Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

I upplösningstillstånd...

Go´kväll!

 

Här har det varit späckade dagar och jag har verkligen haft cape-haveri gång, på gång, på gång, på gång.
Ja, börjar ett plagg haka upp sig då bara fortsätter det och det blir pannkaka.
Här har det blivit pannkaka på en sådan enkel sak som en cape, helt jävla otroligt.

 

Gången blev att den första blev för stor och så hade jag fel vliseline in kragen, jag hade för tjockt och stelt.
Sedan gjorde jag en till...
Och då blev den FÖR LITEN och fodret blev helt åt helvete.

Då sprättade jag isär båda capearna och och tog skalet från cape nr. 1 och krage från cape nr. 2 och satte fast på ettan, då var kragen för stor, då fick jag srätta loss en bit och sy in/förminska kragen lite.
Sedan sydde jag ett nytt foder (foder nr 3) och när detär klart och jag ska pressa så spottar strykjärnet ut brunt kalkvatten på hela det nysydda fodret.

Då skrek jag.
Då skrek jag dom fulaste orden man bara kan tänka sig.

Det var bara att sy ytterligare ett, alltså jag var i upplösningstillstånd, här kan man sy det både det ena och andra och så inträffar detta.
En enkel jävla cape.
Det äter upp mig inombords bokstavligen.

Nu har jag fått ihop allt för tredje gången, pressat halva och ska pressa resten imorgon och om inte detta blir bra åker den i sopen och jag får väl börja om... skam den som ger sig... OM det nu blir så.
Gaaaaaaaaaaah.

 

Så såg jag på schemat, vecka 15 börjar min examensarbetesperiod och hade ett samtal med min handledare igår, v. 15 - v.  21 och jag kommer köra igång direkt med eller utan Kina-tyg.
Jag har hittat ett vackert kungsblått enfärgat sidentyg som får duga som ersättningstyg ifall att det andra inte kommer fram i tid.
Kanske jag syr två och väljer en sen.

Nu ska jag snart sova, jag är helt död av cape och ateljéjobb och livet i allmänhet.