Att få lufta dom vändstekta äggen...

Mottot för dagen blir TTT.
ToftaTarmen, Toppless, Toppen!

Ja, vi åkte först mot Själsö, Brissund idag...
DIMMA.
Jag sa det till morsan redan när vi åkte ut, det är dimma i hamnen och dimma åt det hållet...
Jag tycker vi åker åt andra hållet.
Mamma-Envis, som inte vill lyssna på HUR dimma och berg fungerar sa:
"Vi åker dit och kollar!"
Oki, men det kommer vara dimma, tro mig.
Och dimma det var!
Vi stack till vårat nya ställe "ToftaTarmen" istället och där var det strålande sol och härligt varmt.
Men inga som badade...
Jag var skållhet när vi kom ut så jag skulle hoppa i plurret direkt.

En pappa som satt med sitt lilla barn vid strandkanten när jag gick i sa:
"Du, det är FRISKT i havet idag..."
Jaha, tänkte jag och sa:
Okej, jag kollar...
Gick i och benen domande bort efter några sekunder!
Gött, nope...
Jag insåg att här fick man bada på det GRUNDA vattnet, för när jag försökte gå ut mot det djupa...
Då blev det etter värre.
Jag kände inte mina ben alls!
Och bada var jag tvungen att göra.
Jag, 175 cm över landytan, bara la mig raklång i ca 40 cm djupt vatten, och fort som satan upp igen.
"FRISKT", jo jag tackar ja!
Jag "badade" två gånger, that´s it.
Men det var underbart ändå, för det var gott om plats idag så mamma och jag låg på skilda platser.
Så en hel dag utan prat, med bara havet som ljudkuliss.
En lisa för själen.

Jag låg till och med så bra att jag solade TOPPLESS idag.
Till och med när jag låg på rygg
Ja, jag hade ett så bra litet ställe, att jag sket i bikinitoppen, UNDERBART.
Inte ofta jag gör något sådant nuförtiden, men idag var det läge.
Och på Tofta dessutom, men det var så himla skönt...
Att få lufta dom VÄNDSTEKTA ÄGGEN lite!
Jag och Milou gick en promenad mot StorTofta, det var lika löjligt mycket folk som förra gången.
Jag fattar, och kommer aldrig fatta hur folk kan ligga där frivilligt.

Milou hade det bra på beachen idag igen...



Nosade på som värsta dammsugaren och fick hela snoken full med sand.
Ja, och som matte försökte jag varna henne och säga:
Inte läge att DRA IN sanden i nosen, det blir liksom lite obehagligt...
Hon lyssnade dock inte och råkade dra in en hel inandning på något sätt med sand, det sprutade ut sand i en jättenysning på det.
Jag kunde inte sluta skratta åt den stackars hundkraken, hon drog inte in någe mer sand sen...
Tror hon lärde sig en sand+nosläxa = inte bra 



Sovstund...



Sötnöt med matte i blickfånget...



Bara jag har mitt skinnben så är allt finafisken...

Så kom vi hem, då föll hela dagens uppbyggda lättja och avslappnade attityd som ett korthus.
Både det ena och andra fick mig att sura ihop, bla kvarglömda SOPOR som stått hela dagen i värmen på diskbänken och sen...
Jag hade lämnat hunden ute i trädgården för att låta henne kissa och jag gick upp för att fixa lite.
HÖR hur mamma SER att hunden "fått tag i något" men skiter i att gå och kolla VAD hon tuggar på.
Jag går ut...
KATTSKIT IGEN.
Nä, jag blev tvärarg, först på mamma för att hon åtminstone kunnat gå ut och minimera skadan lite INNAN JAG hann ut.
Så hon inte behövt ÄTA skiten, bara "tagit" i den.
Mamma vägrade ta åt sig och kontrade med:
"Det är ju din hund!"
JO, har väl för fan aldrig påstått annat!!!
Men sjysst att vara så djävla bekväm att du inte kan gå ut och ta bort skiten när du SER vad hon sätter i sig, tills jag hunnit ner!
Jo, gosa går ju ann, men ta bort kattskit går inte, neheej då.
Jag blev så förbannad på kattfan som skiter i trädgården, och mamma som inte kunde göra en liten instats.
Det vara bara att ta upp hunden och göra "den vanliga" kattskits-tvättar-rutinen vi vant oss vid.
Tandborstning och en halv hundtandkrämstub i truten på det.
Nice kattbajs.

Nu, när allt är fixat och klart, ska jag packa min väska för imorgon är det FÅRÖ som gäller!
Har blivit medbjuden av Nybyggarna att spendera en dag med dom på Fåröijen och njuta.
Hundvakt fixad, för det blir för bökigt att ta med henne iår dit vi ska.
Sambon jobbar och sonen är...
På Fårö hos farmor och farfar.
Nu ska jag fixa, sen gå och lägga mig så jag står redo när FÅRÖ-expressen kommer och hämtar upp mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0