Fåröien...

När jag blev väckt av Klokboken imorse via telefonen, var jag hes som om jag varit på rockkonsert.
Men det hade jag inte varit, jag hade bara varit på FÅRÖ och solat, badat, ätit och letat efter Bergmans hus!
Och skrattat så våldsamt under så många timmar...
Att jag är HES idag.
Ja, det är inte lätt att bli 40, det märker jag det!

Men vi tar det från början...
Jag stod upp som en soldat redo att gå ut i strid klockan 06.45.
Ut och rasta hunden, kaffe, frukost och klockan 08.00 kom Fårö-expressen med Nybyggarna i och hämtade upp mig.
Milou, ja, hon fick stanna hemma vid "mormor".
Kände att det var lugn och ro som skulle gälla under dagen, och om det blev DET kan man ju diskutera.
Men...
Klockan 09 stod vi på Fåröfärjan påväg mot Fåröfyr/Norsta...
Kussen i motljus.



Vi landade vid Fyren ca 09.30 och gick till mitten av första stranden, dvs mellan fyren och Norsta...



Vi var RÄTT ensamma om jag säger så, och väldigt, behagligt tidigt ute.
Slappa alla bilköer eller dålig plats vid parkeringen, vi är helt enkelt vana Fårö-en-dags-resenärer som VET vad som gäller.
Då kan man njuta som fan i full drag!
Jag gjorde ett första avtryck i sanden...



Ja, sen gick dagen i mönstret, sola, bada, prata, läsa, sova, äta, sola, skratta, titta, läsa, bada, äta igen, sola, sola, sola, läsa, bada, prata...
Ja, ni förstår säkert, en dag i SAMFÖRSTÅND och skön själslig vila!
En dag att bära med sig i sitt kalla höst & vinterhjärta framöver.



Himlen var så djävla blå så det var nästan overkligt...






Havet varmt och väldigt badvänligt...







Jobbar på krokodilskinnet...
Och appropå det, ju längre dagen gick, desto pratigare blev vi, och FNISSIGA med urroliga (som vi tyckte) samtalsämnen.
Ja, vi kom tex på att i vår släkt har vi "Brunorexi"!
Dvs att vi ser oss i spegeln och är egentligen JÄTTEBRUNA, men VI SER bara en BLEKFIS som stirrar tillbaka!
Och på den vägen var det.
När vi dör så ska vi spraytanas så vi är bruna och fina i kistan, öppen kista på begravningen då naturligtvis så att alla KAN SE att vi har fin, brun färg ändå in i dödsögonblicket, VITA kläder mycket viktigt också, och förmodligen är vi väl så pergamenterade av allt solande så dom får väl lägga in lite SPACKEL också...
För och jämna ut huden lite.
Vi ska gärna begravas på stranden under en PINNE...



Likt denna kanske och istället för blommor kan kanske en NY BIKINI hängas upp varje gång den förra bikinin börjar se saggig ut!
Ja, då förstår ni kanske att nivån på humor började skruvas upp...
Och blev allt sjukare kan jag säga.
För en stackars man med PUNGBRÅCK spatserade så glatt förbi naken under dagen, och hade han vetat hur mycket GLÄDJE han skulle ge oss under hela dagen och kvällen...
Ja, då hade ham kan blivit lite glad själv att ha glatt tre trallande solare.
Min gud...
Idolen, som mött honom under en promenad (vi såg honom bara bakifrån) började dagen med att säga:
"Det var DEN pongen som hände ner, och sen ett litet RUSSIN ovanpå det!"
Det var så högt och lågt om den där pungen och russinet som skulle kunna användas som fender på en båt tex, till att gubben själv tillslut skulle ha pumpat upp dem med CYKELPUMP och sen skulle spela säckpipa/pungpipa på sin tunga pung.
Fy fan, när vi kom till det stadiet sent, sent, på kvällen DÅ höll Idolen på att köra av vägen och jag och kussen KISSA PÅ oss av skratt.
Det var så sjukt TRÖTT HUMOR så det var inte klokt.
Han fick bli PUNG-KUNGEN och ge oss magont av skratt.

Vi låg på stranden från 09.30 då ca till 18.30.
Nio timmar.



Och efter en rulle digestivekex på eftermiddagen och NOLL KAFFE på en hel dag...
Då blev det kaffe och matjakt!
Fast först drog vi in en snabbis till sonens pappa med familj, och våldgästade dom mitt i middagsmaten!
Sonen hade nämligen skickat ett sms och ville att vi skulle komma förbi.
Jag ringde upp och sa; Vi kommer, Fint; sa han, vi kom dit och dom åt!
Ridå.
Vi sa HEJ, och snabbt HEJ DÅ för att inte störa.

Vi landade vid "Carlssons eller Karlssons" klockan SENT.
Alla bord var bokade för folk skulle väl gå och se "Bo Kaspers" på Gåsemora.
Men ett bord blev ledigt, vi högg det FÖRE andra (förmodligen) väntande personer, fick en jättego servitris...
Det viktiga kaffet före maten och sen:
Farsans hamburgare!
Vi åt som hungriga vargar och blev mätta och nöjda.
Vad göra nu...?
Klockan var väl närmare 21 då, men vi kände oss INTE klara med Fåröien!
Vi åkte förbi Gåsemora och tittade på alla husen, gårdarna, folket och bestämde sen:
Vi ska hitta BERGMANS HUS!!!!

Och mot Dämda och Hammars vi for!
Drog ner en liten stenväg mot havet och hamnade först i ett pyttigt fiskeläger med bara 4 bodar.





Utsikt mot Kyrkviken och Gåsemora...



Men här var inte The ghost of Bergman...
Vi drog vidare och hittade en grind till vänster efter fiskeläget, vi åker in här sa jag och kussen.
Nej, sa Idolen, det är ju en grind, där får vi väl inte åka...?
JO, sa vi, det står ju ingen skylt typ "Privat" eller så, så vi åker.
Vilket ÄVENTYR vi gav oss in på, var vi lagliga eller olagliga?
Vet vet, men vi åkte längs en SMAL stenväg och såg bondgårdar på håll, ny grind, FÅR...



Åkte vid vackert lagd, gotländsk stentun och jag sa:
"Detta är som när man har SEX med en ny kärlek för första gången..."
Ja, dom andra höll VÄL med, spännande, lite förbjudet kanske och djävligt KUL!
Dämba-tur = sex med en ny kärlek, bara så ni vet.
Så kom en stor stenbumling mitt i vägen och vi fick åka upp mot skogen.
Vi kom till ett litet vägskäl...
Vänster elle höger, jag och kussen sa VÄNSTER, nu kändes det bara som om vi var nära.
Och så, in the middle av ingenstans...
EN BLÅ GRIND!!!!
HÄR, skriker jag, backa, här tror jag fan att det är!



Jo minsann, hade jag inte sett den där blå grinden när det var bilder i tidningen när Bergman dött?
Jo, vi var där!
Bergfast som ett urberg var jag, och Idolen kollade om det stod något namn på soptunnan, men nej.
Men vi var där iallafall, och ju längre vi stod vid grinden så "Var vi på rätt plats!"
Vi tog bilder, ringde Norge och berättade nyheten om upptäckten av Bergmans hus och söp i atmosfären...
Tänk, här har Ingemar Bergman bott, levat, verkat och gått!
Megastort.
Vi hoppad in i bilen, mycket nöjda med vår lilla expedition.
Kommer en liten bit bort på grusvägen och där...



En ny skylt, en NY blå grind med vaktskyltar.
Jaha, HÄR VAR DET visst!
Ut ur bilen igen, ny grindbild...



Insupa SAMMA atmosfär och vi insåg att Bergmans fastighet och område var GIGANTISKT!
Den första grinden tillhörde också fastigheten.
Ja, så då stod vi äntligen på rätt plats och det lyste nere i huset.
Vi, tyckte det var rätt maxat och var malliga IGEN.
Kanske Bergmans spöke stod brevid oss och tyckte vi var extremt fåniga...?
Förmodligen!

Sen...
Åkte vi mot färjan, och det var väl här det spårade ur totalt i trötthets-roligheter.
Vi körde pung-skämt i omgångar och blandade även in moster och mamma i andra typer av skämt och talade "Fåröiska", dvs vi la till ett I iallting vi sa.
Det lät som om vi var urinnevånare.
Not.
Men vi var hysteriskt roliga.
När vi nådde visby klockan 23, och mötte sambon på parkeringen här utanför...
Då kunde vi inte ens säga ordet PUNG utan att brista ut i gapskratt.
"Låt mig få tala till punkt..." blev "Låt mig få tala till PUNG" och så vidare.
Vi var typ...
ÖVERTRÖTTA och på en 6-årings nivå.
Men GUD så kul det var.
Jag stöp isäng med fårösand och fårövatten kvar i håret, en dusch...
Göre sig icke besvär.
Jag var DÖD.
Vaknade imorse av att Klokboken ringde, hon ville också åka till fårö och var lite avis på vår tur.
"Vad gör du på fredag", undrade hon.
Ingenting, sa jag.
"Ska vi ta en tur till FÅRÖ om det är vackert väder?", sa hon.
YOU BET, sa jag.
Så på fredag blir det Fåröien IGEN om vädergudarna är med oss.
Nu, stranden och sen KALAS IGEN.
Fy fan vad vi håller på, jag är helt slut!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0