Att bli stor...

Promenad med vovven blev en hit!
Vi mötte inte en enda kotte eller hund under hela tiden vi röjde runt i skogen och på Hällarna.
Vi kom med andar ord ut i precis rätt tid.
Dock var det kallt, jag hade på mig massor med kläder.
Men vinden, som ändå var nästintill obefintlig, stack i ansiktet.
Fast det var skönt när vi kom hem, det är det ju alltid.

Har färdigställt den turkosa sjalen, och så är den upplagd i Stickqvickbutiken.
Har druckit kaffe.
Sen har det inte hänt så mycket mer faktiskt.
Nu ska jag och sonen rensa bland hans gosedjur, han har sagt det I FLERA VECKOR...
Men ändå aldrig kommit till skott.
Han älskar dom, men anser sig väl för gammal för dom.
Han skäms.
Men älskar.
Ja, svår sits det där, att BLI STOR, men ändå vara liten.

Annars ringde han från skolan och undrade om han kunde dra till "Mats".
Mats, vilken Mats, undrade jag...?
"M-A-X, sa jag", skrek han i telefonen.
Max, vilken Max, du känner väl ingen Max...?
"Max som i HAMBURGERRESTAURANGEN fatta´ru väl?"
Nej, det fattade inte den trögtänkta.
Vad ska ni göra där då´ra?
"Hänga."
Hänga, okej.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0