Det var FAKTISKT inte meningen...

God morgon!
 
Idag vill jag börja md meningen:
Det var FAKTISKT INTE meningen!
 
Nej, det var det inte, men sambon har svårt att tro mig skall tllläggas.
"VADÅ", tänker säkert ni.
Ja, det handlar om FULTRÖJAN.
 
Sambon har en ful tröja, en beige med rött plasttryck, 90-tal, för lång för hans kroppsform och den är verkligen inte snygg, men...
Han älskar den.
 
Jag har i omgångar försökt få människan att ge bort, slänga och jag har till och med hotat att bränna upp den, i hemlighet funderat på att klippa hål i den och sedan köra med tricket "Oj, har den försvunnit" för tröjan verkar ha EVIGT LIV.
 
Dom flesta kläder ger upp efter några år, det blir hål på riktigt osv-osv, men inte denna, den bara lever och lever och lever.
 
Så till igår, jag tvättade och tröjan råkade komma med i en underklädes- plus strumportvätt.
En sådan tvätt slänger jag alltid i torktumlaren också, och jag visste faktiskt inte att tröjan var med i tvätten, så jag slängde den stora tvätten i tumlaren och trycker på "PÅ".
 
Nu var det ju så också att eftersom jag inte skulle hänga tvätten själv, så hade jag ju varit dum i huvudet om jag slängt tröjan 1: i en tvättmaskin med underkldäder, 2: därefter i torktumlaren när sambon skulle hänga den.
Hans älsklingströja.... i torktumlaren... hallå.
 
Upp kommer han dock och ser arg ut när han tittar in i sovrummet där jag ligger och ser på tv:
MIN TRÖJA, I TORKTUMLAREN!!!!???
 
Jag börjar skratta, åh nej, inte den tröjfan som han vet att jag hatar.
Han går ut, ser ut som ett åskmoln.
Jag går ut efter, skrattar och bedyrar min oskuld till brottet men...
Vad är oddsen för att han ska tro mig att jag inte gjort det med flit?
 
Jag drar då mina ovanstående grejer att skulle jag tumla den så borde jag väl ha gjort det när jag visste att han inte var hemma.
Han trodde mig inte i alla fall.
Nä, fast det var faktiskt sant MEN...
Jag måste ju erkänna att jag gråter ju inte blod för att den hamnade i torktumlaren... typ.
 
Nu skall jag på möte, vi ses senare.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0