Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Ingen bra halsringning...

Idag är jag trött!

Jag gjorde det enda rätta, efter att jag gjort mönstret grävde jag fram lakanstyg och började sy upp klänningen i lakanet först.
Och det var inga problem att börja sy klänningen utan beskrivningen.
Jag har nog mer KOLL än vad jag tror, jag kan mer än vad jag tror.

 

Insåg dock att jag inte gillade den alldeles för höga framsidan, den måste göras lägre annars kommer jag känna mig instängd.

 

Men när jag kommit så långt var klockan redan 15, och det hade tagit tid att fixa mönstret pga värk.
Alltså, jag sydde aldrig ihop bakstycke och framstycke, eller dom båda ihop med kjolen så såklart, för jag måste ju vara nöjd med överdelen först.
Så kjolen och bakstycket är klara i lakanet, framdelen måste göras om.

Jag la ner för nacke- och rygg värkte, det är tyvärr väldigt krävande att behöva kräla runt på golvet och rita av mönster.

Eftersom jag har mörka bord går det tyvärr inte att göra sånt på borden när det är tunna BRUNA mönsterpapper som i tex "Burda" m.fl

Att rita av kraftiga vita mönster, nemas problemas, men tunna bruna mönster kräver ljusa golv, alltså var jag tvungen att kräla runt på golvet.

Rygg och nacke = jätteont.

 

Sen blev det lite annat pulande i arbetsrummet, middag och på det la jag mig TVYVÄRR på golvet på alla fyra (om än snabbt) IGEN och ritade av ett kimono-mönster, skar ut mönstret, sedan tyget och har hunnit sy två axelsömmar.

Ridå.

Jättejätteont.

 

Jaja, nu är det värsta gjort vad gäller det i mönsterväg, jag var ansvarsfull och tog inte fintyget utan tog lakanstyg!

Det visade sig ju vara väldigt smart (se där, jag ÄR SMART) trots allt eftersom halsringningen inte tilltalade mig alls.

Då slösade jag inte bort mina slantar jag la på fintyget.
Duktigt där Frk Österholm.

Som sagt, jag är skittrött, jag ska se en film nu och sen gå och lägga mig.
Imorgon syr jag klart kimonon och förmodligen fortsätter på klänningen.

Go´natt och vi ses imorgon!