Jag är lite feg ännu...

Värkbruten så svetten lackar...
Ja, jag har så ont så det är inte klokt, men vet ni vad jag bestämde mig för?
Jobba!
 
Ja, först skippade jag hundpromenaden med bästisen SJ fick vara för nacken brann.
Den brann så jag trodde jag skulle bli galen.
Så tog jag en dusch, nacken brann, jag glodde på dumburken.
Fika med bästisen tvärs över gatan lite senare, nacken brann men jag satt still och blev ändå distraherad av att prata och sällskap.

När jag kommer hem efter den lilla fikastunden tänker jag:
"Fixa tvätt" och sen:
Nej...
Jag kan inte sitta här och känna blåslampan i nacken.
Kan inte, då blir jag galen!!!
 
Jag åt en sen lunch och så tog jag fram en av dom beställda och redan tillskärda fleecekoftorna och tänker:
Jag är modig.
Nu syr jag en fleecekofta på mina nya overlock, jag kan sy nu, jag har övat klart, BASTA!

Och så satte jag igång...
 
 
Förlåt för den suddiga bilden, men jag knäppte bara en bild och orkade inte ta en till.

I alla fall...
Jag syr alltså NÄSTAN hela koftan på 2½ timme!
När jag har sytt det sista kanske jag är uppe i 3 timmar denna första gången.

Fattar ni, alltså det gick så jäkla snabbt så det var inte klokt, det är mindre än halva tiden ( 5-6 tim med utskärning av tyget ) med min gamla maskin OCH:
Det blev skitsnyggt!

Det här är ju inte klokt, och till saken hör att jag sydde fel en gång och fick sprätta upp den längsta sömmen på koftan, men med en overlocksöm så sprättar man bara upptill och sen drar man bara i tråden nertill och VIPS så har man dragit upp hela sömmen.
Det gick blixtsnabbt!
Inget sprätta-sprätta-sprätta i evigheter, nope, ritch-ratch och så är det klart!
 
Och:
Detta är första gången jag syr "på riktigt", gör ett helt färdigt projekt som ska säljas, och när jag sytt upp mig kommer det gå blixtsnabbt.
Jag är lite feg ännu, men gud så fort det gick.
Tjat, tjat...
Men detta är verkligen dom bästa investeringar jag gjort på länge.

Visst, det bränner i nacken efter syjobbet, men det gjorde det ju redan när jag vaknade imorse.
Jag skiter i värken för jag är SÅ NÖJD med resultatet.
Så jäkla nöjd.
Jag är glad ändå för det blev så bra och jag har pluggat och övat på så bra.

På fredag gör jag det sista på koftan, det ska sys på den vanliga maskinerna för det är knapphål och band.
Och sen ska jag sy nästa fleecekofta, då siktar jag på ett bättre och snabbare tidsresultat! 
 
Medans jag sydde hörde Hundbästisen av sig och tänkte komma förbi och klippa klorna på Milou och en fika.
Ja, jag tog en dusch för svetten lackade naturligtvis av värken medans jag jobbade och sen kom hon precis när jag var fräsch igen.
Sen hade vi en snackstund och jag fick lite "jobbtips-upplägg" inför framtiden, HEMLIGT PROJEKT än så länge, men lite tips fick jag som jag skrev ner och ska fila på.

Och nu sitter jag här.
Värken maler och maler och det är till och med jobbigt att skriva detta, men jag är så glad.
Jag är så nöjd.
Jag lever i det just nu, jag härdar ut i det just nu, jag har inte så mycket val ändå.
Nu kör jag på, nu kör jag på.
Ha en bra kväll alla glada, för det har jag.
Trots allt.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0