Grannfejden...

Idag har jag ont!

Typiskt, skit och fan, men inte oväntat.
Jag och sonen har varit på stan.
Julklappar.

Och jag får verkligen lov att ge beröm till min, son som agerade PACKÅSNA.
Han bar allt.
Fast det gick ändå himla snabbt, men sonens MANLIGA tålamod rasade redan på Öster.
Och fastän det fanns en lista och vi klarade av den på 2 timmar var det JOBBIGT.

För både min nacke och sonens uthållighet.
Men han höll ihop TAPPERT ;)

Sista anhalten blev Atterdags, vi skulle handlade lunch.
Nacke och lathet gick före matlagning.
Och när vi ändå var där...
Så handlade vi lite mer grejor till kylskåpet.

Och stackars sonen...
För det blev mer än vad vi båda hade tänkt handla.
Så han fick släpa en jättekasse med mat och en jättekasse med julklappar hem.
Men som vi skrattade, båda två.

Där går jag, dubbelt så stor och stark och bär INGENTING.

Folk glodde verkligen när dom körde förbi, dels på den skrattande Packåsnan-sonen och den skrattande jätten brevid.
FÖRMODAR att dom tänke :
STACKARS BARN!
Får slita och släpa och mamman bara går och skrattar brevid.

Det är kanske sådant som kallas BARNARBETE eller BARNMISSHANDEL ;)
Soc nästa, en anmälan är förmodligen redan postad av någon vänlig själ.

Så till GRANNFEJDEN...

En fejd som inte våran granne inte ens vet om att den existerar.
Men min mor, är FÖRBANNAD, och nu är hon så arg så hon nästan spricker.

Det har börjat med små saker som att XX har kapat grenar på våra äppelträd och kastat in/tillbaka på våran tomt.
Eller sagt till henne att grenar "stör" och att han vill ha bort dom.
Kastat tillbaka frukt från våra träd som hamnat på hans tomt (förståligt)
Gnällts på att vårat gräs längs staketet växer in på deras tomt, och att det ska kapas.
XX har kastat deras grus över på våran gräsmatta när han har rensat sin stenplattegång.
Så kommer morsan med gräsklipparen och TJONG i maskineriet.

Och lite annat smått och gått.

Och min mor har börjat JÄSA av ilska.
För det har varit än det ena TRÄDGÅRDS-INCIDENTEN efter den andra.
Plus klagandet på oss angående trädgårds-saker.
Och jag har sagt till morsan att hon för hålla masken, asch SÅ farligt är det väl inte, för GRANNSÄMJANS skull.
Om nu XX är en GNÄLLSPIK, så är vi bara trevliga.

Så satt mamma i bersån i somras, och läste en bok.

Hon hörde att grannen klippte på andra sidan.
Och rätt som det var så fick hon ett TON BLAD och löv rätt i skallen.
Hon höll ju på att explodera, och det med rätta.

Då hade våran granne bestämt sig för att klippa VÅR BERSÅ från sin sida.

Han tyckte väl förmodligen att VÅR berså var lite väl buskig på deras sida.
Men XX kunde väl sagt till...
Annars har ju mamma erbjudit sig att klippa SJÄLV och tagit bort förut, men som sagt här klipptes det och så fick hon allt i skallen.

Då hade grannen skitit i det blå skåpet FOR GOOD!!!!!!!!!!
Då blev det INFEKTERAT, från morsans sida ;)

Nu var Grannfejden ett faktum men som sagt, han har ingen aning om det.

Så till härom dagen, när det första snön kommit.
Mamma var ute och skottade loss sin bil.
Grannen höll på att skotta sin plattgång m.m.

Och helt plötsligt kommer mamma uppfarandes, arg som ett BI.

"Titta, TITTA, va FAAAAAN håller han på med??????"
Vem, vad, vadå???
"Grannen!!!!!!!!!!
Se, han skottar över SIN SNÖ PÅ VÅRAN TOMT!!!!"
Jag tittade, vi stod i matrummet och såg vår granne skotta rent sin gång och kasta över snön på VÅR SIDA staketet.

Jag började fnissa, jisses.
Om han hade skitit i det blå skåpet i somras, så hade han nästintill skitit i mammas SÄNG nu!

Mamma blev ÄNNU ARGARE.
Jamen, herregud, vi går ju inte längs staketet, så det gör väl inget, försökte jag.
"Det är en PRINCIPSAK NU, serrö, gafflar hon på.
Hade JAG gjort samma sak, då hade han blivit GALEN!
Är det VÅR snö kanske som blåst över på hans sida???
Va, VA?"

Åsso stövlade hon ut och fortsatte med SIN SKOTTNING.
Kastade med JÄMNA mellanrum det ONDA ÖGAT mot grannen, då och då.

Igår.
Mamma är ute och skottar.
Grannen är ute och skottar.
Och grannen skottar över sin snö på vår tomt.
Mamma upptäcker att grannen skottar över sin snö och jag ser mamma mima/muttra:
"Nej, nu djävlar..."
Och jag springer till sonens rum för att se om hon går dit.

Ingen mamma kommer.
Grannen fortsätter skotta över sin snö.
Jag går tillbaka till köksfönstret och ser mamma skotta FRENETISKT på vår tomt.
Som en galning.
Jag tänkte:
Oki, nu är hon ASFÖRBANNAD...
Och fnissade för mig själv.

Inget hände, inget sas.
Men en vacker dag kommer bomben Morsan brisera, så sant jag heter Madeleine och bor på Söderväg.
Våran granne ligger RIKTIGT, riktigt, riktigt PYRT till :D
Sticka lugnt.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0