Don´t step on my mintgreen steppingshoes....
LITE konstig titel på detta inlägg, jag för står om ni tycker det...
Men förklaringen kommer HÄR:
Dom MINTGRÖNA STEPPSKORNA!
Dom magiska dojorna som får morsan steppa loss som självaste...
Jag vet inte vem jag ska jämföra henne med faktiskt.
Till och med deltagarna i "So you think you kan dance" ligger i lä kan jag meddela.
Dom kanske kan dansa LITE bättre än morsan, men dom kan inte få folk att skratta ihjäl sig iallafall.
Det kan mamma, och ICKE att förglömma min kära moster!
PIFF & PUFF...
Dansar så du nästan svimmar av skratt.
Men jag backar bandet, vi börjar från början.
Igårkvälls hade Nybyggarna bokat bord på Nunnan, vi hade väl halvbestämt att gå på Nunnan och se Thomas Augustsson & Co om det inte blev Fårö dagen innan när vi låg på Björkis och stekte.
Min kusin hade ringt igår och pratade med självaste chefen, hon ringde sen till till mig och sa:
"Jag TROR jag har bokat bord på Nunnan till 20.00..."
Det var ju en grek-svensk som pratade med en norska förstår ni, så det blev lite miss i språkförståelsen typ.
Men hon trodde iallafall att vi hade bord till 20.00!
Lite senare på dagen kom ett sms:
Jo, chefen hade ringt upp igen av någon andledning, vi hade ÅTERIGEN "NOG" bord bokat till klockan 20.00.
Superfnisset Allan, ja, inte lätt att förstå ibland!
Vi fick välan se när vi kom dit, om vi hade något bord eller inte.
Vid 19.40 hade mamma kissat och bajsat Milou, och Milou fick vara nere i hennes kök medans vi skulle vara borta.
Vi hade räknat med MAX 3 timmar.
2,5 timme har hon ju fixat att vara själv hitentills så testade en halvtimme längre.
Sen cyklade vi iväg...
Och medans vi sicksackade mellan turister och flanörer längs Adelsgatan ner mot Stora Torget tänkte jag:
"Detta känns fel.
Här susar jag ner mot ett party med morsan i släptåg...
Var är mina kompisar?"
Ja, det kan man ju fråga sig
Vi kom ner, alla var där, vi HADE fått ett bord!
Piju, språkförbristningen hade inte sumpat något.
Så åt vi...
Jag tänkte att eftersom jag inte dricker något, så kunde jag väl unna mig en förrätt.
Jag tog friterad augergine med tzatziki och sallad till förrätt, SKITGOTT!
Försökte komma på vad det smakade, Idolen tog samma och sa:
Våffla!
Jamen självklart, och så tänkte jag:
Våffeljärnet ska fram i veckan och här ska gräddas riktiga våfflor!
Sen tog jag fårostspäckad Bifteki med tzatziki (ja, mycket vitlök blev det...) och grekisk potatisgratäng!
Fy fan så gott det var...
Ni anar inte.
Och så mätt som jag blev igår, det var längesedan.
OCH härligt att äta något GOTT tillskillnad från det som måste lagas här hemma, även om nu bifteki är köttfärs, så är det GOD KRYDDNING i och fårost.
Jag fick all mat för 230!
230 kr, och bli proppmätt, det är inte ofta det händer på restauranger nuförtiden.
Prisvärt med andra ord.
Plus att servicen från servitören var jättebra, bara PLUS med andra ord.
När vi sen ätit började bandet spela och till en början var det väl rätt laid back stämning.
Sen kom det mer och mer folk och tempot skruvades upp inne på gården.
Två tjofräsare, Moster Puff och jag.
Nybyggarna in da house!
Och Morbror Corleone sa när min mobil kom fram och jag började fota:
"Nä, nu kommer den där BLOGGKAMERAN fram igen!"
Nej då, sa jag, ingen fara, inte ALLA bilder hamnar på bloggen.
Precis, men kanske hälften
Syster-Yster med kompisen Carina, som var väldigt uppmärksamma när jag fotade dom.
Efter ett tag delades det ut tamburiner och hemmasnickrade maraccas till oss i publiken.
Och det var DÅ festen verkligen började, minst sagt.
Moster tog den minsta maraccasen.
Mamma tog den lite större
Idolen tog en tamburin, och visade sig vara en naturbegåvning!
Till och med så bra att en tjej i publiken kom fram till honom och sa att det var han "Som bar upp hela bandet"!
Jo, jo, och varje gång han försökte vila sig från någon låt, dök hon fram som gumman i lådan och sa till honom att sätta igång att hålla takten igen!
Det vara bara att spela på på tamburinen för Mr Tamburineman!
Kling, kling, kling...
Och helt plötsligt hoppade mamma upp från stolen och började dansa runt lite försiktigt.
Då blev jag lite lätt stressad och manade på moster att nu måste hon upp och stuffa med morsan.
Jag tyckte INTE mamma skulle dansa själv, av någon konstig anledning
Och så började det spelas grekisk musik och då vet jag inte vad som hände med damerna...?
Men dom brakade loss Å DET VÄRSTA i de roligaste dansmovesen jag/VI sett i hela vårat liv sett!
Iallafall än sålänge, det kan ju komma mer framöver om jag känner dom där två rätt.
Det var bensprattel som jag aldrig sett maken till.
Händer som flög i konstiga rörelser á la lite robot/60-tals rörelser och munnar som mimade lite konstigt och fel till sången och musiken från balkongen!
Vi skrattade så vilt så vi kunde knappt andas tillslut åt Piff & Puff där ute på golvet, tårarna rann.
Iallafall på mig.
Att blåsan höll var ett under.
Och dom där skorna...
Hur fan kunde morsan sätta på sig dom där MINTGRÖNA DOJSEN när hon skulle gå på restaurang?
Hade hon till och med planerat att hon skulle upp och stuffa?
Ja, inte vet jag, men dojsen var NÄSTAN lika roliga som hennes dans!
Dom utgjorde en perfekt MATCH till själva dansadet skulle man kunna säga.
Smart iofs med jympaskor när man ska dansa...
Men färgvalet var ju mer än tveksamt!
Fy fan så kul det var, och det roligaste av allt...
Morbror Corleone FICK ALLT PÅ FILM!
Han filmade sina systrar under deras tappeti-tappeti-dans.
Jesus.
Det var kul att se från min vinkel av bordet live, men att sen se det på mobilen framifrån också...
Jag finner verkligen inga ord, man var tvungen att vara där för att förstå.
Jag sa:
"Glöm Kalle Anka på julafton i fortsättningen, vi behöver bara filmen från ikväll med Piff & Puff!"
Alla höll med.
Ja, sen satt dom och vilade ett tag vid bordet, vi kunde återhämta oss och börja andas normalt igen.
Tills det då började spelas någon låt som moster Puff kände igen som en av sina "gympalåtar".
Hon hoppade upp från bordet igen, dansade fram till en man som dansade någon typ lite jenkadans...
Högg tag i honom och hängde på!
Ja, då var skrattfesten igång igen och mamma var inte heller sen att hoppa upp igen hon heller.
Bara av att se dom där två roliga tokstollarna och morsans MINTGRÖNA JYMPASKOR skutta runt, runt, nä...
Jag skrattar av bara tanken.
Sjukt kul.
Ja, och som Thomas (trubaduren) sa senare:
"Det är minsann inte ofta man ser damer i deras ålder skutta runt med sån energi..."
Nej, en på 71 och en på 78, det är KRUT i dom där två minsann!
Och som dom sa precis innan kvällen börjat:
"Hade det inte varit för oss hade ni aldrig haft någe kul!"
Så här i efterhand kan man ju bara hålla med!
Så är det ju jämt, det är alltid action när Piff & Puff är i farten, vi andra framstår som gamla tanter och farbröder med NOLL rolighetsfaktor.
Ja, så man kan ju säga att kvällen minst sagt var en succé.
Och det var en rolig kväll FÖRUTOM dansen med interna fågelskämt och en massa, massa annt kul också.
Dessutom sjöng vi alla med i nästan alla sånger som spelades, det var kort sagt:
En väldigt ASKUL, mysig, LYCKAD, härlig kväll.
Vi gick hem väldigt glada och nöjda, inte minst tacke vare Piff & Puff!
Jag har väl nämt det förut vid något tillfälle...
Ni borde vara avundsjuka på mig som har en sån rolig släkt!
Väldigt avundsjuka.
Det är aldrig en tråkig stund.
Ever.
Mitt i allt stojande så såg jag på klockan:
"Oj, det har gått TRE timmar, hunden!"
Jag slog sambon en signal och undrade om han hade mycket att göra (han jobbade tyvärr) eller om han kunde åka hem och kissa hunden?
Han KUNDE åka hem och efter 10 minuter fick jag ett sms:
"Kissad!"
Gött, då fick vi lite mer tid på Nunnan.
När vi sen kom hem 00.30, då hade Milou fixat att vara själv 4 timmar och 50 minuter.
Inte dåligt minsann, dessutom låg hon och sov när jag smög in i köket.
Hon är väl en liten mönsterhund minsann.
Idag...
Åkte vi till Björkis och solade och badade.
Sonen var här igen när jag kom hem.
Nu ska vi se "Trassel", jag återkommer imorgon.
Men förklaringen kommer HÄR:
Dom MINTGRÖNA STEPPSKORNA!
Dom magiska dojorna som får morsan steppa loss som självaste...
Jag vet inte vem jag ska jämföra henne med faktiskt.
Till och med deltagarna i "So you think you kan dance" ligger i lä kan jag meddela.
Dom kanske kan dansa LITE bättre än morsan, men dom kan inte få folk att skratta ihjäl sig iallafall.
Det kan mamma, och ICKE att förglömma min kära moster!
PIFF & PUFF...
Dansar så du nästan svimmar av skratt.
Men jag backar bandet, vi börjar från början.
Igårkvälls hade Nybyggarna bokat bord på Nunnan, vi hade väl halvbestämt att gå på Nunnan och se Thomas Augustsson & Co om det inte blev Fårö dagen innan när vi låg på Björkis och stekte.
Min kusin hade ringt igår och pratade med självaste chefen, hon ringde sen till till mig och sa:
"Jag TROR jag har bokat bord på Nunnan till 20.00..."
Det var ju en grek-svensk som pratade med en norska förstår ni, så det blev lite miss i språkförståelsen typ.
Men hon trodde iallafall att vi hade bord till 20.00!
Lite senare på dagen kom ett sms:
Jo, chefen hade ringt upp igen av någon andledning, vi hade ÅTERIGEN "NOG" bord bokat till klockan 20.00.
Superfnisset Allan, ja, inte lätt att förstå ibland!
Vi fick välan se när vi kom dit, om vi hade något bord eller inte.
Vid 19.40 hade mamma kissat och bajsat Milou, och Milou fick vara nere i hennes kök medans vi skulle vara borta.
Vi hade räknat med MAX 3 timmar.
2,5 timme har hon ju fixat att vara själv hitentills så testade en halvtimme längre.
Sen cyklade vi iväg...
Och medans vi sicksackade mellan turister och flanörer längs Adelsgatan ner mot Stora Torget tänkte jag:
"Detta känns fel.
Här susar jag ner mot ett party med morsan i släptåg...
Var är mina kompisar?"
Ja, det kan man ju fråga sig
Vi kom ner, alla var där, vi HADE fått ett bord!
Piju, språkförbristningen hade inte sumpat något.
Så åt vi...
Jag tänkte att eftersom jag inte dricker något, så kunde jag väl unna mig en förrätt.
Jag tog friterad augergine med tzatziki och sallad till förrätt, SKITGOTT!
Försökte komma på vad det smakade, Idolen tog samma och sa:
Våffla!
Jamen självklart, och så tänkte jag:
Våffeljärnet ska fram i veckan och här ska gräddas riktiga våfflor!
Sen tog jag fårostspäckad Bifteki med tzatziki (ja, mycket vitlök blev det...) och grekisk potatisgratäng!
Fy fan så gott det var...
Ni anar inte.
Och så mätt som jag blev igår, det var längesedan.
OCH härligt att äta något GOTT tillskillnad från det som måste lagas här hemma, även om nu bifteki är köttfärs, så är det GOD KRYDDNING i och fårost.
Jag fick all mat för 230!
230 kr, och bli proppmätt, det är inte ofta det händer på restauranger nuförtiden.
Prisvärt med andra ord.
Plus att servicen från servitören var jättebra, bara PLUS med andra ord.
När vi sen ätit började bandet spela och till en början var det väl rätt laid back stämning.
Sen kom det mer och mer folk och tempot skruvades upp inne på gården.
Två tjofräsare, Moster Puff och jag.
Nybyggarna in da house!
Och Morbror Corleone sa när min mobil kom fram och jag började fota:
"Nä, nu kommer den där BLOGGKAMERAN fram igen!"
Nej då, sa jag, ingen fara, inte ALLA bilder hamnar på bloggen.
Precis, men kanske hälften
Syster-Yster med kompisen Carina, som var väldigt uppmärksamma när jag fotade dom.
Efter ett tag delades det ut tamburiner och hemmasnickrade maraccas till oss i publiken.
Och det var DÅ festen verkligen började, minst sagt.
Moster tog den minsta maraccasen.
Mamma tog den lite större
Idolen tog en tamburin, och visade sig vara en naturbegåvning!
Till och med så bra att en tjej i publiken kom fram till honom och sa att det var han "Som bar upp hela bandet"!
Jo, jo, och varje gång han försökte vila sig från någon låt, dök hon fram som gumman i lådan och sa till honom att sätta igång att hålla takten igen!
Det vara bara att spela på på tamburinen för Mr Tamburineman!
Kling, kling, kling...
Och helt plötsligt hoppade mamma upp från stolen och började dansa runt lite försiktigt.
Då blev jag lite lätt stressad och manade på moster att nu måste hon upp och stuffa med morsan.
Jag tyckte INTE mamma skulle dansa själv, av någon konstig anledning
Och så började det spelas grekisk musik och då vet jag inte vad som hände med damerna...?
Men dom brakade loss Å DET VÄRSTA i de roligaste dansmovesen jag/VI sett i hela vårat liv sett!
Iallafall än sålänge, det kan ju komma mer framöver om jag känner dom där två rätt.
Det var bensprattel som jag aldrig sett maken till.
Händer som flög i konstiga rörelser á la lite robot/60-tals rörelser och munnar som mimade lite konstigt och fel till sången och musiken från balkongen!
Vi skrattade så vilt så vi kunde knappt andas tillslut åt Piff & Puff där ute på golvet, tårarna rann.
Iallafall på mig.
Att blåsan höll var ett under.
Och dom där skorna...
Hur fan kunde morsan sätta på sig dom där MINTGRÖNA DOJSEN när hon skulle gå på restaurang?
Hade hon till och med planerat att hon skulle upp och stuffa?
Ja, inte vet jag, men dojsen var NÄSTAN lika roliga som hennes dans!
Dom utgjorde en perfekt MATCH till själva dansadet skulle man kunna säga.
Smart iofs med jympaskor när man ska dansa...
Men färgvalet var ju mer än tveksamt!
Fy fan så kul det var, och det roligaste av allt...
Morbror Corleone FICK ALLT PÅ FILM!
Han filmade sina systrar under deras tappeti-tappeti-dans.
Jesus.
Det var kul att se från min vinkel av bordet live, men att sen se det på mobilen framifrån också...
Jag finner verkligen inga ord, man var tvungen att vara där för att förstå.
Jag sa:
"Glöm Kalle Anka på julafton i fortsättningen, vi behöver bara filmen från ikväll med Piff & Puff!"
Alla höll med.
Ja, sen satt dom och vilade ett tag vid bordet, vi kunde återhämta oss och börja andas normalt igen.
Tills det då började spelas någon låt som moster Puff kände igen som en av sina "gympalåtar".
Hon hoppade upp från bordet igen, dansade fram till en man som dansade någon typ lite jenkadans...
Högg tag i honom och hängde på!
Ja, då var skrattfesten igång igen och mamma var inte heller sen att hoppa upp igen hon heller.
Bara av att se dom där två roliga tokstollarna och morsans MINTGRÖNA JYMPASKOR skutta runt, runt, nä...
Jag skrattar av bara tanken.
Sjukt kul.
Ja, och som Thomas (trubaduren) sa senare:
"Det är minsann inte ofta man ser damer i deras ålder skutta runt med sån energi..."
Nej, en på 71 och en på 78, det är KRUT i dom där två minsann!
Och som dom sa precis innan kvällen börjat:
"Hade det inte varit för oss hade ni aldrig haft någe kul!"
Så här i efterhand kan man ju bara hålla med!
Så är det ju jämt, det är alltid action när Piff & Puff är i farten, vi andra framstår som gamla tanter och farbröder med NOLL rolighetsfaktor.
Ja, så man kan ju säga att kvällen minst sagt var en succé.
Och det var en rolig kväll FÖRUTOM dansen med interna fågelskämt och en massa, massa annt kul också.
Dessutom sjöng vi alla med i nästan alla sånger som spelades, det var kort sagt:
En väldigt ASKUL, mysig, LYCKAD, härlig kväll.
Vi gick hem väldigt glada och nöjda, inte minst tacke vare Piff & Puff!
Jag har väl nämt det förut vid något tillfälle
...Ni borde vara avundsjuka på mig som har en sån rolig släkt!
Väldigt avundsjuka.
Det är aldrig en tråkig stund.
Ever.
Mitt i allt stojande så såg jag på klockan:
"Oj, det har gått TRE timmar, hunden!"
Jag slog sambon en signal och undrade om han hade mycket att göra (han jobbade tyvärr) eller om han kunde åka hem och kissa hunden?
Han KUNDE åka hem och efter 10 minuter fick jag ett sms:
"Kissad!"
Gött, då fick vi lite mer tid på Nunnan.
När vi sen kom hem 00.30, då hade Milou fixat att vara själv 4 timmar och 50 minuter.
Inte dåligt minsann, dessutom låg hon och sov när jag smög in i köket.
Hon är väl en liten mönsterhund minsann.
Idag...
Åkte vi till Björkis och solade och badade.
Sonen var här igen när jag kom hem.
Nu ska vi se "Trassel", jag återkommer imorgon.
Kommentarer
Trackback
