Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Ljuset är på väg...

Idag kände jag att jag är snabb.

 

1. Först ändrade jag tre tröjor.
2. Sedan drog jag på ett ärende och vidare till jobbet för att hämta en stor kasse kläder som jobb.
3- Klockan 17.49 var jag klar och vart förvånad själv att jag faktiskt var klar, 8 plagg (11 om man räknar in det på morgonen) på fyra timmar och fyrtionio minuter.

Underbart.
Man mår gott.
Man blir lycklig.

 

Och jag måste återigen bara skriva om det där med ljudbok och vad det gör med mitt inre, när jag sätter på ljudboken och det blir som ett lugn i hela min kropp.
Jag är totalt beroende.

Först kan jag känna mig som en häst i en startfålla, stressad, ofokuserad och så sätter jag på ljudboken och det är som jag misstänker att det känns för en heronist när hen skjuter in en sil, man blir lugn och avslappnad och det är som om det sprider sig i hela kroppen direkt.

Jag blir fokuserad och hypnotiserad av en röst och så kör jag.
Jag skärmar av och inget annat än jag och jobbet i mina händer existerar, det är helt underbart.
Jag älskar det.
Fort går det med ljudboken i öronen också.

Det som då var MYCKET TREVLIGT det är att jag knäppte denna bilden klockan 17.20 idag...

 

Någon som ser något speciellt?
Jo, det är väl LJUSET va?
Jag bestämde mig för en promenad på studs, ljust ute, då hinner jag runt muren.

 

Jag hann till Silverhättan och sedan blev det mörkt MEN jag kände ändå lyckobubblor i kroppen, fan nu är det vår, nu kommer ljuset och så kommer sommaren.

 

 

Tänk när man kan sluta jobba klockan 18 på jobbet och dra hem och sedan ut och gå med hunden.

Jag orkar sällan på mornarna numera. jag jobbar eller vilar innan jobbet och Milou får gå pensionärspromenader med mamma ons-to-fre, men när ljuset kommer är det ju en helt annan femma.
Och nu är det på väg.

Vad jag längtar till detta...

 

SOM jag längtar.