Lika som bär...
Är det inte LÖNEDAG imorgon?
Borde va...
Jag fick inget lönebesked från jobbet utan bara "Kontrolluppgifter" från året som gått.
Lite irriterande.
Dammsugande och lite småfixande klart, men idag gick det trögt.
Plus att jag försökt få tag i en person, som det bara inte går att få tag på.
Jag har två nummer, det ena har personen inte kvar längre, det vet jag sedan någon månad.
Det andra numret, svarar personen inte på när man ringer, men väl när jag tillslut skickade sms innan jul.
Men jag behöver PRATA med personen.
Hm...
Det får bli ett sms till då, BE personen ringa mig.
Nu över till djur!
Jag sitter och ser på Oprah och idag handlar det om DJUR i alla dess former.
Jag blir helt tårögd, elefantbebisar som räddas, mini-hästar, delfin med fenprotes, HJÄLP!
Imorse när jag kom vid ÖB mötte jag sonens farfar och deras 6 månaders valp.
SÅ LIK FLISAN (minus det vita hon hade på bringan) så det var inte klokt.
Jag blev helt tårögd och kunde inte se på hunden ens, JÄTTESÖT.
Men...
Vi är nog VÄLDIGT nära att kanske få till det med liten HUND till sommaren kanske...?
När jag var hos min bästis på kalas i helgen, hon är HUNDPERSON och jobbar med det som seriös hobby.
Har haft massor med hundar som hon ställt ut, tävlat, haft hundkurser med och nu...
Tror jag hon tränar typ SKYDD eller vad det heter i "hundvärlden"...?
Ja, hon gör NÅT med sin hund iallafall.
Jag bara slängde ut frågan om HON kunde kolla med någon i "hundvärlden" som kanske kände till en BRA uppfödare till King Charles spaniel.
För den hunden som vi träffade på, där tar det nog tid vad gäller valpar.
Och att bara ringa en "uppfödare i mängden" det vågar jag mig inte på, ifall man hamnar hos en oseriös säljare.
Min bästis ringde då upp sin syster som åker runt på hundutställningar, vet inte om hon är domare eller ställer ut egen hund...?
Men det visade sig att bästisens syrra, hade en kompis som föder upp "KCCH".
Kunde man ha mer FLAX eller kunde man!?
Så nu är bollen i rullning DÄR iallafall, jag får ta och ringa upp bästisen syrra och så får vi se vad som händer.
Helt sjuk...
Hade någon frågat mig för ett halvår sedan om jag inte skulle skaffa hund, hade jag sagt:
Aldrig i livet!
Nu är det nästan som om jag VÄNTAR BARN!!!!
Jag kan knappt bärga mig tills ungen kommer ut typ...
Minus att jag slipper allt det jobbiga med att VÄNTA VALP.
Barn menar jag
Och på jobbet läste jag faktiskt en liten artikel om det där med att skaffa djur och vad man är för person, relaterat till djuret.
Själv är jag en "alla-djur-person", men ser väldigt mycket fram emot att få en PROMENADKOMPIS igen!
Alltså är hund det ultimata.
Annars behandlar jag nog alla mina djur som om det vore mina små bebisar.
Och...
Helt ute och cyklar var man tydligen INTE i sina omsorger om sina djur.
En zoolog sa i tidningen som jag läste...
"Vi ofta identifierar oss med våra djur och att dom ofta är BARNERSÄTTNING.
I naturen skulle vi haft små barn, det ena efter det andra, från 15-års ålder till 50.
Den bristen får våra husdjur kompensera, särskilt hunden.
Folk väljer husdjur som liknar dem själva.
Det beror inte på självälskande, utan på att det är lättare att relatera till "ett barn" som liknar en själv..."
Lika som BÄR...
Lika som bär...
Spot on!
Nu, lite virkning!
Borde va...
Jag fick inget lönebesked från jobbet utan bara "Kontrolluppgifter" från året som gått.
Lite irriterande.
Dammsugande och lite småfixande klart, men idag gick det trögt.
Plus att jag försökt få tag i en person, som det bara inte går att få tag på.
Jag har två nummer, det ena har personen inte kvar längre, det vet jag sedan någon månad.
Det andra numret, svarar personen inte på när man ringer, men väl när jag tillslut skickade sms innan jul.
Men jag behöver PRATA med personen.
Hm...
Det får bli ett sms till då, BE personen ringa mig.
Nu över till djur!
Jag sitter och ser på Oprah och idag handlar det om DJUR i alla dess former.
Jag blir helt tårögd, elefantbebisar som räddas, mini-hästar, delfin med fenprotes, HJÄLP!
Imorse när jag kom vid ÖB mötte jag sonens farfar och deras 6 månaders valp.
SÅ LIK FLISAN (minus det vita hon hade på bringan) så det var inte klokt.
Jag blev helt tårögd och kunde inte se på hunden ens, JÄTTESÖT.
Men...
Vi är nog VÄLDIGT nära att kanske få till det med liten HUND till sommaren kanske...?
När jag var hos min bästis på kalas i helgen, hon är HUNDPERSON och jobbar med det som seriös hobby.
Har haft massor med hundar som hon ställt ut, tävlat, haft hundkurser med och nu...
Tror jag hon tränar typ SKYDD eller vad det heter i "hundvärlden"...?
Ja, hon gör NÅT med sin hund iallafall.
Jag bara slängde ut frågan om HON kunde kolla med någon i "hundvärlden" som kanske kände till en BRA uppfödare till King Charles spaniel.
För den hunden som vi träffade på, där tar det nog tid vad gäller valpar.
Och att bara ringa en "uppfödare i mängden" det vågar jag mig inte på, ifall man hamnar hos en oseriös säljare.
Min bästis ringde då upp sin syster som åker runt på hundutställningar, vet inte om hon är domare eller ställer ut egen hund...?
Men det visade sig att bästisens syrra, hade en kompis som föder upp "KCCH".
Kunde man ha mer FLAX eller kunde man!?
Så nu är bollen i rullning DÄR iallafall, jag får ta och ringa upp bästisen syrra och så får vi se vad som händer.
Helt sjuk...
Hade någon frågat mig för ett halvår sedan om jag inte skulle skaffa hund, hade jag sagt:
Aldrig i livet!
Nu är det nästan som om jag VÄNTAR BARN!!!!
Jag kan knappt bärga mig tills ungen kommer ut typ...
Minus att jag slipper allt det jobbiga med att VÄNTA VALP.
Barn menar jag
Och på jobbet läste jag faktiskt en liten artikel om det där med att skaffa djur och vad man är för person, relaterat till djuret.
Själv är jag en "alla-djur-person", men ser väldigt mycket fram emot att få en PROMENADKOMPIS igen!
Alltså är hund det ultimata.
Annars behandlar jag nog alla mina djur som om det vore mina små bebisar.
Och...
Helt ute och cyklar var man tydligen INTE i sina omsorger om sina djur.
En zoolog sa i tidningen som jag läste...
"Vi ofta identifierar oss med våra djur och att dom ofta är BARNERSÄTTNING.
I naturen skulle vi haft små barn, det ena efter det andra, från 15-års ålder till 50.
Den bristen får våra husdjur kompensera, särskilt hunden.
Folk väljer husdjur som liknar dem själva.
Det beror inte på självälskande, utan på att det är lättare att relatera till "ett barn" som liknar en själv..."
Lika som BÄR...
Lika som bär...
Spot on!
Nu, lite virkning!
Kommentarer
Trackback
