Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

En tant från Östermalm...?

Promenaden blev lång och solig...

 

 
... och här blev det FÖRLOVNINGSFOTO i Botaniskan!

 

Nämen dom är väl för näpna ihop och jag känner mig som en riktig TANT när jag promenerar med två små riktiga tanthundar!

Det är väl bara mina sport/hundkläder som räddar mig SAMT att jag inte bor på Östermalm, hade jag gjort det så hade jag varit en riktig steroetyp som hundägare till en cavalier och en pudel.
Ja, självklart hade jag också burit en päls... i äkta djurpäls... en mink kanske?

 

Förlåt, ni vet att jag älskar dom här små liven, men lite tantvarning är det faktiskt när man är ute och går med dom.

Som dom inte vore bästisar nog mycket, så åt dom ur samma matback också när dom kom hem...

 

 

Det börjar likna kärlek banne mig!

 

När sedan jag och vovvarna var piffade så gav mig mig själv tid att pyssla lite med min lila provklänning igen, äntligen dags för DRAGKEDJAN...
(Och jag vill bara att ni och jag tittar en sista gång på grannlåten på insidan av klänningen, dvs det där jäkla fodret som jag är så himla stolt över, innan jag sluter till den vänstra sidan)

 

 

 Och jag och beskrivningen av sömnaden var inte överrens, jag ville göra på mitt sätt och inte som sömnadsbeskrivningen sa.
Vad hände då tror ni?
Jag fick sprätta SÅKLART!

Nu var det bara 33 cm och det gick i naffs, så som vanligt Frk. Österholm:
FÖLJ BESKRIVNINGEN... CHECK!!!

 

Och då gick det som smort, det blev tipptopp och rakt och fint...

 

 

... och jag tro det eller ej, men jag fick till söm-matchningen i midjan också...

 

 

Det är bara att säga GRATTIS till mig själv.

 

Så då gör jag det:
Grattis Madde!

 

Nu skall jag se "Fosterland", ett mycket viktigt och intressant program.

Ha en bra kväll.