Fattiga riddare.

Jag kände mig tvungen att skriva en liten kortis igen.

Jag skrev ju häromdagen om min sons sågande av middagsmat.
Den sk "självdöda snigeln" som var Fattiga riddare.
Som var så äckligt.
Igår när vi var på väg hem från stan, frågade jag sonen vad han ville ha för lagad "snabbmat" när vi kom hem.
Han svarade med LITEN genans, men utan att tveka:
 
"Hm, ja, såna där Fattiga riddare..."
Va, jaha, är du säker?
Det var ju inge gott...
"Jo, det var gott.
Väldigt gott faktiskt, med äppelmos till."

Nu blev det ju varma mackor, för jag var trött i nacken när vi kom hem igår, men ändå.

Alltså känner jag så här lite i efterhand, i MATFRÅGAN, att det står 2-0 till MIG!
Jag VISSTE väl att mina Fattiga riddare fortfarande DÖG ;)
Sticka lugnt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0