Ocharmigt att bo för nära hamnen...

Vaknade vid 07 OCH...
Är PIGG efter två dagars trötthets-tortyr!
YES!!!!
Dock glömde jag min nackmedicin igårkvälls igen, för alarmet gick en kvart in i "Homeland" och då kunde undertecknad inte lämna sängen ifall jag skulle missa något viktigt.
 
Sen gick jag och kissade, såg en stund på någon dokumentär och sen somnade jag.
Fint.
Men jag känner mig inte så nedslagen ännu av det faktum att värken maler, det är inte så farligt.
Och det känns mindre farligt när man inte är trött heller!
Återkommer säkert med en gnällkrönika lite senare på dagen när jag bara INTE STÅR UUUUUUUT längre 
 
Så över till "Stormen Simone"...
 
Och lika charmigt som jag tycker det är i vanliga fall att bo ca 100 meter från berget precis ovanför hamnen i vanliga fall med LITE havsutsikt från sonens rum...
Lika ocharmigt tycker jag det är när det vankas storm ute.

Alltså dra mig baklänges vad det blåste igår, och när vinden tog tag i husknuten då knakade det i hela husgaveln.
Och när jag var ute med hunden för sista kvällskissen, då bad jag till gud att jag inte skulle få en flaggstång i huvudet.
 
 Jag pluggade in öronproppar direkt efter Homeland för jag ville inte höra på eländet, vinden utanför, slammret från ojlecisternerna i fjärran vid Hällarna.
Man kan bara hoppas på det bästa och att inte taket blåser av typ.

Vaknade och huset verkar stå kvar.
Piju.
 
Jag och Milou ska i detta nu klä på oss och ge oss ut på promenad medans solen skiner, ska kolla från utsidan hur taket ser ut också så inga takpannor blåst av eller hamnat på sniskan.
Vi ses senare, NU....
Ska vi ut!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0