korpen flyger...

God morgon!

Här har det gått i ett i dagarna två, jobb, jobb, jobb och lite annat smått och gott, vi börjar med i onsdags...

Mitt alarm ringde klockan 07.00, jag låg kvar i sängen och ska precis stiga upp när jag hör ett "rassel-rassel-duns" och jag undrar vad sonen håller på med i matrummet.

Hör en hård duns till. 
Tystnad. 
Duns-duns, slammer.
Slammer, slammer och jag börjar härskna till i sängen och tänker "Vad i helvete håller sonen på med där ute, river han hela lägenheten.

Jag stiger upp för att kolla vad han håller på med.

Möts av sonen i dörren som ser helt vild ut i blicken:
- Vi har en FÅGELJÄVEL i lägenheten!!!!

Rusar ut i matrummet och sonen pekar mot gardinstången i vardagsrummet och där förväntar jag mig en liten pippi MÖJLIGTVIS och där sitter:
En jättestor korp (den var helsvart), kråka eller gud vet vad för fågel.
En megastor.

Panik.
Upp med sambon, upp med balkongdörrar, fram med kvast, tre personer ser nu en urstressad fågel flyga mellan alla skåp, gardinstänger, gardiner och fönstrar vi har i vardagsrum och matsal.
Dock en mycket smidig STOR fågel ska tilläggas för hen landade på vissa prydnadssaker och välte dom inte.

Alla skriker till varandra att INTE SKRIKA för att stressa den ännu mer.
Vi skriker ändå fastän vi inte tycker att vi bör skrika.

Tillslut prickar den rätt mellan mellan dörrarna och flyger ut i friheten.
Tre personer tittar på varandra och undrar:
Vad fan hände här...?

Fågeln hade iallafall ramlat in igenom skorstenen, vi hade ju sotaren här för några veckor sedan och då hade jag öppnat spjället och sedan glömt att stänga det.
Kråkan-eller-vad-det-nu-var-för-fågel hade med andra ord haft lite otur och trillat ner till oss.
 
 
Måste dessutom ge den en eloge för det enda som den lämnat efter sig var grus runt öppna spisen där den ramlat ner samt en fjäder, den hade inte skitigt någonstans trots stressen och det var jag oändligt tacksam för.
Sedan satte jag mig med en kopp gevalia som sig bör när man haft OVÄNTAT BESÖK.
 
Igår så fyllde mamma SJUTTIOSJU (!!!!!) år...

 
... jag gick hem lite tidigare från jobbet, fixade present och sedan hem och lagade middag med hjälp av sonen.

Jag fattar ärligt talat inte att morsan redan är 77, jag kan bara vara glad och tacksam att jag har en så pigg mamma som knappt fyllt 25 i huvudet.
Klättra i berg kan hon ju bevisligen också, eller som sonen sa när han tog ner henne på jorden lite efter skryt om sin bravad:

- Mormor, du ska nog inte dra så stora växlar på det där, du har ju bara tagit dig upp för en brant backe!

 
Nu dags för lite jobb innan jobbet, vi ses imorgon igen.
 
 
 

Smokingklännings-prov uppstartad...

 
Så har jag startat upp "Projekt Smokingklänning" idag, jag har gjort ett prov i lakanstyg.
Insåg nästan direkt även om detta är i lakanstyg så kommer själva originalet bli SKITSNYGGT, modellen är GORGEUS...

 
... till och med i lakansväv!

När jag gör mitt original kommer det bli så snygg, så snygg, så snygg, såååååå snygg.

Sedan var det dags för balklänning, jepp nu har den säsongen dragit igång igen...
 
 
... och idag kapade jag en klänning med släp som skulle vara mer jämnlång och utan släp och sedan vändsydde jag foderkjolarna...
 
 
... och det är något jag aldrig gjort förut på en balklänning MEN något jag faktiskt klarade galant för vändsy har jag ju gjort på både längden och tvären på andra plagg.

Jag blir mallig... IGEN.
Jag kan ju liksom.
 
På det dammsög jag hela lägenheten för det var så skitigt och sedan gick jag Ringmuren runt med Milou för HON ska ju har sitt också.
Jag är ganska trött om jag säger så och ska snart se "Domstolen" och krypa till kojs.

Kan bara säga att jag inte kan sluta titta på mitt klänningsprov, jag är så förväntansfull inför det jobbet så ni anar inte.
Dags för sängen, vi ses imorgon igen.
 
 
 
 

Skitmallig igen då...


God dag!

Här har det inte funnits utrymme att blogga eftersom jag haft fullt upp...
Vilket liv man lever nu hörrni.

Fick idag besked att jag tagit YTTERLIGARE FULL POTT igen i skolsammanhang på min senaste tenta.
Tog alla poäng och ytterligare ett VG (det högsta av tre betygskategorier återigen) till min samling av resultat.

Herregud, jag är så mallig nu att jag nästan dör.
SKITMALLIG.
Helt jävla otroligt mallig.
Såja, lugna ner sig Österholm, ni har nog fattat.
 
Har precis skrivit min andra tenta i marknadsföring så håll tummarna att det blir ett VG till då.

I lördags jobbade jag och sedan drog jag med mamma på promenad, det blev Hällarna.
Ja, jag går ju aldrig där pga allt folk som hänger där numera men vädret var inte tipptopp så jag hoppades att det skulle vara lite folk OCH:
Det var det.

Bara det att det var ju ett tag sedan jag var där...

Mamma och jag tog oss ner via den gamla vanliga trappen vid Kneippbyn och gick nere.
När vi sedan skulle upp så skulle vi ta oss upp på det stället JAG alltid tagit mig upp och längs den sträckan finns ju ingen trappa, insåg att backen upp skulle innebära klättring när vi väl var där.
Och så hade jag ju min 77-åriga morsa i släptåg...
Hm... tänkte inte på det.

Nåväl, jag tog mig upp och mamma (aka Krutgumman) klättrade efter under pust och stånk men upp kom hon, dock inte jätteglad över klättringen...

 
När vi så sedan kom upp och gått ca 20 meter så upptäcker vi att dom byggt en ny trappa längst bort mot början av Hällarna.

(Okeeeeej...)

Morsan påpekade MYCKET surt med bokstaverande tonläget:
- MADELEINE, här är ju för fan en trappa!

Jag försökte då förklara att jag faktiskt inte visste det eftersom jag inte varit i området på säkert ett år.
Mamma Krutgumman fnyste och tittade på mig som om jag ljög.
Jag sa käckt:
- Nåja, då fick vi ju lite extra motion iallafall!
Krutgumman:
(FNYS igen)

Dagen efter startade jag och Milou upp mycket tidigt för att slippa folk och intog Hällarna igen...
 
 
 
 
 
 
... och hade en så sjukt vacker promenad så det var inte klokt och inte en käft i sikte så min lycka var total.

Sedan satt jag hemma och solade och har bränt sönder mig.

Vårsol (livsfarligt), två timmar satt jag för man är ju helt soltörstande nu och vill tanka d-vitamin.
Har fått rosaceautslag på kuppen, SÅÅÅÅÅÅÅ oproffsigt av mig dock inte mycket att göra åt, jag får väl se vart det tar vägen.

Sedan startade jag upp denna innan sonen skulle komma...

 
 
 
... och nu måste jag jobba innan jag ska till veterinären med hunden.

Ja TYVÄRR har jag en lista med punkter som jag måste ta för vi har hittat en knöl på hunden.

Jag har ganska ont i magen faktiskt.
Vi ses imorgon igen.
 
 
 

Röd "Ankar t-shirt"...

Är på väg till jobbet men här kommer sambons andra födelsedagspresent:
T-shirt fabriken ger:




Ljuset är svårt att få till...
 
 
 
 
 

Ska hon dö redan...?

 
Igår var ingen vanlig dag...
Nej, det var min lilla prinsessas 6-årsdag, hurra för Milousan liksom.
 
 
Husse åkte till Granngården och handlade snask till födelsedagsbarnet och jag måste ärligt säga att det var med blandade känslor att hon fyllde sex år.
Hur kunde vi hamna HÄR så snabbt?

Jag är inte helt ok med det faktiskt, jag får lite panik och den gamla Flisan-känslan dyker upp:

Snart blir hon så gammal så hon inte orkar hänga med på promenader och sedan dör hon.
JA, vi vet alla att våra husdjur lämnar jordelivet snabbare än blixten men...
Nej, jag ångrar mig igen att jag köpte hunden.
Jag får panik.
Speciellt nu när hon fyllde sex och blev medelålders precis som jag.

Det är verkligen det mest underbara i hela världen att vara djurägare men jag ska inte ha djur för jag slutar liksom inte sörja, så är det bara.

Och så mer Milou och om att vara "Duktig matte" med underrubriken "SNARK"...

Igår: Vad i helvete, hunden är ROSA på halva underkroppen, vad har hänt, njursvikt, allvarlig sjukdom...???
Ska hon DÖ redan NU??????


Idag: Ringer veterinären, förklarar och får motfrågan:
- Är hon lite rosa under trampdynorna också?
Jag tittar, jo det var hon (?????? men herregud) 

Vettisen:
Ja då är det svamp, har hon varit fuktig mycket på sistone?

Jag förklarar att jag duschar tassar och "underrede" varje gång efter promenad.
Veterinären undrar då om jag torkar av henne ordentligt.
Jag förklarar att hon får självtorka, kanske bakar in henne i en handduk som en liten larv.

Och där hade jag boven i dramat:
För mycket nitiskt tvättande, stänger in fukten och ingen hårfönstorkning = svamp.
😩😩 (Meeeen WTF?????).

Åtgärd:
Rakat hela halva hunden undertill för att få bort det värsta av det missfärgade och fula rosa för det går inte att tvätta bort, rakat under trampdynorna för att få bort hår och inte ha så mycket hår under tassarna.

Badat hela hunden så hon står sig fräsch ett tag samt FÖNAT henne.
Om svampen nu inte försvinner av att jag inte badar henne för mkt samt TORKAR HENNE NOGA måste hon ha ngn jävla kur.

Vilken toppenmatte, kan ju kanske starta en champinjonodling på hunden så hon blir lite lönsam här hemma.

Idag har jag alltså badat och rakat hund och så har jag fållat en av sambons t-shirtar, ja idag fick jag faktiskt lov av mig själv att göra en liten sömnadsgrej eftersom jag ska jobba imorgon...
 
 
 
... lagat mat och druckit två koppar kaffe eftersom kaffe inte smakar skit längre nu när jag är frisk, vilat resten av dagen för att inte "ta ut mig" (duktig flicka).
 
Imorgon blir det jobb igen, fy fan vad jag längtar och gud så kul det ska bli.
Vi ses då.
 
 

Liket lever...

Liket lever...
Jo då, det är sant!

Så var man över den berömda puckeln när man orkar lyfta huvudet och stiga upp ur sängen igen, HURRA.
Jag kör väl min vanliga:
"Jag ser ljuset, jag ser ljuset Jonathan..." #Brödernalejonhjärta
 
Iallafall så har det gått ner till 37.7 med alvedon i kroppen och jag känner mig som mig själv igen.
Igår (med 38 i kroppstemperatur) var jag dock tvungen att stiga upp och kolla igenom en tenta som skulle iväg, addera lite och sedan blev det en timmes lektion innan jag stöp i säng igen.

Men jag gjorde det, den första sk "Minitentan" i marknasföring flög sin kos via cyberrymden och jag var sååååå oändligt tacksam att jag gjort så pass mycket förra veckan så det inte var så mycket kvar.
Idag kör jag resten så får jag vila igen sen.
Blir inget jobb imorgon men på torsdag har jag bestämt att jag SKA vara på jobbet igen så nu ska den sista febern vilas ut, sen så...
Kör vi som vanligt.

Ja, då vet ni att jag lever iallafall, att jag gnisslar tänder över att det är sol ute igen (man tappar det så lätt när man har feber, fast lite har jag gnällt till vänner via messenger), men från och med imorgon såg det ut att bli hela TIO GRADER ute så det känns ju som om sommaren nästan är här.
Har ju firat en och annan midsommar där gradantalet legat på 11-12 grader så 10 är ju faktiskt inte så pjåkigt.
Skall tvätta upp några vårjackor tror jag så jag har ifall att.

Snart påsk (som ligger sjukt bra iår och jag skall vara lite ledig), sedan sommar.
GUD vad jag tjatar om detta varje år, men när man klarat av "Årets influensa" varje jävla år och firat påsken DÅ ligger verkligen "Vår bästa tid" framför en.
MIN BÄSTA TID iallafall.

Jag ser ljuset Jonathan, jag ser ljuset...
 
 
 
 

Influensan in da house...

I onsdags sa jag till min chef:

"Vilken tur vi haft som sluppit influensan iår!"
Och vi var både väldigt glada över det.
Igår började jag må dåligt på eftermiddagen men jag trodde att jag kanske bara var trött.
Under kvällen mådde jag bara sämre och sämre och idag har febern pendlat mellan 38.5 och 39.
Man ska aldrig säga att man är glad att slippa något, det slår alltid tillbaka.
Återkommer när jag mår bättre.


När man är minnesvärd... eller inte...

Idag...
 
In kommer en gammal klasskamrat från mellanstadiet.
Jag känner omedelbart igen XX i fråga och utbrister:
Nämen hej XX, vad roligt att se dig, är du tillbaka på ön!?

XX tittar på mig, känner inte igen mig men skiner sedan upp och säger:
Nämen hej "du"!
Jag går fram och ger XX en kram och får en mycket hjärtlig kram tillbaka.

Jag blurrar på om våran skoltid (vi gick 4:an till 6:an ihop) och frågar vad XX gör nu, XX pratar på lika mycket som jag, frågar tillbaka och vi pratar på medans jag hämtar XX plagg.
Så pratar vi om plagget och lite till skulle fixas tydligen som vi missat och det blev bestämt att XX ska komma tillbaka imorgon.

Så ska XX gå och på återseende imorgon och då tittar XX på mig och säger:
Alltså jag måste vara ärlig men jag minns dig inte så tydligt, när gick vi i samma klass...?
Båda svarar mellanstadiet samtidigt och så säger vi båda "Barbro" (våran frökens namn) och jag började skratta...
Jaha, SÅ minnesvärd var alltså jag, en tjej som gjort stort intryck!

Nåja, jag kanske har förändrat mig LITE i utseende från den lilla (icke så glada på bilden) julgrisen jag var på den tiden....
 
 
... när jag och XX gick i samma klass.

Nu är man ju en mogen tant på snart 46 och även om jag kanske känner mig som den där unga damen på bilden i ålder så...
Nä, man kan inte anklaga XX för att inte känna igen mig.

FINT dock att XX spelade med en liten stund och låtsades känna igen mig.
Den icke så minnesvärda tanten skall nu gå och lägga sig, vi ses imorgon.
 
 
 
 

Mina topp tre och valet...

Idag satte jag mig och gjorde första delen av marknadsföringstentan så har jag gjort det klart.
Jag tror det kommer gå bra, min magkänslsa säger mig det.
 
 
Skam på torra land om det nu INTE gjorde det då.

Sedan satte jag mig för att välja ut MAX tre alternativ till smokingklänning jag kan tänka mig att göra och gick igenom ALLT jag har i mönsterväg och tillslut blev alternativen:

1.
 
 
2.
 
 
 
 
3.
 

Och så skickade jag bilderna till chefen för att få bäst svar på vad som är en smokingklänning och hon tyckte Nr. 2 och det tyckte jag också eftersom jag redan innan tänkt mig något åt Wallis Simpson-hållet...
 
 
... en riktig stilikon vad mig anbelangar...
 
 
 
... så det blev alltså denna:

 
Sedan skulle jag ta itu med mönstret och HERREGUD vilket virrvarr av miljoner linjer som skulle särskiljas i TRETTON MÖNSTERBITAR!!!!
 
 
 
Seriöst, det tog över en och en halv timme av ritande, krälande och klippande på golvet och när jag sedan ritat av alla 13 bitarna hann jag precis klart innan det blev för skumt ljusmässigt och knän, rygg och nacke skrek av värk.
 
Jäklar så ont jag hade, en tant i min ålder är inte att rekommendera till såna här aktiviteter och när jag gjort detta ansåg jag mig vara klar för dagen, klockan var ändå 16 och jag hade jobbat på sedan ottan med skolan.
 
En timme var jag dock tvungen att köra plock och då lyckades jag putta Bettan i golvet och så gick henne tredje ben hädan...
 
 
Satan så klumpigt, försökte både limma och spika fast det men utan framgång, hon får åka ut i boden tills jag kan få henne lagad ordentligt och sedan tog jag in en annan docka från boden istället...
 
 
Köpte ju fyra av Malmgrens_Österholmarna för 100 spänn styck för några år sedan så nu fick en av dom flytta in istället för Bettan.
 
Roligare än så här blev det inte idag, jag hade velat göra klart en av gubbens t-shirtar men klockan 17 fick det vara nog för idag, jag är dödstrött och sedan skall jag orka ända fram till fredag klockan 18 också.
Vi ses imorgon igen, nattinatti.
 
 

Skärp, tenta och t-shirtar...

 
Plockade upp den sista lilla resten från siverkjolen och skall göra ett skärp, det skall bli snyggare än så här dock...
 
 
... kan vara bra att ha "till fest" när man vill vara lite mer formell och dölja rynket i midjan.
 
Till "vardags" och en middag på stan...
 
 
... blir det bra med RÄTT tröja, dvs den dimrosa när den är klar (tjat, tjat).
 
Lite chockad fick jag idag veta under min marknadsföringslektion att redan på fredag är nästa tenta i just ämnet marknadsföring.
Och nästföljade fredag.
 Vad?
 
Va, jag har ju knappt njutit av förra tentans vinst och så ska man på´t igen???
Panik och pust.

Det visade sig att kursen är kort, bara fem veckor, så det blir två tentor på raken.
Hjälp.
Jaha, då ska man väl klara av det också då, fick en klump i magen.
Mot nästa VG, go-go-go!

Vidare idag så har jag gått runt muren med vovven, dammsugit SAMT påbörjat och nästan gjort klart sambons födelsedagspresenter från mig och morsan...
 
 
... fortsättning följer, dom ska bara fållas och sedan är dom klara.

Nu är det tv-kväll, vi ses imorgon igen.

 
 

Silverkjol...

Vaknade igår och var helt färdig efter veckan, trodde baske mig inte att jag skulle orka ett skit MEN...
Se det gjorde jag.

Först var jag modfälld över vädret, det blåste småspik och flaggorna stod i givakt vid Statoil och det skulle bli storm.
Blåsten avtog runt halv nio så jag bestämde mig på två röda:
Nu går vi, hoppas vi hinner muren runt iallafall.

Men så kom vi till Dalmansporten och jag kände:
Fan, vi hinner till Snäck och tillbaka, tar vi vår vanliga runda längs med berget och sedan havet tillbaka så har jag vinden i ryggen och det var ju bara "vanlig blåst" så vi pinnade vidare och när vi kom ner till havet så blåste det mindre än uppe på berget så vi fick en helt vanlig promenad i helt vanligt väder!

Det blev high five när vi kom hem...
 
 

Orken höll i sig så jag svängde ihop den där silverkjolen som jag tänkt mig i superenkel modell:

Skar till två rektanggulära stycken, sy ihop sidorna, nåla ner en linning...
 
Orke
 
 
 
... dra i gummiband, ganska brett...
 
... sy ihop gummiband och linning och sedan en enkel rullfåll nertill...
 
... et voilá...
 
 
 
 
... en silverkjol klar på 1 timme och 15 minuter, enkelt men ändå flott! 
 
Nu har jag toppen i viskosejersey kvar...
 

... sedan är outfiten klar.

Och DÄR tog sedan orken slut och sonen kom så det blev middag och tv ihop till 21 innan sambon skjutsade tillbaka sonen till pappsen.

Summa summarum:
VÄDLDIGT BRA HELG!
 
Nu skall jag plugga markandföring, vi ses ikväll igen.
 
 

Orkamora...

Om tant är trött?
Jo tack det är hon.


Upp tidigt imorse, ut och gå med hunden, kasta sig efter dusch till jobbet och jobba, ut till vän för att hjälpa till med ett par stolar som inte gick att göra dessvärre för proffs måste till.

Jag skar ut tyget (favorittyg från Clarke & Clarke "Tempo" som vi säljer på jobbet) och så höll två av oss och en sköt med stiftpistol men:
Träet under tyget måste slipas till så sitsen går ner i ramen, tyget var för tjockt.

 
Dock, kommer bli skitsnyggt när det väl blivit klart, tyget är underbart!

 
Det blev ett mycket trevligt maratonfika istället med tårta och bulle men GODE VÄRLD så trött jag var när jag kom hem.
Vilket tempo.

Dock var jag så i gasen så jag NÄSTAN fick för mig att sätta igång och börja sy sambons t-shirtar men jag stoppade mig faktiskt själv och så fort jag sjönk ner i soffan i en ren pyjamas kände jag mig nöjd med att inte göra ett skit till.
Nyheterna och "Andra chansen" sen är jag liksom färdig för idag.

Jag var till och med på det planet när jag åkte hem från jobbet att jag inte handlade till middag imorgon med sonen utan jag tänkte:
Vi äter ute.
Orka laga mat.
Inte.
Kokamora har blivit Orkamora.
 
Vet ni vad Orkamora ska göra nu?
Jo, hon skall till och med krypa ner i sängen och fortsätta se på tv där, vill bara ligga under täcket och samla kraft till imorgon och så får vi väl se vad jag orkar med då...
Om ens nå´tt.
 
 
 

Full pott...


I måndags hade jag fått mail från skolan angående betyget i "Yrkeshistoria" och jag vågade inte öppna mailet, idag tog jag mod till mig och tittade:

VG. FULL POTT.
 
 
 
Gick vidare in i själva betygsmappen och jag har tagit alla 15 poängen i kursen och ALLA 40 p på tentan och som sagt ett VG.
WTF?

Helt jävla otroligt, jag trodde inte det var sant.


Nog för att jag jobbar hårt för att nå mitt mål och försakar det mesta livet utom jobbet just nu men det är fan-i-mig värt varenda sekund.
Jag kan ärligt talat inte ens förmedla nog många gånger hur lycklig jag är varenda dag jag går till mitt jobb/plugg.

Att jag sedan får högsta betyg i nu två kurser är grädden på moset.

Jag trodde aldrig att min hjärna vid denna ålder skulle fixa det här, jag trodde inte ens att jag var en pluggis.
Men det var jag visst.

Jag är så oerhört lättad, så glad, så överumplad av min egen förmåga.
Nu ska tant krypa i säng, imorgon är en ny dag på jobbet och till helgen skall jag fortsätta jobba, det blir:
Ateljén, hjälpa till att skära ut tyg till stolar hos en vän, sy kuddar i detta UNDERBARA tyget...


 
... påbörja t-shirtar till gubben som fick det i julklapp samt gå hundpromenader såklart!

 
En fullspäckad helg med andra ord.


 
 


Sonen t-shirt modellar och danskjolar...

Idag har jag haft en äkta MODELL på besök, "sonen-modellen" närmare bestämt.

Jag har justerat halsringningarna åt honom på t-shirtarna han fick i julklapp, han ville ha smalare mudd i halsen så jag kapade dom på hälften efter önskemål.

När han fick på sig dom så var han skitnöjd och jag fick till och med fota ungen och använda honom som t-shirtmodell OM jag inte tog med hans ansikte i bild...
 
 
Självklart sa mamsen, allt för att göra 17-åringen nöjd samt få använda ungen som modell och visst bär han upp dom bra?
 
 
Den med Rambo-tyg ville jag inte fota, det räckte med dom snygga.
 
Annars har jag sytt två gröna danskjolar till Kulturskolan som jag tror dom skall dansa i typ...?
Ja, för det är väl därför det kallas danskjolar gissar jag?

Det var vanliga enkla cirkelkjolar som skulle ha sydda band på...
 
 
 
 
... samt en enkel linning...
 
 
 
 
Och det var min dag det.
Nu måste jag på huvudet i säng för imorgon är det syateljén som gäller igen, vi ses då.


 
 

Ljuset är på väg...

Idag kände jag att jag är snabb.
 
1. Först ändrade jag tre tröjor.
2. Sedan drog jag på ett ärende och vidare till jobbet för att hämta en stor kasse kläder som jobb.
3- Klockan 17.49 var jag klar och vart förvånad själv att jag faktiskt var klar, 8 plagg (11 om man räknar in det på morgonen) på fyra timmar och fyrtionio minuter.

Underbart.
Man mår gott.
Man blir lycklig.
 
Och jag måste återigen bara skriva om det där med ljudbok och vad det gör med mitt inre, när jag sätter på ljudboken och det blir som ett lugn i hela min kropp.
Jag är totalt beroende.

Först kan jag känna mig som en häst i en startfålla, stressad, ofokuserad och så sätter jag på ljudboken och det är som jag misstänker att det känns för en heronist när hen skjuter in en sil, man blir lugn och avslappnad och det är som om det sprider sig i hela kroppen direkt.

Jag blir fokuserad och hypnotiserad av en röst och så kör jag.
Jag skärmar av och inget annat än jag och jobbet i mina händer existerar, det är helt underbart.
Jag älskar det.
Fort går det med ljudboken i öronen också.

Det som då var MYCKET TREVLIGT det är att jag knäppte denna bilden klockan 17.20 idag...

 
Någon som ser något speciellt?
Jo, det är väl LJUSET va?
Jag bestämde mig för en promenad på studs, ljust ute, då hinner jag runt muren.
 
Jag hann till Silverhättan och sedan blev det mörkt MEN jag kände ändå lyckobubblor i kroppen, fan nu är det vår, nu kommer ljuset och så kommer sommaren.
 
 
Tänk när man kan sluta jobba klockan 18 på jobbet och dra hem och sedan ut och gå med hunden.

Jag orkar sällan på mornarna numera. jag jobbar eller vilar innan jobbet och Milou får gå pensionärspromenader med mamma ons-to-fre, men när ljuset kommer är det ju en helt annan femma.
Och nu är det på väg.

Vad jag längtar till detta...

 
SOM jag längtar.

 

RSS 2.0