Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

En puckad idiot som tillslut förstår...

När man har svår värk är inlärning bland det svåraste som finns...

 

Det är precis som om hjärnan blir helt blockerad.

Det går inte in någonting.
Och som idag, jag läser, tittar på bilder och jag känner mig både dement och blind.

Ingen information fastnar.
Ingen som INTE har levt med sådan här värk fattar, man blir så pantad.

 

Mitt vanliga intelligenta jag (som jag inbillar mig själv i alla fall) har reducerats till en PUCKAD IDIOT.
Det är väl själva fan att dom där efterlängtade maskinerna kommer mitt i ett skitskov av värk och att jag då inte kan lära mig dom lika snabbt som jag i vanliga fall skulle ha gjort, ELLER...
Att jag kan sitta och jobba vid dom.
Det gör mig så satans frustrerad!

Moving on...

 

Så med den här tillfälliga demensen försökte jag ta ett litet pyttesteg till i symaskinsbusinessen, jag tog fram med instruktionboken och försökte läsa och lära lite.

Teflonhjärnan gick på högvarv och jag fattade ingenting.

In-borta-in-borta-in-borta.

 

Bästa inlärningsmetoden vid sådana här "besvär" är ändå den man alltid använder sig av i vanliga fall också:
Sätta sig framför maskinen med boken framför sig, då går det lite bättre i alla fall.

 

Jag gick då och satte mig en stund framför Baby Locken och tänkte att fleecekoftorna måste jag åtminstone få till snart, och testsydde i fleece med en 3-tråds smal overlocksöm...

 

 

 

... och det börjar väl fan ta sig.

Den ska vara bred när jag gör det på riktigt, men OKEJ, på några små provlappar senare så börjar det ta sig.

 

När jag kollade var jag hade för mönster hemma hittade jag...

 

 

 

 

... detta mönster som jag tänkte mig som första projekt (morgonrocken jag ska sy i fultyget jag har i fleece) SÅ FORT NACKEN ÄR TIPPTOPP IGEN.

Och det är jag redo för nu känner jag, jag lär mig nog bäst på att jobba med maskinen när jag jobbar på riktigt tror jag.

Planen är att jag syr morgonrocken på precis samma sätt som jag syr fleecekoftorna ( skrev jag kanske det häromdagen eller, minns inte just idag... ), råa sömmar i och runt om.
Förmodligen gör jag morgonrocken lite längre än den på bilden.

 

Sen satt jag och försökte få till en 2-tråds flatlock smal som är en dekorativ söm...

 

 

 

 

... som man kan ha som dekorativa sömmar på tex barnplagg, ragglantröjor m.m.

 

Ja, det tog tid innan jag ens fattade hur jag skulle få fram den sk "hjälpgriparen" och fälla fram den och fästa i den sk undergriparen i maskinen, och efter ca 30 minuters "jag-är-hjärndöd-puckade-idiot-imbecill" jag fattar inte hur jag ska fälla fram den...

Så kommer sambon hem och jag ber honom titta i instruktionsboken och bara TITTA OM HAN FATTAR...

Och medans han bara böjer sig fram för att titta, då tittar jag blixtsnabbt i boken och sen på undergriparen och FATTAR!!!

Ja, helt plötsligt så fattar jag.

Herre gud, hur svårt kan det vara ibland?
Väldigt svårt med värk, trust me.

 

Och fram fälls hjälpgriparen, men då orkade jag inte fortsätta försöka sy i testlappar, jag bara repeterade det lilla jag fixat hitentills idag och så kände jag mig nöjd!

Jag får väl ta det i babysteps även om jag är en otålig jävel (med tillfällig demenshjärna).

 

Detta är det lilla jag har att rapportera i hantverksväg.
Annars så gick jag och köpte sopsäckar på ÖB för att packa om dom där barnkläderna jag ska sälja i vår.
Ja, det blir bättre att sälja det en solsäker helg när folk är på hugget att gå ut och promenera iväg på någon barnklädesloppis.
Det åker upp på vinden ett tag igen.

 

Så, nya säckar, jag packade om allt försiktigt och sorterade även ut några plagg som jag ska ha och titta på när jag syr själv.
Jag säljer även dom när jag fått lite rutin på det jag ska åstakomma såklart.

 

Snart ska jag ta den andra duschen för dagen, smärtan är så hög att det är nödvändigt.

Man blir så svettig av att sitta still NÄMLIGEN!!!!

 Vi ses lite senare igen...