Ett skratt förlänger smärtan...

Ja, ett skratt förlänger inte bara livet...

Det förlänger även smärtan i nacken...
Lärde jag mig av gårdagen!!!!!
Djädrars vad ont jag hade igårkvälls.

Ja, jisses, alltid ska man ha något att klaga på.

Igår.

Jag blev bjuden på en hel del goa skratt.
Det började med att jag fått mail från min käre mailare...
Han tycker att min blogg, citat :

" Nu börjar din blogg likna Sjukhuset.
 Del 1 miljon 6 hundra femtiosex tusen.... "

Ja, jag förstår det, och själv är jag den första att inse detta faktum.

Jag önskar att jag bara kunde skriva och vara vass, rolig och arg...
Men med åldern kommer krämporna och olyckorna.
Och som alla vet...
GAMLINGAR älskar att tala om sina sjukdomar, krämpor, olyckor och mediciner!!!!
Varför skulle jag vara sämre liksom???

Ja, sen ramlade det in lite roliga sms.
Roliga telefonsamtal med mycket skratt.
INTE BRA!!!!
För nacken.
Annars är det bra, men det gör ont att skratta.

Sista telefonsamtalet var från en kusin.
Vi avslutade det hela med att jag ska få en elektrisk stolsramp upp i trappen här och en in i limon.
Och morsan ska få en blindkäpp.

TUR att min GALGHUMOR är tillbaka iallafall!!!!
Jag har lyckats såga ur en liten del av den tjocka isen jag hamnat under.
Nu är det ju riktigt ROLIGT att skoja om sitt NYA handikapp!!!

Men fortfarande inte bra att skratta för mycket ;)

Sedan såg vi film.
Sambon började skratta våldsamt åt en textrad.
Jag tyckte inte att själva textraden var så kul, men när någon skrattar är det ju svårt att låta bli att skratta själv.
Jag fick vädja:
Snälla, sluta skratta, jag får så ont, sluta...
Då var liksom smärttoppen nådd, skulle man liksom kunna säga...

Själv har jag idag på morgonen avverkat :
Morgontv, det var lite svininfluensa prat, intressant.
( Det är väl för övrigt NÄSTA sjukdom jag PLANERAT att åka på, lungmaskinen nästa, typ... )

The Doctors.
En dokumentär om Psykisk ohälsa och Niels som har schizofreni.
Just nu rullar även Sjukhuset...
Men jag tar en liten paus från sjukdoms-tv och bloggar i stället...
Snart är det ju ändå Greys Anatomy, så jag missar bara lite sjukdom.

Så hade jag hoppats på dåligt väder hela dagen här, men TJI fick jag.
Regn i någon timme och nu lyser solen.
Så OBARHÄRTIGT!!!!
Kunde det inte bara vara lite mera regn nu när jag är invalid?
Jag hade sett fram emot den här dagen och få slippa se solen lysa.
Slippa tänka på stranden.

Men...
Här sitter jag i mina mysbrallor och glor på dumburken.
Idag igen.
SKIT.
Och ni har fått en liten lägesrapport från TRAUMA-HOSPITAL-SÖDERVÄG...
Superspännande, jag vet.
Sticka lugnt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0