I´m not perfect, men 60+ damen är...

God morgon!

Sitter i soffan och funderar:
Promenad eller inte promenad?
Men alltså idag, i det här regnet och blåsten tror jag nog att jag och Milousan stannar inne, i alla fall tills eftermiddagen och så går vi då OM det blir bättre.
Känns lite för mycket höst ute idag.
 
Igår blev det först en långpromenad, sen kom en av mina vänner förbi på en fika, på det snodde jag ihop en hallonsmulpaj till kvällen, sydde...
 
 
... två små mössor.
 
Efter det gick jag över till "Grannbästisen" och blev bjuden på middag.
Hon lagade VÄRLDENS GODASTE fiskgruta.
Jäklar i min lilla låda, jag brukar självgott tycka att min är supergod men...
Den här slog min med råge.

Kvällen var laidback och skön, bara mat, prat, min hallaonpaj, "Så mycket bättre" och vid 23-tiden gick jag hem.
Skönt att gå bort och bara ha några meter hem typ.
Trevlig kväll med jääääääkligt god fiskgryta.
 
När jag kom hem skrev jag lite mail, raderade bort mig från "vissa saker", eller snarare tog bort lite bilder som jag inte tänkte bjuda på...så att säga.
Såg på "Downton Abbey" och halva "Veckans brott" innan jag slocknade.

Så till min böl-attack...
(äntligen)
 
Jag skulle in på Atterdags och handla, utanför sitter ju numera två kvinnor, ganska unga, och tigger.
Och varje gång jag ser dom där försöker jag ge båda några kronor när jag passerar dom.
Ibland blir det tre kronor och ibland en tia var som sist.
 
Och när jag är inne i affären tänker jag att "kanske jag borde köpa något ätbart till dom"?
En chokladkaka, varsin kanske, något nytttigare, har jag råd med det?
Jag bestämde dock för att dom faktiskt fått en tia var denna gången, så... nej, inget mer.
 
När jag sen kommer ut och stller min kasse i barnsadeln på cykeln så kommer en kvinna i 60+ åldern med en stor kasse.
Hon går fram och börjar packa ur filtar, varma sockor, vantar och en massa annat till kvinnorna.
Jag bara står som förstenad och tittar på scenen och tänker:
Oj... va snällt.

Sen...
Började jag storböla.
På riktigt, det var som att trycka på en knapp, det bara knöt sig i magen och jag kunde inte hejda tårarna.
 
Vilken godhet, kvinnorna blev så glada och rörda, 60+damen strök dom över kinderna och kramade om dom och jag står 4 meter bort och ser på.
Och bölar.

När jag tillslut skall gå iväg så går jag och 60+damen åt samma håll, jag gick fram till henne och sa att det var det finaste jag sett på år och dar.
"Du förtjänar verkligen en miljon stjärnor i himlen för det där"-
Hon sa:
Jamen du, man ser dom sitta där dag ut och dag in och själv har man ju så mycket, klart man måste dela med sig om man kan.
Jag hade köpte lite åt dom att värma sig med.

Så fint.

Ja hörrni, det finns människor och så finns det MÄNNISKOR, och vissa MÄNNISKOR ska gå först i kön in i paradiset tycker jag.
Och on that note, en liten bild som jag knäppte i Frälsis fönster igår på väg hem från hundpromenaden när jag genade igenom stan...
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0