Lugn dag & Boet fullt igen.
Idag har jag haft en lung dag.
Det behövdes.
Lite pyssel som bak, virkning och garnjakt på nätet har jag ägnat mig åt innan jag hämtade sonen.
Jag höll faktiskt på att få DÅNDIMPEN här när jag skulle försöka få tag i ett speciellt garn och en färgkarta.
Men det var Lögn-i-helv...
Inte ens på garntillverkarens hemsida kunde jag få tag i en färgkarta.
Tillslut gav jag upp, då hade jag suttit ca 1½ tim och letat.
Jag kände mig helt BESATT tillslut när jag satt där med 100 000 sidor KVAR att gå in på.
Jag var helt slut och hade ont i ögonen.
Så hämtade jag sonen och idag blev han GLAD när jag kom :)
Det väntade :
"Neeeeej, kommer du redan ", infann sig inte.
Utan :
Jaha, då sticker vi hem då...
Skönt.
På väg hem så gick vi in på Sahara, en second hand butik.
Vi hittade massor av fina kläder.
Så går vi vidare och sonen säger ( klockan var 16.30 och det var becksvart ) :
" Nu när vi ändå är vid kyrkogården kan vi väl gå in till Morfars grav... "
Mamma-Spökrädd säger då :
Eeeeh, morfars grav...
Nä, det kan vi väl ta någon dag när det är ljust...
Son : Neeeej, jag vill gå in nu och kolla så att allt är OK och säga HEJ...
Mamma-Spökrädd :
Neeej, jag tycker vi går på dagen.
Jag vill inte gå in på kyrkogården, det är så mörkt.
Det finns ju inga lampor...
Son :
Jamen det gör ju inget, jag vet vart graven finns.
Jag hittar i mörkret.
Kom igen nu, snälla.
Mamma-Spökrädd :
Nej, jag vill helst INTE gå in på kyrkogården när det är mörkt, faktiskt.
Son :
VARFÖR DÅ????
Är du RÄDD eller?
M-S :
Njaeee, inte direkt, eller jo, eller lite.
Jag tycker det är lite obehagligt att gå på kyrkogården när det är mörkt.
Faktiskt...
Son :
Det är LUGNT mamma, jag är ju med...
DÅ BEHÖVER DU INTE VARA RÄDD..
Jag är inte RÄDD...
Hur pinsam får man vara.
Jag känner mig lika TRANSPERANT som en glasruta ibland.
Han är inte rädd, men det är jag.
PINSAMT, var ordet...
För övrigt har jag fuskat lite ikväll...
Jag har ätit FÄRDIG-KÖTTBULLAR.
Inte bra för vare sig HUD eller inälvor;) men jag blev så sugen.
Så smakade dom faktiskt OK och jag måste verkligen passa på dom dagarna min BESKA i munnen inte är så stark.
Idag hade jag samtal med en vän och frågade vad hon tyckte att jag skulle göra ang ny medicinering till huden.
Hon tyckte jag skulle köra en kur med det där Roakutan, om nu läkaren tycker det.
Jag ska försöka leta lite på nätet imorgon och se vad jag hittar för information.
Ikväll ska jag lägga mig supertidigt!
Jag måste få tillbaka mina vanliga kvällsvanor.
Dom har fallerat totalt sen min sjukskrivning.
Vardagar, i säng vid 22, så jag fixar följande dag!
Detta håller inte längre, särskilt inte när jag alltid vaknar av mig själv vid 07.
Jag är GAMMAL nu och kroppen pallar inte lite sömn, så är det bara ;)
Nu ska jag gå och natta/mysa med sonen.
Roligare än så här blev det inte idag.
Sticka lugnt.
Det behövdes.
Lite pyssel som bak, virkning och garnjakt på nätet har jag ägnat mig åt innan jag hämtade sonen.
Jag höll faktiskt på att få DÅNDIMPEN här när jag skulle försöka få tag i ett speciellt garn och en färgkarta.
Men det var Lögn-i-helv...
Inte ens på garntillverkarens hemsida kunde jag få tag i en färgkarta.
Tillslut gav jag upp, då hade jag suttit ca 1½ tim och letat.
Jag kände mig helt BESATT tillslut när jag satt där med 100 000 sidor KVAR att gå in på.
Jag var helt slut och hade ont i ögonen.
Så hämtade jag sonen och idag blev han GLAD när jag kom :)
Det väntade :
"Neeeeej, kommer du redan ", infann sig inte.
Utan :
Jaha, då sticker vi hem då...
Skönt.
På väg hem så gick vi in på Sahara, en second hand butik.
Vi hittade massor av fina kläder.
Så går vi vidare och sonen säger ( klockan var 16.30 och det var becksvart ) :
" Nu när vi ändå är vid kyrkogården kan vi väl gå in till Morfars grav... "
Mamma-Spökrädd säger då :
Eeeeh, morfars grav...
Nä, det kan vi väl ta någon dag när det är ljust...
Son : Neeeej, jag vill gå in nu och kolla så att allt är OK och säga HEJ...
Mamma-Spökrädd :
Neeej, jag tycker vi går på dagen.
Jag vill inte gå in på kyrkogården, det är så mörkt.
Det finns ju inga lampor...
Son :
Jamen det gör ju inget, jag vet vart graven finns.
Jag hittar i mörkret.
Kom igen nu, snälla.
Mamma-Spökrädd :
Nej, jag vill helst INTE gå in på kyrkogården när det är mörkt, faktiskt.
Son :
VARFÖR DÅ????
Är du RÄDD eller?
M-S :
Njaeee, inte direkt, eller jo, eller lite.
Jag tycker det är lite obehagligt att gå på kyrkogården när det är mörkt.
Faktiskt...
Son :
Det är LUGNT mamma, jag är ju med...
DÅ BEHÖVER DU INTE VARA RÄDD..
Jag är inte RÄDD...
Hur pinsam får man vara.
Jag känner mig lika TRANSPERANT som en glasruta ibland.
Han är inte rädd, men det är jag.
PINSAMT, var ordet...
För övrigt har jag fuskat lite ikväll...
Jag har ätit FÄRDIG-KÖTTBULLAR.
Inte bra för vare sig HUD eller inälvor;) men jag blev så sugen.
Så smakade dom faktiskt OK och jag måste verkligen passa på dom dagarna min BESKA i munnen inte är så stark.
Idag hade jag samtal med en vän och frågade vad hon tyckte att jag skulle göra ang ny medicinering till huden.
Hon tyckte jag skulle köra en kur med det där Roakutan, om nu läkaren tycker det.
Jag ska försöka leta lite på nätet imorgon och se vad jag hittar för information.
Ikväll ska jag lägga mig supertidigt!
Jag måste få tillbaka mina vanliga kvällsvanor.
Dom har fallerat totalt sen min sjukskrivning.
Vardagar, i säng vid 22, så jag fixar följande dag!
Detta håller inte längre, särskilt inte när jag alltid vaknar av mig själv vid 07.
Jag är GAMMAL nu och kroppen pallar inte lite sömn, så är det bara ;)
Nu ska jag gå och natta/mysa med sonen.
Roligare än så här blev det inte idag.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
