Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Bäver-rumpa i mat...

Idag lärde jag mig något mycket matnyttigt...

 

 

Ja, jag satt och väntade och fick en "Amelia", eller kanske det var en "Tara" i min hand där det stod om tillsatser i våran mat och just om vaniljsmak.

 

Jag lärde mig ju för några år sedan när jag läste boken "Den hemlige kocken" att RUTTEN GRAN används som "vaniljarom" i bakverk m.m för att få vaniljsmak.

Riktig vaniljstång är ju alldeles för dyrt att stoppa i våran färdigproducerade mat.

Mhm, men idag fick jag mig även till livs att sekret från bäverns analöppning används som "vaniljsmaksättare" och att det faktiskt är sant.
Jag har hört och läst om det men trott att det var skitsnack, nu var det tydligen inte det enligt matskribenten.
Nice.

FY BÖVELEN vad äckligt säger jag bara.
Fy tusan, tvi, tvi, tvi, tvi.
Man vill ju bara spy.

 

Nä, tillbaka till det gamla bondesamhället och naturliga råvaror.
Jag kanske inte är så duktig så jag gör ALL mat själv eller bakar allt själv men...
Jag gör faktiskt ganska mycket för jag har ju tiden.

Nu har jag lärt mig en sak till i alla fall:
Jag ska köpa vaniljstång VARJE GÅNG jag bakar minsta lilla grej som har "vanilj" i sig, kosta var det kosta vill.
Jag vill inte äta bäverslem från bäverns rumpa och inte heller rutten gran när jag använder vaniljsocker eller vad det nu kan vara i mina bakverk.

 

Men hur fan gör jag med glassen..?
Tänk om man slickar på en gammalt bäverrumps-slem när man slickar i sig sin goa mjukglass eller lakritsglass??????
Fy fan, jag blir anti-glass från och med nu.

Ska försöka i alla fall.

 

God natt.
Förlåt om jag lärde er något nytt som ni inte ville veta något om.
Jag kan trösta er med att jag ville helst inte själv veta något om denna lilla delikata (urk) information.