Den där underbara kvinnan ...
Alltså den där underbara kvinnan vid namn "morsan"....
Morsan:
... ja och så går jag där på gatan och ser en liten måsunge på en gräsplätt och helt plötsligt från ingenstans så kommer en stor mås och börjar ANTASTA mig, jag fick börja springa och ha handväskan som skydd för huvudet.
... ja och så går jag där på gatan och ser en liten måsunge på en gräsplätt och helt plötsligt från ingenstans så kommer en stor mås och börjar ANTASTA mig, jag fick börja springa och ha handväskan som skydd för huvudet.
Jag:
Du menar väl att måsen ANFÖLL dig och inte ANTASTADE...?
Morsan:
Det är ju samma sak Madeleine.
Jag:
Nä, det är väl en himla skillnad att bli antastad av en mås vilket i stort sett är ganska omöjligt, jämfört med att bli anfallen.
Morsan:
Att du alltid ska ha sista ordet, jag berättar faktiskt en historia här.
Jag:
Jag bara påpekade fakta.
Morsan:
Ja iallafall, den där måsen då som ANFÖLL mig....
Du menar väl att måsen ANFÖLL dig och inte ANTASTADE...?
Morsan:
Det är ju samma sak Madeleine.
Jag:
Nä, det är väl en himla skillnad att bli antastad av en mås vilket i stort sett är ganska omöjligt, jämfört med att bli anfallen.
Morsan:
Att du alltid ska ha sista ordet, jag berättar faktiskt en historia här.
Jag:
Jag bara påpekade fakta.
Morsan:
Ja iallafall, den där måsen då som ANFÖLL mig....
Kommentarer
Trackback
