Urdeppig...

Jag har precis druckit klart mitt kaffe, jag sov länge idag, jättelänge.
Behövde det efter gårdagens gråtattack, och sen kunde jag inte somna inatt.
Jag bara låg och tänkte på Dr. Martin.
Det är ju inte klokt, men det betyder så mycket för mig faktiskt.
Sitter och ser Malous bokklubb nu och samlar mod inför samtalet jag måste ringa till Hansahälsan igen.
Jag bara måste.
Jag har verkligen panik.
 
Kom upp här och hela hemmet var upp-och-nervänt kändes det som.
Jag fick ägna en hel timme åt att bara röja.
Blev väckt av Chifen som ringde och jag trodde direkt att jag försovit mig, och att jag skulle jobba.
Men det skulle jag ju inte, hon ville bara prata om en sak.
Jag fick lätt panik först, när man liksom inte riktigt har koll på vilken dag det är precis när man vaknar.
Nu var det ju som sagt inte jobbdag.

Ja, och inte mycket får man gjort ju precis i detta nu, Malou har kört igång med sin höstsäsong och jag vill bara sitta framför tv´n och titta.
Passar väl rätt bra idag iofs, mulet ute och jag har NOLL gaist, noll, noll, noll.
Det enda jag vet är att jag måste få bort lite hundhår från golven och ut och promenera med hunden.
Det får bli min plan för dagen.
Måste ringa en bästis också.
Tona håret också kanske.
Oj, plötsligt blev det späckat schema 

Sonen är i skolan, jag har försökt få tag i honom via sms för att kolla hur tummen "mår".
Jag hoppas han hör av sig på lunchen så får jag höra hur läget är.
Jag var inte uppe/vaken när han drog idag till, det skötte sambon idag.
Men jag gissar att tummen är rätt okej, eftersom sonen ens ÄR i skolan.
Fortsättning följer...
 
Ja, det var min deppiga morgon.
Urdeppiga morgon.
Jag ska kolla vidare här nu, sätta fransar på en sjal samtidigt, så återkommer jag senare.
 

 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0