Brucebovandring.
Vi skjutsade ut sonen till flyget.
Jag kände mig läskigt nervös när jag såg det där SKRUTTIGA planet som han skulle flyga med.
Avskavd färg, skabbig :(
I min skalle snurrade planet på Hudsonfloden upp och Brasillenkraschen.
Jag vet, Katastroftänkadandets drottning.
I´ts me.
Han åkte iväg, kom helskinnad fram till Göteborg :)
Jag fick skjuts ut till Brucebo.
Fick årets VACKRASTE promenad.
Om det var ljud och luktblogg hade ni fått en överdos av sommarkänsla.
Jag bad sambon släppa mig precis vid Brucebohuset.
Nu när ingen bor där ville jag snoka runt lite och fota.
Inte en kotte, så stilla, vackert och lugnt att jag nästan ville gråta.
Man kan bli religiös för mindre.
Den gamla ladan.
Hönshuset.
Matkällaren.
Jugendhuset Brucebo från kortsidan.
I all sin prakt.
Baksidan med utsikt mot havet.
Inte för att vara så´n...
Men jag förstår om Axelman sköt när han blev vräkt.
Jag hade hellre hamnat i helvetet än lämnat denna plats!
Sen får ni tycka vad ni vill.
Som jag skrev när skottdramat hände, jag tror han blev GALEN av SORG.
Det står jag fast vid.
Utsikten från verandan på stora huset.
En vallmo på väg ner mot havet.
Slutet på stigen, havet...
Mer Gotland än så här kan det väl knappast bli?
Ateljén vid havet.
Hans målargrejor står fortfarande kvar.
Så vandrade jag vidare och kom in i naturresevatet.
Lika ensam där också.
Inte en själ, bara jag havet, fåglarna och kossorna.
Nu slutar jag lägga in fler bilder.
Det finns typ en miljon till ;)
Som sagt, årets vackraste promenad.
Vid MuraMaris badhus tog jag vätskepaus.
Gick ner och kände på vattnet.
Trodde det skulle vara kallt.
Det var PISSLJUMMET.
Av med skorna och så vadade jag ut, lika varmt.
Minst 20 grader trodde jag...
Fick badlust.
Vadade in igen och tänkte näcka.
Ser mig omkring och är helt ensam...
Nehepp, där satt det en gubbe vid en vassrugge och tryckte!
Fan tänkte jag, att jag inte testat vattnet när jag var i reservatet.
Kände inte riktigt att jag ville bada naken när han satt där.
Man vet ju aldrig.
Hade jag haft någon med mig hade jag garanterat badat, men själv och så bara han och jag...
Nej, det kändes inte aktuellt :)
Fasen.
Kommer till Snäck, fick den aktuella badtemperaturen...
24 grader!
Jag höll på att tappa hakan, inte undra på att det kändes ljummet i vattnet.
Så kom jag hem, tillbringade resten av dagen och kvällen i trädgården.
Vi har grillat och fikat.
Bättre än så här kan det knappast bli.
Sticka lugnt.
Jag kände mig läskigt nervös när jag såg det där SKRUTTIGA planet som han skulle flyga med.
Avskavd färg, skabbig :(
I min skalle snurrade planet på Hudsonfloden upp och Brasillenkraschen.
Jag vet, Katastroftänkadandets drottning.
I´ts me.
Han åkte iväg, kom helskinnad fram till Göteborg :)
Jag fick skjuts ut till Brucebo.
Fick årets VACKRASTE promenad.
Om det var ljud och luktblogg hade ni fått en överdos av sommarkänsla.
Jag bad sambon släppa mig precis vid Brucebohuset.
Nu när ingen bor där ville jag snoka runt lite och fota.
Inte en kotte, så stilla, vackert och lugnt att jag nästan ville gråta.
Man kan bli religiös för mindre.
Den gamla ladan.
Hönshuset.
Matkällaren.
Jugendhuset Brucebo från kortsidan.
I all sin prakt.
Baksidan med utsikt mot havet.
Inte för att vara så´n...
Men jag förstår om Axelman sköt när han blev vräkt.
Jag hade hellre hamnat i helvetet än lämnat denna plats!
Sen får ni tycka vad ni vill.
Som jag skrev när skottdramat hände, jag tror han blev GALEN av SORG.
Det står jag fast vid.
Utsikten från verandan på stora huset.
En vallmo på väg ner mot havet.
Slutet på stigen, havet...
Mer Gotland än så här kan det väl knappast bli?
Ateljén vid havet.
Hans målargrejor står fortfarande kvar.
Så vandrade jag vidare och kom in i naturresevatet.
Lika ensam där också.
Inte en själ, bara jag havet, fåglarna och kossorna.
Nu slutar jag lägga in fler bilder.
Det finns typ en miljon till ;)
Som sagt, årets vackraste promenad.
Vid MuraMaris badhus tog jag vätskepaus.
Gick ner och kände på vattnet.
Trodde det skulle vara kallt.
Det var PISSLJUMMET.
Av med skorna och så vadade jag ut, lika varmt.
Minst 20 grader trodde jag...
Fick badlust.
Vadade in igen och tänkte näcka.
Ser mig omkring och är helt ensam...
Nehepp, där satt det en gubbe vid en vassrugge och tryckte!
Fan tänkte jag, att jag inte testat vattnet när jag var i reservatet.
Kände inte riktigt att jag ville bada naken när han satt där.
Man vet ju aldrig.
Hade jag haft någon med mig hade jag garanterat badat, men själv och så bara han och jag...
Nej, det kändes inte aktuellt :)
Fasen.
Kommer till Snäck, fick den aktuella badtemperaturen...
24 grader!
Jag höll på att tappa hakan, inte undra på att det kändes ljummet i vattnet.
Så kom jag hem, tillbringade resten av dagen och kvällen i trädgården.
Vi har grillat och fikat.
Bättre än så här kan det knappast bli.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
