Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Det var ju kul... eller inte...

Pust...

Nu är jag trött.

Jag kan inte annat för det har gått i ett sedan jag steg upp idag.

Farit & flängt och gjort ärenden, förberett middag, gjort äppelmos på sonen begäran, dammsugit, sytt och TÄNK...

 

 

 ... det fanns faktiskt minkgrått velourtyg så det räckte trots allt!
Now we´re talking liksom.

Ja, det låg där så gäckande på strykbrädan och jag tyckte att när jag kollade av mönstret till min nya EGENGJORDA tunika och tyget igår, så räckte det inte.

Men idag, när jag fixade och trixade lite vid tillskärningen och VIPS så fick jag ihop till en hel tunika!
Hurra.

 

Nu har jag i alla fall städat upp efter systugan (velourludd i hela köket typ), jag får fortsätta imorgon för ikväll får vi middagsbesök och jag måste vila en timme känner jag nu.
Det har verkligen gått i en rasande fart och jag har dessutom fått lite nackont.

 

Det som var VÄLDIGT TRÅKIGT igår var att dom ringde från Databyrån...

 

... min dator är bortom all räddning!

 

Det går åtminstone att ta hem den och plocka ut alla bilder men sen är det finito.

Fläkten har gått och en dator utan fläkt = överhettning = död.
Så ja...
Det var ju kul.

Eller inte.
Jag väljer "inte".

 

Någon ny dator är inte aktuell, det finns det inte pengar till nu när man är arbetslös.
Inte ett korvöre.

Vore KUL med ett jobb känner jag lite spontant.

Nåväl, jag kidnappar sambons vid behov, vore skönt att få ha sin egen lilla harv men så blir nu inte fallet.
Huvudsaken jag får ut bilderna och en annan viktig sak jag har på datorn.

SKIT.

 

Dags och villa innan middagsmaten, vi ses senare.