bad jag mamma vara provdocka förut eftersom jag tyckte att fodret var lite för kort på ett ställe på zebrajackan när den satt på min vanliga provdocka och man vill inte att den ska "hänga sig" och dra uppåt när det är fastsytt.
 
Mycket riktigt... jag måste tyvärr ta upp den ca 1-1.5 cm till.
Inte för att den egentligen blir så jättekort på det lilla men jag hade helst inte lagt upp den mer än det jag beräknat.
Nåja, nu har det blivit en liten miss på ett enda litet ställe på just den foderbiten och den har blivit liiiite kortare.
 
Slut för idag, ses imorgon igen.
Orka förkylning Höst 2017 säger jag bara.
 
 
 
 

... och ett foder...

Juridik.
Hundpromenad.
Jobb från jobbet.
 
... och så svängde jag visst ihop ett foder på det till zebrajackan, tadaaaaa...
 
 
... och detta på rutin eftersom mönstret egentligen inte hade ett foder men rutinerad fodermakare kan numera göra ett foder till foderlös jacka.

På en och en halv timme dessutom eftersom jag var tvungen att tänka lite...
 
 
 
... och så sydde jag ihop infodring/slag ihop med jackan, pressade ut sömmar...
 
 
 
... pressade under duk på framsidan, pressa på ull luktar verkligen... hm... vått får...
 
 
... hemtam lukt från en töis med ett eget får som husdjur en gång i tiden...
 
 
 
 
Imorgon skall jag sy ihop nertill samt ärmar efter min syläxa, ÄNGLA KAVAJEN.
Sedan skall jag fundera på om jag skall sätt knappar och knapphål på plagget istället för att ha bara skärp som modellen bjuder...
 
 
Det lutar åt knappar MEN jag ska nog börja med skärpet och "känna in" vilket det blir.
Fortsättning följer.

Har jag sagt att jag älskar foder BTW?
Jo det har jag, en miljon gånger, fattar inte vad det är med foder som jag är så himla tänd på!?
 
 
 

Vad hände med den utlovade...

Okej...
 
Vad hände med den utlovade indiansommaren?
Häromdagen satt jag och såg morgontv, meterologen stod och snackade om SOL, skulle kunna bli uppåt 20 grader till idag och på söndag.
 
Mmmm...
 
Nu är det ju lördag, jag skulle gå långpromenad med Milou och sedan sy lite.
Ute har det hällregnat sedan halv nio och jag sitter inne och väntar på en ljusning.
Jobbat en timme för att jag "hade tid" då uppenbarligen.
 
Ser man då NU på tv´n så skall helt plötsligt värmen komma på måndag.
Jobba och göra syläxa idag och vara ledig på måndag?
Det LUTAR ät det hållet faktiskt och sedan ta lektion på tisdag, fortsättning följer.
 
Annars hade jag tänkt göra, eller iallafall börja på min zebrajacka idag, jag har bestämt mig för vilket mönster jag ska använda.
Skall nog skära till den nu... ja det regnar ju TYYYYYYYYP!
 
Vi ses ikväll.
 
 

Pustar ut...

Jag satt hela dagen och grunnade på när jag skulle skriva till kunden ang änglakavajen.
Så gjorde jag det bara.

Försökte hålla smset NÅGELUNDA kort fastän det inte riktigt är min stil, fick tillbaka att vi kör på min linje.

JAAAAAAAAAAAAAAA!

Jag blev väldigt glad, ja, nu kan jag kan pusta ut.
Då slipper jag sy om framdelen på fodret och det blir en snygg framsida, slutet gott, allting gott.

Ser på Idol, nybäddad säng, åt Janssons Frestelse till kvällsmat (jo det är sant).
Myser med Milou.
Det är helg gott folk, vi ses imorgon igen.
 
 

Någon måtta får det faktiskt vara...

Hade en fullspäckad dag här idag!
 
Först var jag hos f.d Chifen, sedan kom jag till jobbet och... mådde inte alls bra.
Efter två timmar gick jag hem, helt skakis i kroppen och hade ont, ont och ont.
Slocknade direkt på soffan och vaknar upp och känner mig inte så vidare värst bättre men jag tror att här kombas en nackknuta med triggerpunkt samt kanske en förkylning som håller på att bryta ut.
 
Vi får se hur det blir imorgon men jag tror att jag kommer gå och jobba... med betoningen på tror.
 
Missade även denna provningen av änglakavajen.
Kund var där och provade, fick från chefen:
 
"Änglaprov klart.
Gick bra.
Dock: kund vill ha baksidan utåt på överkragen och slagen."

Jag:

 
Dvs hon vill ha avigsidan utåt...
 
 
... istället för rätsidan...

 
 
... som jag dessutom slet hund för att få till två likadana slag TROTS för lite tyg i denna icke mönsterpassade kavaj.

Alltså jag vet att man ska "jobba mot kund" som min chef säger men alltså där kände jag att något måste väl utföraren få tycka?
Jag kan bara inte godkänna att slag och kragen utåt skall vara avigsidan av tyget, det är inte snyggt dubbelvävt så NEJ.

Jag måste faktiskt be om tillstånd imorgon att få ringa kunden och ha en dialog med henne, jag känner bara att jag har lust att totalvägra.
Har lust att använda en fras från min kära mamma från barndomen:
Det kommer inte på fråga, någon måtta får det faktiskt vara! 
 
Wish me luck, nu skall jag gå och lägga mig, om jag nu kan sova pga den där kavajen.
Måste ha ett eget kavajtyg så jag får göra det på mitt sätt.
 
 

Arbetet fortskrider med kavajen...

 
I söndags hade vi en väldigt mysig dag...
Hela familjen åkte till Joda och åt söndagsbrunch.
Vi åt så det stod ut igenom öronen på oss och värst var i vanlig ordning sonen.
Han tog FYRA omgångar!

Att han ens orkade springa när han hade fotbollsmatch lie senare på eftermiddagen var ett under, jag undrar om det inte var han som var bollen helt enkelt.
 
 
Idag har det så varit dags för syläxa igen och änglakavajen, jupp.

Kunden hade varit och provat förra onsdagen och då var inte jag med för jag var ju på begravning.

Kavajen var för liten i midjan visade det sig MEN jag var oskyldig för det var chefen som tagit måtten från början och måtten stämde när jag var klar.

Nu stämde dom då inte vid provningen som sagt så idag fick jag göra nya framstycken i sidorna, sprättade ur dom gamla, skar ut och sydde i nya och bredare delar och nu började det verkligen bli ont om tyg så nu är mönsterpassningen VERKLIGEN åt tjotahejti men det är inte mitt fel, det borde ha funnits mer tyg.
 
Så sydde jag ärmarna, skar till framstyckena till slagen samt kragen...
 
 
... dessutom gjorde jag fodret...
 
 
 
 
 
 
Ja och sedan får jag göra kragen på jobbet för det har jag aldrig gjort.
Peppad.

Enkel kavaj är verkligen kul att sy, valet till nästa kavaj av tyg kommer bli detta...
 
 
 
... eller detta...
 
 
 
... eller något blommigt, jag får se, dessa två kan bli fina till jeans iallafall.

Hundpromenaden bjöd på fina färger och till och med busstationen var vacker i solen klockan 17.00, inte ett filter på den bilden, helt au naturel...
 
 
 
Dags att sova, håll tummarna att storleken stämmer på kavajen nu.
 
 
 

Start och stopp...

 
 
Igår...
Skulle ju på begravning.
Klänning inköpt  (ja, klänningsskräddaren fuskar med inköp ibland).

Jag är ute i mycket, mycket, god tid innan vännen Syster J ska hämtas upp, har 25 min till att stryka på klänning och hårtorkning.
Ser till min fasa när jag ska stryka klänningen att det är fastsytt en tygremsa längs ena sömmen!!! WTF!?
"Jävla HM, fan", skriker jag.

Får panik, ALL DEN TIDEN jag hade krymper helt plötsligt ihop till NOLL och ska jag hinna fixa klänningen?
Slänger fram alternativ klänning "ifall att", skriker på sambon att han måste komma och hjälpa mig "NUUUU" och sätter honom på att sprätta sömmen mellan två nålar som jag satt som start och stopp.

Jag torkar håret i raketfart medans han sprättar, sedan in och trä maskin, rensar tråd och bort med remsan, pressar, nålar, syr igen söm.
Kastar på mig kappa och skor, tar väska och nål plus sax.

Har glömt blommorna, klampar upp upp för trappen och hämtar dom.
Fick fästa trådar i bilen på väg 5 min efter utsatt tid till vännen, hjärtat bultade som jag sprungit ett marathonlopp.

Kors i krösamoset.
Jag hann med lite assistans av 1:e sprättare i hushållet. 
Tacka vet jag egensytt, amen och halleluja på det!
 
 
 
 

Håll i er nu...

Go´förmiddag.
 
Här försöker jag slå ihjäl tid innan jag skall iväg vid lunch.
Det kommer bli en mycket tung dag, jag ska på begravning.
 
Så till igår...

Vi hade fått in en beställning på en kavaj och eftersom jag aldrig gjort en kavaj så högg jag SÅKLART direkt på det projeket.

Tyget, ja nu är det inte min smak utan någon annans och om den kunden vill ha en... ja håll i er nu... änglakavaj så är det så.

Jag började med att rita av ett mönster och sydde ett prov i gamla lakan...

 
Fick till det trodde jag i perfekt storlek MEN så kom jag till jobbet och chefen bara:

"Perfekt, nej du måste ha rörelsevidd!"
Jag:
Mhm...

Plus att den var för rundad i ryggen som en ridkavaj så det ville hon att jag skulle minska ner rundningen och sedan upp en storlek för rörelsevidden.

Sagt och gjort, hem och rita av mönstret en gång till fast i en storlek större, fick instruktioner hur mycket sömnsmån jag skulle ha på olika ställen.

Så vill jag bara meddela at tyget INTE GICK ATT MÖNSTERPASSA, alltså tyckte chefen att jag skulle tänka "oregelbundet fast SNYGGT oregelbundet".

Jag la en timmes tänketid och la ut mönsterdelarna innan jag skred till verket... ja... det var verkligen inte lätt, framstyckena OKEJ...
 
 
Sidostyckena kunde jag matcha fram och bak...
 
 
 
 
 
 

TYVÄRR så tycker jag baksidan blev åt tjotahejti för det sticker fram ben utan huvud längs mittsömmen och så vidare men det gick verkligen inte på grund av tyget och mönstret i tyget...
 
 
Upp- och nervända änglar... ja... hejåhå...

Grejen är så här, den här blir väldigt välsydd, jag ska leta upp ett tyg och sy en likadan MODELL till mig själv för det är roligt att sy kavaj.
 
Jag hade KUL iallafall under min syläxedag, som sagt, jag ska parallell sy en till och så sätter sig momenten jättebra.
Dags att göra sig iordning.
Tungt, tungt, tungt.
 
 
 

Veckan som gått...

God morgon söndag!

Igår var det jobbdag men låg som en liten puppa och myste med Milou och kollade morgon-tv i sägen innan, så gick jag till jobbet och betade av mina timmar.
Gick ändå fort, jag hade fullt upp.

 
Efter blev det en långpromenad med Milou, höst i luften men VACKERT, jag och Milou njöt, vi var nästan ensamma...
 
 
 
 
 
Så har jag nu i några veckor utvärderat min egen kimonoklänning:
Den FUNKAR!

Jag behöver faktiskt INTE ändra ett smack och ärmen som jag fick lägga till och förlänga med en dubbelvikt ärm blev bra.
Jag behäller modellen som den är, ibland behöver plagg mogna, denna har mognat och är perfekt!
 
 
Jag hade ju dock förstört klänningen lite redan första dagen.
Två nålar fastnade i tyget och VIPS så fick jag två vita linjer i tyget eftersom detta tyg är tryckt och inte vävt.

Gick och köpte mig en mörkblå penna på bokhandeln et voilá...
 

... BORTA!
 
Nya tyger kom i veckan... 
 
 
Zebratyget är till mig, skall bli en jacka typ denna, "B", tänker jag mig...
 
 
 
... blir till våren, nu är det ju snart vinter.

Taxtyget är till mig också, den ska bli en kort omlottklänning, tycker det är SÅ coolt...
 
 
... ja det är väl barnet i mig! 
 
Detta är jättefint MEN jag anar att kvaliteten inte är så bra, det läggs faktiskt på hög så får jag utvärdera, skulle bli kimono i lite mer vinterfärg men vi får se...
 


... och så resten...
 
 
 
... körsbärstyget är mycket mörkare, mörkmörkblå botten.

Det svarta crepe georgette-tyget ville jag ha hemma "till behov" eftesom jag älskar tyget, blev svart.

Det mörkblå skall bli riktiga första provet i Halston-kopian av Lauren Bacall-klänningen...
 
 
... sen om den blir bra så syr jag den i detta tyget...
 
 
Så till sist...

När jag var på HM igår hittade jag oversized kavajer/jackor.

Jättesnygga.
Ganska mycket 80-tal MEN jag gillade dom, hittade exakt likadant mönster på nätet...
 
 
 
Framför allt är det "A" jag gillar.

Nu är det naturen som gäller, solen skiner, jag och Milou ska ut och röra på oss, sedan familjetid som vanligt på en söndag.

Vi ses imorgon igen.
 
 

När man går på sitt sista... och sista...

Idag blev jag lite paff.

Jag gick på föräldrarmöte och under föräldrarmötet så säger läraren:
"Jaha, hej och välkomna till erat SISTA FÖRÄLDRARMÖTE!"
 
Jag bara...

 
Va?
Är detta mitt sista föräldrarmöte?

Eufori under tre sekunder, jag som inte varit ett fan av föräldrarmöten fast i nästa sekund hörde jag:
... bla...bla... myndiga... bla... bla....
 
 
Tänker man efter så är det lite sorgligt också, har ungen nu blivit så stor så man liksom är avpolleterad som förälder i skolan?
Jepp det har han.

Du är en ickeperson nu.


I november går jag dessutom på mitt sista utvecklingssamtal, sug på den ni.
Efter nästa år så har lärarna TYSTNADSPLIKT om det är "tråkigheter" i skolan, resultaten går ner eller vad ni vill...
Dom får inte säga ett skit om vi som föräldrar frågar.
 
OMG, detta är verkligen PÅ RIKTIGT.
 
Detta var en mycket overklig känsla, snart är han så vuxen att han har sin egen familj och jag ligger och ruttnar på något hem.
Hörde jag SWISH eller?
Usch.
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0