Insikt...

Och så kom jag till insikt.
Jag sydde ihop en sida av klänningen...



Och se så fint, det faktiskt matchade faktiskt NÄSTAN varenda remsa och SÖM ända ner till slutet.
Det må se lätt ut att ha svängt ihop, men det var faktiskt skitsvårt att få något så hippelikande-hafsigt, att stämma.
Det blev en diff på ½ cm längst ner, men det kan jag väl leva med.



Så bara höll jag upp klänningen framför mig, bara för att få se lite innan jag fortsatte.
Det var då jag kom till insikt:
Jag kommer förmodligen aldrig kunna ha den här klänningen på mig alls!
Den vägde bly bara att hålla upp framför sig.

Nog för att den skulle sitta uppe, men då behöver jag spänna åt gummibandet runt bröstkorgen så hårt...
Så min skada med sitt djävla"nervträd" med "nervrötter" ner mot bröstkorgen skulle bli igångtriggat!
Satans, helvetes skit!
Jaha, här har jag haft tålamod att sy mig själv en hippeklänning av gamla jeans, pulat, trixat, fixat så gott jag kan, och så kommer jag inte kunna använda den.
Förmodligen!
Gud så...
Snopet.
Ja, så med den insikten går jag nu till sängs, det känns verkligen inte rättvist.
Vi ses imorgon, då syr jag väl ihop resten efter hundpromenaden.
Jag kanske ska sälja den...?
Eller så blir det en kjol...?
Jag får nog sova på saken.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0