Den orolige sonen...

Sonen kom ut i köket med andan i halsen när jag stod och ryddade efter maten, han undrade oroligt:
"Mamma, du har väl inte satt in mina sparpengar på ett konto i Nordea?"
Va, nej, jag har satt in dom på Handelsbanken, hurså?
"Jag såg precis på nyheterna, och då sa dom att dom kunder som hade sina pengar på Nordea förlorade pengar på att ha dom där!"
Okej...
Ja, dina pengar är säkra och finns på handelsbanken!
"Piju, vilken tur."
Mhm, sa jag och gapskrattade inombords.
Min son, den lille kapitalisten.
Rädd om sina besparingar, och stor nog att bli orolig för att hans pengar ska försvinna hos någon oärlig bank.

När jag var 11½ lekte jag fortfarande med Barbies, dockor, läste Stephen King och Kitty, handarbetade med mormor, lekte med mina bästisar, nynnade konstant på "Do you really want to hurt me" med Boy George, skulle gifta mig med Simon Le Bon i Duran Duran, såg på Dallas med hela familjen, och älskade Trolltyg i Tomteskogen.

Jepp, jag hade vid 11½ inte en aning om vad som hände med mina PENGAR, om jag HADE pengar eller vilken bank dom i såfall var placerade i!
Jorden snurrade och världens ekonominyheter gick mig förbi.
Pengar, det behövde jag bara efter skolan för att gå och köpa snask, 10 öre godisbiten i kiosken.
Pengar, det hade jag inte en tanke på, men DET...
Har min son.
Kanske blir så när man har en halvfattig mamma som hela tiden säger:
Det har vi inte råd med, du får spara eller önska dig i julklapp/födelsedagspresent.
Och så sparar han.
Och då ska fan inte pengarna försvinna sen.
Jisses.
Ja, ja, pengarna är förhoppningsvis i tryggt (fast det vet-i-fan????) förvar hos Handelsbanken!

Idag har flitens lampa lyst här som ni kanske förstår.
Ponchon är ju klar, jag har rivit lite jeansremsor till klänningen/toppen jag ska sy, även börjat på ett nytt, hemligt projekt, och promenerat med Milousan i det UNDERBARA vädret idag...



Ja, nu blir det ÄNNU MER Miloubilder, jag kan inte sluta fota min lilla älskling...











Miloulove, JAG tröttnar aldrig iallafall
Det blev fattiga riddare till middag, ja, är man fattig så är man, då blir det fattigmansmat.
Plånboken gapar tom och vi får leva på det som finns hemma tills på torsdag när barnbidraget kommer.
Det kommer bli mycket...
Ägg och köttfärsmat.
NU ska jag starta upp den gräddvita sjalen, se "Lykke", natta sonen, kissa hunden och sen gå och sova.
Imorgon ska jag jobba.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0