Och då åkte korsordet fram...

Go´kväll!
 
Vilken dag det har varit, sol, varmt och jag klarade av den där hundpromenaden bättre än jag trodde faktiskt för jag kände mig så väldigt tung och trött när jag trampade iväg.
När vi kom till Galgberget kändes kroppen som vanligt igen, lätt och jag hade tryck i stegen, jag behövde väl bara komma igång antar jag.
 
Vi tog oss runt och fort gick det, jag landade hemma vid 12 igen och hoppade i bikinin och gick ut i trädgården och:
Vilade och solade.
 
5 minuter senare kom Piff & Puff ut och så var friden slut.
 
Hur kan dom ha så mycket att prata om jag fattar det bara inte, munnarna gick i-ett-i-ett-i-ett.
"Skulle inte ni bort idag?", frågade jag dom små liven så snällt jag kunde.
"Jo, vi skall straxt åka", sa dom och babblade vidare och korsord och annat åkte fram.
 
Jag:
 
En timme senare lättade iallafall damerna från bersån och lugnet och tystnaden lägrade sig.

Jag:
 
När dom sedan kom tillbaka vid 17.30-tiden hade jag fått min ensamtid i solen och bersån och jag var nöjd och belåten.

Då åt vi middag ihop och hade trevligt i någon timme innan jag lämnade dom när jag kände mig nöjd igen...
Dvs när det blev lite för mycket "down memory lane" och saker man hört lite väl många gånger som kom upp.
Nog är nog liksom.
 
Nu sitter jag och jäser i soffan nyduschad och pyjamasklädd, skall se på tv och bara njuta av ensamheten.
 
Sonen var förbi en snabbis och vi hade en liten snackstund i köket medans han klämde i sig rabarberkaka och mjölk och jag förberedde min middag.
Sedan gick han med ut och hälsade Moster Puff välkommen till sommarsäsongen och kramade om henne och språkade lite.
Kramade mormor och språkade med henne också.

(Han KAN den där ungen om han bara vill tonåring till trots, han är så grymt väluppfostrad så jag fattar inte HUR vi lyckades med det där jag och hans far.
Han må vara tonåring mot oss men han vet iallafall hur han skall föra sig bland folk, det har han tack och lov alltid gjort)
 
Snart är det måndag och mamman längtar, då hoppas jag att han vill språka och INTE bråka med sin kära mor också, håll tummarna!
 
Nu är det slut för idag, vi ses imorgon igen.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0