Grrrrrrrrrr...

Nej men så att...
Det blev inte bättre.
 
Jag fick så för mig att sprätta upp HELA instickningen och så sen:
Det hade hunnit bli nålmärken hela vägen trots allt.
Och så det där jävla hålet då såklart.
Inte mycket att göra åt, suck it up och gå vidare.
Jag får leva med det.
Imorgon när det är ljust lär jag väl gråta blod när jag ser eländet på riktigt.
 
Har gått och lagt mig och kurar med hunden i sängen.
Ser på reprisen av "Stjärnorna på slottet" och surar över hålet.
Det är som det brukar när något projekt går åt pipsvängen...
Gnaget går inte över förrens jag lyckas med nästa!
Grrrrrrr.
 
Vi ses imorgon igen, eller senare idag snarare 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0