Bullar som räddar Latmasken!

Idag fick min son köttbullar till middag...
Trodde han ja.

När jag var och handlade idag slog LATMASKEN till.
Kvällsmat, hm, gud va skönt det hade varit om man bara kunde steka upp lite KÖPTA köttbullar, gick jag där och tänkte.
Men...
I detta hem är köpta köttbullar bannlyst.
Dom gör ingen mage glad och köttbullarna, plus man själv luktar...
Värre än en SJÄLVDÖD KO om man äter dom.

Prutt och bajs, är väl det snällaste man kan säga annars.
Så det är antingen hemmagjorda köttbullar här, eller inga alls.

När jag då var i affären idag, slog jag ett getöga mittemot frysfiskdisken.
Där låg alla vegetariska alternativ, och där såg jag QUORNBULLAR.
Det vill säga "köttbullar" av quorn.
Hm...
Latmasken dök upp som en gammal god och KÄR vän och jag tänkte:
Jag kollar innehållsförteckningen!
Vilket jag gjorde, såg bra ut, så jag tog dom TROTS att priser var hutlöst, 32 kr för nästan ingenting.
Så när sonen kom hem och frågade vad det skulle bli till middag, svarade jag:
KÖTTBULLAR!
"Jaha, har du gjort köttbullar då?"
Nä, jag gick emot mina principer och köpte köttbullar.
Sonen trodde han hört fel, jag som är en sådan "Köpt-köttbulle-motståndare"!
Och jag tänkte:
Du skulle bara veta!

För hade jag sagt att det inte var riktiga köttbullar utan QUORNBULLAR, då hade han sagt:
GLÖM DET!
Jag hade tvingat honom att äta ändå och han hade tyckt det var det äckligaste han ätit i hela sitt liv.
Trust me, gone that road before, det misstaget gör man liksom inte om mer än max 2 gånger.
Inte i den HÄR kinkiga familjen.
Man avslöjar ingenting när det gäller mat!
Ingredienser är superhemliga vare sig man lagar själv eller köper något.
Så vid middagsdags så stekte jag upp dom där bullarna, smakade en själv och tänkte:
Ja, inte så pjåkiga faktiskt, undrar om HAN märker någon skillnad.
Ropade på sonen och höll andan under middagen.
Men han åt med liv och lust, sa inte ett ljud och jag tänkte:
Jippie, jag har en djävligt DYR latmask att ta till när jag snabbt vill slänga fram "köttbullar" och potatismos!
Alltid nåt som glädjer en stressad hemmafru


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0