Skämmigt.

Så här ont som jag har nu...
Det hade jag inte ens när jag cyklade ner i den där djävla hålet på Statoil häromsistens kan jag säga.
Jag har så in-i-helvete ont så det är omänskligt!
Men jag har inte gjort något för att förtjäna det, det har bara stegrats under dagen.
Från värk till VÄÄÄÄÄRK!
Den är inte uthärdlig just nu, jag funderar på spikmattan.

Jag kom iväg till sjukgymnasten, vi pratade, gjorde avslappningsövningar baserat på Chi gong, det är kanon.
Jag gillar verkligen "träningen" jag får nu.
Så gick jag vidare och träffade Syster-Yster för en lunch.
Hon ville gärna gå på Bageriet och inte var det mig emot, vi gick dit.
BIG MISTAKE.
Det går bra att gå dit och fika va, titta på folk...
Men ÄTA, nej tack, det är så lite på tallriken så det är rent skämmigt för restaurangen.
Och vi var vrålhungriga.
Tyvärr tog vi inte ens "Dagens", utan varsin kycklingsallad.
LITE MAT var ordet för dagen.
Salladen bestod nästan ENBART av grönsallad och vi blev inte mätta.
Inget vidare bra betyg om magen kurrar, fastän man nyss ätit...?
Eller?
Nä, det blir inge fler luncher för mig där fler gånger, jag ska skriva mig det på PANNAN.
Fika JA, äta NEJ!
Vi promenerade Adelsgatan fram och "fönstershoppade" innan vi sa "Godbaj" och mamma smög upp bakifrån.
Vi slog följe hem, och jag kunde handla några saker på Atterdags också, när jag ändå hade bärhjälp.

När jag kom hem drog jag fram brödrosten och rostade mig två mackor.
Jag var tvungen, jag hade svultit ihjäl annars.
Och jag har inte kunnat ta mig för något, jag har för ont helt enkelt.
Omotiverat ont som sagt.
Nu ska jag lägga mig på spikmattan och försöka TÄNKA BORT värken.
Good luck, till mig själv!
Stickan lugnt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0