Afrikanska skönheten...

 
Så var denna afrikanska skönhet ÄNTLIGEN redo att flytta hem till sin nya bärare...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bilderna är tyvärr halvtaskiga för jag har haft fel inställningar på kameran.
 
Denna har hängt i säkert ett år nästan klar, jag har väntat på ett längdmått alt. träffa den blivande bäraren men vi har typ inte fått till det.
Tillslut skrev jag att nu får du bara be någon mäta dig så jag åtminstone får göra klar fållningen och sedan kan du hämta den.
 
Fick måtten och i tisdags gjorde jag klart den.
Känns bra.
Nu är den iaf klar.
 
Idag är väl annars en "sådär" dag.
Jag pluggade bokföring med kusins man och tillslut fick jag så ont i huvudet att jag trodde jag skulle explodera.
Börjar greppa men ändå känns det lååååååååångt ifrån hundra.
  
Känner mig dessutom som en enda stor förlustaffär just nu av rätt många anledningar och det är verkligen inte kul.
Tappat sugen å det grövsta och vad gör man åt det?
Spark si själv i rövi kanske?
Nej, jag har lite att ta tag i men har verkligen ingen lust, när ska belöningen komma..?
Vem vet.
 
Dags att gå och lägga sig, ska äta godis.
Det får bli en liten belöning iallafall.
 
P.s. En positiv sak är att vi lyckdes putsa alla fönster igår inför advent.
 
 
 
 
 
 
 

Tax med attityd...

Tax med attityd klar...
 
 
 
Jag lyckakdes laga covern SJÄLV i helgen, nu går den som en klocka igen.
 
Pluggat bokföring idag, det går verkligen åt helvete om jag skall vara ärlig.
Jag har noll koll på om jag är rätt ute eller inte och det är skitjobbigt.
Ja, jag HAR kontaktat skolan... noll respons.

Jag hoppas det löser sig imorgon, jag måste plugga bokföring då också, det blir nog tyvärr ingen syläxa.
Tenta den 8/12, jag tror inte det ser så ljust ut.
Det värsta är att är det NÅGONTING jag verkligen vill fatta så är det ju bokföringen och så fattar jag delvis men långt ifrån allt.
Inte kul.

Dags att se på tv, vi ses imorgon.
 
 
 
 
 

Taxarna fortskrider...

Idag har det varit en väldigt lugn dag, behövligt.
 
Den obligatoriska långpromenaden med jycken, dusch och sedan bara vila hela dagen.
Tända ljus.
Novembermys.

Eller vila NÄSTAN hela dagen...

Jag tog och fixade en sväng med gamla Bettan, lite smörjning, städning, allmänt underhåll...
 
 
... för att hålla henne på mattan.

Sedan vilade jag igen tills jag blev uttråkad, då satte jag igång med tax-klänningen igen...
 
 
Min cover är ju paj nu då, dvs den man fålla trikå med men jag fixade att fålla hela klänningen med min vanliga maskin, man är väl proffs vid det här laget...
 
 
 
 
Ärmarna är dock körda utan covern, där måste det vara flexibelt, där kan jag TYVÄRR inte fuska på den vanliga maskinen...
 
 
Funderar på hur jag ska lösa det, Mino min symaskinsMino kommer ju snart så vi får hoppas han kan lösa det och jag kan få betala efter jul, nästan klar alltså...
 
 
... fortsättning följer med finbilder när den är helt klar.

Sedan så är jag grymt sugen på att sy en jeansklänning i denna modellen i gamla återvunna jeans...
 
Har själv kladdat i paint hur jag skulle vilja få till det, bara att försöka hitta snyggt slitna gamla jeans då.
 
Varit en väldigt bra dag, jag hoppas på samma lycka imorgon, nu ska jag sova.
 
 

Long time no see...

Hej och hå...
Här har det varit long time no see.

Jag hade så mycket förra veckan att jag bara inte orkade kvällstid att skriva en enda rad.
Jag har dock hunnit avverkat ganska mycket på denna gångna veckan så jag kommer inte ens ihåg hälften.
Sonen har varit här i några dagar och det var en mysig helg där jag vilade upp mig så mycket jag bara kunde.

Och som om jag inte haft nog vad gäller UTGIFTER med maskiner osv så tappade jag min nya mobil i golvet på Atterdags i fredags när jag skulle ringa hem lite snabbt.
Telefonen glider ur handen och PANG i golvet.
Jag blev fullständigt vansinnig, spräckt skärm och hela baletten, skogstokig är väl det minsta jag blev.
 
Det var bara att ringa försäkringsbolaget på fredagen och jag ville bara döda någon.
1200 i självrisk, 2516 i lagningskostnad.
HURRA!!!
Ingen i familjen kommer få en enda julklapp i jul, jag är totalt barskrapad, totalt.

Och som inte det vore nog så skulle jag lägga upp en klänning som chefen glömt, fick veta det igårkvälls och kund skulle gå på fest ikväll.
Jag stack till jobbet och hämtade och skulle göra hemma och leverera till kund vid halv ett, skulle vara ett jobb på ca 45 min:
Sprätta coverfåll, sätta på docka och nåla, skära, pressa och sy upp med ny coversöm.

Då vägrar min covermaskin låsa sömmen vilket är en förutsättning för att fållen inte skall repa upp sig.
Jag höll på att smälla av, i två och en halv timme höll jag på med den där jävla maskinen men det var tok-kört så tillslut fick jag lösa det på annat sätt, lekman kan dock inte se ett dugg skillnad...
 
 
 

Vad fan det är för fel på covern nu då vet jag inte, jag har iallafall INTE RÅD att laga den.
Jag har bara en sak att säga:

HELVETE!

Igår unnade jag mig att efter ärenden, skola, jobb m.m få börja att slänga ihop mig tax-klänning...
 
 
 
 
Milou fick spader.
 
Nej DET VAR DET VÄRSTA...
Matte, håller du på och syr en omlottklänning med en massa fula TAXAR på, hur otrogen får man lov att bli egentligen???
Jag:
Du jag gillar dom där kaxiga taxarna och tyget är så taxamt att sy i.
Milou:
Du skulle bara våga, du går baske mig inte runt i en klänning med taxar på, jag förbjuder dig...
 
 
Idag har jag förutom försökt laga min trasiga cover i FLERA TIMMAR efter klänningsleverans sytt på ny herrskjorta...
 
 
 
 
 
 
 
 
Det är ett mjukt ulltyg och det är en dröm att sy i, jag älskar det.
Nu är det sovdags, vi ses imorgon igen.
 
 
 

När man lite snabbt slänger ihop en lampskärm...


Idag och igår har jag startat upp en tidig, tidig hundpromenad (ja, för det skulle bli snö på eftermiddagen så jag vände på dagen lite) pluggat bokföring, sytt i dragkedja i ett par jeans och när jag sedan här ikväll satt och såg på tv så blev jag så himla sugen på att sy ett nytt överdrag till lampan i sovrummet!


Vill egentligen ha en virkad som jag har nu men jag slängde ihop denna medans jag virkar en ny tänkte jag, hade ett grålila tunt tyg som passade bra, gjorde det allra enklaste:
En kvadrat, sy ihop på mitten, sy två kanaler och sedan i med tunna gummiband både uppe och nere et voilá...
 
 
 
 
 
FÄRDIG!
 
Nu läggdags, vi ses imorgon!
 
 

Uppfostrad eller inte...?



God morgon!


Söndag, SOL och strax hundpromenad, igår körde jag jobb och hängde med sonen i hela fem och en halv timme, vi roade oss med fika, läxhjälp, middag och flamsåtrams.
Hade en mycket mysig eftermiddag och kväll.
 
Så över till fredagenkvällen...
 
Jag kom hem från jobbet, hade varit och handlat, en vän ringer, jag pratar med henne medans jag packar upp och plockar iordning här hemma.
Fixar till min middag och ställer den MITT PÅ SOFFBORDET framför tv´n för jag är själv och tänkte att jag sitter där och äter innan jag går och tar en dusch.

Pratar vidare med min vän medans jag lämnar den där maten mitt på soffbordet och fixar vidare.
Det går en stund.
Jag hör hunden gläffsa ute i vardagsrummet men så blir det plötsligt tyst, tänker inte mer på det dock.

Kommer ut från köket och vilken syn möter mig...?

Milou STÅENDES MITT PÅ SOFFBORDET ÄTANDES MIN MAT!!!!!
Vad i...
Jag ryter i luren till min vän:
Jag får ringa upp dig sen!!!!
 
Kastar mig mot hunden och lyfter snabbt upp henne från bordet och in i badrummet, hon hade min middag över både snok och öron!
Fyar och ryar.
Detta har dock aldrig hänt på 6.5 år, hon är såååååå mycket mer uppfostrad vid nu sin nu medelålder, men det kan tydligen slå slint för den bästa.
Hundpsyk nästa!
 
In i duschen och sanerar odjuret...
 
 
Kan man se mer skamsen ut?
Tror knappast det. 

Milou hade med andra ord hoppat upp i soffan, hoppat från soffan till soffbordet (inte så stort hopp) et voilá...
En extra middag serverad till jycken!

Detta var väl helt jämförbart när min förra hund en gång hoppade upp och fick tag i julskinkan en julafton när alla satt inne och åt samt när Flisan även fick tag i ett smörpaket hos mina dåvarande svärföräldrar, smällde i sig hela smörpaketet och sedan spydde upp det på deras nyinlagda heltäckningsmatta.

Eller kanske inte den sista händelsen för den var sååååå pinsam och traumatisk för mig för det var första gången jag träffade dom, men iallafall julskinkan.
Det kan slå slint för den bästa och Flisan var iallafall SÅ MYCKET KLOKARE än Milou.

Nu hoppas undertecknad att detta var en engångsföreteelse annars...
Dags för solig promenad, vi ses imorgon igen!
 
 
 

En smärtsam premiär...

God lördagsmorgon!
 
Sitter och soffnjuter framför Nyhetsmorgon och väntar på dagens utmaningar:
Jobbet, jag har jobblördag.
 
Igår så blev det iallafall en premiär som aldrig hänt på 46 år:
Jag sydde den tjockaste nålen vi har rätt igenom nagel och ut på andra sidan fingret!
 
 
Sydde väldigt fort och så matade jag på tyget och utan att tänka på det så följde pekfingret med, jag känner hur nålen liksom sladdar snett via benet och ut på andra sidan fingret.
TJOFF.
Och eftersom jag ställt in maskinen på att när jag släpper pedalen så ska nålen stanna nere när man släpper pedalen så satt jag ohjälpligt fast.

Skriker HELVETE rakt ut och tvärr hade vi kund i butiken som blev jättechockad när jag sitter där och försöker dra bort fingret av ren reflex och panik.
Andas.
Fick vrida handhjulet uppåt och så var fingret fritt.

Jag kände bokstavligen hur allt blod lämnade huvudet och adrenalinet slog till och jag började toksvettas.
"Jag måste ut och få luft", fick jag ur mig.
"Nej sitt still", sa chef och kund.
"Nej, jag måste ut!"

Vinglade ut och kände att jag typ på något sätt kom till sans igen, tittade på fingret, ja mitt i nageln var det hål och snett ut på andra sidan fingret kom det blod, dock inte mycket
Cheesus.

Utanför står en bekant som då väntar på kunden inne i butiken, där står jag och djupandas med pekfingret i luften och hon undrar vad som hänt och ger mig en kram.
Jag berättar.
Hon springer och gömmer sig bakom sin bil och hojtar "Nej, nej, nej, fyyyyyyy, sluta..."

Jag:
Ja... typ...

Ja sen var det bara att samla ihop sig, chefen skulle iväg, jag gick in och tvättade fingret, satte på plåster och satte igång att jobba igen.
Med ett mycket dunkande finger och jag kan meddela att det dunkar fortfarande, har vaknat inatt av smärtan.
Man har ju ETT ANTAL nerver i fingertopparna om jag säger så, det finns ju inget ställe man faktiskt har så mycket nerver så det är väl inte så konstigt.

Det jag hoppas på nu är att det inte blir infekterat.
Nålen var iallafall relativt ny för den bytte jag dagen innan så jag hoppas att den var ok, det var ju inte rostig så stelkramp behöver man väl inte oroa sig för.
Bara att hålla rent och plåstra om nytt så ofta som möjligt.

Jag får väl säga CHECK  på den erfarenheten då.

Snart dusch, sedan jobb och så kommer sonen och vi ska hänga lite idag och äta middag.
Vi ses imorgon igen...
Om jag överlever.
 
 
 
 
 

Vuxet barn...

God morgon!

Idag startar vi (eller jag) med temat "Vuxet barn".
 
Igår var det en ny milstolpe i ämnet om det vuxna barnet.
Det vuxna barnet åkte till fastlandet med sitt fotbollslag, det som var nytt för igår var att alla killarna åkte utan en annan vuxen samt att en av killarna i laget som är 19 och har körkort körde bussen.
I mörker.
Ingen vuxen/förälder med körkort kunde följa med mitt i veckan.

Jag sa till sonen:
- JAG kunde ju ha åkt med, jag hade tagit ledigt från jobbet.
Sonen:
- Men morsan du har ju inget körkort.
Jag:
- Nä, men jag hade kunnat åka med ändå.

Asså... det kändes i magen.
En buss full med UNGA MÄN på fastlandet, relativt ny körkortstagare, på motorvägar, flera timmars bilkörning till Falköping.
 
Jag ringde två gånger för att kolla läget, jag skickade sms och påminde att han skulle höra av sig till mig eller sambon när dom var framme och BILEN STANNAT vid slutdestinationen.

Sonen i telefonen:
- Mamma, du vet väl att jag älskar dig över allt annat?
(Asgarv i bakgrunden)
Jag:
- Hörru skärp dig, vad säger dom där i bakgrunden?
Han:
- Att jag inte ska leka med min mammas hjärta.
(Asgarv igen)
Jag:
PRECIS, nu glömmer du inte bort att höra av dig!

Nu förstår jag precis hur mina egna föräldrar måste ha känt när mina vänner tog körkort och man blev upplockad för "premiärkörningen" och allt därefter.
"Hon kör väl ordentligt", jodå svarade man och det gjorde dom MESTADELS men ibland var det kanske lite bus när dom väl blivit varma i kläderna.

Jag hade dessutom en pojkvän som körde bil utan körkort när jag var 18, ett helt år körde han innan min far råkade avslöja honom.
Jag höll tyst såklart fastän man visste, man var ju ung och odödlig.

Det vuxna barnet kom fram ordentligt, nu har vi färden tillbaka i samma mörker till båten.
Jag kommer sitta med magont tills dom är framme igen.
Fan, att ha en unge på dagis i overall som leker i sandlådan känns såååååååå mycket mer lockande än en son som åker till fastlandet med jämnårig som kör.

Over and out, nu skall jag till jobbet och ikväll träffa kussen och äta middag.


 

Jag jobbar inte på strippklubb direkt...

Jahaja...
Då borde klänningen vara klar nu då!

Nej...
Själva klänningen fick gå i graven och här kommer orsakerna:

1.  Tyget färgade av sig något så kopiöst.
Jag försökte ignorera det men i slutänden var det omöjligt, jag var blåsvart om händerna och det går ju inte att ha i möblerade rum.

Tänk er att sätta sig på någons möbel som är klädd med tyg och sedan lämna efter sig ett blåsvart avtryck.
Tänk er att man har på sig plagget och så är man själv blåsvart över bröstkorg, rygg och armar.
Jag tänkte dock att jag slutför och sedan tvättar jag plagget och så ser jag om det fäller av överskottsfärg i tvätten, då kommer vi till NÄSTA problem:

Vad gäller storleken på det som skulle knytas, dvs banden.
Jag hade ju för lite tyg som jag skrev igår, jag trodde det skulle gå ändå eftersom jag knappt har bröst att tala om.

Ja, ni kan ju se själva,,,

 

... nä, man jobbar ju inte på strippklubb direkt, har jag nu mätt färdigt mått på 18 cm så är det just det måttet som gäller, detta blev för smalt.

Visserligen skulle jag kunna rädda detta igenom att sprätta isär och sedan lägga ett annat tyg undertill som en kanal och bredda tyget MEN... då kommer vi till nästa problem:
Tyngden på tyget!
 
Ja, detta tyg (som ändå har ett underbart fall i tyget) kan jag inte ha pga tyngden.
När jag bara nålade fast banden så kände jag direkt "Omph", fan vad tungt.
Detta tyg fixar inte min nacke, det måste vara ett tunt tyg á la jersey som det är tänkt från början i Halston-klänningen.

Ja, så DÄR gick den klänningen tillfälligt i graven!
Jag skall sy en enkel kjol istället av nederdelen och sedan skall jag tvätta den och som sagt se om den släpper färg så man slipper färga av sig.
SKIT-Å-PANNKAKA men jag ger inte upp, nu vet jag dock iallafall att klänningen måste göras i tunt tyg för att inte bäraren skall få nackspärr.

Dags att duscha och dra till jobbet, ha en bra dag alla glada!

 
 

Obs... liten nakenchock....

Idag startade jag upp dagen med en riktig långpromenad tidigt, kände att innan jag sätter igång med min nya klänning så behöver jag luft!
 
När jag sedan kom hem plockade jag bort min trasiga lock och ner i en låda som ska till försäkringsbolaget när jag fått mitt intyg.
Plockade upp och ställde fram min nya och trädde den, plockade även ihop den jag lånat från jobbet som skall med tillbaka imorgon.
 
Så blev det ÄNTLIGEN DAGS...
Min Halston-kopia skall utföras i... TA-DAAAAAAAAA...
 
Krossad svart stretchsammet, ja det är dessutom väldigt inne just nu!!!!
 
Jag såg en inspirationsbild på en klänning i lila klänning från 20-talet och blev sååååååå sugen på att göra Halston-kopian i liknande tyg eftersom Halstonklänningen liknade den från 20-talet, sagt och gjort, första försöket i riktigt tyg fick bli i krossad sammet...
 
 
 
Jag trodde jag hade fått till mönstret bra men det visade sig idag att jag behövde ta in kjolen 8 cm för det är ju skillnad på stretch och fast tyg.
Jag fick nåla in i sidorna och sy om efter första försöket, sedan blev det SUPERBRA...


 
... varning för en liten nakenchock här men det får ni stå ut med, tyvärr hade jag trosor som skar in så magen ser lite bullig ut men med en slät trosa blir det kalas sen...
 
 
Sedan satte jag igång med dom långa delarna att knyta över brösten... då upptäckte jag att kjag hade för lite tyg kvar!
Helvete, men nu har man ju i och för sig tur då att man har små bröst, jag hade mätt ut att när längderna var ihopsydda...
 
 
... behövde dom vara 18 cm, jag har nu fått till 13.5 cm färdigsydda.

Då kan jag TYVÄRR inte sälja den dock (himla otur) som jag faktiskt hade tänkt om den blir bra.
Nu får jag behålla denna och så får vi se framöver.
Har även hunnit klämma in ett utvecklingssamtal, ja det där sista utvecklingssamtalet jag någonsin mer i mitt liv kommer gå på.
Sinnessjukt, nästa samtal är ungen 18 och we are not invited.

Mot syrummet, ses imorgon!
 
 
 
 

Min nya kompis...

 
God morgon!

Lördag, ledig och Allhelgona, jag ska vila, det har varit en rushig vecka med mycket stök på jobbet.
MEN...
Jag har "fått" en ny kompis!

Ni vet ju hur det är med mig...
Varje gång jag påbörjar en ny teorikurs i något ämne tycker jag att det är så himla jobbigt och "det här kommer jag aldrig fixa", har noll inspiration dock har jag i varje kurs efter typ nästan alltid någon timmes lektion tyckt "f
an det här är ju riktigt roligt och intressant!"
 
Juridiken var inget undantag och EXTRA ROLIGT blev det när jag "satt på lektion" i ämnet försäkringar och mitt i den lektionen när jag lyssnar på läraren får jagf eld i baken, pausar lektionen och tänker:

Fan, jag måste genast ringa mitt försäkringsbolag!!!!

Bakgrundsom ni säkert redan har koll på:
Min Baby Lock pajade i juni, sprätte ju nålar så jag fick åka till ögonmottagningen akut, blev lagad  lagom till skolstarten i augusti, pajade i sedan igen när maskinreparatören skulle justera något i den.
Sedan har den stått och jag har inväntat maskinreparatörens återkomst för ny lagning och tiden har bokstavligt sniglat🐌 sig fram.

Tills den där plugga-försäkringspluggar-dagen då...

Jag inser att jag ju faktiskt har försäkringar som man ständigt betalar på, ringer och t
vå samtal med försäkringsbolaget samt även en mailbekräftelse därifrån och ett samtal med maskinreparatören och igår fick jag en sprillans NY och likadan maskin levererad till jobbet! 

12 000 riksdaler som en sådan här maskin kostar är ingenting man trollar fram ur hatten som en fattig student som vi redan vet, jag har gråtit blod över detta faktum här redan, men om man "får" en ny för 3700 då ska man vara jävligt glad så nu får jag väl se till att jobba in dom pengarna också.

Jag ÄLSKAR att plugga, man lär sig så himla mycket matnyttigt och först tänkte jag helgmyshångla med min nya kompis men jag väntar nog med tills intyg från symaskinsreparatören ärt inne hos försäkringsbolaget (samt att jag måste lämna in min gamla maskin) och jag fått mina pengar från dom.

Jag får andrahands värdet på min maskin, detta är 8000 kr, får betala självrisken själv, sedan har reparatören gett mig rabatt på 1700 kr...
 
 
Seriöst...
Jag är glad igen, "misslyckad" tenta glömd, jag har lärt mig något nytt OCH jag får jobba extra.
Nu skall jag och Milou ut och gå, ses ikväll.
 
 

Surt sa räven...

God morgon!

Sitter i startgroparna för att hoppa i duschen, sticka till f.d Chifen och sedan jobbet.

I tisdags fick jag svaret på min tenta, skulle det bli omtenta eller hade jag klarat mig?
Jag hade klarat mig!!!

Det blev jag såklar jätteglad över men så kommer vi till ett "Men"...
2.5 YNKA JÄLVLA POÄNG förr att klara mig till högsta poäng och få ett "Väl godkänt", nu blev det "Godkänt". 
Vi har ju 3 betyg, IG, G, VG.

Alltså om jag missat m 10 poäng hade det fan känts bättre än missa med 2.5 poäng.
Visst, jag slipper omtenta och det är ju jätteskönt, hade inte velat sitta här imorgon och göra om samma sak men ALLTSÅ VA FAAAAN!!!!
 
Jag blev så besviken på mig själv, hade jag inte kunnat få klara dom två och en halv ynka poängen?
Varför skulle jag få gråthaveri över texten i word som krånglade, kunde jag bara inte ha samlat ihop hjärnan till den lilla sista milen?
Nej, tydligen inte.

När ska man släppa detta då?
Ja, om 300 år typ, surt sa räven heter det ju.

Som löken på laxen går jag ner på tisdagskvällen och lämnar in juridikboken till bibblan, då hade jag fått en förseningsavgift på 157 kr.
Hepp, ja, det var bara det som fattades.

Jag fick tjyvhålla på boken några extra dagar eftersom jag var rädd att någon skulle stå i kö på den och då måste man ju lämna tillbaka pronto, det kunde jag ju inte riskera OM jag skulle behöva tenta om så jag fick väl ta de böterna då men alltså...
Nåja, nu är den kursen över så jag får försöka smälta mitt (halv-)misslyckande.

Nu dusch och sedan jobbdag, ha en bra torsdag!
 
 

RSS 2.0