Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Jag blev rosenrasande...

Sovit som en stock, ändå är jag trött.
Gamla tecknade filmer á la Tom & Jerry och Scooby Doo på tv...
Jag orkat inte böja mig fram och byta på remoten som står på bordet.
Men solen är på väg fram, himlen börjar bli blå, alltid något.

Låg och tänkte på sonen igårkvälls igen.
Skämdes över mig själv ännu mer.
Kände att jag faktiskt är pinsam, kan verkligen inte släppa den tanken.
Jag vet ju själv hur det var när min pappa höll på så där med mig...
Jag blev ju rosenrasande!
Det blir ju nu inte sonen på samma sätt som jag blev, han är så mycket mer diplomatisk (och snäll ;) än vad jag var i hans ålder.
Men ändå.
Jag blev galen när min pappa skulle vara gullig, duttlade med mig och var pappig.
Tänk, någonstans där inne kröp DET fram i skallen på mig, jag kom ihåg hur det var själv.
Hjälp, ja, jag har verkligen börjat fundera på HUR jag ska lägga om till en mer "laidback" mammastil här.
Som ni märker.

Vet egentligen inte VAD jag gjort av min morgon fram tills nu, men jag måste redan sluta blogga för att hinna med.
Vi ses imorgon, ny dag nya tag!