Det växer ut...

Imorse trodde jag iallafall att magen skulle gå av på mitten av stressen kring tentan på fredag och den där jävla bokföringen.
Gick nästan dubbelvikt av smärta när jag var ute och gick med hunden.
Kom hem, satte mig med uppgifter och helt plötsligt så lossnade det.

?????

Jag fattade ingenting.
För varje uppgift jag gjorde desto bättre gick det.
Magontet försvann och är nu mest ett ltet burrande i magen.

Vid 17-tiden stegade jag så in till min frissa, hade inspriationsbild med mig...
 
 
... och så sa jag:
Klipp av luggen.

- Är du riktigt riktigt säker, sa hon.
- Ja, sa jag.
- Det är två års längd jag klipper av nu, sa hon.

Då högg det till i magen men så sa jag mycket bestämt:
- Det växer ut!
 
 
Och frissan tyckte att det skulle förevigas av en annan kund och hon var gullig och fotade...
 

Jag hade panik men blev sååååååå nöjd när det var klart.
 
 
Åkte till jobbet och lämnde kläder, sedan hem och blötte om håret och stajlade till det...
 

Det blev väldigt mycket 80-tal, väldigt mycket Debbie Harry i Blondie...
 
 
... alternativt "Baby" i Dirty Dancing...
 
 
Jag kände att i några små klipp med en sax så blev jag 10 år yngre.

Självlockigt hår är dock inte lätt att stajla, det gör lite som det själv vill, kan bli många mornar jag behöver blöta om luggen, bäst att vara ute i god tid!
 
 Nu skall jag se på Leif GW och ta min lugg och krypa ner i sängen!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0