All my ducks in a row...

Jag har skaffat mig nytt jobb igen.
Och det är faktiskt inte ett jobb utan faktiskt inte mindre än FYRA jobb nu plus mitt eget företag som jag nu ska försöka få att växa.
Jag har i dagarna tackat ja till ett assistentjobb på 50% och så har jag jobbat in mig på två andra assistentjobb hos två andra brukare som jag hoppar in och vickar hos sedan september.
Det har varit en överraskning att upptäcka hur mycket jag faktiskt saknat att jobba med människor igen, jag trodde nästan det kapitlet skulle vara över för mig men nej...
Jag älskar det ju.
Jag har suttit på arbetspass och nästan börjar gråta för att hjärtat svämmar över av ömhet för dem jag jobbar med och för att det ger mig så mycket.
Visserligen brukade min sychef/lärare skoja om att "jag jämt hade läkarmottagning" i provrummet med kunder och det stämmer väl, jag hade säkert det, jag älskar det där mötet med människor och höra deras historier om sin stroke, om anhöriga som blivit dementa och en med cancerdiagnos osv.
Så har jag jobbat hos Pattern & Grading med sömnad där jag började i våras.
Jag har produktutvecklat i mitt eget företag och till Made By Gotland och börjar skaffa mig kunder till mitt eget företag Österholm Clothing.
Det har blivit så här nu för jag har varit så utarbetad att jag nog inte fattat hur nära det varit att jag faktiskt gick in i väggen.
Jag behövde ett nytt vägval till för att också få ledigt.
Att få träffa vänner och släkt igen, för att ha ett socialt liv, att få vara med gubben som har fått dela en ledig dag i veckan med sonen och morsan och sedan jag slut i en säng och mumlat "jag måste sova".
Hela min semester sov jag ju bort samt låg på stranden, var väl ute tre kvällar på stan av 31 möjliga och när semestern var slut var jag ju knappt utvilad ändå.
Sedan september så har jag haft minst två till tre lediga dagar i veckan, och nu kommer det bli så att jag kommer jobba två dagar i veckan i tre veckor och sedan tre dagar en vecka på mina 50% och det är dagpass 8-16.
Resten av tiden är jag fri att jobba på dom andra tre jobben samt mitt eget.
Vill jag en vecka bara jobba två dagar då gör jag det och är ledig fem.
Jag har börjar stressa ner, kroppen är inte lika slut trots att jag har hoppat runt men det har känts bra.
Det som är lustigt med det här det är att jag som är en sådan TRYGGHETSKNARKARE som alltid gillat att vara på samma ställe, jobba in mig och bli en del av "typ inredningen" på ett jobb tycker helt plötsligt att fyra jobb utanför hemmet är kalas.
Jag som kallar mig själv autistisk och gillar samma-samma har denna hösten känt att olika ger mycket mer.
Trygghetsknarkaren har blivit helt wild and crazy.
Å andra sidan glider jag ju nu in på mina olika jobb som en kugge i hjulet och kan bara jobba på mina timmar, gå hem och göra något annat dagen efter.
VEM HADE TROTT DET?
Knappast jag eller mina närmaste som känner mig på djupet och ta igår som ett exempel:
Jag var på mitt 8-16 jobb.
Kvart i fyra ringer dom från ett av mina andra assistenjobb, "sjukdom, kan du ta min kväll/natt?".
Jag gör ett snabbt överslag och tänker:
Ja, jag kan och då blir det typ dygn istället för bara 8-16.
Åker hem en kvart senare, byter väska och drar till jobb nr. 2 och är där en timme senare eftersom jag valde att gå med cykeln för att få lite luft emellan.
Går av imorse och har haft en ledig dag, visserligen gjort ärenden MEN varit ledig och imorgon så ska jag sy.
Jag har det bästa av två världar igen och nu dessutom med en bra utbildning i ryggen.
Har sytt massor, ska försöka prångla in en kavalkad endera dagen här och nu ska jag börja skriva igen när jag ÄNTLIGEN har mina ducks in a row.


Satt som en smäck...
Jag smygprovade klänningen...
Nu är det ju min bästis som ska ha den så jag VET att det är okej att prova, jag går ju inte och provar andra kunders kläder men bästisen vet jag att det är okej om jag gör.

Jag blev DÖDSKÄR i min egen kreation.
Fan så snygg, jag måste ha en egen, skrev till bästisen att jag nog dessvärre måste köra en copycat men ta ett annat tyg, buteljgrönt eller midnattsblå.
Sen är det den där festen man också måste bli bjuden på för att få använda klänningen... festen hallå...?

Han blev antagen pga very good fysik...suprise... NOT.
Ungen är ju som ett muskelpaket.
Livgardet blev det tydligen, han var inte nöjd utan vill ha mer pang-pang och jag replikerade:
- Men Livgardet är ju JÄTTEBRA, tänk då kan du ju få rida på hästar och skydda kungen!!!
Sonen (i avmätt ton):
- Och det tror du är lockade för mig???
Mamman:
- Jaaaa, du har ju ridit när du var liten, du tyckte ju det var jättekul, tänk, då kan du rida runt på Djurgården och det är ju jättefint.
Sonen:
- Wow, nu blev det sååååå ännu mer lockande.
Du, jag ska på bussen nu och måste lägga på, vi hörs.
Mamman:
- Men ring när du är på bussen sen...
(Klick...)
Hallå...?
Hallå... du ring...
Herregud, ungen ska göra lumpen i 11 månader.


Nu tänker jag på glitterjersey...



Hon hade glömt skorna idag så vi kunde inte nåla upp den framtill (vi hade "ungefärlig klackhöjd" när hon provade med mina skor) utan vi får ta det imorgon och sedan kör jag klart den imorgon.
Sedan kom vi överens om att det blir som ett litet släp som på bilden baktill och kortare fram så hon inte snubblar och med en lyftanordning undertill så att när hon går ute eller ska dansa så lyfter hon bara upp klänningen och hänger den i en öggla över handleden så ingen trampar på bakdelen på dansgolvet.
Det här kommer bli SÅ BRA, den är faktiskt så mycket snyggare i verkligheten och med rätt skor, smycken och håruppsättning med fjädrar kommer den dekadenta Gatsby-bruttan i fusksammet bli helt smashing.




Det här blir bra...
Det blev lite Gatsby-klänning igår tillslut, jag var så sugen så jag kunde inte låta bli!
Jobbade som en snigel eftersom tyget som är lite stretchigt och jag är tvungen att sy på vanlig symaskin och det får inte dra sig det minsta lilla i tyget i sömmarna fram eller bak samt tillskärningen är jätteviktig så det blir trådrakt annars drar det sig.
Jag fick till det, noll dragning vare sig fram eller bak ELLER i sidorna!

Det här kommer bli bra (fram)...




Jag hade tydligen bara ett som legat och skräpat i en påse i några år och resten...?
BORTA!!!
Toppen, ogjort arbete, jag får börja på något annat.


Affordable glamour...
Ja, så då blev det en onyttig lyxfrukost då.
Igår blev det inte mycket gjort här faktiskt, det blev en lång morgon framför tv´n, hundpromenad, gjorde äppelkaka, såg på tv och la upp en stickning (ja DET var inte igår!!!) fikade med son och sambo, jag och sonen lagade mat och sedan tv och stickning igen.
Otroligt skönt, jag bara slappade.
Dom andra dagarna här har jag planerat för nya plagg, sytt, testat och så blev toilen/provet till Gatsby-klänningen avprovad och den blev bra med bara några innålningar som ska justeras i mönstret för att få det perfekt...



Sedan kommer det bli som ett litet släp därbak om jag får som jag vill, ana skon fram och lite längre bak, det är ju lite tidsmässigt och eftersom dom ska vara inne och klänningen är lätt att tvätta så får vi se, det bestämmer vi vid nästa provning.
Kan bli en blivande produkt i undertecknads sortiment, "affordable glamour" tänker jag.
Behöver inte bli just i det här tyget men i tyger som har ungefär samma tyngd i sig.





ZzzZZzzzZZZzzz BORIIIIING!
Det där blev för mycket "Sportaffär" och även om det är en Sporty Spice ska den vara lite roligare än det där.
Den Sporty Spice som då blev BÄTTRE i samma modell var den jag då gjorde till mig själv.





Blir en helt annan grej tycker jag.
Sedan så har jag svängt ihop två nya bodycons i navy och klarblått i rätt storlek denna gången, den har blivit "S" istället för Size 0...






Powerwomen...
Borde jag inte bara sy mig en kjol och glamma till min entré?
Vad har jag i mina tyggömmor?
Skall jag göra en snabbkjol?
Vilade, åt mat, såg på tv och vid 20-tiden åkte ett tyg fram, min batikkjol (för jag hade ju inget mönster).
La tyget på skrodden för att få ett schwung i det tjocka jaquardtyget och...
Klipp... klipp... klipp... klipp...

Två timmar senare hade ett "fuskbygge" blivit en TYP galakjol, dessutom upptäckte jag att jag hade en funktion på symaskinen som kan göra en sk blindfåll.
Alltså jag har haft min maskin i SJU och ett halvt år och NU upptäckte jag det som först.


Ingen kommer ihåg en fegis, inte smälta in, STÅ UT!
Och så fick det bli, på med en svart HM-tröja, höga kilklackar och off we went!
Kom in och ja...
Jag stack ut.
Minst sagt.
Bara att räta på ryggen och äga den där kjolen och mitt märke.

Stark, bestämd, äger och HÄR KOMMER JAG!
(som den blyga viol jag nu är



WOW!
När jag sedan gled in på Ica för lite handel efter festen fick jag en del KONSTIGA blickar från andra kunder och som grädden på moset möter jag tre tonåringar på vägen ut som håller på att glo ihjäl sig och så hör jag:
- Vem fan tror HON att hon är som går och handlar i balkjol?

The fucking queen of everything!
PUNKT!!!!


Releasefest för Made by Gotland...

(Kommer bli två inlägg om detta)
Minglade, pratade, visade upp mig och mina "grejer" samt knöt kontakter!









Jag kände mer än någonsin:
Det här kommer bli SÅ JÄVLA BRA!!!!

En hälsosam "Gåborts-present"...
Ibland så vill man bara göra något pyssel när man orkar...
Så då gör man väl det!



(Ska jag få ner till 15 min kände jag)
Nu var inte detta det roligaste tyget men det var som sagt ett prov OCH jag fick en lysande idé:
Är inte detta en PERFEKT "Gåborts-present"...?
Istället för alltid komma dragandes med en flaska vin så kan man komma med en HÄLSOSAM gåborts-present för dom flesta människor har väl en cykel som dom använder?
Ja, jag ska nog slänga ihop ett litet roligt gäng och lägga på lager!


Nej... inte skrivkramp... tagit paus bara...
Det har iallafall vädermässigt varit en perfekt semester, varmt JA, jobbigt ibland men som man har badat och solat, det har varit magiskt.


Produktutveckling.
Tror jag det var.
Bara hoppas men inte fuckar upp, det blir något nytt.


Tre timmar kvar...
Jag vet inte när.
Jag orkade inte ens fixa mat efter jobbet igår, det blev fil och mûsli samt mackor hela dagen samt lite godis som grand final.
Och det var bara LITE godis med tanka på att jag vill inte bli tröttare av socker.
Min ork denna veckan har enbart funnits till att gå till jobbet och orka jobba, det har varit något litet pyssel hemma tre kvällar men jag har verkligen försökt vila, bara orkat med två små korta hundpromenader runt muren med Milou men hon har fått gå med mamma alla dagar så det har inte gått någon nöd på henne.
Jag är slut som artist och idag har jag TRE timmar på jobbet jag ska köra och sedan:
S-E-M-E-S-T-E-R!
Så välbehövlig så ni fattar inte.
Från november fram till examen har jag haft en väldigt tuff period på så många punkter så ni anar inte, men man måste ju ha sånt också.
Känns som allt planat ut nu och det har varit så skönt att ha fått jobba och landa lite i det jag har nu, stabilt liksom.
Men jag är trött, jag behöver vila, sova och sola och DET ska jag göra nu och ta dagarna som dom kommer.
Jag börjar klockan 12, nu ska jag sätta mig i solen i två timmar innan dusch och avfärd och sedan hem och göra en liten ändring på ett plagg innan jag signar ut på ett bra tag vad gäller sömnad.







Slattkuddar...





När man får ett brev och blivit en snobb...


Pratade med Nybyggarkussen häromdagen och sa att jag nu förvandlats till min äldsta (framlidna) moster.
Jag börjar verkligen förstå det där med att man tjatar om "sin titel", hon pratade alltid om att hon var Sofiasyster och när det påpekades att hon var Sofiasyster så brukade man tänka: Okej, okej, där kom titeln igen.
Kan bara meddela:
JAG har OCKSÅ fått en TITEL nu och kan inte sluta trycka upp den i fejset på folk när dom kallar mig annat än klänningsskräddare/skräddare.
Vitt och brett sprids det dessutom, muntligen, via sociala medier, in your face att jag har fått den där TITELN.
Jag har bokstavligen blivit en snobb.
En snobb som skryter om sin titel.
Vill faktiskt tatuera in det på min ena arm men det enda som stoppar mig är att det nu är sommar samt att jag är pank annars hade det omedelbums åkt dit "Skräddare 2018".
Jo, FAKTSIKT.
Någon som vill sponsra till hösten?

Nu skall jag till jobbet men vi ses faktiskt ikväll igen det lovar jag, jag har såååååå mycket att skriva om.

När man nästan spricker...
Solen skiner och jag ska snart inta frukost och kaffe på balkongen i solen innan jobbet, behöver lite D-vitamin.

Kan väl släppa "bomben" nu kring del tre i mitt nya liv:





Jo, jag blev uppringd mitt i mitt examenskaos och blev tillfrågad om jag kunde "sy kuddar och någon kaftan" till ett nytt företag som skall starta upp på nätet och skulle lanseras ut i världen.
Jag trodde först att dom ville att jag skulle sy upp prov men det visade sig att det var mig och mitt namn dom ville ha med.
Jag skulle sy kuddar och kaftaner som som saknades i deras sortiment och det skulle/skall vara i mitt namn.
Ihop med riktiga storheter i branschen.
Jag:
Eh... okeeeeeej...

Kände ändå att detta var en chans och ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till.
Skrev till "gammal" (hon är ung) kollega som startat eget och kört några år nu som jag fick veta skulle vara med, hon hade hoppat på och tänkte i princip som jag:
Chansen man blir erbjuden liksom.
Jag tackade ja.
Nu är det alltså point of no return.
Idag kommer min presentation tror jag, jag har magsår samtidigt som jag är pirrig.

De ska sälja gotländska produkter till utlandet
" Idéen till Made by Gotland föddes under förra året i samband med Almedalsveckan. Då möttes John Norrby och Johan de Verdier som nu är nybliven gotlänning. Då kom de på idén på en sida som lyfter fram gotländska formgivare på en gemensam portal. Projektet fick namnet "Made by Gotland" och under året startade de tillsammans ett aktiebolag med samma namn.
Inom kort kommer hemsidan att lanseras och under augusti kommer de att hålla i en releasefest för sajten.
– Det ska bli en e-shop, men inte på det sätt som man normalt ser en e-shop. Det ska kännas som ett magasin och vara en mötesplats för Gotland. Man ska vilja hänga hos oss. Vår sida ska vara levande och innehålla sköna storys om Gotland och dessformgivare. Vi ska göra allt för att boosta Gotland så mycket som det bara går, säger Magdalena Björnsdotter som tillsammans med John Norrby och Johan de Verdier arbetar med projektet.
De har valt ut 15 gotländska formgivare som från start kommer att finnas med på sajten. Därefter kan fler komma att ansluta till sajten som ska marknadsföra ön internationellt.
– Vi ska sälja det bästa ön har från inredning, form och design. Det är vad vi tycker är det bästa och det finns säkert människor som tycker annorlunda än oss. Vi gjorde en önskelista på 15 gotländska formgivare och alla dem finns nu med, säger Magdalena Björnsdotter.
– Främst kommer sociala medier att vara den kanal som vi vill nå ut i. När vi kört marknadsföring på Instagram har vi märkt att japaner klickar väldigt mycket och är nyfikna på oss. Det är många där som gillar Gotland och Sverige, säger Johan de Verdier.
John Norrby säger att det även kan bli butiker runtom i världen – men det är inte det första steget för bolaget.
– Vi kommer ta det efterhand. Då kan det bli en pop up-butik eller showroom där vi visar upp våra produkter och sedan får man beställa det på vår hemsida, säger han."
Må det bära eller brista och fortsättning följer.
Varit på möte på Almi, i helgen efter jobbet blir det väl företag nu då!

Att jobba och vara ledig...
Jobbat varje dag sedan jag kom hem och så även idag MEN det är bara tre timmar så det är okej.
Söndag är ju familjedag men sonen åkter till fastlandet idag så vi fick äta middag ihop igår innan jag gick till vänner och spenderade kvällen till sent.
Tänkte att det blir en stund i trädgården, i solen nu innan jobbet och sedan bara vila och imorgon är jag ledig så då blir det vila nästan hela dagen, har ett möte på eftermiddagen men annars så...
Jag springer på möten konstant nu känns det som.
Jo, jag blev erbjuden 40 tim/v på mitt andra/nya jobb under min Stockholmsvistelse fram till min ledighet.
Det kan man faktiskt inte tacka nej till.
Underbart.
Sen får vi se efter detta men jag tar det som det kommer, det kommer nog bli rätt rörigt misstänker jag.
Just nu njuter jag iallafall av detta, jag är utvilad tack vare att jag blev sjuk i Stockholm efter den där hetsen runt och efter examen.
Jag kommer som sagt hem och är ledig.
Nu skall jag ta mig ut i solen innan dusch och jobb, det har blivit lite LITE av den varan denna veckan med snor, hosta och jobb kombinerat.
Vi ses imorgon igen.

Examen!!!!
Vart har jag tagit vägen?
Lever jag?
Jodå jag lever men det har varit en hel del just nu... typ.
Veckan innan examen var hysterisk MINST SAGT, det var så intensivt att det var inte klokt.
Var på måndagen inne och jobbade på nya jobbet igen, lite oplanerat men för att testa att sy på ackord, mer konfektionssömnad, dvs sitta och mata kläder utan finlir som man gör som skräddare.
Varför jag gjorde det?
Jo för att jag blev erbjuden mer jobb helt enkelt och då ville jag testa hur det är att sy på annat sätt än som skräddare.
Trodde inte jag skulle fixa det om jag skall vara ärlig MEN det gick bra.
Upp tidigt, ner till båten och MOT STOCKHOLM och den efterlängtade examen!
Satte mig ner i en stol och kände i kroppen:
Jag mår inte helt 100, något tjirrar runt men det hade jag å andra sidan känt ganska länge så nu kör vi ända in i kaklet för sen är det över och helgen var fullspäckad av roligheter!

Det var som att komma till ett hotell och området var to die for, jag slängde in väskan i lägenheten och gick till Coop, köpte mat och sedan rakt ner till vattnet där det blåste skönt och la mig på en rund brygga och solade och åt...





Brukar inte vara Stockholms-vänlig men OM jag skulle flytta till Stockholm och bo (kommer aldig hända men OM) då hade jag velat bo i Sickla kaj, jag stortrivdes, så jäkla mysigt område och så tyst och lugnt och skönt till skillnad mot resten av Stockholm.
Notering krig bussar i storstan är dock att dom inte har luftkonditionering så när det var 30 grader uten var det närmare 45 i bussen.
FY FAN SÅ VARMT, man, folk, dog ju.
Dock, fram kom man i ett enda stycke.



Vidare så drog jag till Mariatorget och mötte upp bästis och blev bjuden på examensmiddag...


Hem, dök i säng och vaknar på examensdagens morgon med FEBER och en HALS som skar som knivar!!!!
Nä fy fan.
Jag fick avboka lunchen med klassen insåg jag efter att ha släpat mig upp och försökt få i mig frukost, kände att avslutningen måste jag ju på men att fixa det som var innan och efter, vilket skulle vara middag med en av mina kusiner med famlij var inte att tänka på.
Jag låg i sängen tills det var dax och sedan in på apoteket och fixa lite "stöd" för att fixa dagen och så in i 30-graders värme med feber i kroppen mot galleriet.




Saker jag BORDE ha gjort var för övrigt innan examensutställningen:
Fixat visitkort!
Jäkligt oproffsigt att inte göra det för tro det eller ej så var intresset för mina kläder och mig stort.
Jag fick frågan om kläderna var "Till salu" vid fler än ett tillfälle och jag bara... fan.
Ska skriva mer om det sen.

Träffade ytterligare en vän som var vid galleriet när jag kom, en annan vän hämtade upp mig med bil och vi åkte hem till lägenheten och hon hängde kvar tills jag behövde krypa ner i sängen igen.
Vi skulle ha gått på konsert och ätit middag ihop där på lördagen men även det var ju inte aktuellt.

På söndagen åkte jag hem, hade fruktansvärd feber under dagen så det riktigt rann om mig, sååååå otrevligt, sedan hem och dö.

Drog till Kallis efter jobbet...
Det är mycket nu.
Igår var jag så på introdag på mitt nya jobb, först mingel på fredagskvällen på just det jobbet och sedan möttes jag och Syster-Yster upp med våra ungdomar efter och gick ner till hamnen och satte oss att vänta på bord i kvällssolen.
Vi satt där tills solen gick ner, jag och sonen kom hem klockan 22, det var en magisk kväll.



Det var inte utan att jag var lite pirrig att lära mig ny butik, kassa, maskiner och så vidare men jag pulade lite här och lite där och fattade väl iallafall 90 procent iallafall...

Bikinin var nedpackad så jag drog till Kallis efter jobbet och badade och solade i två och en halv timme efter, ljuvligt, hett och varmt i vattnet...

Nu är det dags igen då, dusch och iväg på introdag nummer två, håll tummarna!


Sjukt spännande...
Här har det varit en lång vecka.
En vecka fylld med insikter och en vecka med skoj, men nu är det nog dags att ta beslut.
En av dagarna packade jag en väska med två kuddar och min kaftan och drog iväg på fotograferng...

... och fick leka fotomodell.
Inför en del av min nya framtid.
Blev intervjuad framför kamera och trots att jag övat på frågorna innan så satt jag som en sådan svammelmaja att jag inte ens vet hur många omstarter jag fick ta på vissa frågor.
Fast lägg då till att "barn från ett dagis" störde i bakgrunden så man tappade tråden, folk som gick bakom kameran så man började flacka med blicken och fara runt, komma på att man satt som en hösäck MED MERA...
Hjälp.
Kände rent spontant att jag var en jäkla katastrof.
Skönt var dock att jag på kvällspromenaden mötte en gammal (fast hon är ung) arbetskamrat som gått igenom samma procedur dagen innan och hon påstod sig ha haft ungefär samma upplevelse, jag hoppas vi isåfall är två som kanske svamlat.
Kanske fler.
Nä, dom är säkert proffs.
Nåja, vad som hänt ska jag såklart berätta senare men det ska släppas först och sedan ska jag berätta men det jag fick veta igår är att "Gänget som är med" kommer rulla på tv´n på båtarna... BLAND ANNAT... Sjukt spännande... Fortsättning följer...

Rapporten om examensarbetet blev också i veckan lite omarbetat, nedbantat, inskickat ihop omömdet från min chef/lärare på mitt examensarbete...
"Bedömning av Madeleines examensarbete 20180518
Vill öppna med att det visuella intrycket som möter en med de tre olika modellerna är WOW!
Känns modernt men ändå mycket retrokänsla .
Att använda ett ”enkelt” Ikea-tyg som är ämnat för inredning till att skapa eleganta damkläder tycker jag visar på kreativitet.
Madeleine håller en röd tråd i sin tanke och har utfört den därefter . Modellerna är enkla i sina snitt och skärningar men välsydda , låter tyget med mönstret få ”tala för sig”.
Hon har utfört en väldigt fin mönsterpassning , och för den som är observant syns även detta när plaggen hänger sida vid sida i rätt ordning .
Snygg passning på övergången av sömmar , fin form i ringningarna i hals/ärmhål . Jag tycker även att Madeleine har fått till en snygg ärmisättning , som är ett svårt moment .
Som helhet och med historien om tyger som inte kom i tid där ,Madeleine fick helt tänka om så blev detta ett väldigt lyckat projekt . Som följare på resans gång anser jag att detta är ett VG på hennes examensarbete ."
Blev så glad.
Allt inlämnat och klart, klänningarna är i Stockholm överskeppade med bästis man, hänger redo i hans lägenhet där jag ska bo, båten bokad.
En djup suck kring det hela.
Det var längesedan det, mest för att jag jämt jobbat och jämt varit trött men nu så blev det en fantastisk dag där vi ritade av mönster till ett par byxor till henne, strandhäng på Brissund i en hetta som var nästan outhärdlig om man inte att i blåst...



Faaaast vi passerade Joda nere i hamnen på hemvägen.
Jag:
Det skulle ju vara gott med en nachos til kvällsmat.
LS:
Ja.
Jag:
Ska vi käka på Joda istället?
LS:
JAAAAAAAAAAA!

Nu skall jag sy en liten stund, sedan blir det väl att fira mamma på Mors dag, själv blir jag inte firad eftersom sonen ligger hos sin far med streptokocker i halsen och går på penicillin.
Vi får nog fira min Mors dag i veckan istället.


Aldrig underskatta vila...
På torsdagen sydde jag kuddar till ett framtida projekt (återkommer kring det) men tyvärr hade jag osis med leveransen av tyger igen så tygerna kom försent för inspirationsbilder samt att tre av fyra tyger var i så dåligt skick att de måste returneras, men det lejongula linnetyget blev det två kuddar av iallafall som skall vara med på fotografering i nästa vecka ihop med mig...


Alltså det var så underbart att det går inte ens att klä i ord, tillbaka till det normala, ingen mer press, bara köra på rutin och det var så underbart.
Två lediga dagar framför mig, sol och jag är KLAR MED SKOLHELVETET!!!!!!
HURRA!!!!!!
Nu är jag superpepp på att dra till Stockholm, hänga kläder på galleri ihop med mina klasskamrater, träffa kusin på middag och lite annat trevlans, så himla glad just nu och så mycet spännande framöver.
I helgen har jag så verkligen vilat, bara egentligen gjort följande:
Gått promenader med hunden, tvättat igen en massa tvätt som fått torka i solen, skurat balkongen och VILAT, SOLAT.
Man ska verkligen aldrig underskatta vila, jag börjar få tillbaka hjärnkapaciteten igen och är inte lika väck i pallet.
Imorgon blir det vanligt knegarjobb igen, nu som utbildad klänningsskräddare.
Nu är vi tre skräddare på ön:
Min "gamla" och nuvarande chef.
Min nya och blivande chef.
(Jag kommer ha två chefer och två jobb framöver)
Och så lilla jag som som klänningsskräddare "med fuskande i lite allt möjligt".
Fatta så coolt.
Lilla jag liksom.

Är du estet eller...?
Vad gäller Persbrandt så har jag sträcklyssnat på boken, jisses vad bra den var.
Ja, med tanke på hans röst så blev den dubbelt bra men också som en studie i psykisk ohälsa och en man som äntligen fått ro tack vare en diagnos och medicin.
Han blir bara ännu sexigare.
Och som jag då tjatat om hans inläsning, här kommer några recensioner från andra som också är mycket imponerad av hans röst och jag som ALDRIG brukar skriva recension gav den 5 stjärnor och skrev dessutom den översta recensionen här...
Nä, den här boken var skitbra, jag lägger mig platt.
Möter honom på väg hem från affären, har jobbat hela dag och har "hemmakläder" på mig, det första ungen säger när han ser mig är:
- Herregud mamma, är´u estet eller?
Jag:
Om jag är utbildad keramiker och snart klänningkräddare och fuska i det mesta som har med hantverk att göra, vad tror du själv?
Han hånlog lite.
Jag gissar att min stass ikväll INTE DÖG åt 18-åringen...

Ännu inga tyger.
Samtal tlil Postnord häromdagen och jag undrade VART mina tyger är för det sas ju:
.. "bara du betalar in momsen och tullavgiften så kommer tygerna som ett skott!"
Ja, och det gjorde jag ju i fredags med Swish så fort det låg registrerat hos Postnord efter veckor på en hylla (förmodar jag) i Örebro.
Idag försökte jag spåra tygerna IGEN och se om dom kanske är på väg över Östersjön... men nä... fortfarande i Örebro... gisslan hos Postnord... UNDERBART!
Känner att Postnord skulle behöva en ny jingel till sitt fenomenala företag och låt mig då föreslå Linda Bengtsings "Jag ljuger så bra" för så mycket lögner som jag hört de senaste 2 1/2 veckorna har jag inte hört sen... aldrig...

Senaste och ärligaste budet i luren var iaf i måndags att jag får ställa in mig på "några veckors väntan till".
Slutat ringa dem, lika bra att inse: Inga tyger kommer att dyka upp till mitt examensarbete så jag får sluta att leva på hoppet. Punkt.
Det har tyvärr fått bli en gammal goding till mönster för att tyget jag har ska komma till sin rätt...



Jag ritade av ett Vougemönster igår, en maffig klänning som jag tänkte göra men tyget räckte inteså jag skulle kunna mönsterpassa.


Framför allt då den korta som skulle kunna passa i stol med Ikea-klänningen, dock, det behövdes 5.10 meter och då skall man nog HELST ha enfärgat tyg för dom fem metrarna räckte inte till mig när jag behövde mönsterpassa.
Detta har jag ju gjort alldeles för många gånger.
FY FAN för Postnord.
FY FAAAAAAAAN, ja jag hatar dom verkligen.
Klart slut för idag iallafall, lever ännu lite på hoppet.

Ständigt denna Persbrandt...
Tar en vilohelg här och solat igår, varit på ett möte och umgåtts med trevliga vänner på kvällen.
Sen har även jag drabbats...
Av vadå?
Jo, den stora Persbrandts-febern som verkar härja här i släkten!

Moster kunde inte sluta prata om Persbrandt så tillslut döpte jag henne till Story-Bibsen, ja för hon var lite som en ljudbok som var svår att stänga av.
Mamma blev SÅKLART taggad och började läsa boken och inte heller mamma kunde sluta prata om vad som hände i Mickes liv och hon kom till och med upp till mig när jag jobbade och BERÄTTADE lösryckta Micke-minnen.
Jag = måttligt road.
Skrev sms till Nybyggarkussen:


Så fick jag själv se att P-boken kommit på Storytel.
Skulle jag läsa/lyssna på den?
Hänga med i Persbrandt-klubben, ja för Nybyggarkussen och Syster-Yster har eller läser den också.
OKEEEEJ då, lite nyfiken blir man ju på vad karlfan sysslat med så jag laddade ner boken och började lyssna, det är ju då dessutom Micke själv som läser.
Och jag kan ju bara säga så här:
Jag har INTE EN ANING OM vad karln berättar om sitt liv!!!!
Nä, jag bara lyssnar till den där SEXIGA RÖSTEN som får in en i ett hypnotiskt tillstånd och man känner sig undefär som Mowgli i Djungelboken när han blir hypnotiserad av ormen Kaa...

Eh, ja... pinsamt.
Ständigt denne Persbrandt som man borde tycka är ett svin mot kvinnomänskligheten men alltså han har ju det sen får folk säga vad dom vill.
SMF är vad han är.
Så sa jag till mamma när jag kom hem efter gårdagens hundrunda ungefär det jag skrivit ovan och morsan gick igång på alla cylindrar:
- Men ELLER HUR, gastade hon där hon satt och lapade sol i bersån.
Ja, sen satt vi där och språkade om den där rösten, hans utstrålning som morsan precis sett filmen Tårtgeneralen beskrev hur SNYGG han var trots den där masken som lagts på honom i filmen.
Micke gick igenom ändå (tydligen???)...

SKITSNYGG, i dom höga versalerna också.
(Hm, tveksamt...)
Ja, Micke kan tydligen se ut hur som helst, bete sig hur som helst och ändå står man där och bara...
Otroligt, någon gång ska jag tycka han är ett fall för Metoo men inte just nu...
När jag lyssnar på hans röst....
Och bara...

