Sonen kommer inte tro sina ögon...

God morgon!
 
Idag öser regnet ner, kolsvart ute, jag tackar gud att det tar 2 - 3 minuter till jobbet, sedan kommer solen lagom till lunch.
Det har INTE gått att klaga på vädret den här våren, sommaren och hösten iallafall.
 
Igår så hittade jag så MERA prickigt tyg...
 
 
... till ett par nya prickiga byxor till kund, ja dom andra hade jag ju glömt sömsmån på, bara att kasta och i mina gömmor hade jag mer prickigt tyg fast på ett annat ställe.
 
Igår morse innan läxan så hann jag slänga ihop en ny byxa, EFTER läxan och syjobb från jobbet så gjorde jag det sista lilla och på kvällen kom kund och hämtade.
Bra Frk Österholm.

Sonen torde också vara rätt nöjd för jag hann även laga tre par kalsonger som han tjatat om i... hm... MÅNADER om att jag skulle fixa.
Vi snackar typ runt studenten i tid.
Igår kände jag under mitt syrace att nu gör vi dom där jävla kallingarna så jag slipper höra om dom varje gång vi ses.
Bara han inte kommer med flera nu också.
 
Sedan sydde jag även om en skjorta åt honom...
 
 
Insydd 3 cm i vardera sida, dock inte nertill utan där fick jag fasa ut den i samma storlek som den var i för att den inte skulle/skall fastna på höfterna.
 
Den har hängt sedan vecka 28.
Jo, jag vet, men pro bono jobb hamnar liksom lite lätt i bakvattnet.
Den har OCKSÅ hängt ett tag, MEN NU ÄR ÄVEN DEN KLAR!
 
Nu dusch och jobbet, see ya....
 
 
 

Absolut inte...

Go´kväll!
 
Sitter som en padda och bara dööööööör i soffan.
Egentligen har det inte varit så mycket action som det låter som men jag var uppe tidigt idag och Milou och jag for iväg till Chifen för morgonfika...
 
 
... det fick bli cykelkorg för Milou så vi skulle hinna hem snabbt för att jobba med läxa sen, SYLÄXA, jag hade bestämt mig för att göra någon teori...
Nej tack, absolut INTE!

Det har blivit lyckat kostymjobb och jeans och sedan ett par kundbyxor (min) som gick i graven för jag hade glömt SÖMSMÅN!!!
Byxorna blev för små, inte ens jag kunde ha dom så dom åkte rakt i soppåsen.
Fan, och inget mer av det tyget har jag, vi får tänka om.
Jävligt klantigt.
 
 
På kvällen åkte jag och mötte upp sonen på LAS, han skulle röntga sitt knä.

Så till igår...
 

 
Sol, bikini, jag och mamma satt i trädgården och läste, eller jag lyssnade och hon läste bok.
Så himla skön söndag, så varmt och vid 16.30 gick vi långpromenad till mormors grav, morsan kollade blommorna och jag och Milou drack vatten.

Vid halv sex satt vi på en bänk och tittade på havet...
 
 
 
Tripp, Trapp, Trull, en ljuvlig kväll.
 
Såg förut att vi fått meddelande/mail från skolan men kunde inte mäkta med att öppna det.
Det har låst sig fullständigt, jag skiter i det och kör min (och chefens) grej...
Så länge det nu varar.
Jag menar hon och jag varar nog men jag menar ignorera skolan.

Nåväl, inte tänka på det och få ångest.
 
 
Dags att krypa til kojs, imorgon skall jag sy igen, jepp ingen teori då heller.

 
 

Myteri...

Idag blev det jobb i syateljén.

Chefen sagt hade bett att jag skulle sy om knappar i en skepparkavaj samt knappar i byxor till hängslen och jag istället börjar laga jeans som skönt och lagom lördagsjobb i ateljén.
Det är väl det som kallas myteri, typ SY-MYTERI.
Mer sånt åt folket, våga vägra order från chefen!
 
 
Nä´rå, dom var redan förberedda från gårdagen, jag hann med knapparna i byxorna iallafall efter jeansen för det var mycket folk och jag jobbade ju själv.

Handlade på hemvägen till kvällsmaten.
Träffade en gammal vän till mamma och pappa, jag fick så för tredje gången på en vecka höra "att jag såg ut att ha gått ner i vikt".

Jag som då GÅTT UPP i vikt fattar ingenting.
Jag firade dock detta med folk synvillor och köpte mig ett halvt kilo godis, klart man måste äta upp sig om det ser ut som man gått ner.
Fastän man gått upp.
 
När jag kom hem fortsatte jag med afrika-fluff-kjolen till min vän som jag fått afrikatygerna av...
 
 
... och det pysslade jag med tills sonen kom.
 
Pratade med Lilla Sunshines mamma i förra veckan och hon hade ätit raggmunkar och jag blev då så himla sugen, så sugen så jag har inte kunnat släppa tanken på raggmunk sedan vårat samtal.
Har inte ätit hemmagjord raggmunk sedan min far dog, på restaurang med "mitt dåvarande jobb" men som sagt inte hemmagjorda.

Ikväll så gjorde jag mina egna med stekt fläsk och lingonsylt och FY F-N vad GODA dom blev, godare än både mormors och pappas med råge och då var deras ändå asgoda!!!!

Jag klämde i mig fyra, orkade egentligen bara tre för det är ju rätt mastigt, men dom var så goda så en till blev det på nåder plus tre skivor fläsk.
Sonen klämde i sig ÅTTA och sa att det var så gott så det var inte klokt.

Sambon åt NOLL raggmunkar för han var enligt egen utsago "ente så gla i raggmunk".
Jag:
Har du smakat raggmunk?
Han:
Ja... jo...
Men det lät ju som en lögn och jag sa att jag tyckte han åtminstone kunde smaka mina eftersom jag och sonen tyckte dom var en succé.
Han gick och köpte korv på macken.

Jag:
(pffffff... seriöst... )
... och mumsade vidare.
 
Nu har min dag tagit slut och jag skall gå och lägga mig, haft en kalasdag och fått gosa med ungenmin som grädden på moset.
Vi ses imorgon igen.
 
 
 

När jag störde en gudstjänst eller vad det nu var...

Så var det HÖST på riktigt då.

1. Höstjacka på till jobbet.
2. Första dagen jag var tvungen att byta från flip flops i ateljén till skor för att jag frös om fötterna och frös även i sommarklänning.
3. Idol som kvällsnöje på tv.

Kastade mig hem efter jobbet och var hemma redan 18.20 för att hinna ut och gå med Milou innan det blev mörkt...
 
 
... det hann ju bli kolmörkt innan jag hunnit halva vägen.

Skönt att få lite luft dock och mitt under promenaden, i en sänka, höll ett "svänggäng" någon typ av gudomlig sammankomst.
Jag kunde inte låta bli att vara lite retsam och hejade högt och ljudligt på typ alla och en var och dom var ju tvugna att vara väluppfostrade och hälsa fastän dom typ bad eller blev uppfyllda av gud.
Jag ville att dom skulle bli uppfyllda av mig.
Ja, och det blev dom ju, och jättestörda.
 
Innan jobbet idag...
 
 
... så startade jag upp prickig byxa.
 
Innan dess blev dagen liksom lite förstörd.
Såg att jag fått mail från skolan, öppnade inte, fick ont i magen för jag insåg att snart är det måndag och lektionsdag.
Humöret rätt ner i skorna.

Kände att det påverkade mig hela dagen, haft såååå jobbigt att koncentrera mig att jag knappt kunde fålla ett par byxor.
Mycket seg dag på jobbet och då hade det verkligen inte ett dugg med jobbet att göra, bara måndag to come.
Usch, får klump i halsen bara av tanken.
Hur fan blev det så här...?

Nu skall jag hoppa i säng, jobb imorgon igen.
Vi ses imorgon igen.


 
 
 

När man får inspiration...

 
 
Läget idag och igår:

Igår var jag på jobbet hela dagen, ångesten släppte, mådde sååååå gott av att få vara där och äntligen göra det jag SKA och VILL göra.
Gick hem med gott humör och kvittrade som en liten fågel.
 
Var på 12-års middag med sambon, jag äntligen fick vi fira och ha trevligt.
Kom hem och dog i sängen.

Sov som en stock, försov mig och kom upp sent.
Alltså inte att jag försovit mig till jobbet men jag hade tänkt hinna med lite här, blev inte så nu.
Kollade igenom min mail, såg mail från skolan (allmänt mail till hela klassen)...
Jag fick ångest.
Ja, på riktigt fick jag det, jag ville bara sätta mig och gråta igen, det här är inte klokt.
Jag måste fundera på hur jag ska göra, pratade med min chef igår, jag mår verkligen inte bra av att ens tänka tanken på fler teoridagar som tar min tid.

Jag är dessutom för gammal för att ens tänka tanken att "jag får ångest" av något.
Sådant har jag valt bort för längesedan, jag gör INGET jag inte själv vill, aldrig.
Jag sitter alltså här och måste lösa detta.
Imorgon.

Nu till något trevligt innan jag börjar grina, jag hittade inspirationsbilder i en bok igår...
 
 
 
Detta är RE-do och ett par som slaktar gamla kläder och gardiner och gör en och samma klänning i olika, gamla kläder.

Skitsnyggt om ni frågar mig, asbra idé, jag fick och får tyger av min chef löpande och tänkte att pussla ihop överdelar och kanske ta en vända på loppisar lite då och då och se OM man kan fynda något kul ibland.
Kanske få ihop något liknande, dessutom har jag skvaller och skryt om min egen klänningsdesign, det kommer i nästa inlägg.
Jag blev SKITMALLIG.
Nu duschen och jobbet, vi ses ikväll eller imorgon.
 
 


 

Sorg, bedrövelse och en snygg klänning...

Seriöst...
Igår skulle ni sett mig.

Det började i dur, det här går bra!

Och så började jag liksom bakifrån med "Framtiden för skrädderiyrket", orden flödade på...
 
 
 
Gick så ner på bibblan för att få ta i lite att bläddra i i ämnet "Skrädderi" och dess historia.
Vet ni hur många jag hittade?

NOLL BÖCKER!!!!

Eller ja, jag hittade en bok med facktermer...
 
 
... som jag kommer ha nytta av i nästa uppgift i yrkeshistoria och en som handlade om klänningsskrädderi mellan 1770 1880.

Jag fick panik.

Skräddarlexikonet fick man dessutom inte låna egentligen men jag smörade till mig en dag.
Gick hem med gråten i halsen, vad fan gör jag?
Jag hade ju dessutom redan försökt söka på nätet i alla möjliga konstallationer av sökningar och faktiskt kammat noll.
 
Då började jag grina.
Hur fan skall jag kunna göra en uppgift om jag inte kan få tag i material och hur stor lust, när man redan inte har lust, får man att göra detta?

Jag skrev direkt ett mail till min lärare, hon svarade att jag skulle ringa upp.
Jag sa att jag dessvärre inte hittat något, jag måste hinna få uppgifterna TIDIGARE för att kunna beställa hem böcker från fastlandet annars kommer detta aldrig gå.
Att denna uppgiften fick bli som den blev, att jag dessvärre är väldigt resultatinriktad efter att ha fått extremt bra betyg i min sömnad och jag vill ha bra betyg samtidigt att jag faktiskt inte vill hålla på med såndant här som att skriva.
(Ja, jag sa det)

Det tar tid från det som är väsentligt för mig och faktum är...
Det är mitt CSN-lån som tickar på.
Dom sista två meningarna sa jag inte dock.
 
Jag satt från 08.00 på morgonen till 17.00 med en utflykt till bibblan på en timme vid 11-tiden.
Min nacke...
Ja, sitta och skriva en hel dag, få ihop en tidslinje "i klipp och klistra-teknik", min nacke skrek.

På det:
Ilska och frustration och sedan började jag böla fastän jag inte ville.

Nej hörrni, hur detta ska sluta det vet jag faktiskt inte.
Det här som började sååååååå bra med en fortsättning på mitt nya yrke och så den här skiten, skriva, sitta och böla och inte hitta material, ta tid från sömnaden.
Klump i halsen är bara förnamnet.

När det var klart så fäste jag så trådarna i den stickade klänningen som jag fållade i förrgår...
 
 
 
 
 
 
 
Dags att börja den här dagen, skall fixa lite innan jobbet, längtar till lite RIKTIGT sömmerskejobb och skita i det teoretiska.
Vi ses imorgon igen.
 
 
 

upp som en sol, ner som en...

Det här med SKOLAN alltså...
Upp som en sol och ner som en pannkaka.

Idag fick jag mig en kalldusch som hette duga och så grät jag faktiskt.
Det här med att jag måste ha teori passar mig inte ett jävla dugg om jag skall vara ärlig.

Duktig som en skolelev så var jag tvättad och påklädd till prick klockan 08 för att fort bli klar och kunna sy idag.
Den till en början flitiga eleven med tillförsikt...

 
Men alltså jag ruttnade RÄTT FORT ska ni veta.

Jag tycker programmet vi jobbar i är skitkrångligt, jag fick be sambon om hjälp och tappade tålamodet själv.
Skulle skriva en uppsats om mig själv samt vad jag tyckte var dom tre viktigaste frågorna i ämnet Yrkeshistoria.
Jag kom inte på något annat är stilepoker inom modet under århundraden och årtionden.
Sen hade jag inte en susning.

Jag fick till en presentation om mig själv och fick känslan av "arbetslös" igen.
Jag gjorde en mindre uppgift till.
Såg en lektion.
Skrev en veckorapport till rektorn och sedan började jag grina när jag såg uppgiften som skall vara klar till på fredag:

UPPGIFT 2 – INDIVIDUELL UPPGIFT Den andra uppgiften i kursen handlar om att gå tillbaka i tiden och söka efter fakorer som har påverkat hur ditt yrke ser ut i dag. I exemplet ovan så var det tekniken som ledde till att hela yrket dog ut, när du söker så är det viktigt att söka efter händelser eller beslut som har lett till att ditt yrke har gått i en ny riktning eller liknande. Om yrket inte har förändrats avsevärt genom tiderna så titta på de faktorer som du tror är nyckeln till det. Sök efter yrkets start till i dag, ta hjälp av en tidslinje och ringa in viktiga årtal.
 
Nej, nej, nej....
Det här har jag vare sig tid eller lust med.
Alltså det är inte för att vara taskig men jag vill sy, jag vill inte lägga ner vare sig tid och energi att hålla på med sån´t här när det är felfri och snabb sömnad som är mitt mål.

Dessutom var klockan 13.30 och jag hade suttit i sex timmar, nacken värkte som besatt.
Sitta och skriva så länge, INGEN BRA jävla kombo.
Fixa att skriva uppgift 2 också var out of the question, jag tog cykeln ner till chefen och spydde galla fortfarande med gråten i halsen.
Sa att jag får göra uppgift 2 imorgon och idag göra lite syjobb för nu kunde jag inte sitta mer.

Jag hade ju tänkt att göra syläxa imorgon och göra klart detta men det tog stopp.
Jag var så arg när jag åkte hem, handlade på vägen, i med ljudbok och så sydde jag istället.
Två par trasiga jeans, ett byxupplägg och insömnad av en kostymbyxa i röven senare var jag på lite bättre humör.
Lite mindre ledsen.

Tog på det Milou ut på promenad...
 
 
... och sedan sydde jag klart och fållade min rosa stickade klänning, bilder kommer imorgon.
 
Ja, jag blev lite gladare, lite piggare så får jag ta nya tag imorgon med skoluppgift 2.
Min bästis Klokboken sa:
Du KAN ju skriva, det där skriver du ihop snabbt när du väl kommer igång.
Jag muttrade:
Ja det är möjligt att jag kan skriva och gör det fort, men det är ju när det är något jag är intresserad av.

Om jag känner så här för Yrkeshistoria så vill nog varken jag eller ni veta hur jag kommer känna inför "Ekonomi & Juridik".
Det börjar nästa vecka.
Skjut mig.

Nåväl, nu samlar jag ihop mig för nu skall jag sy lite till, jag blev så jäkla deppig av det här inlägget.
Vi ses imorgon.


 
 

Kanske...

God morgon!
 
Idag ska jag vila.
Kommer bli svårt för det kliar i mina skaparfingrar MEN jag skall vara duktig.
 
Kom upp vid 09, var på födelsedagsfest igår och det blev sent, ja eller tidigt beroende på hur man ser det.
Det visade sig att en av tjejerna (eller kvinnorna) och jag var klassmammor, nyblivna, jättekul när vi kom fram till det.
Vi kände liksom igen varandra men kunde inte riktigt komma fram tills vi började prata om våra barn runt bordet, då...
SAM + SAM = klassmammor.

God mat, väldigt mycket rolioga historier och glada skratt, födelsedagsbarnet blev glad för sin present och det var ju bra när man tänkt till och så blev det en hit.

Medans jag sitter här funderar jag på om det vore okej att måla idag?
En tavla alltså.
Då vilar man ju nästan.
Eller virka, jag har ju redan påbörjat en halsduk till hösten.
Eller sy en snabb väska.

Startar upp med en promenad iallafall, ut och gå, sedan kanske jag är trött och kan vila.
Kanske.
Det är nog något allvarligt fel på mig.
Skaparsjukan heter den och det går dessvärre inte att vaccinera sig mot den.
Ha en bra söndag, vi ses ikväll.
 
 

Jag har VERKLIGEN världens mest underbara unge...

 
12 år ihop på dagen
För 12 år sedan bestämde vi oss för att nu var det vi. 
I nöd och lust, glädje och tjafs, soppåsar och fest, livet ihop liksom.
 
 
 
Tyvärr kan vi inte fira den ihop eftersom jag skall på fest och gubben jobbar, vi ska fira på måndag istället och gå ut och äta middag ihop.

Igår fick jag så äta middag ihop med sonen...
 
Det började med ett tjafs på dagen eftersom det först var bestämt middag på söndag.
Sedan ville han äta ihop hemma (på fredagen) klockan 17.

- Klockan 17, sa jag, jag JOBBAR ju till 18 och sedan måste jag handla och laga maten.
- Jag kan inte äta klockan 19-20 för då skall jag träffa kompisar, då skiter vi i det, sa han.
- Det går vi inte alls det, sa jag, nu får du skärpa dig.
- Då äter vi ute, sa sonen, jag kommer till jobbet när du slutar!

Jag:
Okej då... med viss tvekan... pengar... nåväl...

Men så kom han, vi bestämde Créperiet och gick arm i arm neråt stan och fick ett bord direkt, precis när vi kommit in och satt oss (och jag typ knäppte denna bilden) blev det kö och tjyvtjockt.

Insåg att jag har tur med min unge.
Runt omkring oss satt folk och inte pratade med varandra, bara tittade rakt ut i luften.
Satt med sina mobiler och glodde på sina skärmar.
Satt och PRATADE i telefonen under middagen.

Jag satt med min tonåring och pratade, skrattade och hade urtrevligt.
Inga mobiler (denna la jag upp när jag kom hem), bara vi två och mysfaktor.
Jag har VERKLIGEN världens mest underbara unge.
 
Idag har jag s varit uppe tidigt, iväg och köpt födelsedagspresent samt så var jag på jobbet och hämtade hem fodertyg...
 
 

... hon som skall ha kjolen valde nummer 1 i första hand och nummer 2 i andra hand.
 
Jag gjorde mönster och har skurit ut delarna i både tyg och mönster, fortsättning följer.
 
 
Slängde även SNABBT ihop en egen stickad klänning till mig själv...
 
 
Sneak peek på...
 
 
 
Nu måste jag i duschen, ska ju på fest!
Vi ses imorgon.
 
 
 

Och jag som inte är ett dugg märkrädd...

 
Vilken dag.
Jag är helt slut.

Kastade mig hem från jobbet eftersom det blir mörkt så fort numera, ljust ända tills jag kom till körrgårn via galgberget och sedan...
 
 
... blev det fan-i-mig kolsvart...
 

... och jag som inte är ett DUGG MÖRKRÄDD!!!

Jag småsprang igenom skogen, stängde av ljudboken, lyssnade på varje prassel, kråkkrax, andetag och steg och andades ut när jag kom till St Görans ruin och bebyggelse igen...
 
 
Det luktade mat, tjära, parfym och ljummen luft när jag gick igenom stan och folk satt ute på uteserveringarna och folk som vandrade neråt när jag gick hemåt.
Magisk september med sommarvärme.
 
 
Nästa projekt som skall startas upp i helgen är en kjol...
 
 
 
... i lång modell med fickor i...
 
 
... i det rödblommiga till henne som jag fick alla fina afrikatyger av.
 
Sedan har jag bestämt mig för att göra mönster till en lång modell av stickad klänning...
 
 
Såg dom här på Pinterest och blev väldigt kär, måste ha och det kommer definitivt bli en i mitt nya favorittyg...
 
 
Nu skall jag krypa till kojs, vi ses imorgon igen.
Sov gott.
 
 
 

Det är hål igen...

God morgon!
Tog en liten sovmorgon idag och det var såååååå skönt.
Har sovit så dåligt i minst två veckor pga snarkande gubbe som dragits med en dunderförkylning och min dåliga nacke.

Nu har sambon blivit snuvfri och nacken har FAKTISKT lugnat ner sig, fick vila halva tisdagen och det gjorde nog lite susen faktiskt.
Jag gjorde bara jobb och hade ingen läxa, hade inte funkat ändå för armen domnade bort av smärta så fort jag satte mig och slutade jobba.
Nåväl, det verkar ha vänt nu.
 
Vet ni vad jag gjorde igår?
Jo, jag gjorde detta...
 
 
... hål i örat.

Dvs jag HAR ju redan hål i örat men för tre år sedan upptäckte jag att det vänstra växt igen på bara ett halvår.

Igår kände jag så att nu vill jag kunna ha öronhängen igen, sagt och gjort:
Kokade mammas gamla läkringar i guld, fram med stor patchworknål och brände av, spritade öra, tvättade händer och spritade och sedan satte jag mig och tryckte igenom nålen.
Fort i med läkringen och nu får det läka ihop igen.
 
Idag har jag lite ont, men inget är rött och jag har tvättat av med sprit.
Nu skall jag sätta mig i solen och läsa tidningen en stund innan jobbet, vi ses ikväll och då skall jag visa mina nya projekt.
 
 
 
 

Söndag, måndag och godkänd...

 
Igår, vaf behövde jag mer än något annat i hela vida världen?
Jo, stranden och stranden blev det.
Brissund, fick min lilla berså, sedan fylldes det på med lite folk dock låg några på stranden och några en bit bort...
 
 

Min gamla hemkunskapsfröken kom med vänninna och dom hade badtermometer med sig:
20.5 grader...
 
 
Tre bad blev det under dagen varav det första blev nakenbad för då var jag helt själv.
 
 
Det vart faktiskt minimalt med ljudbok, jag behövde havets brus och tystnad.
Jag låg och halvslumrade från och till.
 

När jag åkte hem var jag faktiskt nöjd.

Så blev det matlagning, sonens flickvän skulle komma på besök.
Det blev en mycket trevlig middag (tyckte jag då 
) och jag var tvungen att ringa sonen idag för att kolla om jag fick godkänt och inte gjorde bort mig alldeles för mycket...
Ja, ur hans tonåriga synvinkel då.
Det hade gått bra, han tyckte det varit trevligt.

(VA, är det sant, jag trodde fan inte mina öron!? #harmanentonåringsåharman)

Idag har jag så satts på gardinprov/läxa:
Sy i tunt, tunt tyg samt satt på veckband.

Tog 40 minuter innan jag fick till helt rätt inställningar, sedan blev det rynkfritt, inte lätt ska ni veta...
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
Så blev det hunpromenad på det fast bara en halv.
Sår på stortån, gympaskor funkade INTE, jag haltade.

Vänster arm PAJ efter jobbet så jag kunde inte ha BH utan fick krångla mig ur den på halva vägen, det brann i nacken.
Jävla skit, jag skulle aldrig släpat hem så mycket tyg från Stockholm som jag gjorde, GUD så jag får pröjsa för det nu alltså.
 
Så har jag hittat en ny app...
 
 

Kan inte sluta leka med den...
 
 
 
 
 
 
 
 

Vi ses imorgon igen, natti, natti.
 
 

Så stilla...

Igår jobbade jag.
Sedan satt jag och vilade och soladei trädgården och lyssnade på ljudbok.

Men alltså kvällspromenaden hörrni...
 
 
Varmt.
Ljuvligt.
Stor njutning.
Stillhet.
Hördes inte ett vågskvalp från havet, SÅ stilla var det.
Badande barn och folk.

Bröllop.
Massor med folk ute och njöt.
 
 
 

Var ute från 17 - 19.30 och kom hem precis när solen gått ner i havet.

Återkommer ikväll när jag är själv för nu skall jag handla och sedan åka på stranden.
Sommaren bara fortsätter och fortsätter, bäst att ta vara på min lediga dag.
 
 
 

Lite förhastat...

God morgon!

Här har det gått i 190... i vanlig ordning.


Häromkvällen kommer jag hem, har inte sett på mobilen under hela dagen för vi har haft fullt spett.
Ser att jag fått påminnelse om första föräldrarmötet på gymnasiet och det började 18.30.
Jag kom hem 19.00...
Fullastad med lovad brudklänning i tre lager som skulle klippas och sys.
Samt ett utlovat hemmajobb.
Samt en hemmakund på ingång.
 
Panik.
Superstressad.

Ringer sonens pappa, "Förlåt, förlåt, förlåt, jag har glömt bort att säga till dig, beular aldrig hända..."
Kan du sticka dit?
Han:
Nej, jag är borta på annat.

Jag: FAN!
Gud så klantigt.
Frågar sambon, han kan inte heller.
Jag:
Inte få middag, jobba till halv ett på natten...?
Extremt lockande.
Not.
 
Skitsamma, jag tog beslutet att sticka dit och fick väl jobba hela natten då´ra, ringa hemmakund, hoppade på cykeln, hör att jag får ett plingande sms i väskan...
Det är från sonens pappa:
Du behöver inte åka idag, mötet är imorgon!

Jag...
Cheeeesus.
Ser efter ordentligt på mobilen och jag har satt på ETT DYGNS PÅMINELSE.
In igen, på med mat, ta kund, sy på hemmajobb och sedan tog jag brudklänningen.
Var klar klockan 22.45, skönt, blev ju i vettig tid...
Sa hon som jobbat sedan klockan 08.30.

Var så på mötet IGÅR efter jobbet och det var jätteroligt.
Bara trevliga klassföräldrar och många gamla godingar sedan förr, BRA KLASSFÖRESTÄNDARE, kändes fint.
 
Nu ska jag pula lite här sedan dra till jobbet.
Vi ses ikväll, sonen kommer till boet så det blir lite myspys och mammagos...
Tror jag då.
 
 
 
 

Att göra slag...

Fick i den inflyttade/förminskade axeln igår...
 
 
 
Blev perfekt.
 
Läxa igår:
Att göra slag på byxben, ja ibland kan det ta tid innan olika sorter av lärdom kommer in i ateljén och nu hade det kommit in så det fick jag pula med igår...
 
 
 
 
 
Egentligen skulle dom handfållas, men chefen sa att "du kan sy en söm på maskinen också för det täcks av slaget.
Sagt och gjort, det gjorde jag.

Sedan blev det jobb och så kom Lilla Sunshine på besök så hon fick roa sig bäst hon kunde medans jag jobbade, gick kalas...
 
 
Runt "Idol-tid" startades nästa jobb upp...

 
 
Sedan stupade jag i säng...
 
 
 ZzZzzZzZzzzZzZZZzzzZzz...
 
Nu ska jag jobba, sedan ateljén, KANSKE jag hinner med en solgädda på balkongen också.
Herregud, sommaren bara fortsätter och fortsätter och fortsätter.
Vi ses!
 
 
 

RSS 2.0