Give me a break...

Det här är mitt läge sedan i torsdagsmorse...
 
 
Snoppkannan (Istället för näsdroppar).
Snorpapper.
Cocillana.
Tv i sängen.
Alvedon.
C-vitamin.
Sjuksyster Milou.

Ja, jag hann syjobba TVÅ DAGAR (och vara "frisk" en och en halv vecka) och sedan började hosta ta fart på onsdagen, efter jobbet kände jag mig sjuk.

På torsdagsmorgon hade jag 39 i feber och hostade lungorna ur mig, på fredagen var jag tvungen att börja med cocillana trots att det är emot mina principer men jag hade inte sovit på ett dygn pga allt hostande och jag hade sån värk i mage och höger sida av detsamma att jag höll på att smälla av.
Trodde nästan jag smällt av ett revben men gissar en sträckning i sidan.

Bara ett val kvar:
In i dimman.
 
Ja, det här var ju ett himla bra slut på 2017 och början på 2018 med sammanlagt 3 veckors sjukdom.
Give me a break liksom.

Imorgon skall jag försöka mig på att fixa lite teori iallafall, om inte annat ta lektionen imorgon och uppgiften på tisdag, tyvärr har har fortfarande feber även om den inte är så hög och hostan... ja den är också kvar.
 
Fick högsta betyg på förra uppgiftsinlämningen (VG är vårat högsta av tre betyg) vi gjorde och fick även det på nummer två med denna bedömningen:
 
 
Vet ni hur SKÖNT det är att få ha ett ämne där man inte behöver anstränga sig utan att det bara flyter på för att det är JÄTTEKUL?
Det är som en varm sommardag på en strand med en klarblå himmel och en lätt bris från havet.

Roat mig med att kolla mönster så länge, denna är ju en klar vårfavorit...
 
 

Nu skall jag fortsätta vila, vi ses.
 
 
 

Date med gubben och mobilskola med mamma...

Igår hade jag och sambon en mysdag ihop!
 
Söndagar brukar vara familjedagar här numera men sonen ringde på fredagen och meddelade att han åkt på kräksjukan och då var jag INTE så intresserad att träffa honom på söndagen.
Nej tack, har nu hela jullovet gått till sjukstuga då ville jag fan inte toppa det med en kräksjuka också om jag kan undvika.
Vi flyttade fram middag till tisdagen (imorgon) istället.

Det öppnade för en datekväll för mig och sambon istället, middag på byn och sedan gick vi ÄNTLIGEN och såg senaste Star Wars-filmen som vi hade fåtti julklapp ihop av sonen!

Såååååååååååååååå bra den var, precis som dom första filmerna, alltså jag var rent lyrisk inombords och fick så där lite klump i halsen av rörelse i vissa scener.

Ja, jag vet, det är en Sci-fi film vilket jag normalt inte gillar men det är skillnad på dom här filmerna, det är verkligen nostalgi och så vet man ju att Carrie Fisher dessutom gått bort och fine Luke Skywalker som "heeeroooo" liksom...
 
 
Nej det här var riktigt bra!
 
Gillar även han som spelar Ben Solo/Kylo Ren/Adam Driver...
 
 
... vet inte vad det är men han har "det" tycker jag, sorken är liksom fulsnygg och spelar filmskurk utmärkt!

När vi sedan mätta och filmnöjda åkte hem så säger sambon:
Alltså tänkte du på det att Milou är ju sjukt lik dom där små djuren i filmen?

Jag började gapskratta...
 
 
... han hade ju på pricken rätt!
 
Så över till morsan, här har det hänt grejer alltså!

Vi köpte en smartphone till mamma i julklapp och jag var väl smått oroad om hon skulle fixa det där med att hantera den, ja det kan ju vara att jag dumförklarar min mamma när det gäller tekniska prylar (med tanke på att jag inte ens fixar google maps och blåa prickar själv 
) men hon är verkligen INTE känd för att hängs med i dylikt.

Jag är iallafall LITE vassare än morsan, och sedan hon fick den här mobilen så har vi lite mobilskola dagligdags och morsan kan numera obehindrat ringa folk samt ta emot samtal, ta bilder och idag har vi haft sms-skola och hon fixar det faktiskt!

Jag är förvånad på riktigt, trodde jag skulle slita mitt hår som jag får göra så ofta annars när det gäller tekniska prylar men nu har jag suttit här uppe hos mig och skickat sms och fått svar.
Sambon har smsat och mamma skickade till sonen och har smsat med honom.

Sonen ringde till mig och sa att "jag skulle sluta smsa honom från mormors telefon".
Jag förklarade då att det inte var jag utan att det faktiskt var mormor, det trodde han dock inte.

Men medans jag satt här uppe och pratade med honom fick han ett svar från mormor igen och han frågade igen:
- Är det säkert att det inte är du som skriver?
Jag:
- JA, det är mormor.
Sonen:
Åh fan, det trodde jag aldrig att hon skulle lära sig, 78 bast liksom.

Hon kan mer än vi tror kanske, sa jag.
 
Nu skall jag se på tv, vi ses imorgon igen!

 

En vilsen tant...

God morgon!
Det är grått ute... suprise, suprise.
Suck, pust och stön.
 
Idag måste jag iallafall berätta om dom två tonårspojkarna som hjälpte en vilsen tant på Odenplan!
 
När jag anlände andra gången på en dag gick jag upp samma uppgång som jag trodde och pinnade på längs en gata jag där jag även där trodde att jag gått förut.
Det var mörkt ute då ska väl tilläggas tillskillnad från när jag var där tre timmar tidigare.
 
Efter en stund undrade jag vart jag var egentligen, jag hade ju sett så många roliga antikaffärer tidigare på dagen och nu var det inte alls samma affärer noterade jag.
Jag tittade på gatunamnet... men va fan... det här var ju inte Upplandsgatan.
 
Jag tog fram min screenshot jag hade tagit från goolge när jag satt på bussen in till stan från Nynäs...
 
 
Nej... jag hittade INTE vart jag var, gatan fanns inte med på bilden.

Fram med riktiga google maps och jag tittade, stressad som jag var så blev det ju ännu värre.
Nej det här hade jag inte tid med, jag måste fråga någon NU.
Två tonårspojkar på 13-14 år kommer emot mig, jag högg dom direkt:

- Hej, bor ni här?
- Ja...
 
Okej bra, sa jag och fortsatte med att förklara att jag skulle till något som heter Simbra Siden, inte hittade och även om jag nu låter som en Stockholmare så är jag gotlänning.
Jag är vilse helt enkelt.

Dom tittade på mig och den ena sa:
- Jag vet inte vart det ligger...
Inte den andra heller.

Jag körde fram mobilen och visade:
- Jomen kolla här, det ligger här där det står Simbra Siden och jag vet inte vart jag är just nu, alltså jag ser ju gatan där jag står nu men hittar inte på google maps och jag har jättebråttom!
 
Killarna tittar på kartan och på mig och sedan säger:
- Men du är ju här vid den blå pricken.
 
 
Jag tittar på den blå pricken och säger:
- Jaha, okej... jag trodde det var TUNNELBANAN.

Dom tittar på mig som om jag är knäpp alternativt efterbliven och säger:
- Den är ju DÄR, det står ju "Odenplan station". 

Och så tillägger den ene:
- Alltså hur gammal är du egentligen, vet du inte hur google maps funkar?

Jag börjar gapskratta och säger att jag kommer faktiskt från en ö där man inte behöver googla vart man är särskilt ofta för man hittar ändå, iallafall googlar inte jag färdvägar.
Jag hade ingen aning om att "den blå pricken" var där jag befann mig.

Dom börjar också skratta och så förklarade dom för den ovana google maps-tanten:
- Om du nu börjar röra på dig så ser du att den blå pricken också rör på sig och då vet du om du är på rätt väg eller inte!

- AHA, sa jag som om dom uppfunnit hjulet och var de smartaste kidsen i hela världen.

Jag tackade skrattande så himla mycket för hjälpen och lektionen, vände på klacken och började gå mot motsatt håll (och hörde tonåringarna skratta bakom mig men det bjöd jag verkligen på) och FÖLJDE DEN BLÅ PRICKEN tills jag kom till Upplandsgatan och visste vart jag skulle.

Ja, om nu någon tror att jag är helt bakom här också så bjuder jag på det.
Har ju inte körkort och dessutom ihop med en taxichaffis så han kan ju faktiskt varenda millimeter av den här ön, åker vi bil behöver jag inte veta hur vi ska åka liksom och i stan och på dom flesta andra ställen hittar jag trots allt.
I Stockholm hittar jag ju också GANSKA bra men har förut alltid haft en sådan här liten turistkarta som man kan få i tunnelbanan om jag skulle till något nytt ställe.

Har faktiskt aldrig google-mapsat så himla mycket, visste inget om "blå prickar som rör sig när man går".
 
Nu skall jag ut och gå med Milou, då behöver jag iallafall INTE följa någon blå prick!
 
 
 

Stockholm över´dan...

Vilket race det blev i Stockholm.
 
Först satt jag faktiskt och tvekade innan jag beställde biljetten för då tänkte jag att skulle jag åka på fredagen istället men sedan tänkte jag på alla som säkert skulle åka till och från ön på en fredag så jag kände att torsdagen blev bäst eller inte åka alls.

Beställde biljetten och hoppade i säng och när klockan ringde halv sex trodde jag att det var ett skämt, orkade knappt stiga upp men två koppar kaffe senare och en dusch, packad rygga och kabinväskan (ja för om jag skulle fixa att få hem tyg så kan jag ju inte bära det med, nacken) ner från vinden så var jag på väg med båten, peppad och pigg...
 
 
Landade i stan halv tolv och sedan in med väskan på Åhlens, plånbok och mobil i innerfickan som ett proffs sig bör ha i storstan and of I went!
 
Och som jag sprang runt, det var kors och tvärs över stan, jag åkte tunnelbana, sprang, fotade, åkte tunnelbana igen, hit och dit och benen gick som trumpinnar gata upp och gata ner.
Jag kom på först vid 17-tiden att jag inte hade vare sig ätit eller druckit sedan frukosten på båten.
Inte bra.
Det som under dagen händer är att jag hittar fyra underbara alternativ hos Simbra Siden... 
 
 
... och jag hade hittat "mina tyger".
 
Hade två ställen kvar efter Simbra och jag tänkte att jag måste beta av dom först och det hade lite att göra med priset också, dessa låg på 890 kr/m.
Självklart värt sina kronor eftersom det är siden med brodyr men jag behöver 3.5 m eller 2.8 m om jag ska göra den kortare versionen.
 
Jag drog vidare till dom två sista men kammade noll, jag hade hoppats på att hitta något vackert till hälften av priset men inte, Simbras tyger vann stort.
 
Jag tog mig tillbaka och där stod jag som åsnan mellan hötapparna samt med en klump i magen... mycket pengar blir det.
 
Dock den underbara personalen sa till mig att jag skulle fota, åka hem och tänka i lugn och ro samt erbjöd sig att skicka tyget när jag väl bestämt mig plus att jag fick rabatt för att jag skulle ta klänningsskräddarexamen. 
Alltid något, jag styrde kosan mot city igen från Odenplan för andra gången den dagen och tänkte att jag iallafall hade alternativ och så får jag tänka på priset.
 
Hade en timme kvar tills bussen skulle gå när jag kom fram så jag gick in på Ohlssons för att se om jag kunde fynda och det kunde jag...
 
 
... 59 kr/m sålde dom ut prasslig taft (fusktaft i mina ögon men det lämpar sig utmärkt till fluffiga kjolar) så jag valde ut mörkblått, purpur, mörkare turkosblå, grafitgrå, chokladbrun och mörkt svartlilablå.
 
 Efter sju timmars intensivt kutande, trevliga möten hela dagen (ska berätta vid ett annat tillfälle om dom två tonårspojkarna som hjälpte Tant Undertcknad vid ett tillfälle, som vi skrattade alla tre) gick jag så mot Åhlens, slängde i mina tyger i väskan...
 
 
 ... gick mot bussen via "Espresso H" och köpte mig en macka och dricka så jag skulle kunna klara mig på bussen ut, fick väldigt trevligt sällskap ut brevid mig till Nynäs, en ung kille som var väldigt snackig.

EGENTLIGEN hade jag velat sjunka in i en ljudbok och bara slappna av men det var faktiskt väldigt roligt och trevligt. Det visade sig sen att vi nästan satt brevid varandra i salongen och vi hade sällskap och åt middag ihop (ja, jag behövde ju lite mer än en macka och mer liksom) men sen kände jag faktiskt att nu ville jag bara DÖ i min vilstol och börja varva ner.

Jag la in en liten fin passus att "nu var det dags för mig att vila efter en låååååång dag i storstan" och så gick jag och satte mig på min plats, kopplade upp mobilen och kollade på program på Tv4 som jag missat och VIPS så var jag hemma igen.
Tog en dusch för att få bort dammet och svetten efter dagens marathon och sedan slocknade jag direkt, vaknade 10 på morgonen och fick en chock att jag sovit så länge.

Nöjd med dagen trots att jag hade velat hitta billigare tyg till mitt examensarbete.
Vi får väl se var jag nu väljer, helt klart är att än så länge så blir det en kortare version än det jag tänkt från början om inte ett mirakel sker och jag hittar något jag vill ha på nätet.
Annars det jag redan har eller någon av det fyra ovan.
Fortsättning följer...
 
 

Jag använde min fantasi...

Goder kväller!
 
Här sitter jag efter två och en halv dagars datatid.
I måndags blev det skola och lektioner, igår uppgift, foto, skriva och sedan lite sömnad.
Idag skicka in uppgift och en reflektion kring lektion 1 och 2, sedan jobb med webshop, dock slutade jag vid halv två för då kände jag att det blivit för mycket sittande i två och en halv dag.
 
Igår började jag och skulle göra ett kollage på VEM jag är som skräddare och vi skulle använda fantasin.
Min första tanke:
Färg och mönster.
Jag började med en skiss och sedan drog jag fram papper för det skulle göras collage men sedan tog det stopp, det var för blaskiga färger på papprena och jag ville ha färgstarkt...
 
 
Vad göra?
Jag fick en idé om helt annat collage och drog fram min knappsamling och tog samma klänning som jag skissat upp, gjorde en ny med blyertslinjer och började pussla med knappar istället...
 
 
... ja man skulle använda fantasin så kom inte och säga att jag inte har fantasi...
 
 
 
Ser på Lerins lärlingar... alltså jag blir så varm i hjärtat, underbart program.
Det är vid såna här tillfällen jag skulle vilja jobba med männinksor igen.

Imorgon kanske jag drar till Stockholm.
Det blir över dagen, jag behöver hitta ett tyg till min examensklänning/prov, vädret ser ut att bli gynnsamt och gungfritt på båten, kanske lika bra att bara sticka imorgon så har jag det gjort.
Kan bli kul också och ta en tur nu över dagen när jag inte är så trött eller stressad, jo, jag tror jag bokar båten nu faktiskt.
Håll tummarna att jag hittar ett tyg jag vill ha.

 



Man är ju inte Joakim Von Anka direkt...

 
God morgon!

Jag trodde i vanlig ordning när jag vaknade imorse att jag vaknade "typ" klockan 07 för det var så mörkt när jag slog upp ögonen.
Klockan var 08.30.

Jag börjar förstå vitsen med SNÖ (hör och häpna) när det är en sådan här mörk årstid, å andra har jag aldrig varit med om någonsin att man sett så lite sol även om det är vinter.
Det har ju varit ganska snöfritt men vi har åtminstone faktiskt haft sol, detta eviga regnande och kolmörker börjar faktiskt gå även mig på nerverna nu.

Morsan har klagat i månader... jag börjar klaga nu.
 
Igår fick jag tillslut åtminstone på en linning framtill på den havsgröna klänningen...
 
 
... ska sy ner kanten också eftersom det bubblar sig lite annars, vill egentligen inte göra det i detta tyget men det måste jag.
Ja, vi får se om jag orkar göra något idag, jag har nämligen mer ont i halsen idag igen.
 
Sååååå lite kvar nu, skulle vara skönt att åtminstone få den klar så jag kan fota den när min lilla modell kommit hem.
Jag har egentligen bara ett problem:
Jag behöver en kamera.

Ja, skall man nu börja "bygga ett litet, litet klänningsföretag" i sakta mak så måste man kunna ta bra och fina bilder
Jag har redan fått tips om vad jag skall köpa, lusläst nätet kring två modeller av samma märke och en prisklass som skulle passa mig.

Bara ett problem med det också:
Jag har faktiskt inte råd just nu.

Även om jag har en liten pott som skall in från jobbet så behöver jag dom till annat.
Jag måste köpa tyg till mitt examensprov och med det ta en tripp till Stockholm över dagen vilket kommer bli i nästa vecka.

Alltså kommer den lilla potten jag får in tas till det samt saker här hemmavid för det har ju som bekant varit utgifter med maskinen som brakade ihop, det har varit mobil som åkte i backen och det har varit jul och nyår.
Finns inga dollars i kassakistan och man är ju inte direkt Joakim Von Anka när man studerar som bekant.
 
 
Jag har hållit lite koll nu under rean på dom två kamrorna som jag skulle vilja köpa och den som är den "lite äldre modellen" har varit på rea men behöver jag pengarna (som jag iofs inte ens fått ännu) så är det så.
TYVÄRR!!!
Dessutom tog kameran slut i ett vips, det verkar vara en populär kamera och bra så det var väl inte så konstigt.
 
Så till vem mer jag kan bli lik i min ny(gaml)a frisyr med lugg...

Jag hade faktiskt kunnat spela huvudrollen i filmen "Ted" om Ted Gärdestad och framför allt nu när luggen växt.
Bara att kamma ut håret, borsta luggen lite åt sidan et voilá...
 
 
... Madde goes Ted!
 
Gud vad många kändisar jag är uppe i nu som jag är lik.. med lugg!

Dags att gå en liten runda med Milou, ja jag måste, jag får klä mig varmt, Milou har inte fått promenad på två dagar och TROTS att halsen är som den är så är jag inte döende.

Har man hund så har man.
 
 
 

En riktig pyttipanna...

God eftermiddag!

Det har blivit lite plugg här på förmiddagen, nu har jag dessutom varit inne och kollat en extra gång på min nya hemsida.
Så här ser JUST NU mobilversionen ut...
 
 
 
 

... men det kan ju bli ändrat under resans gång.

Hemsidan via datorn ser just nu ut så här j(ättesvårt att fota mot datorn men det går ju att gå in och se på osterholmcloting.blogg.se också)...
 
 
 
 
 
 
 KAN bli så att jag ändrar designen och utseendet när jag tagit riktiga modellbilder och kan använda dom som headerbilder...
 
 
 ... men vi får se.

Just nu gillar jag ändå att "Företagsnamnet" ÖsterholmCloting syns mest och att det är rent och avskalat.

Jag ska inte göra mig av med denna bloggen ifall ni nu tror det, nej denna kommer finnas kvar för jag har så mycket annan skit jag behöver skriva men på den nya bloggen skall bara plagg läggas upp och sedan länkar till min kommande webshop... eller vad det nu blir.
 
Här blir det precis som vanligt, en riktig pyttipanna av allt möjligt!
 
Den andra bloggen skall bara ha vackra bilder och riktiga människor i kläderna, ni vet, som en sådan där riktig modeblogg fast det är jag som syr modet i detta fallet.
Älskar´t.
Dags att avsluta detta för idag, ta en dusck och få skjuts till kussen och ta hand om hennes kanin, ingen hundpromenad för jag är ännu inte frisk.
Jippie... not.
 
 
 

Tyvärr var varenda meter slut...

Jag är halvsjuk.
Verkligen inte kul.

Det bara blommade upp igen och här sitter jag med en värkande hals.

Jag har typ bara sytt upp en kjol igår sittandes i sängen, blev dödstrött bara på det lilla.
Gick med hunden gjorde jag också, runt muren och det var väl dumt men vem fan går med henne annars?
Ingen och jag är ju inte dödssjuk så...
Bara att gå en sväng.

Idag har jag jobbat med att starta upp en ny hemsida samt kollat upp webshopar, inte lätt att navigera i den jungeln kan jag meddela.
Egentligen är det ett jobb som skall göras nästa vecka men om jag är frisk DÅ så kan jag ju vara ledig och göra det idag.
Imorgon börjar skolan med lektioner igen.
 
Hur fort kan 14 dagar gå liksom trots att man suttit av den mesta av tiden?
Väldigt fort kan jag meddela.
Nä jag är inte bitter... alls.

För övrigt sitter jag på nätet och letar inspiration till kommande plagg...

 
Blev galet sugen på en sådan där färgexplosion kan jag meddela.

Så såg jag denna och tänkte: Annat tyg så är man helt hemma...
 
 
Älskar modellen som ni säkert förstår, tänk er en färgexplosion i den där modellen ni.
Eller en cool brud...
 
 
Alltså jag är så sugen på att sy nu så jag blir nästan galen, jag behöver distrahera min hjärna.
Framför allt vill jag bli klar med den havsgröna klänningen, jag hoppas det kan bli läge för det på lördag iallafall, håll tummarna för det är så lite kvar.

Nästa klänning i samma omlottmodell kommer FÖRMODLIGEN bli i någon av dessa tyger för övrigt...
 
 
Jag är så väldigt insnöad på krossad stretchsammet och det kommer verkligen stort har jag sett nu, dom där två lila får mig att tänka MUMS som den lila-sucker jag är.
Man kan ju kanske också tänka sig en i turkost till sommaren när det är en lite kallare sommarkväll...
 
 
... och man är brun.

I syateljén är den iallafall INTE aktuell, där skulle man smälta ihop som en snögubbe i juni oavsett årstid.
 
Tyvärr så var nästan varenda meter slut i detta tyget som var mer krinklat som jag nu då vill göra klart så fort jag mår bättre...
 
 
Jag hoppas dom får in mer och ångrar bittert att jag inte köpte flera meter när det ändå var rea.
 
Nä nu skall jag sluta drömma här och fortsätta med min nya hemsida för mina kläder.
Vi ses imorgon igen... efter skolan.
 
 
 
 

Det vuxna året...

God eftermiddag!

Så vart det helt plötsligt 2018.
Hur gick det till, började inte 2017 nyss?
Tydligen inte, det sa bara swish och så var det nytt år igen.
 
Här har det hänt massor, först satt jag ju och vilade upp min förkylning och två dagar innan nyårsafton fick jag fart och hade två fullspäckade dagar med umgänge, det gick verkligen från tidig morgon till sena kvällar.
På nyår var det fullt ös från halv nio på morgonen till klockan 04 på natten då vi mellan 02 och 04 ryddade och städade av efter 18 pers.
Vi stöp i säng och igår satt jag i princip som en zombie hela dagen, bara en tur med hunden runt muren och det var KNAPPT att jag orkade runt.
 
Sedan kom halsontet framåt eftermiddagen.
Det har jag även idag och idag är det dessutom ännu värre, varit med Chifen på morgonen och nu sitter jag inlindad i en filt framför tv´n och ser Rasmus på Luffen och halsen formligen glöder.
Vad fan är dettta för jullov, detta ingick inte i min planering, jag är helt färdig!

Så över till "Året 2018"...


Man ska ju egentligen INTE avslöja sina nyårslöften offentligt har jag lärt mig av min mormor men detta tror jag iallafall att jag ändå kan avslöja så här några dagar in på det nya året:

2018 skall bli det VUXNA året.
Inte så vuxen så jag gör mig av med min barnsliga humor eller upptåg utan mer på ett annat plan.
Det vuxna och sunda och rena året.
Bort med allt det dammiga och öppna ögonen mot lite nytt.


Och ledorden kommer få bli de jag fick med mig från sonen:

- Nu är det väl ändå dags att sluta vara en sådan jävla Nelson Mandela och plocka fram din inre Hitler, jag vet att han finns där inne för jag har nämilgen själv träffat honom!
 
 
Ja, hur nu det kommer gå ihop med "det vuxna och sunda och rena året" vet i fan men på något sätt ska jag nog knyta ihop den säcken och dessutom bli klar med min utbildning.
Skaffa jobb eller få jobba kvar.
Vem vet liksom.
 
Idag blir det liksom då igår vila och ta hand om halsen och ligga på soffan resten av den här dagen också, GUD SÅ KUL, jag hade inte alls annat jag ville göra det här lovet... nej inte alls...
 
 
 

Vad är det för fel på dagens karlar ( #metoo)...

 
Alltså vad är det för fel på folk/vissa män...?
Har inte män i slutet av 2017 hört talas om #metoo ELLER???

Detta meddelande hittade jag på min messenger idag...
 
 
Har kommenterat några av det här jävla gubbslemmets bilder i "Gotland i bilder" på Fejan vilket jag gjort med väldigt många andras bilder på den sidan när det tagits fina och vackra bilder från ön.

Detta är inte första gången den här karln försöker komma med någon invit, senast var i somras och jag svarade honom per omgående att jag inte var intresserad av att han höll på och skrev som han gjorde till mig och jag tyckte VERKLIGEN att jag var klar och tydlig med att han skulle ge fan i att kontakta mig men det budskapet verkar inte gått fram. 

Vänner tyckte direkt idag:
Skicka skärmdumpen till hans sambo!

Gick in och tittade på både hans och hennes sida och han verkar vara en pensionerad gubb(jävel)e med en mycket yngre fru och små barn.
Då kände jag väl att jag inte riktigt hade lust att röra runt i den grytan pga barnen men hade det varit en man med en fru i samma ålder hade jag förmodligen skickat skämdumpen och önskat både honom och henne "Gott nytt år", någon jävla måtta får det vara faktiskt.

Istället fick det bli en sista varning från mig och så är han blockad, en gång till han håller på och äcklar sig så kommer jag inte tveka en sekund att skicka iväg dumpen, små barn eller inte.

Jag ställer mig återigen frågan:
Vad är det för fel på dagens män i alla åldrar som så fullständigt tappat omdömet för vad som är OK och inte att skriva eller säga till vilt främmande kvinnor.

Vi kan ju bara ta den här snubben som bara för en två-tre veckor sedan körde det här racet när jag skulle spela Wordfeud...

 
Alltså HAN var ju ändå lite rolig i slutändan, men ändå, inte OK och han är inte ensam om sånt här kontaktande så nu spelar jag bara med såna jag känner och inte random spelare.

Så hade vi mannen som förföljde mig på söndagen Allhelgonahelgen som skrämde mig (samt gjorde mig förbannad) så till den milda grad att jag fick byta promenadrutt efter inrådan med mig själv och vänner efter att ha mött dom utanför kyrkogården.

Jag vågade helt enkelt inte fullfölja promenaden upp i skogen via Galgberget utan fick gå längs vägen där det kom bilar i en ständig ström.

En annan man som började stalka mig på Friskis och Svettis när jag gick och tränade med f.d Chifen (jag i vanliga kläder dock eftersom det inte är jag som tränar) som började råflirta och skulle ha med mig ut på date.
Jag tackade vänligt men bestämt nej och förklarade att jag var gift (bra att säga TROR man ju) och har barn.

Det stoppade inte karln, han talade varje gång om för mig att han skulle inte ge sig förrens han fått med mig på en date, gift eller inte.
Gång, på gång, på gång, på gång.
Snygg som tusan men säkert 20 år yngre än mig och såg lite ut som en fängelsekund men han var snygg, så blå mandelformade ögon så man hade kunnat drunkna i dom.

Jag sa till honom gång på gång på gång att jag var där på jobb och att jag ville bli lämnad i fred.
Hjälpte inte så till slut sa jag till personalen för både jag och Chifen höll på att få spader.
Han försvann från gymmet.

Jag har varit med om män som sagt saker till mig när jag nålat och donat på deras kläder i provrummet.
Ni skulle tappa hakan om ni hade hört den grövsta kommentaren jag fått där.

VISST kan man skoja, jag är ingen pryd eller blyg liten viol, jag kan skoja och ha en väldigt skruvad och snuskig humor men den är för klubben "Vänner, bekanta och släkt", men att få snusk från totalt okända män och i min ålder dessutom, alltså LÄGG AV FÖR FAN!

Jag HOPPAS jag varit klar och tydlig i mitt budskap till gubbslemmet ovan nu iallafall, ja annars blir det nog en väldigt tråkig start för honom när han startar upp 2018, b
ara så du vet det Bo.
 
Nog om gubbslem, jag mår bättre iallafall och ikväll fick jag ett ryck och gjorde om hela jobbet jag hade gjort på min "spåna-fram-kjol", det jag hade gjort som första linning blev inte bra och inte heller med knytbandet i rips så jag sprättade upp alla handstygn i linningen samt bandet.

Gjorde en ny, mer ordinär linning och sydde fast...
 
 
Bara att sy fast tryckknappar i sidan där den är omlott samt fålla nertill, har lite svårt att bestämma mig för längden bara.

Det blev lite sömnad alltså samt poppande av James Brown, fick mig på såååååå gott humör.
Dags att sova, vi ses imorgon igen.
 
 
 

Fick ett ryck...

God eftermiddag!

Vad har hänt här då sedan sist?

Inte mycket.
Jag har faktiskt bara vilat min julförkylning och gått korta hundpromenader med hunden.
Rätt skönt att varva ner ändå, det var behövligt även om jag inte trodde det från början, har fortfarande ont i kroppen samt halsen men det bara ligger där och mullar liksom, inget som blir värre.

Igårkvälls fick jag så ett ryck:
Jag vill sticka en poncho!
(att ha på jobbet och slänga på mig om jag börjar frysa)


Nu är ju inte min nacke så PEPP på stickning som bekant men jag tar något varv hit och något varv dit och det har faktiskt funkat.
 
 
Kommit dubbelt så långt som bilden, kör rätstickning rakt av så går det fort.
Ska variera storleken på stickorna så det blir ett mönster fast jag bara kör samma.
Det var mina dagar det, bara tv och umgänge med familjen.


Nu tillbaka till min stickning... och vila... laddar för nyår!
 
 
 

Juldagen...

Goder juldagskväll!

Sitter här dagen efter dopparedagen med lätt halsont, kroppen känns som den är på gång med en dunderförkylning... men såklart... man ska ju vara ledig.
 
Igår var det ju då julafton och trots att vi inte var så många iår blev det en fantastiskt kul julafton.
Det var fullt spett från halv nio då jag startade upp mitt årliga vörtbrödsbak ända tills jag dråsade i säng klockan 00.15, då fick son och sambo ta efterjobbet eftersom jag tagit morgon och förmiddag.
 
Klockan 13 startade vi upp och det blev allt det vanliga med mat, mat och åter mat, fika, godis, umgänge och väldigt mycket skratt, jag hade nämligen köpt ett nytt spel (vilket jag gör varje år)...


Alltså på riktigt, detta var nog det roligaste spel jag spelat på väldigt, väldigt länge.
Vi skrattade så både tårar, snor och spott rann.
Med den där munmojängen i munnen fick man olika utmaningar och skulle bl a läsa en mening från ett kort.
Låter som en ganska enkel utmaning kan tyckas men det var det inte kan jag meddela, det lät som om man snackade ren gallimatias för att inte tala om hur man såg ut...
 
 
 
Alltså vi skrattade verkligen så vi tjöt, ett riktigt höjdarspel, detta kommer köras även på nyår. 
Dagen blev till natt och vi hann med både vickning och när dom sista gästerna gått hade vi julklappsutdelning vid 23.45.
 
Kuriosa från när alla gått...

Sonen:
Mamma, vi måste ta lite bilder ihop!
Jag:
😍😍😍
Självklart.

(Knäpp knäpp knäpp)

Morsan när hon såg bilderna:
Men Madeleine, du ser ju jämngammal ut med XX!

Sonen:
Va, näe det gör hon inte alls, hon ser ju ur som minst 50++ med den där luggen!!!

😂😂😂😂

Vänta här nu, var det inte han som sa att jag "blivit riktigt söt"?
Gäller tydligen inte när man får komplimanger av mormor!
 
Idag vaknade jag upp både ledbruten och "en kanske-förkylning" med i bagaget, jag blir så irriterad men jag har vilat framför tv´n hela dagen.
Nu sitter jag och ser Frost, ja det är ju standard att se tecknat så mycket som möjligt för mig när det är jul och jag är ledig.
Sonen har åkt till pappas släkt och sambon jobbar, allt är med andra ord väldigt lugnt.

 

Tänka sig...

Vilken vecka...
 
Jag trodde inte det i början på veckan att den skulle bli så intensiv men det blev den.
Vi har jobbat undan så vi skall kunna vara lite lediga och det har gått i ett.

Klantat mig med skjortan som min "manlige musa" ska ha, det har blivit fel i sprundet, det hamnade åt fel håll.
Luften gick ur mig fullständigt i tisdags när jag upptäckte det, fy tusan så förbannad jag blev och inte kunde jag göra nya ärmar för det finns det inte tyg till.

Han är dock underbar, inte en sur min utan bara ett glatt humör, han var så nöjd ändå och sa att "det fick bli en pikant detalj".
Jo, pikant och pikant, sa skräddarlärlingen som nu sytt fyra skjortor innan och fuckar upp denna, fast så här borde alla kunder vara.
Tur att det var han.

Och nu har jag jullov.
Mitt sista jullov i detta livet, nästa år vid den här tiden är jag en helt vanlig knegare igen.
Tänka sig.


Dags att krypa till kojs, jag ska träffa f.d Chifen imorgon på morgonen och sedan blir det julklappsinköp, jag har inte köpt en enda julklapp så det blir ju intressant imorgon hur länge det tar.
Nattinatti.
 
 
 

Vi kan ta det nu...

Så var det lördag och så var den över.
 
Jobb, fika med Nybyggarna och sonen, hem och ta en dusch och dö i princip.
BRA vecka, äntligen få slippa teori har varit så skönt, bara jobba och få vara i syateljén, ja jag är trött men på ett bra sätt.
Trött i kroppen och inte i huvudet.

Trött på min mor som pinar livet ur mig och tjatar om julafton så fort vi ses.
Jag tycker "tagga ner" hon vill skriva listor "NU-NU-NU" och helst igår.
Alltså jag ruttnar, just nu har jag noll tålamod med stressig planering när vi inte behöver stressa iår.

Bara ikväll har hon kommit med förslag inom radien två timmar att vi ska planera.

Jag: 
- Men vi sa väl på måndag när jag kom hem förut.
Hon:
- Eller så tar vi det imorgon!
Jag:
- Vi bestämde ju på måndag för en timme sedan!
Hon:
(Visar papper hon tagit med upp)
- Fast vi kan ta det nu!

Jag:
- Asså... NEJ!
 
 
Vi ses imorgon igen, då ska det nog sys lite, har ju en grön klänning som skall fotas.

 

Nu är det över...

Så var det det ÄNTLIGEN ÖVER med företagande i teorin i skolan och:

JAG KLARADE BOKFÖRINGEN!!!!

Jag är såååååå glad just nu att veta att jag klarat alla tentor och nu bara har estetik i teorin hela nästa (och sista) termin.
Det blir en jävla räkmacka jämfört med detta jag gjort nu.

Det här är inte klokt, när jag läste mailet hade jag Klokboken i luren och skrek nog så högt att jag spräckte trumhinnorna på henne, jag började skaka som ett asplöv och fick en urladdning fast med adrenalinpåslag att jag hade kunnat springa till Hoburgen och tillbaka utan problem.

Det tog mig en timme att samla mig att ens komma i duschen efter detta faktum efter en lång arbetsdag, fy faaaaaan så skönt, ingen omtenta i det värsta ämne jag läst MEN ge mig gärna en kontering i bokföring så fixar jag det på ett kick.
Me know very mutcho bokföring liksom.
 
Jag sa ju till mig själv att OM jag klarar den här tentan då fick jag ju köpa mig det där ursnygga och ganska dyra byxmönstret till min mönstersamling så...
VARSÅGOD och köp Madde, varsågoooood.
 
 
Har målat mina naglar med GULD-nagelack för att fira till imorgon.
Guld måste man ha när man gått igenom en sådan här pärs.
 
Idag har det blivit skjorta, nya delar gjorda, har jobbar som en snigel...
 
 
Lilla Sunshines väldigt enkla "Madicken-förkläde" är klart och levererat...
 
... och nya snyggbilder på klänningen från igår...
 
 

Det här blir flott alltså!
 
Samt att jag sytt på en kjol MEN jag måste göra om allt arbete för det blev inte bra MEN det gör faktiskt inte ett smack.
Jag överlever det.
Jag har ju klarat tentan.

 
 
 
 

Lite otur liksom...

Idag är första dagen jag verkligen SYR på riktigt HEMMA igen då, vilken lycka.

Utvilad efter helgen och så startade jag upp med Madicken-förklädet i väldigt enkel modell.
Nästan klar och ska bara stryka på den för att sedan göra knapphål och sy fast knappar...
Då får mitt strykjärn helt plötslagt för sig att spotta ut brunt kalkvatten!!!
 
På det vita, nysydda förklädet.
Jag fick nästan spader, snabbt hämta fläckborttagningsmedel, spraya och ner i en hink med tvättmedel.

Där fick den stå några timmar, fläckarna borta.
Lite otur där liksom.
 
Sedan en snabb lunch med Syster-Yster, hem och tog en klänning från jobbet (Kapade och la upp den, sydde lite på herrskjortan och som sista punkt på dagen så svängde jag ihop den nya omlottklänningen som ska fotas...
 
 
 
Färgen på tyget ser ni lite bättre på första bilden, nu när jag fotade ikväll blev det nästan svart.
 
Annars så har jag varit inne två gånger på våran skolplattform och kollat om vi fått något svar på tentan men icke.
Magen maler på av all sress och lägger sig inte, kan knappt äta utan att få ont i magen.
Jag vill bara få veta... så fort som möjligt.
Hoppas på imorgon då.
 
Imorgon blir det herrskjorta hela dagen, nu måste den också bli klar.
 
 
 
 
 

När Lill-Madde dyker upp efter 40 år...

God söndag!

Hur gick det på tentan?
Jo då jag kunde faktiskt svara på alla frågorna utom en, kändes bra när jag skickade in den.
Så kom jag till jobbet.
Kändes helt plötsligt mindre bra och jag började undra om jag inte gjort en massa fel... men jag kunde inte komma på ett enda jag svarat fel på.

Jag hoppas vi får svar snabbt i veckan, be till gud att jag klarade mig med ett "G", den här pärsen orkar jag inte med ett varv till.

Så raskt över till min lugg...
 
Alltså det där med lugg är väl ändå det bästa jag gjort på sistone!
Jisses vad nöjd jag är.

När jag skulle traska till jobbet i freddags orkade jag inte tvätta håret, bara duschade och snodde ihop håret i en svans och borstade till luggen.
Sparade in 20 min iom "icke hårtvätt", tog på mig taxklänningen (återkommer till det) och drog iväg.

Såg ut så här i håret som jag gör idag...
 
 
Ganska roligt vart det när vissa stammiskunder INTE KÄNDE IGEN mig, varav en tant som jag välkomnade med ett "Hej XX, vad kan vi hjälpa dig med idag då?"
XX tittade misstänksamt på mig och svarade:
- Hur vet du var jag heter?

Jag började skratta och svarade "Men det är ju jag, Madde..."
Hon började också skratta, "Men herrgud, jag kände inte igen dig..."
 
Nä, och hon var inte den enda.

Så kom jag hem på kvällen, hoppar i myskläder., tar ur hästsvansen och borstar ut håret och vad i hela friden...
 
 
Jag stirrar till baka på Madde 5-6-7 år!!!!
Lill-Madde gör helt plötsligt comback efter typ 40 år...
 
 
Alltså jag skrattade så jag vek mig dubbel...

 
 Dagen efter kunde konstateras att jag inte bara nu kan vara Debbie Harry, Baby/Dirty dancing, mig själv som barn utan också Sue Ellen och Agneta Fältskog.

Min kompis man som jag pratade med sa att "Nu kunde jag ju bli skådis istället och bli olika personer bara genom att styla om min lugg, du kommer inte ens behöva smink!"
Nä, han har rätt, jag ser YTTERLIGARE en ny karriär komma uppseglandes.
 
Igår blev det inte mycket gjort, jag har vilat mig efter den hårda pluggveckan så jag gick en promenad utan Milou, det regnade och jag orkade inte få hem en skitig hund, hon fick klara sig för en gångs skull.
(Idag har vi gått jättelångt)

Sedan gjorde jag bara en prototyp till Lilla Sunshine som skall vara Madicken i något uppträdande på skolan i veckan, Madicken-förkläde beställt...
 
 
 Jag tog bara en vanlig klänning som jag la till lite vidd i och sedan delade i ryggen et voilá:
Madicken-förkläde!
 
 
 
Nu har hon provat, funkar förutom att hals och ärmar ska ringas ut så imorgon eller på tisdag slänger jag ihop det riktiga!
 
Så över till taxklänningen...

Vi börjar med kunden som fick sin:
Hon älskar den och har fått så mycket positiv respons.
KUL, tyckte den blivade klänningsskräddaren men tänke "sån succe kan det väl inte bli ändå..."

Så drog jag på mig min ihop med lugg och hästsvans i fredags som jag skrev förut, kommer in till mamma för att slänga över hunden och mamma utbrister:

- Men Madeleeeeeeeine, du ser precis ut som när du var liten!!!
Jag bara:
- Mmmmm, det var PRECIS DEN LOOKEN jag var ute efter!
(Eller inte)

Kände mig liiiiite osäker på om Madde-snart-47 egentligen skulle tåga iväg till jobbet i lugg-å-hästsvans ihop med taxklänning men hade inte tid att byta.

Kommer till jobbet och klänningen gjorde faktiskt succé.
 
 
 
 Ja, både ung, mittemellan och gammal gav mig FAKTISKT komplimanger för klänningen och två beställningar önskades...
Jag fick tyvärr säga att tyget inte finns kvar men OM det kommer in lovade jag att återkoppla till kunderna.

Alltså ibland blir man lite förvånad att vissa kläder gör succé mer än andra, men den är rolig och originell så det är väl det som tilltalar folk kanske.
 
Det var allt för idag folket, imorgon är en ny dag och vågar man hoppas att tentor är rättade och att man får det där godkänt?
Förmodligen inget svar imorgon, det blir väl i veckan men hoppas och BE kan man ju alltid.


 

Stolt eller vad hände...?

Nu är jag faktiskt ganska stolt över mig själv.
 
Jag har pluggat bokföring i fyra dagar på raken, sett om lektioner och bara nött å nött å nött å nött uppgifter så nu kan jag snart rabbla både kontonummer och uträkningar i sömnen.
 
OM jag inte klarar den här tentan då vet jag inte vad det är för fel på mig ärligt talat.
Jag kommer nöja mig med ett "G" faktiskt, jag kommer inte bli lika besviken som på juridiktentan när jag var så himla nära full pott i betyget, nej BARA jag klarar mig så blir jag skitnöjd.

Är heeeeelt slut i huvudet och behövt huvudvärkstablett samt mycket vätska och helt ärligt orkar jag faktiskt inte plugga mer idag, jag har kört sedan 08.30 så det känns ändå som jag får lov att sluta för idag.
Igår pluggade jag till 21.30 men då var jag piggare i huvudet än idag.

Om jag klarar tentan så har jag bestämt att min belöning blir detta mönster:

 
... tycker det är skitsnygga byxor!

Och när jag skrev den första delen i detta blogginlägg fram till byxmönstret var jag väldigt nöjd med mig själv.

Så fick jag mail
 från läraren för jag hade skickat lite frågor på morgonkvisten, jag fick svar ca 17.30:
Hej!
Olyckligt att inte allt kom med på inspelningen. Det blev en väldigt kort genomgång och inget som ska påverka ditt resultat. Provet innehåller inga konteringsövningar, det går mer ut på att se om ni har förstått vad som händer.
Lycka till.
X

Detta PRECIS innan jag skulle gå på kalas förut.
Och jag bara:
VA????
Va-va-va-va-va-va-va-va-va-va-va-va?

Jag kan ju detta som ett rinnande vatten!
Varför har vi inte fått reda på det?
Ja hörrni, så stolt och nöjd som jag var då, så livrädd är jag nu för då har jag fokuserat på FEL saker.
I fyra dagar.
Gråtfärdig.
Fuck it.
Orka.
Vi får väl se vad som händer imorgon.
 
 
Känner mig sjukt osäker på slutresultatet.

Dags att gå och sova.
Håll tummarna, imorgon 08.45 smäller det.
 
 
 

Det växer ut...

Imorse trodde jag iallafall att magen skulle gå av på mitten av stressen kring tentan på fredag och den där jävla bokföringen.
Gick nästan dubbelvikt av smärta när jag var ute och gick med hunden.
Kom hem, satte mig med uppgifter och helt plötsligt så lossnade det.

?????

Jag fattade ingenting.
För varje uppgift jag gjorde desto bättre gick det.
Magontet försvann och är nu mest ett ltet burrande i magen.

Vid 17-tiden stegade jag så in till min frissa, hade inspriationsbild med mig...
 
 
... och så sa jag:
Klipp av luggen.

- Är du riktigt riktigt säker, sa hon.
- Ja, sa jag.
- Det är två års längd jag klipper av nu, sa hon.

Då högg det till i magen men så sa jag mycket bestämt:
- Det växer ut!
 
 
Och frissan tyckte att det skulle förevigas av en annan kund och hon var gullig och fotade...
 

Jag hade panik men blev sååååååå nöjd när det var klart.
 
 
Åkte till jobbet och lämnde kläder, sedan hem och blötte om håret och stajlade till det...
 

Det blev väldigt mycket 80-tal, väldigt mycket Debbie Harry i Blondie...
 
 
... alternativt "Baby" i Dirty Dancing...
 
 
Jag kände att i några små klipp med en sax så blev jag 10 år yngre.

Självlockigt hår är dock inte lätt att stajla, det gör lite som det själv vill, kan bli många mornar jag behöver blöta om luggen, bäst att vara ute i god tid!
 
 Nu skall jag se på Leif GW och ta min lugg och krypa ner i sängen!
 
 
 

Tänk vad två rektangulära tygbitar kan bli...

God morgon denna första advent 2017!
 
Jag säger bara en sak:
Herregund, låg inte jag på stranden nyss?
Jo, och snart ligger jag tydligen där igen.
 
REDAN JULMÅNAD LIKSOM, sedan är vi över puckeln gott folk!!!!!

Igår blev den en ljuvlig promenad med Milou...
 
 
... och då menar jag verkligen ljuvlig.

Solen kom, vi kastade oss ut och allt var klarblått och helt jävla folktomt fastän klockan var runt 10.
Vi mötte typ fem pers under våra två timmar ute i solen (om man inte räknar när vi passerade Öster från gravarna, men annars folktomt längs hav och berg).
Vi njöt och när vi kom hem blev det kolmörkt av moln, vi hade gett oss av i precis rättan tid!
 
Idag är det inte lika ljuvligt, det stormar och regnet öser ner, ingen promenad nu, det fär bli adventspyssel istället, lite stakar och stjärnor ska väl ner från vinden.
 
Sedan körde jag en pyssel-lördag igår!
Jag ritade av mönstret till den där jeansklänningen jag vill göra i begagnade jeans...
 
 
Nu ska här gås igenom mina egna gömmor samt på klädloppisar, vi får väl se vad jag kan skrapa ihop och sedan kan jag köra igång!
 
Det blev även lite städning i syrummet, några sömmar på herrskjortan och sedan ville jag leka!
 
Ibland behöver man ju faktiskt inte ha ett mönster, ju mer man lärt sig, desto mer kan man bara spåna.
Jag har varit och köpt ett ganska billigt tyg på Tyglagret tvärs över gatan, ville inte ta något av mina fintyger förrens jag spånat klart och vet att min idé funkar.
 
Hittade ett tyg med stadga, svart som alltid funkar (även om det är lite trist men nu är ju detta ett prov som sagt) och av två bitar 140 X 75 cm som jag klippte till och lockade kan man sedan börja leka.
 
Jag lade veck i olika kombinationer under ca 2 timmar där jag testade vilket som skulle bli bäst, vilken storlek på vecken dvs smala eller bredare.
Åt vilka håll dom skulle gå för att det skulle se snyggt ut, motveck eller medveck... ja... variationerna är oändliga.
 
Tillslut valde jag efter lite provande hit och dit breda veck för dom smala gjorde att kjolen blev så breddande på kroppen....
 
 
... och två motveck i sidan där den enda sömmen är...
 
 
... och sedan en liten kiltmodell där man har kjolen omlott i sidan så kan man sätta tryckknappar på insidan som inte syns...
 
 
 
 
Bara EN SAK som stör mig då:
Vecken blir inte symmertriska i sidan vid knäppningen...
 
 
Jag får se om jag tycker att det är "ok" eller om jag ska banta och få vecken helt symmetriska för denna är gjord efter min midja.
Nä nu skojar jag bara, ingen bantning för att få exakt samma veck-mått i sidan.
 
Det ska fållas ner en snygg kant upptill och sedan sys på ett band som ska knytas i sidan som en fin detalj...
 
 
Tyckte att det kunde bli fint med ett randigt band (rips) där ränderna på kjolen går vågrätt och sedan bandet har lodräta ränder.
Sedan är det ju bara att fålla den nertill också, en busenkel kjol som ser svårare ut än vad den är.
 
Nu är det dags att adventspynta, sedan kommer sonen och sambo och son ska plugga matte, jag ska jobba en stund.
På det ska vi hela familjen gå på adventsfika och sedan gå ut och äta.
Gå på stan i ösregnet är inte aktuellt överhuvudtaget, årets Skyltsöndag brinner inne för vår del iallafall men det gör verkligen ingenting.
Vi har fullt upp ändå.
 
Ses imorgon.
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0