Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Jättevågen av lycka att surfa på blev en tsunami...

God morgon.

 

Vaknar inatt av att jag skriker rakt ut, någon står och hugger mig i benet med en kniv!

Nej...
Riktigt så illa var det inte, men jag hade fått kramp i vänster ben i sömnen och det har förmodligen vävts in i drömmen och jag blir "knivhuggen" i drömmen.

 

Herregud så ont det gjorde, ja, det var inte underligt att jag skrek när jag vaknade för jag har fortfarande ont i benet, eller vadmuskeln.

Den är öm som f-n och det går ända upp i knät.

När jag vaknade tog det ju en halv minut innan jag fattade vad som stod på med benet, sen försökte jag stretcha ut det onda/krampen medans det pågick som man ska göra, UTAN RESULTAT.

 

Jag tror det höll på i ca 15 minuter och sen låg jag bara och pustade ut, och kunde inte somna om förrens närmare 05.30 idag.

När klockan ringde 07 var jag knappt med i matchen och RINGDE in till sonen för jag orkade inte ta mig upp ur sängen, först en halvtimme senare orkade jag släpa mig ur sängen och stappla upp.

 

Jag har sovit 3½ timme inatt och just nu känns det som om min vadmuskel är förkortad med 30 cm.

Jippie.

Nåväl, jag är uppe och dagen har börjat, snart ska jag ut och gå med hunden och värma upp vänstra vaden med lite motion, håll tummarna att det hjälper.

 

Så till igår...

 

Jag hade varit på ett litet "möte" på förmiddagen och under mötet ringer först bästisen och lite senare ringer det igen, volymen är låg så jag låter det bara ringa på.

När jag är klar och är på väg hem lyssnar jag av mobilsvaret och det är företaget jag sökte jobb hos förra onsdagen och skulle gå på intervju hos en brukare i söndags men som blev inställt.

DÅ VAR INTE FÖRETAGET involverat, utan det gick via brukarkontakten direkt, igår ringde alltså företaget/kontoret och lång historia kort:

 

Dom har läst min jobbansökan, tyvärr var ju det jobbet redan tillsatt (jaha, det gick snabbt?) MEN...
Vi har läst ditt CV, du har jättelång erfarenhet, du har bra referenser, vi vill erbjuda dig ett annat jobb som ännu inte är utlyst om du är intresserad!?

 

Eh, skoja´ru, tänker jag, KLART JAG ÄR!!!!

Så svararde jag dock inte, utan var ytterst proffsig och saklig 

Inombords steg hoppet som en jättevåg av lycka som jag började surfa på, shit, rekryterad IGEN, tjohoo.

 

Hon i luren börjar så berätta om jobbet hon vill erbjuda mig, "brukare i 35-års åldern", multihandikappad... osv, osv...

Jag slutade nästan lyssna efter multihandikappad för jag visste redan där:
Brukaren kan allstå inte göra ett smack själv, tung belastning = funkar inte med en assistent med trasig nacke.
Så från lycka till fan-fan-fan på någon minut, jättevågen av lycka att surfa på blev en tsunami.

 

Den trevliga kvinnan i luren fick prata klart och så fick jag som varit så himla "klart jag vill ha jobb om du erbjuder mig" förklara:
Tyvärr, det är en för tung brukare osv, osv, osv.

 

Tänk, det är väl lustigt, dom jobben där det INTE är så tunga brukare som skulle passa mig perfekt med mig nacke, dom kräver alltid körkort.
Dom som har tyngre brukare kräver aldrig körkort för dom åker ändå alltid färdtjänst, men dom brukarna kan inte jag jobba med.

Moment 22.

 

Jag blev så jävla arg och besviken, känner mig uppriktigt sagt KÖRD för här har det radats upp några tillfällen på kort tid ändå om man jämför med andra som blivit arbetslösa och så spricker två fasta jobb på att jag inte har körkort och två på att brukaren är för tung och ett sommarjobb pga av att assistenterna tror att jag ska sjukskriva mig på deras semester.
Jag som inte varit sjukskriven för nacken sen jag gick tillbaka till mitt arbete.
Problemet är ju att jag måste ha rätt arbete, rätt belastning.
Tillåt mig att citera Pippi när hon svär:
Skitoxe!

Här sitter man på lååååååååång arbetslivserfarenhet överlag, låååååååååång erfarenhet inom omsorgen samt sedan assistans, är uppenbarligen väldigt attraktiv inom mitt yrke pga av detta MEN...
Jag kan inte jobba med vem som helst.

 

 

Ja, igår då förbannade jag både kleti och pleti dvs Gud och min nacke.

Varför skulle jag sätta mig i den där förbannade radiobilen, varför?

 

Nåväl igen, det är bara att spotta upp sig samt spotta i sina nävar och ta nya tag.

Detta var väl heller inte meningen att jag skulle ha men...
VAD ÄR DÅ MENINGEN att jag ska få för jobb?

Nu ska jag gå ut och gå med hunden, sen tona håret och SEN kommer Gudis och jag ska hjälpa henne med en klänning som hon ska sy, kan säkert avleda tankarna lite, vi ses senare.