Ny bur!

Och idag har det sagt SWISCH...
Dagen har bara flygit iväg och inga sorger i hjärtat, snarare tvärtom!
Det har varit en mycket BRA dag.

Och vi börjar med den nya, stora nyheten...
Sonen har fått en ny bur till Leo, av farfar!
Och vilken LYX-BUR sen!!!





Kolla...
Det är en bur med bo och och lucka så man kan öppna och göra rent.
Det är en lucka med handtag i andra änden också så att man kan krypa ner i buren.
Stora bärhandtag.
Tror ni vi blev glada och tacksamma?
Jo, det kan man nog skriva upp att vi blev!
Vi får hitta på något bra och ge till farfar i present, det är han verkligen värd!

Så nu har vi en klok bur som Leo kan vara ute i hela dagarna, med LÅS, så vi kan låsa buren om vi sticker iväg och lämnar honom ute.
SÅ BRA och så SNÄLLT!
Farfar, han är en riktig GULDFARFAR!!!!

På förmiddagen idag, har jag lite mail att skicka.
Jag hade pyssel med det nästan hela morgonen, fram till 12, jag höll på i 3½ timme för jag behövde fota lite och få till rätt "bilder" här hemma.
Så det tog ganska mycket tid och förmiddagen bara flög iväg.

Sen var det dusch och iväg och hämtade sonen på skolan.
Shopping på ÖB med "Mamma assistenten" och sen hem.
Så fick jag FINBESÖK!!!
Lilla Sunshine kom!
Och hon lyfter verkligen ALLT!

Jag blir på så gott humör, och efter min SUPERDEPP här i söndags och måndags, så var Solstrålebesök PERFEKT tajmat!

Mamma-Sunshine stack iväg på ett litet möte, och jag och sonen letade fram så många baby-barnvänliga leksaker och böcker vi bara kunde hitta.
Nu ska hon få sin egen leklåda som vi bara kan plocka fram när hon kommer.

Och det som är mycket bra med Sunshine är att hon kryper nu, så det blir nästan inget bärande.
Inte så mycket påfrestning på nacken alltså .
Enda gången jag var tvungen att bära var när sonens farfar kom.
Då var jag ju tvungen att gå ut på gården och ta med Sunshine, kunde ju inte lämna henne själv inne direkt ...

Men det var faktiskt det hela, och det var bara en kort stund, alltså gick det bra, och jag fick inte ont.
Hon är ju å andra sidan lätt som en fjäder.
Ja, så kom Mamma-Sunshine tillbaka och vi fikade med kaffe och glass!

Nu har vi käkat, jag sitter framför dumburken och vilar.
Så...
Det har varit en HIMLA bra dag och dom jobbiga dagarna är bakom mig, för den här gången.
DJÄVLA tjat om den här nacken, men den TAR MYCKET TID i mitt liv...
Tyvärr.

Så såg jag nyheterna och fick ett lätt illamående...
En hisskorg med två män hade släppt från en kranbil och störtat 100 meter!
Fy fan.
Dom tvärdog såklart, och själv kände jag faktiskt ett SUG av obehag i magen bara av att höra nyheten.
Fruktansvärt och stackars män, vilken död, USCH!!!!!

Jag får faktiskt lite tvångstankar så här i vuxen ålder, varje gång jag går in i en hiss, att den ska släppa i vajern och störta till botten på huset när man åker.
Ryyys...
När jag jobbade på Korpen och skulle hämta matvagnen, hade jag efter ett tag väldiga problem med att åka med i hissen tillsammans med vagnen.
En arbetskompis till mig skrämde upp mig och sa att den ena hissen var dålig, och efter ett tag stängdes hissen faktiskt av också.
Så kom "hiss-fixar-gubbarna" och kontrollerade hissen, meckade lite, och sa att det inte var något fel på den.

Jag...
Var redan uppskrämd, och trodde inte på gamla skruttiga hiss-fixar-gubbar, så den vänstra hissen undvek jag.

Men matvagnen var man ju tvungen att köra upp och den vägde typ ETT TON.
Och tillslut blev det så att jag körde in vagnen i hissen, tryckte på uppknappen och satte järnet upp för trapporna och mötte hissen där den kom upp.
Jag fixade inte att åka samtidigt som matvagnen, för jag var helt övertygad om att den skulle störta om jag åkte med.
Nog skulle jag fixa ett fall ner till källaren, men jag såg framför mig att jag fick hela matvagnen över mig också...
Och blev MOSAD!

Mhm...
Hissen på Korpen har fortfarande INTE störtat ner i källaren med matvagnen.
Men jag satte mig i en radiobil på Skara, och så gick det som det gick.
Det som kändes SÅ SÄKERT, för det var på marken ...
Ja, ja, man kanske skulle försöka VÄLJA BORT några nojor men...
Det är svårt alltså.

Nu hoppar jag från ruskigheter och in i "Modehuset Chanel"!
Jag måste se hur det går med bröllopsklänningar och annat rysch-pysch.
Sticka lugnt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0