Rosa bolero...
Så var den klar...
... den rosa boleron...
Jepp, och nu ska jag göra något annat!
Tjing.
... den rosa boleron...
Jepp, och nu ska jag göra något annat!
Tjing.
Bolero klar...
När jag la mig igår var jag tvungen att ta till spikmattan.
Jag hade så ont.
Idag har jag också ont och är skitdeppig.
Känner mig så himla blåst.
Kan inte sluta tänka på dom där 2000 kr.
Och hade jag vetat att jag skulle bli av med 2000 kr för 1½ vecka sedan...
Då hade jag inte beställt den här söta "Pepparkakshusen" av min bästis som säljer "Partylite".
I morse stod det ett paket på trappen...
Hon fick ett erbjudande som säljare av Partylite, att köpa ett sånt här för 275 kr, annars tror jag att dom kostar 499.
SÅKLART hörde hon av sig till mig och vår andra bästis, för vi har båda varit intresserade av ett sådant här ljushus, men priset har stoppat oss.
Nu fick vi ett supererbjudande för 1½ vecka sedan, och slog båda till.
SÅ BRA...
Att det blev just den här månaden när jag blev 2000 kr fattigare!
Men det blev fint i fönstret ut mot gatan vid vår ingång...
Stod här när jag skulle äta frukost och fick ont i magen.
Jaha, och snart är det mat, hö och halm som ska köpas, klippa klorna på kaninen.
Det är ju som bekant inte billigt heller.
Djävla skit, säger jag bara.
Känns som om jag kommer ha ONT I NACKEN ända tills nästa lön.
Jag gjorde klar den gräddvita boleron/västen igår.
Tyckte den blev DELVIS söt, jag gillar den ju inte pga av den där ryggen med "stolpar"...
Jag tycker fortfarande att det ser ut som en gammal disktrasa av "modell" som mormor hade på 70-talet.
Funderar på, sen när jag har lust, om jag ska försöka med restgarner och göra en till, fast försöka göra samma rygg/kant som är söt nertill, och göra den upptill också.
För om jag kan få till samma mått, då borde det ju funka...?
Söt nertill, ful upptill...
Idag har jag inte en aning om vad jag ska göra.
Jag har faktiskt inte lust med ett skit.
Vet inte ens om jag kan gå en hundpromenad, för det kommer trigga igång nacken om Milou drar i kopplet.
Vilket hon alltid gör i början.
Får se om mamma kanske har lust att gå en promenad med henne.
Eller så gör jag det senare.
Har inte lust att handarbeta eller sy heller, har ingen inspiration alls.
Solen skiner.
Jag ska betala "Pepparkakshusen" och blunda när jag ser saldot på mitt konto.
Återkommer.
Jag hade så ont.
Idag har jag också ont och är skitdeppig.
Känner mig så himla blåst.
Kan inte sluta tänka på dom där 2000 kr.
Och hade jag vetat att jag skulle bli av med 2000 kr för 1½ vecka sedan...
Då hade jag inte beställt den här söta "Pepparkakshusen" av min bästis som säljer "Partylite".
I morse stod det ett paket på trappen...
Hon fick ett erbjudande som säljare av Partylite, att köpa ett sånt här för 275 kr, annars tror jag att dom kostar 499.
SÅKLART hörde hon av sig till mig och vår andra bästis, för vi har båda varit intresserade av ett sådant här ljushus, men priset har stoppat oss.
Nu fick vi ett supererbjudande för 1½ vecka sedan, och slog båda till.
SÅ BRA...
Att det blev just den här månaden när jag blev 2000 kr fattigare!
Men det blev fint i fönstret ut mot gatan vid vår ingång...
Stod här när jag skulle äta frukost och fick ont i magen.
Jaha, och snart är det mat, hö och halm som ska köpas, klippa klorna på kaninen.
Det är ju som bekant inte billigt heller.
Djävla skit, säger jag bara.
Känns som om jag kommer ha ONT I NACKEN ända tills nästa lön.
Jag gjorde klar den gräddvita boleron/västen igår.
Tyckte den blev DELVIS söt, jag gillar den ju inte pga av den där ryggen med "stolpar"...
Jag tycker fortfarande att det ser ut som en gammal disktrasa av "modell" som mormor hade på 70-talet.
Funderar på, sen när jag har lust, om jag ska försöka med restgarner och göra en till, fast försöka göra samma rygg/kant som är söt nertill, och göra den upptill också.
För om jag kan få till samma mått, då borde det ju funka...?
Söt nertill, ful upptill...
Idag har jag inte en aning om vad jag ska göra.
Jag har faktiskt inte lust med ett skit.
Vet inte ens om jag kan gå en hundpromenad, för det kommer trigga igång nacken om Milou drar i kopplet.
Vilket hon alltid gör i början.
Får se om mamma kanske har lust att gå en promenad med henne.
Eller så gör jag det senare.
Har inte lust att handarbeta eller sy heller, har ingen inspiration alls.
Solen skiner.
Jag ska betala "Pepparkakshusen" och blunda när jag ser saldot på mitt konto.
Återkommer.
Virkningens fröjder...
Så var jag tillbaka hemma igen då.
Jag vågar knappt tänka på att det är dygn imorgon igen.
Min sömn har verkligen farit käpprätt åt helvete!
Det lustiga är att kroppen igår, anpassade sig till "att vara vaken".
Jag var pigg och jobbvillig, med hjälp av en hel del kaffe (intravenöst;) då också förstås.
Men så kommer kvällen...
Och då var jag trött, men sen slog det liksom över runt 20-tiden, och kroppen ställde in sig på JÄTTEPIGG.
Jag låg och såg på tv till 24-tiden, trots att jag då varit vaken i 40 timmar i sträck.
SJUKT MYSKO.
Men när jag sen släckte lampan slocknade jag direkt, ingen bok, bara slöt ögonen och SNARK.
Idag är jag mycket tröttare än igår.
Jag ska verkligen ta det lugnt, vila mig tills imorgon.
Jag har testbörjat på ett par benvärmare...
Kände att jag behöver benvärmare när jag är ute och går med Milou.
Men...
Jag gillade detta grundmönstret, coolt med tre färger, fast det var MER killmönster än tjejmönster tycker jag.
Såg framför mig kill/manshalsdukar istället för benvärmare.
Kanske mössmönster också...?
Ja, jag ska göra klart denna benvärmaren TROR jag, den är bara halvfärdig, så får jag se om jag gör en till.
Har en djäkla värk i nacken sen i måndags, ändå har jag svårt att låta bli att pyssla.
Men jag måste nog ta det lugnt några dagar nu.
Försöka.
Ja, jag var INTE nöjd med mönstret till MIG iallafall, men ANNARS var det fint.
Och så måste jag faktiskt handarbets-reflektera lite...
Jag är så himla glad att jag blivit en fena på "rundvirkning".
Dvs virka runt, få det snyggt, utan att behöva sy ihop det man gör.
Förr var jag urkass på sådant, men jag har lärt mig räkna om i mönster för att få det snyggt utan en ful skarv.
OFTAST är ju stick-o-virkmönster såna att det ska sys ihop efteråt, och jag gillar egenligen inte skarvarna som blir vid ihopsytt.
Men jag har faktiskt blivit bättre och bättre på detta, jag har verkligen ÖVAT mig.
Jag har blivit lika bra på att ta ett grundmönster som detta ovan, och rundvirka det, få det snyggt, fast det egentligen inte är ett mönster som "ska" rundvirkas.
Är lite pilligt dom från början, räkning är ju inte min starka sida i vanliga fall...
Men i virkning (och stickning) går det ju som en dans.
Ja, den som lever, lär...
Helt själv dessutom
Och så har jag glömt att berätta:
Sonen har börjat virka på syslöjden, arigumifigurer!
( Obs, han har inte gjort denna, ville bara visa VAD arigumi för er som inte vet vad det är...)
Och det roliga är, att jag erbjudit honom här hemma att lära honom hur man virkar, och GÖRA sådana här arigumisar här hemma.
Han har inte velat, "Skittrist" enligt honom.
Men nu har han då "upptäckt" virkningens fröjder, och jag väntar SPÄNT på resultatet.
Ska bli skitkul och se vad han gjort, vet att det blir något monster av något slag.
Jag kommer stolt lägga upp resultatet här naturligtvis!
Sådan mor, sådan son
Jag väntar nu på torktumlarkillen, han skulle varit här för 50 minuter sedan.
Jag måste ringa och kolla vart han blev av, jag ska snart gå och klippa mig.
Återkommer.
Jag vågar knappt tänka på att det är dygn imorgon igen.
Min sömn har verkligen farit käpprätt åt helvete!
Det lustiga är att kroppen igår, anpassade sig till "att vara vaken".
Jag var pigg och jobbvillig, med hjälp av en hel del kaffe (intravenöst;) då också förstås.
Men så kommer kvällen...
Och då var jag trött, men sen slog det liksom över runt 20-tiden, och kroppen ställde in sig på JÄTTEPIGG.
Jag låg och såg på tv till 24-tiden, trots att jag då varit vaken i 40 timmar i sträck.
SJUKT MYSKO.
Men när jag sen släckte lampan slocknade jag direkt, ingen bok, bara slöt ögonen och SNARK.
Idag är jag mycket tröttare än igår.
Jag ska verkligen ta det lugnt, vila mig tills imorgon.
Jag har testbörjat på ett par benvärmare...
Kände att jag behöver benvärmare när jag är ute och går med Milou.
Men...
Jag gillade detta grundmönstret, coolt med tre färger, fast det var MER killmönster än tjejmönster tycker jag.
Såg framför mig kill/manshalsdukar istället för benvärmare.
Kanske mössmönster också...?
Ja, jag ska göra klart denna benvärmaren TROR jag, den är bara halvfärdig, så får jag se om jag gör en till.
Har en djäkla värk i nacken sen i måndags, ändå har jag svårt att låta bli att pyssla.
Men jag måste nog ta det lugnt några dagar nu.
Försöka.
Ja, jag var INTE nöjd med mönstret till MIG iallafall, men ANNARS var det fint.
Och så måste jag faktiskt handarbets-reflektera lite...
Jag är så himla glad att jag blivit en fena på "rundvirkning".
Dvs virka runt, få det snyggt, utan att behöva sy ihop det man gör.
Förr var jag urkass på sådant, men jag har lärt mig räkna om i mönster för att få det snyggt utan en ful skarv.
OFTAST är ju stick-o-virkmönster såna att det ska sys ihop efteråt, och jag gillar egenligen inte skarvarna som blir vid ihopsytt.
Men jag har faktiskt blivit bättre och bättre på detta, jag har verkligen ÖVAT mig.
Jag har blivit lika bra på att ta ett grundmönster som detta ovan, och rundvirka det, få det snyggt, fast det egentligen inte är ett mönster som "ska" rundvirkas.
Är lite pilligt dom från början, räkning är ju inte min starka sida i vanliga fall...
Men i virkning (och stickning) går det ju som en dans.
Ja, den som lever, lär...
Helt själv dessutom
Och så har jag glömt att berätta:
Sonen har börjat virka på syslöjden, arigumifigurer!
( Obs, han har inte gjort denna, ville bara visa VAD arigumi för er som inte vet vad det är...)
Och det roliga är, att jag erbjudit honom här hemma att lära honom hur man virkar, och GÖRA sådana här arigumisar här hemma.
Han har inte velat, "Skittrist" enligt honom.
Men nu har han då "upptäckt" virkningens fröjder, och jag väntar SPÄNT på resultatet.
Ska bli skitkul och se vad han gjort, vet att det blir något monster av något slag.
Jag kommer stolt lägga upp resultatet här naturligtvis!
Sådan mor, sådan son
Jag väntar nu på torktumlarkillen, han skulle varit här för 50 minuter sedan.
Jag måste ringa och kolla vart han blev av, jag ska snart gå och klippa mig.
Återkommer.
Lampan upphängd...
Någon av mina gamla eller unga släktingar, mina gamla bästisar också förmodligen, som känner igen sig?
Känns aningens BEKANT va...?
Alltså när jag var liten, hade min mormor ungefär en sån här lamptyp i just detta serveringsrummet.
Fast mormor hade sytt beiget tyg runt sin lampa istället.
Och när jag flyttade in och tog över lägenheten, hängde den lampan kvar.
Den hängde även kvar när hennes barn delat upp hemmet.
Jag tog då den lampan och slängde åt TJOTAHEJTI.
Vem ville ha en sån där omodern och ful lampa, ja inte jag iallafall.
Så har tiden gått.
Helt plötsligt blir den däringa lamptypen MODERN igen.
Virkade lampor blir poppis.
Vad vill Madde då ha?
Jo, virkade lampor av samma typ som mormor hade.
Såklart.
Denna stommen hittade jag ju på Tjautets loppis när jag och Nybyggarkussen var där för några veckor sedan.
När jag nu satt här förut och skrev på bloggen, och funderade på VAR lampan skulle hänga, så blev det bara helt självklart.
Hallen var inte aktuell alls, den måste hänga i det sk serveringsrummet.
Det finns inget annat ställe att hänga den på, den hör hemma DÄR!
Jag tror mormor ler i sin himmel när hon ser vad som hängts upp, till HENNES ÄRA, i hennes anda.
Jag är SKITNÖJD!
Och när jag är trött på det där virkade höljet, virkar jag bara ett nytt, eller syr i tyg.
Mycket praktiskt.
Fast nu ska jag njuta av detta virkade höljet ett tag, det är till och med så att jag kommer förmodligen ha lampan lysandes så fort det blir mörkt.
Den är så hemtrevlig, och så satte jag inte i en så stark lampa så den är behaglig att ha lysandes hela tiden.
ME LOVE!
Känns aningens BEKANT va...?
Alltså när jag var liten, hade min mormor ungefär en sån här lamptyp i just detta serveringsrummet.
Fast mormor hade sytt beiget tyg runt sin lampa istället.
Och när jag flyttade in och tog över lägenheten, hängde den lampan kvar.
Den hängde även kvar när hennes barn delat upp hemmet.
Jag tog då den lampan och slängde åt TJOTAHEJTI.
Vem ville ha en sån där omodern och ful lampa, ja inte jag iallafall.
Så har tiden gått.
Helt plötsligt blir den däringa lamptypen MODERN igen.
Virkade lampor blir poppis.
Vad vill Madde då ha?
Jo, virkade lampor av samma typ som mormor hade.
Såklart.
Denna stommen hittade jag ju på Tjautets loppis när jag och Nybyggarkussen var där för några veckor sedan.
När jag nu satt här förut och skrev på bloggen, och funderade på VAR lampan skulle hänga, så blev det bara helt självklart.
Hallen var inte aktuell alls, den måste hänga i det sk serveringsrummet.
Det finns inget annat ställe att hänga den på, den hör hemma DÄR!
Jag tror mormor ler i sin himmel när hon ser vad som hängts upp, till HENNES ÄRA, i hennes anda.
Jag är SKITNÖJD!
Och när jag är trött på det där virkade höljet, virkar jag bara ett nytt, eller syr i tyg.
Mycket praktiskt.
Fast nu ska jag njuta av detta virkade höljet ett tag, det är till och med så att jag kommer förmodligen ha lampan lysandes så fort det blir mörkt.
Den är så hemtrevlig, och så satte jag inte i en så stark lampa så den är behaglig att ha lysandes hela tiden.
ME LOVE!
Nålade upp tyg och spånade fram resultat...
Fönsterputsning gick visst FETT BORT idag.
Molnigt och dimma.
Oprefekt "putsa fönster-väder" minsann!
Skit-o-pannkaka.
Men jag behövde inte sörja särskilt länge, det ska putsas fönster imorgon istället.
DÅ...
Ska det bli sol nämligen.
Vi har löst det så att sambon tar ledigt från jobbet imorgon, och jobbar igen det NÄSTA LÖRDAG istället.
Så slutet gott, allt gott.
Jag är nöjd och vi kunde enas om en sjysst beslut.
Bra också att det sambon kunde vara flexibel med jobbet just denna veckan.
Fast det är lite öken att man inte kan fixa sådant här själv längre, får då kan man ta det när det väl ÄR fint väder och man är ledig.
Men som sagt, vi löste det bra ändå.
Jag har blivit klar med båda min bårder till klänningen, ja, för nu är beslut tagna:
Det blir en strandklänning, det blir a-form, jag nålade faktiskt upp tyg och virkad bård lite löst idag för att spåna fram resultat...
Never mind skrynkligt och ostruket tyg...
KAN BLI rätt bra tror jag faktiskt.
Känner mig rätt nöjd.
Nu är det först så att jag ska sy ihop själva tyget, sen sy på bården upptill och sen virkar jag en spets nertill så jag kan mäta och se hur lång jag ska göra spetsen.
Sen ska jag göra axelband i samma garn som bården uppe och spetsen nere.
Denna kommer jag nog bära MER med stolthet än något annat tror jag.
För tänk...
Först har jag färgat och batikat tyget, virkat spetsar, bårder och axelband, sist men inte minst sytt kläningen.
Alla som känner mig kan ju se att detta ju ÄR en typisk Madde-klänning, eller hur...?
Det är nog inga problem om världen går under, för min del...
Jag kommer hålla mig varm ändå, jag kan sy mina egna kläder
.
Virka mina värmade sjalar och sticka mina sköna tröjor om det kniper, väva tyg.
Jag kan ju till och med spinna med slända på "gammeldags" sätt.
Jag kommer aldrig behöva frysa ...
Eller har fula kläder, ifall ATT liksom
Nu ska jag ut och gå med lilla älsklingen som somnat här brevid mig i soffan.
Ut i dimman.
Jihaaaa.
Molnigt och dimma.
Oprefekt "putsa fönster-väder" minsann!
Skit-o-pannkaka.
Men jag behövde inte sörja särskilt länge, det ska putsas fönster imorgon istället.
DÅ...
Ska det bli sol nämligen.
Vi har löst det så att sambon tar ledigt från jobbet imorgon, och jobbar igen det NÄSTA LÖRDAG istället.
Så slutet gott, allt gott.
Jag är nöjd och vi kunde enas om en sjysst beslut.
Bra också att det sambon kunde vara flexibel med jobbet just denna veckan.
Fast det är lite öken att man inte kan fixa sådant här själv längre, får då kan man ta det när det väl ÄR fint väder och man är ledig.
Men som sagt, vi löste det bra ändå.
Jag har blivit klar med båda min bårder till klänningen, ja, för nu är beslut tagna:
Det blir en strandklänning, det blir a-form, jag nålade faktiskt upp tyg och virkad bård lite löst idag för att spåna fram resultat...
Never mind skrynkligt och ostruket tyg...
KAN BLI rätt bra tror jag faktiskt.
Känner mig rätt nöjd.
Nu är det först så att jag ska sy ihop själva tyget, sen sy på bården upptill och sen virkar jag en spets nertill så jag kan mäta och se hur lång jag ska göra spetsen.
Sen ska jag göra axelband i samma garn som bården uppe och spetsen nere.
Denna kommer jag nog bära MER med stolthet än något annat tror jag.
För tänk...
Först har jag färgat och batikat tyget, virkat spetsar, bårder och axelband, sist men inte minst sytt kläningen.
Alla som känner mig kan ju se att detta ju ÄR en typisk Madde-klänning, eller hur...?
Det är nog inga problem om världen går under, för min del...
Jag kommer hålla mig varm ändå, jag kan sy mina egna kläder
.Virka mina värmade sjalar och sticka mina sköna tröjor om det kniper, väva tyg.
Jag kan ju till och med spinna med slända på "gammeldags" sätt.
Jag kommer aldrig behöva frysa ...
Eller har fula kläder, ifall ATT liksom
Nu ska jag ut och gå med lilla älsklingen som somnat här brevid mig i soffan.
Ut i dimman.
Jihaaaa.
Bården...
Första bården till klänningen/tunikan klar...
Den blir bra, jag är nöjd.
Nu börjar jag på baksidans bård, eller är det kanske framsidans...?
Den som är klar kanske var baksidan...?
Ja, vem vet, bara slutresultatet får visa.
Hinner förmodligen börja på spetsen runt också.
Flitens lampa lyser som vanligt
Den blir bra, jag är nöjd.
Nu börjar jag på baksidans bård, eller är det kanske framsidans...?
Den som är klar kanske var baksidan...?
Ja, vem vet, bara slutresultatet får visa.
Hinner förmodligen börja på spetsen runt också.
Flitens lampa lyser som vanligt
Sprang runt som en yr höna...
Vaknade idag av att jag hörde en svag knackning i fjärran...
Knack igen.
En ytterdörrsklocka som ringde.
Jag flög upp som skjuten ur en kanon från sängen, jag hade försovit mig och Chifen!
Stapplade ut i hallen i sovtröja och trosor, släppte in min arbetskompis "Lilla N" och sa:
"Jag har försovit mig, vi har försovit oss!"
Ja, jag var helt mosig, helt förvirrad, och sprang runt som en YR HÖNA för att försöka samla ihop mina prylar och mig själv.
Morgonpink, borsta tänderna snabbt, på med kläder, KLAR.
För stunden iallafall.
Detta har dock aldrig hänt, försovit sig på jobbet.
Fast HELLRE PÅ jobbet, än när man ska TILL jobbet.
Här var det bara JAG som blev lidande, inte någon annan.
Men herregud, jag har fortfarande inte samlat ihop min skalle.
Vilken start på morgonen.
Hjärnmos.
Försöker komma ikapp med kaffe och en limpmacka nu.
Jag har blivit klar med taklampan...
Den kommer inte till sin rätt förrens jag hängt upp den, just nu ser den lite "platt ut" tycker jag, fortsättning följer...
Nu ska jag läsa tidningen och fika klart.
Har lovat mig själv att jag ska vara klar vid 11 så jag kan börja dammsuga.
Försöka lämna den här röriga starten på dagen bakom mig.
Återkommer.
Knack igen.
En ytterdörrsklocka som ringde.
Jag flög upp som skjuten ur en kanon från sängen, jag hade försovit mig och Chifen!
Stapplade ut i hallen i sovtröja och trosor, släppte in min arbetskompis "Lilla N" och sa:
"Jag har försovit mig, vi har försovit oss!"
Ja, jag var helt mosig, helt förvirrad, och sprang runt som en YR HÖNA för att försöka samla ihop mina prylar och mig själv.
Morgonpink, borsta tänderna snabbt, på med kläder, KLAR.
För stunden iallafall.
Detta har dock aldrig hänt, försovit sig på jobbet.
Fast HELLRE PÅ jobbet, än när man ska TILL jobbet.
Här var det bara JAG som blev lidande, inte någon annan.
Men herregud, jag har fortfarande inte samlat ihop min skalle.
Vilken start på morgonen.
Hjärnmos.
Försöker komma ikapp med kaffe och en limpmacka nu.
Jag har blivit klar med taklampan...
Den kommer inte till sin rätt förrens jag hängt upp den, just nu ser den lite "platt ut" tycker jag, fortsättning följer...
Nu ska jag läsa tidningen och fika klart.
Har lovat mig själv att jag ska vara klar vid 11 så jag kan börja dammsuga.
Försöka lämna den här röriga starten på dagen bakom mig.
Återkommer.
Flitens lampa...
Här har flitens lampa lyst idag.
Den gräddvita sjalen är klar...
Ja, nu när värken lättat lite, går det undan igen.
Men jag har hunnit med mer...
Hundpromenaden var som förväntat BLÅSIG, men vi pinnade på och gjorde våra 6.7 km.
Och så mötte vi den där collien som vi har mött förut, kommer inte ihåg vad den heter just nu.
Idag stod vi och pratade en stund, och idag skulle hussen där skryta.
Han berättade att dom hade räknat ut hur långt dom gick varje dag med sin collie, och det "VAR LÅNGT" som han sa.
Dom brukade nämligen gå HELA SEX KM, varje dag!!!
Okej, sa jag...
Eh, ja, vi brukar gå faktiskt gå 6.7 km varje dag.
OJ, sa han och tittade på sin jättehund och min pyttehund.
(Jaha, nu får jag väl en föreläsning om djurplågeri igen...)
Mm, jo, hon är väldigt aktiv liksom, eller JAG har välan lärt henne att vara aktiv.
Fast vi har PRECIS börjat gå 6.7 nu, förut var det 4 km typ.
Men nu märkdes det att det inte räckte, sa jag innan han hann säga något!
Men han kom inte med några förmaningar alls.
Var bara superimponerad att Milou var så pigg på "längre" promenader.
"Och jag som tyckte jag tog i i överkant nu", sa han och skrattade.
Jag skrattade också, "Ja, vi är ena hurtbullar vi två", sa jag om mig och Milou.
Och bättre ska det ju bli är det ju tänkt
Vi kom iväg rätt sent, eftersom jag gjorde ärende också.
Vi kom hem lagom till att sonen kom hem från skolan, sen satte jag mig och virkade ett tag.
Jag och sonen tog sen en stros ner på adelsgatan och tittade på vinterskor, handlade på Atterdags, gick hem igen.
Jag virkade klart rundsjalen, lagade middag, åt, fotade.
Pratat i telefonen, min hjärna håller nu officiellt på att ladda ur!!!
Jag är astrött.
Ska se "Greys Anatomy" nu, starta upp en turkos sjal och sen dö.
Så är det jobb imorgon igen.
Just nu är jag så trött så jag fattar inte hur jag ska orka jobba alls.
Vi ses imorgonbitti, nu måste jag jobba lite till.
Den gräddvita sjalen är klar...
Ja, nu när värken lättat lite, går det undan igen.
Men jag har hunnit med mer...
Hundpromenaden var som förväntat BLÅSIG, men vi pinnade på och gjorde våra 6.7 km.
Och så mötte vi den där collien som vi har mött förut, kommer inte ihåg vad den heter just nu.
Idag stod vi och pratade en stund, och idag skulle hussen där skryta.
Han berättade att dom hade räknat ut hur långt dom gick varje dag med sin collie, och det "VAR LÅNGT" som han sa.
Dom brukade nämligen gå HELA SEX KM, varje dag!!!
Okej, sa jag...
Eh, ja, vi brukar gå faktiskt gå 6.7 km varje dag.
OJ, sa han och tittade på sin jättehund och min pyttehund.
(Jaha, nu får jag väl en föreläsning om djurplågeri igen...)
Mm, jo, hon är väldigt aktiv liksom, eller JAG har välan lärt henne att vara aktiv.
Fast vi har PRECIS börjat gå 6.7 nu, förut var det 4 km typ.
Men nu märkdes det att det inte räckte, sa jag innan han hann säga något!
Men han kom inte med några förmaningar alls.
Var bara superimponerad att Milou var så pigg på "längre" promenader.
"Och jag som tyckte jag tog i i överkant nu", sa han och skrattade.
Jag skrattade också, "Ja, vi är ena hurtbullar vi två", sa jag om mig och Milou.
Och bättre ska det ju bli är det ju tänkt
Vi kom iväg rätt sent, eftersom jag gjorde ärende också.
Vi kom hem lagom till att sonen kom hem från skolan, sen satte jag mig och virkade ett tag.
Jag och sonen tog sen en stros ner på adelsgatan och tittade på vinterskor, handlade på Atterdags, gick hem igen.
Jag virkade klart rundsjalen, lagade middag, åt, fotade.
Pratat i telefonen, min hjärna håller nu officiellt på att ladda ur!!!
Jag är astrött.
Ska se "Greys Anatomy" nu, starta upp en turkos sjal och sen dö.
Så är det jobb imorgon igen.
Just nu är jag så trött så jag fattar inte hur jag ska orka jobba alls.
Vi ses imorgonbitti, nu måste jag jobba lite till.
Ponchon är KLAR!!!!
Ponchon är änligen KLAR!
Herregud, den satt långt inne.
Ja, det har varit en lång process med denna lilla enkla tingest innan jag och beställaren kunde enas om färg, modell och mönster.
Och så VÄRKEN på det, som spökat så in i helskotta och jag har inte kunnat jobba.
Men NU kan jag igen.
Så nu är ponchon klar, nästa beställning står på tur...
Återkommer om en stund när jag gjort mat till mig och sonen.
Har lite mer att skriva om...
Herregud, den satt långt inne.
Ja, det har varit en lång process med denna lilla enkla tingest innan jag och beställaren kunde enas om färg, modell och mönster.
Och så VÄRKEN på det, som spökat så in i helskotta och jag har inte kunnat jobba.
Men NU kan jag igen.
Så nu är ponchon klar, nästa beställning står på tur...
Återkommer om en stund när jag gjort mat till mig och sonen.
Har lite mer att skriva om...
Avslutat projekt som legat...
Eftersom jag inte kan handarbeta för tillfället, har jag avslutat två GAMLA projekt istället.
Det ena skulle bli en rundsjal, och så försvann 3 garnnystan helt oförklarigt.
Beställaren valde något annat istället.
Jag virkade ihop den i "ryggen" idag, och så fick den bli en innesjal istället...
Och så var det en sjal som jag stickat, och det skulle bli en sjal att vira TVÅ VARV runt skallen, men...
Jag kan ju inte sticka längre.
Den bara ligger där och skräpar, så jag maskade av den och sydde ihop den där bak!
Det fick bli en "en-varvs-sjal" istället.
Lite stor kanske...
Den vet jag inte om jag ska behålla eller sälja.
Dåliga kort, men mönstret är jättefint i tubsjalen.
Jag tycker det är så djävla synd att jag inte kan sticka längre, eller just nu iallafall!
Det ena skulle bli en rundsjal, och så försvann 3 garnnystan helt oförklarigt.
Beställaren valde något annat istället.
Jag virkade ihop den i "ryggen" idag, och så fick den bli en innesjal istället...
Och så var det en sjal som jag stickat, och det skulle bli en sjal att vira TVÅ VARV runt skallen, men...
Jag kan ju inte sticka längre.
Den bara ligger där och skräpar, så jag maskade av den och sydde ihop den där bak!
Det fick bli en "en-varvs-sjal" istället.
Lite stor kanske...
Den vet jag inte om jag ska behålla eller sälja.
Dåliga kort, men mönstret är jättefint i tubsjalen.
Jag tycker det är så djävla synd att jag inte kan sticka längre, eller just nu iallafall!
Lampan ÄR klar...
Jaha, Österholmskan ÄR nu klar med lampan!
Satt på balkongen och SOLADE idag, medans jag försökte färdigställa den virkade skärmen.
Såklart
Men det blev ett "aber" att liksom få till det som jag ville.
Först tyckte jag att den blev för trist utan en ryschig kant upptill, och så drog jag i ett sidenband.
Blev INTE bra...
Så jag repade bort/upp kanten och sydde istället i en tunn tråd högst upp, och så blev den så här istället...
Tänkte först att jag tyckte att den såg ut som en djäkla djuphavsmanet eller nå´t.
Fast ju mer jag sett på den, desto mer tycker jag om skärmen.
Och så blev det mörkt, och jag tände upp den...
Amen då blev jag DÖDSKÄR...
Och ännu mer "manet-känsla" uppstod.
Jag tycker jag har lyckats faktiskt!
Iallafall passar den i vårat hem.
På plats där den ska stå.
Jag återkommer om en stund, måste käka nu.
Satt på balkongen och SOLADE idag, medans jag försökte färdigställa den virkade skärmen.
Såklart
Men det blev ett "aber" att liksom få till det som jag ville.
Först tyckte jag att den blev för trist utan en ryschig kant upptill, och så drog jag i ett sidenband.
Blev INTE bra...
Så jag repade bort/upp kanten och sydde istället i en tunn tråd högst upp, och så blev den så här istället...
Tänkte först att jag tyckte att den såg ut som en djäkla djuphavsmanet eller nå´t.
Fast ju mer jag sett på den, desto mer tycker jag om skärmen.
Och så blev det mörkt, och jag tände upp den...
Amen då blev jag DÖDSKÄR...
Och ännu mer "manet-känsla" uppstod.
Jag tycker jag har lyckats faktiskt!
Iallafall passar den i vårat hem.
På plats där den ska stå.
Jag återkommer om en stund, måste käka nu.
Lampan börjar bli klar...
Hemma, och jag är trött.
Men...
Solen skiner, såg att värmen ska bestå i helgen och till mitten av veckan, så DÅ får man allt ta att glömma bort sin trötthet.
Jag ska snart ut och lufta mig och Milou på Hällarna, men först...
Lampan börjar bli klar!
Gick ju überfort, och den blir klar idag.
Den blev ganska gullig, eller hur?
Jag har inte bestämt mig för "slutet" ännu, om jag ska göra en spetskant uppe och dra ihop ovandelen med ett sidenband eller...
Bara sy fast det med tråd, ganska enkelt.
Kanske en spetskant nertill och så får det bara hänga fritt nertill, eller...?
Ja, många variatioer finns det, jag får klura på det senare idag.
Och slutföra!
Annars så har jag fått ett NYTT beroende har jag insett.
3 st, bara denna månaden...
Jag måste skaffa tidskriftssamlare, för det börjar svaja rejält i arbetsrummet av BURDA-tidningar och andra sytidningar.
Jag sitter och drömmer, vet att det ENDA som fattas är:
SNYGGA TYGER att sy i.
Jag har en plan....
Nu, mot Hällarna, vi ses senare.
Men...
Solen skiner, såg att värmen ska bestå i helgen och till mitten av veckan, så DÅ får man allt ta att glömma bort sin trötthet.
Jag ska snart ut och lufta mig och Milou på Hällarna, men först...
Lampan börjar bli klar!
Gick ju überfort, och den blir klar idag.
Den blev ganska gullig, eller hur?
Jag har inte bestämt mig för "slutet" ännu, om jag ska göra en spetskant uppe och dra ihop ovandelen med ett sidenband eller...
Bara sy fast det med tråd, ganska enkelt.
Kanske en spetskant nertill och så får det bara hänga fritt nertill, eller...?
Ja, många variatioer finns det, jag får klura på det senare idag.
Och slutföra!
Annars så har jag fått ett NYTT beroende har jag insett.
3 st, bara denna månaden...
Jag måste skaffa tidskriftssamlare, för det börjar svaja rejält i arbetsrummet av BURDA-tidningar och andra sytidningar.
Jag sitter och drömmer, vet att det ENDA som fattas är:
SNYGGA TYGER att sy i.
Jag har en plan....
Nu, mot Hällarna, vi ses senare.
Mattes hantverk är av högsta kvalitet...
Höstkollektion By Österholm ger...
Vovve i virkat!
Självklart ska mattes lilla älskling ha något som värmer i kalla höstvindar.
Självklart måste det vara virkat.
Självklart svängde jag ihop en liten SLIPOVER.
Självklart blev det en succé, hon bara ÄLSKAR den.
Not.
Fast hon behöver kanske bara vänja sig...?
Ja, HUR kom jag då på den här brilljanta idén att virka en liten slipover till min lilla kelgris?
Jo...
När vi skulle cykla till Hällarna imorse och möta upp min bästis, satt Milou och skälvde i cykelkorgen.
Först tänkte jag att det var för att hon var så förväntasfull för stundande promenad, fast hon brukar ju inte vara så stissig när hon åker cykelkorg på väg till promenad.
Rätt snabbt insåg jag att hundstackarn satt och frös i cykelkorgen!
Hon är ju inte den tjockaste vovven med härligt hull, nej, hon är ju lätt anorektisk så...
Underhudsfett saknas.
Jaha, hon kommer behöva ett litet täcke i vinter insåg jag, inget fett, inte så tjockt hår = hundtäcke kräves.
Och visst, hon frös inte när vi gick för hon höll igång, men hon kommer frysa framöver.
Sa till min bästis att:
Jaha, nu har man en Paris Hilton-vovve, undrar om man ska ha sporttäcke eller något RAFFIGT med bling-bling...?
"Sporttäcke tack!" sa hon.
Mhm, ja, sporttäcke okej, sa jag och tänkte ÄNDÅ på något ROSA med bling-bling stenar på.
Så kom jag hem, blev rätt fnissig...
Fan, jag VIRKAR ett litet täcke (fast täcket blev ju en trendig slipover då ;) , tänkte jag, GUD så festligt.
Klart virkerskans vovve måste ha något virkat, sagt och gjort, jag slängde ihop den här lilla skapelsen.
PÅ SKOJ.
Den blev precis klar tills sambon kom hem, han blev rent förskräckt:
"Men vad har hon gjort med dig?", sa han till den glada lilla valpen.
Ja, hon var glad att han kommit hem och hade väl en förhoppning om att husse skulle befria henne från fanstyget...
Det gjorde han dock inte.
Istället började matte fota och Milou försökte gnaga av sig kreationen.
Hon gick bet på det med, mattes hantverk är av HÖGSTA KVALITET naturligtvis!
Fniss.
Ja, nu ska hon ju få ett klokt och riktigt litet täcke, förmodligen ganska snart...
För blir det en likadan vinter som förra året, då lär hon frysa ihjäl.
Kanske hon kan ha den här slipovern till att börja med ett litet tag, den är rätt gullig.
Det lär värma iallafall, för det är prima ullgarn.
Egen design dessutom.
Kanske jag ska börja designa virkade hundkläder också...?
Eller kanske INTE, nä, apselut inte... 
Nu ska jag se klart Robinson, vi ses imorgon.
Klar!
Nu är äntligen den nya turkosa sjalen klar och upplagd på butiksbloggen...
www.stickqvick.blogg.se/butik
Piju, den satt långt inne, men så har jag ju gjort så mycket annat också
Och imorgon ska jag jobba.
Vad hände?
Hur fort gick dom här två veckorna...?
Jättefort.
Men det är bara imorgon och på torsdag ju, sen är det semester i 3 veckor till.
Ska bli mysigt att gå till jobbet imorgon, vi har mycket kul på agendan.
Vi ses imorgonbitti innan jobbet.
www.stickqvick.blogg.se/butik
Piju, den satt långt inne, men så har jag ju gjort så mycket annat också
Och imorgon ska jag jobba.
Vad hände?
Hur fort gick dom här två veckorna...?
Jättefort.
Men det är bara imorgon och på torsdag ju, sen är det semester i 3 veckor till.
Ska bli mysigt att gå till jobbet imorgon, vi har mycket kul på agendan.
Vi ses imorgonbitti innan jobbet.
Gräddvit innesnood.
Ny innesnood är klar...
Jag ska aldrig säga aldrig mer...
Den skogsgröna/millitärgröna mohairmusselsjalen nu i butik ;D
www.stickqvick.blogg.se/butik
Och så här blev den...
Ja, jag ska göra en sån här till mig själv också, fast till hösten.
ÄLSKAR ju färgen, grönt, det är MIN färg det.
Och hade någon, framför allt Klokboken, sagt till mig för ett år sedan att jag skulle köpa mig ett par "pyjamasbyxor" (ja, vi kallade det så i vår ungdom, när det var poppis på 80-talet typ), då hade jag skrattat henne ända till Happaranda.
Nu har jag TRE par som flitigt används sen i april.
PLUS ett par gubbyxor.
Gud så omodernt-modern jag blivit igen.
Fast jag skulle ju aldrig sätta på mig såna kläder igen, ever.
Sa jag när det blev omodernt.
Nu ÄLSKAR jag alla mina pyjamasbyxor.
Och hade Klokboken sagt till mig att jag dessutom sagt till mig att jag skulle köpa mig ett par pyjamasbyxor med INKA-mönster...
Då hade jag sagt upp bekantskapen och anklagat henne för förtal!
Varför dra in Klokboken i detta, undrar ni säkert...?
(och kanske hon med ;)
Jo men det är för att Klokboken och jag alltid brukade säga, och fortfarande säger, när någon färg eller klädesplagg blir omodernt:
"Den där STILEN kommer jag ALDRIG sätta på mig igen!"
Alternativt:
"Den där FÄRGEN kommer jag ALDRIG ta på mig igen!"
Men så går tiden och det som " vi ALDRIG skulle"...
Det GÖR vi!
Åter till INKAmönstret...
Ja, pyjamasbyxe-motståndet är ju redan passerat.
Igår...
Jag hittade ett par pyjamasbyxor... med inkamönster... som såg... fula... FINA ut.
Och jag provade.
Dom satt som en SMÄCK!
Ja, dom kanske inte ser så festliga ut såhär...
Men dom var VÄLDIGT FESTLIGA på mig
Jag ska ALDRIG säga ALDRIG mer...
Iallafall inte när det gäller kläder!
www.stickqvick.blogg.se/butik
Och så här blev den...
Ja, jag ska göra en sån här till mig själv också, fast till hösten.
ÄLSKAR ju färgen, grönt, det är MIN färg det.
Och hade någon, framför allt Klokboken, sagt till mig för ett år sedan att jag skulle köpa mig ett par "pyjamasbyxor" (ja, vi kallade det så i vår ungdom, när det var poppis på 80-talet typ), då hade jag skrattat henne ända till Happaranda.
Nu har jag TRE par som flitigt används sen i april.
PLUS ett par gubbyxor.
Gud så omodernt-modern jag blivit igen.
Fast jag skulle ju aldrig sätta på mig såna kläder igen, ever.
Sa jag när det blev omodernt.
Nu ÄLSKAR jag alla mina pyjamasbyxor.
Och hade Klokboken sagt till mig att jag dessutom sagt till mig att jag skulle köpa mig ett par pyjamasbyxor med INKA-mönster...
Då hade jag sagt upp bekantskapen och anklagat henne för förtal!
Varför dra in Klokboken i detta, undrar ni säkert...?
(och kanske hon med ;)
Jo men det är för att Klokboken och jag alltid brukade säga, och fortfarande säger, när någon färg eller klädesplagg blir omodernt:
"Den där STILEN kommer jag ALDRIG sätta på mig igen!"
Alternativt:
"Den där FÄRGEN kommer jag ALDRIG ta på mig igen!"
Men så går tiden och det som " vi ALDRIG skulle"...
Det GÖR vi!
Åter till INKAmönstret...
Ja, pyjamasbyxe-motståndet är ju redan passerat.
Igår...
Jag hittade ett par pyjamasbyxor... med inkamönster... som såg... fula... FINA ut.
Och jag provade.
Dom satt som en SMÄCK!
Ja, dom kanske inte ser så festliga ut såhär...
Men dom var VÄLDIGT FESTLIGA på mig
Jag ska ALDRIG säga ALDRIG mer...
Iallafall inte när det gäller kläder!
Flitens lampa har lyst...
Flitens lampa har lyst här idag!
Inte nog med att jag gjorde linnet, jag har även gjort klart den turkosa sjalen.
Jag ska ta bättre bilder om hon som har tingat den utan "påseende", inte ska ha den.
Annars får detta räcka tills jag gjort en ny till sjalboden.
Färgen gör den INTE rättvisa här, den är verkligen turkosblå.
Och när garnleveransen "fra norge" kommer...
Då ska jag göra en till mig själv också.
Sen en till La boutiqe.
Och garnet är så grymt mjukt, det är liksom babymjukt.
Nä, det här garnet gillar jag VERKLIGEN.
Sen får man ju se hur hållbart det är också, hur länge det håller sig fint, det visar sig efter användning.
Men djäklar så kreativ jag varit idag!!!
Jag känner mig så grymt nöjd med mig själv så det är inte klokt.
Så här skulle man ha det jämt...
Fast det har jag ju å andra sidan också
Ja, nä jag har inte så mycket mer att skriva just nu.
Jag är så djävla ( förlåt, nu svor jag igen... ) nöjd med dagen bara.
Linnet på mig förresten...
Mamma ska få det, för hon ville ha det.
Men hon får vänta tills jag sytt ett till, så jag kommer ihåg hur jag INTE ska sy på bakstycket och hur jag skulle sy med knytbanden fram.
Inte nog med att jag gjorde linnet, jag har även gjort klart den turkosa sjalen.
Jag ska ta bättre bilder om hon som har tingat den utan "påseende", inte ska ha den.
Annars får detta räcka tills jag gjort en ny till sjalboden.
Färgen gör den INTE rättvisa här, den är verkligen turkosblå.
Och när garnleveransen "fra norge" kommer...
Då ska jag göra en till mig själv också.
Sen en till La boutiqe.
Och garnet är så grymt mjukt, det är liksom babymjukt.
Nä, det här garnet gillar jag VERKLIGEN.
Sen får man ju se hur hållbart det är också, hur länge det håller sig fint, det visar sig efter användning.
Men djäklar så kreativ jag varit idag!!!
Jag känner mig så grymt nöjd med mig själv så det är inte klokt.
Så här skulle man ha det jämt...
Fast det har jag ju å andra sidan också
Ja, nä jag har inte så mycket mer att skriva just nu.
Jag är så djävla ( förlåt, nu svor jag igen... ) nöjd med dagen bara.
Linnet på mig förresten...
Mamma ska få det, för hon ville ha det.
Men hon får vänta tills jag sytt ett till, så jag kommer ihåg hur jag INTE ska sy på bakstycket och hur jag skulle sy med knytbanden fram.
Som om jag nu skulle ha ett klädproblem någonsin...
Sonens fick ta bort gipset idag...
Men handen hade inte läkt!
Mjukdelsskadan var visst värre/segare än väntat, det blir vila för handen i ytterligare några veckor.
Han fick en avbruten tungsplatel som stöd för tummen och handen lindad istället.
Sonen grät väl inte blod, men han suckade tungt typ.
Vila från aktiviteter i några veckor är väl inte en 11-årings grej direkt...
Men han är ju härdad sen förut min lille son.
Sen tog vi en vända på stan!
Vi behövde lunch för det hann vi inte med innan vi stack till farbror doktorn, så det blev en baguette "to go", vi handlade lite till den skadade handen och...
Jag skulle reka en vända på stan för present, för vi var väl inte riktigt överrens allihopen.
DET/presenten blev sen spikad för endast en halvtimme sedan VAD det nu slutligen blir form-mässigt, men jag står väl för det slutgiltliga valet SJÄLV imorgon.
Skönt när det iallafall äntligen faller på plats.
Dumpade sonen hos en kompis som sista anhalt.
Eller nä...
Nu ljög jag.
Jag hann med en sväng in på Indiska också...
Och kom ut med denna!
Påskens KLÄNNING, det ska ju firas en 40-åring och påskafton, och i denna klänning kommer jag känna mig som en afrikan, städtant och SNYGGING!
Allt i ett liksom.
Kanske lite blek i färgerna för att vara jag kanske, men ändå tycker jag att mönstret övervägde det.
Afrikanskt mönster, lite städtants varning, men SKITSNYGG silouette.
Den satt som en smäck faktiskt.
Så då var klädproblemet för påsken LÖST.
Som OM jag hade någonsin haft klädproblem, nä, det har jag knappast.
Jag menar med tanke på mängden kläder jag har i min garderob.
FÖRMODLIGEN kommer jag ÄNDÅ stå som vanligt och slita mitt hår innan 40-årsfesten och påskfesten och...
INTE HA ETT SKIT i garderoben som jag tycker passar.
Jag känner mig själv
Men just idag inbillar jag mig att jag är NÖJD iallafall.
Sen kom jag hem här och kvällen har gått till en massa telefonsnack.
Jag är helt slut, så jag kryper till kojs nu.
Imorgon blir det mingelmys med kussen som kommit ner från stockholm med hela familjen.
Återkommer imorgon.
Men handen hade inte läkt!
Mjukdelsskadan var visst värre/segare än väntat, det blir vila för handen i ytterligare några veckor.
Han fick en avbruten tungsplatel som stöd för tummen och handen lindad istället.
Sonen grät väl inte blod, men han suckade tungt typ.
Vila från aktiviteter i några veckor är väl inte en 11-årings grej direkt...
Men han är ju härdad sen förut min lille son.
Sen tog vi en vända på stan!
Vi behövde lunch för det hann vi inte med innan vi stack till farbror doktorn, så det blev en baguette "to go", vi handlade lite till den skadade handen och...
Jag skulle reka en vända på stan för present, för vi var väl inte riktigt överrens allihopen.
DET/presenten blev sen spikad för endast en halvtimme sedan VAD det nu slutligen blir form-mässigt, men jag står väl för det slutgiltliga valet SJÄLV imorgon.
Skönt när det iallafall äntligen faller på plats.
Dumpade sonen hos en kompis som sista anhalt.
Eller nä...
Nu ljög jag.
Jag hann med en sväng in på Indiska också...
Och kom ut med denna!
Påskens KLÄNNING, det ska ju firas en 40-åring och påskafton, och i denna klänning kommer jag känna mig som en afrikan, städtant och SNYGGING!
Allt i ett liksom.
Kanske lite blek i färgerna för att vara jag kanske, men ändå tycker jag att mönstret övervägde det.
Afrikanskt mönster, lite städtants varning, men SKITSNYGG silouette.
Den satt som en smäck faktiskt.
Så då var klädproblemet för påsken LÖST.
Som OM jag hade någonsin haft klädproblem, nä, det har jag knappast.
Jag menar med tanke på mängden kläder jag har i min garderob.
FÖRMODLIGEN kommer jag ÄNDÅ stå som vanligt och slita mitt hår innan 40-årsfesten och påskfesten och...
INTE HA ETT SKIT i garderoben som jag tycker passar.
Jag känner mig själv
Men just idag inbillar jag mig att jag är NÖJD iallafall.
Sen kom jag hem här och kvällen har gått till en massa telefonsnack.
Jag är helt slut, så jag kryper till kojs nu.
Imorgon blir det mingelmys med kussen som kommit ner från stockholm med hela familjen.
Återkommer imorgon.
Lejongula sjalen klar...
Hemma!
Jag hämtade upp sonen på vägen från jobbet.
Jag undrade om han VUXIT sen jag såg honom för en vecka sedan...?
Han såg så mycket längre ut faktiskt.
Han svarade:
"Nä, jag har för små kläder, det är därför jag ser så lång ut!"
Jag tittade, ja, kläderna var typ en eller två storlekar för korta och för små.
Fan vad smart han är min lille prins.
Har han inte ärvt av mig iallafall
Ja, så fömodligen har han inte dragit iväg 10 cm på en vecka, men det såg så ut.
Solen skiner, vädret går verkligen inte att klaga på.
Vi njöt båda två av promenaden hem.
Lejongula mohairsjalen är klar...
Ska ta lite fler bilder sen och visa här och sen lägga upp den i Stickqvick-butiken.
Detta blev en snabbbild.
Den blev faktiskt jättefin, älskar färgen själv.
Hoppas den säljer, för jag vill beställa nytt garn och göra en till mig själv
Nu ska jag duscha för sonen ska till läkaren och hans pappa kommer och hämtar oss sen.
Sen ska jag fixa en present!
Återkommer i eftermiddag.
NJUT alla sollovers idag, DET ska jag.
Jag hämtade upp sonen på vägen från jobbet.
Jag undrade om han VUXIT sen jag såg honom för en vecka sedan...?
Han såg så mycket längre ut faktiskt.
Han svarade:
"Nä, jag har för små kläder, det är därför jag ser så lång ut!"
Jag tittade, ja, kläderna var typ en eller två storlekar för korta och för små.
Fan vad smart han är min lille prins.
Har han inte ärvt av mig iallafall
Ja, så fömodligen har han inte dragit iväg 10 cm på en vecka, men det såg så ut.
Solen skiner, vädret går verkligen inte att klaga på.
Vi njöt båda två av promenaden hem.
Lejongula mohairsjalen är klar...
Ska ta lite fler bilder sen och visa här och sen lägga upp den i Stickqvick-butiken.
Detta blev en snabbbild.
Den blev faktiskt jättefin, älskar färgen själv.
Hoppas den säljer, för jag vill beställa nytt garn och göra en till mig själv
Nu ska jag duscha för sonen ska till läkaren och hans pappa kommer och hämtar oss sen.
Sen ska jag fixa en present!
Återkommer i eftermiddag.
NJUT alla sollovers idag, DET ska jag.
Galen á la S:t Olofsgalen eller...?
Sjal klar, gjorde klart den medans jag och sonen såg en Disneyfilm om en kille och en hund, innan han stack iväg på fotboll.
Jag blev RÖRD trots att filmen var så djävla dålig så det var inte klokt!
Jag fattar inte vad det är med mig och djur, jag är ju så blödig så jag skäms!
När sonen sen stack iväg på fotboll, drog jag på mig träningskläder och drog järnet mot Hällarna och Vibble!
Jag körde RIKTIG TRÄNING idag och DRÖP när jag kom hem.
Jag testade lite intervallträning men insåg att nya skor behövs, knäna tar stryk.
Fast jag körde som sagt hårt ändå, det var riktigt skönt och jag stapplade nästan när jag kom innanför grinden.
Dags att få upp flåset nu alltså!
När jag gick min promenad gick jag även och fantiserade om min framtida träning av vår nya hund!
"Just det, så gjorde jag med Flisan, och DET måste jag tänka på, och så kan vi gå där och där när hunden blir stor nog, och VAD ska hunden heta, kanske Cookie, ladidaadidaaaa..."
Det var nästintill så jag såg hunden brevid mig.
Och ville jag inte väldigt gärna ha en av dom brunvita valparna, fastän morsan och sonen säger svartvita...?
Jag håller antingen på att bli GALEN á la S:t Olofsgalen, eller så längtar jag så mycket efter en hund så jag håller på att bli längtansgalen!
Ja, jag var så inne i min planering tillslut, att jag sa till mig själv:
Nu får du skärpa dig, du har ju inte ens SETT valparna, ÄN BESTÄMT dig.
Men i ärlighetens namn, låter det på mig som om det INTE blir en ny hund...?
Nä, det gör det väl förmodligen inte.
Det ska nog vara något mycket allvarligt fel på valparna om vi inte skaffar ny hund.
Min nya sjal till mig själv i natur/beige/brunt/grått...
Me like!
Som vanligt då 
