Både glömsk och lögnare...
Tillbaka från dom döda, och frisk luft fick jag visst tillslut också.
Det blev pyjamas och tv fram tills klockan 14.30 idag!
Ja, jag låstades att jag var sjuk för mig själv, rollspel, sjukrollspel.
Jepp.
Jag satt som en zombie och glodde på "Malou efter 10", ett husprogram och en film på det!
Sen kände jag mig helt plötsligt pigg, tog en kopp kaffe och hoppade i duschen.
Klockan 14.30 vart jag "frisk"!
Gick ner och hämtade tvätt och mötte morsan i källaren.
Hej.
"Hej!
Jag har ringt J (sonen) idag flera gånger, han svarar inte."
Men han går ju i skolan mamma.
"Ja, men han slutar väl tidigt idag?"
Nä, det tror jag inte.
"Nähe, har DU ringt honom idag då?"
Nej, varför skulle jag det?
"Men det är ju hans NAMNSDAG idag, det vet du väl?"
(Namnsdag, har han namnsdag idag, herregud...)
Ja kära mamma, det VET jag, men han går ju i skolan under dagen, så jag ringer senare tänkte jag!
Ljög jag så det visslade om det, och kände mig irriterad över mig själv att jag glömt att sonen hade namnsdag idag!
Men skyndade mig upp och skickade iväg ett sms till sonen och grattade honom på hans namnsdag.
Se där, då hann jag FÖRE morsan ändå, piju.
Och jag verkar vara den exemplariska morsan som kommit ihåg min sons namnsdag.
Fint, jag är med andra ord både glömsk OCH lögnare!
Sen tog jag och Milou en liten promenad till apoteket, jag hämtade medicin.
Och medans jag stod där och tittade på hunden genom fönstret, så kommer några småkillar och går förbi henne.
(gick på Boots, då går det fort och man kan ha koll på hunden samtidigt)
Den ene stannar och klappar henne, den andre trollar fram en chipspåse och börjar MATA Milou.
Jag knackar då på rutan för att påkalla uppmärksamhet, försökte se bestämd ut, dom vinkar, ler och ger hunden ytterligare ett chips och går.
Milou ville helst gå med.
Har även fått tag i ett gräddvitt merceriserat bomullsgarn, i rätt gräddvit färg idag.
Ska göra en ny virkad lampskärm till lampan ovanpå spisen.
Tar en av dom där lampskärmarna som jag hittade på "Garag1", vill att den ska matcha bollen ovanför matbordet.
Så det ska jag väl starta upp ikväll/nu, om nacken orkar.
Den andra lampskärmen ska jag iallafall sälja.
Ja, så det var min dag, rumpan är i soffan igen, längar DESPERAT till sängen.
Men det är inte långt kvar.
Vi ses imorgon innan jobbet, tjing, tjing!
Det blev pyjamas och tv fram tills klockan 14.30 idag!
Ja, jag låstades att jag var sjuk för mig själv, rollspel, sjukrollspel.
Jepp.
Jag satt som en zombie och glodde på "Malou efter 10", ett husprogram och en film på det!
Sen kände jag mig helt plötsligt pigg, tog en kopp kaffe och hoppade i duschen.
Klockan 14.30 vart jag "frisk"!
Gick ner och hämtade tvätt och mötte morsan i källaren.
Hej.
"Hej!
Jag har ringt J (sonen) idag flera gånger, han svarar inte."
Men han går ju i skolan mamma.
"Ja, men han slutar väl tidigt idag?"
Nä, det tror jag inte.
"Nähe, har DU ringt honom idag då?"
Nej, varför skulle jag det?
"Men det är ju hans NAMNSDAG idag, det vet du väl?"
(Namnsdag, har han namnsdag idag, herregud...)
Ja kära mamma, det VET jag, men han går ju i skolan under dagen, så jag ringer senare tänkte jag!
Ljög jag så det visslade om det, och kände mig irriterad över mig själv att jag glömt att sonen hade namnsdag idag!
Men skyndade mig upp och skickade iväg ett sms till sonen och grattade honom på hans namnsdag.
Se där, då hann jag FÖRE morsan ändå, piju.
Och jag verkar vara den exemplariska morsan som kommit ihåg min sons namnsdag.
Fint, jag är med andra ord både glömsk OCH lögnare!
Sen tog jag och Milou en liten promenad till apoteket, jag hämtade medicin.
Och medans jag stod där och tittade på hunden genom fönstret, så kommer några småkillar och går förbi henne.
(gick på Boots, då går det fort och man kan ha koll på hunden samtidigt)
Den ene stannar och klappar henne, den andre trollar fram en chipspåse och börjar MATA Milou.
Jag knackar då på rutan för att påkalla uppmärksamhet, försökte se bestämd ut, dom vinkar, ler och ger hunden ytterligare ett chips och går.
Milou ville helst gå med.
Har även fått tag i ett gräddvitt merceriserat bomullsgarn, i rätt gräddvit färg idag.
Ska göra en ny virkad lampskärm till lampan ovanpå spisen.
Tar en av dom där lampskärmarna som jag hittade på "Garag1", vill att den ska matcha bollen ovanför matbordet.
Så det ska jag väl starta upp ikväll/nu, om nacken orkar.
Den andra lampskärmen ska jag iallafall sälja.
Ja, så det var min dag, rumpan är i soffan igen, längar DESPERAT till sängen.
Men det är inte långt kvar.
Vi ses imorgon innan jobbet, tjing, tjing!
Mer lik köttfärs än oxfié...
Igår somnade jag runt 23, jag var trött och sömnen kändes väldigt välkommen.
Vaknar av att en hund hoppar upp och slickar på mig, sambon hade väl varit ute med henne, slumrar till igen.
Vaknar till lite senare av ljud från vardagsrummet, såg på klockan och undrade vart sambon var? (00.30)
Han satt i vardagsrummet, spelade data, kom sen in i sovrummet och satte på tv´n!!!!
(00.30-01.00)
För att kunna "slappna av" som han sa.
Ja, inte blev det så mycket avslappning för min del, den saken är klar.
När han somnat, började han snarka nästan direkt.
Jag sovit som en kratta, haft ont i nacken under natten och längtade ut till sängen i hallen.
Men var FÖR TRÖTT för att ta mig ut.
Vaknade av sambons alarm, som gick igång 2 ggr för han inte gick upp.
Slumrar in igen och vaknar av ett LARM utfrån runt 08.30 som pågick i en ½ timme.
Jag är mer än död, min sömn har varit så hackad och malen så den är mer lik köttfärs än oxfilé!
Och jag vill GÄRNA att den är oxfilé.
Nacken är HELT AV som grädden på moset, jag är lika stel som en pinne och har värk.
Neggo, neggo, neggo.
Hade faktiskt behövt dammsuga av idag, för det är damm överallt här, trots städ i söndags.
Men jag kan inte röra mig.
Det blir heller ingen hundpromenad, för jag kan helt enkelt inte styra upp en hund i koppel idag.
Milou får hålla tillgodo med trädgården.
Jag ser ut och känner mig som en vrak.
Känner mig bitskt som satan pga av värken.
Jag har inget positivt att komma med, jag får se vad jag fixar att göra idag.
Just nu känns det som om jag inte fixar någonting.
Och klockan är redan 11.
Återkommer lite senare, förmodligen inte på bättre humör.
P.s. Dag 6 är inledd, och appropå köttfärs...
Känns fortfarande bra, men igårkvälls kände jag mig nästan som en VARG när jag kände lukten av köttfärssåsen i kylskåpet.
Okej...
Köttfärssås är inte socker eller macka tänkte jag, jag bara MÅSTE ha lite hungerdämpande proteiner.
Jag åt några teskedar direkt ur kastrullen, och sen vart jag nöjd.
Idag ska jag försöka hitta något proteinrikt och fett, som jag kan ha som "hungerdämpare".
Tittade nämligen på äpplena som jag hade i kylen, och det var bara inte intressant.
Det funkade finfint på eftermiddagen som "mellis", men på kvällen bara jag behövde det köttiga!
Jepp, det var det. D.s.
Vaknar av att en hund hoppar upp och slickar på mig, sambon hade väl varit ute med henne, slumrar till igen.
Vaknar till lite senare av ljud från vardagsrummet, såg på klockan och undrade vart sambon var? (00.30)
Han satt i vardagsrummet, spelade data, kom sen in i sovrummet och satte på tv´n!!!!
(00.30-01.00)
För att kunna "slappna av" som han sa.
Ja, inte blev det så mycket avslappning för min del, den saken är klar.
När han somnat, började han snarka nästan direkt.
Jag sovit som en kratta, haft ont i nacken under natten och längtade ut till sängen i hallen.
Men var FÖR TRÖTT för att ta mig ut.
Vaknade av sambons alarm, som gick igång 2 ggr för han inte gick upp.
Slumrar in igen och vaknar av ett LARM utfrån runt 08.30 som pågick i en ½ timme.
Jag är mer än död, min sömn har varit så hackad och malen så den är mer lik köttfärs än oxfilé!
Och jag vill GÄRNA att den är oxfilé.
Nacken är HELT AV som grädden på moset, jag är lika stel som en pinne och har värk.
Neggo, neggo, neggo.
Hade faktiskt behövt dammsuga av idag, för det är damm överallt här, trots städ i söndags.
Men jag kan inte röra mig.
Det blir heller ingen hundpromenad, för jag kan helt enkelt inte styra upp en hund i koppel idag.
Milou får hålla tillgodo med trädgården.
Jag ser ut och känner mig som en vrak.
Känner mig bitskt som satan pga av värken.
Jag har inget positivt att komma med, jag får se vad jag fixar att göra idag.
Just nu känns det som om jag inte fixar någonting.
Och klockan är redan 11.
Återkommer lite senare, förmodligen inte på bättre humör.
P.s. Dag 6 är inledd, och appropå köttfärs...
Känns fortfarande bra, men igårkvälls kände jag mig nästan som en VARG när jag kände lukten av köttfärssåsen i kylskåpet.
Okej...
Köttfärssås är inte socker eller macka tänkte jag, jag bara MÅSTE ha lite hungerdämpande proteiner.
Jag åt några teskedar direkt ur kastrullen, och sen vart jag nöjd.
Idag ska jag försöka hitta något proteinrikt och fett, som jag kan ha som "hungerdämpare".
Tittade nämligen på äpplena som jag hade i kylen, och det var bara inte intressant.
Det funkade finfint på eftermiddagen som "mellis", men på kvällen bara jag behövde det köttiga!
Jepp, det var det. D.s.
Snorkig i tonen...
Har försökt virka på min rosa sjal, men la ner.
Jag är så grymt uttråkad på modellen.
Jag är grymt uttråkad överlag, har liksom lust med NÅGOT, men vet inte vad.
Trist läge då liksom.
Utöver att vara uttråkad så ringer telefonförsäljare HELA dagen här idag och terroriserar, jag svarar inte.
Svarade på ett av samtalen idag, såg inte hela numret, såg bara "08" och trodde kanske det var en av mina kusiner som jag ringt tidigare under dagen.
(som bor i stockholm)
Det var det inte.
Det var någon tjej som skulle "erbjuda mig något fantastiskt"/sälja på mig något.
Jag låstades som om det var något fel på telefonen.
Jag sa "Hallå, haaaallå, hallåååååå", hon babblade först på, men eftersom jag inte hörde, sa hon sen samma sak i andra änden.
Sen sa jag högt "Konstigt, hallå, nä jag hör inget" och la på!
Fniss, gud så larvigt.
Varför jag bara inte bara sa "Inte intresserad, goodbajs" vet i fan...?
Jag bara tycker det är så jobbigt, jag gillar inte när dom blir så där snorkiga i tonen när man nobbar deras FANTASTISKA erbjudanden.
Ja, för dom är helt oemotståndliga.
Allt som oftast inte alls.
Kussen ringde lite senare, sen har det ringt fler gånger från "08"-numret.
Jag svarar alltså inte.
Jag vill inte låtsas att telefonen är paj mer än en gång idag
Nu...
Jag ger upp för idag och går och lägger mig, läser boken som jag inte gillar.
Vi ses imorgon igen!
Jag är så grymt uttråkad på modellen.
Jag är grymt uttråkad överlag, har liksom lust med NÅGOT, men vet inte vad.
Trist läge då liksom.
Utöver att vara uttråkad så ringer telefonförsäljare HELA dagen här idag och terroriserar, jag svarar inte.
Svarade på ett av samtalen idag, såg inte hela numret, såg bara "08" och trodde kanske det var en av mina kusiner som jag ringt tidigare under dagen.
(som bor i stockholm)
Det var det inte.
Det var någon tjej som skulle "erbjuda mig något fantastiskt"/sälja på mig något.
Jag låstades som om det var något fel på telefonen.
Jag sa "Hallå, haaaallå, hallåååååå", hon babblade först på, men eftersom jag inte hörde, sa hon sen samma sak i andra änden.
Sen sa jag högt "Konstigt, hallå, nä jag hör inget" och la på!
Fniss, gud så larvigt.
Varför jag bara inte bara sa "Inte intresserad, goodbajs" vet i fan...?
Jag bara tycker det är så jobbigt, jag gillar inte när dom blir så där snorkiga i tonen när man nobbar deras FANTASTISKA erbjudanden.
Ja, för dom är helt oemotståndliga.
Allt som oftast inte alls.
Kussen ringde lite senare, sen har det ringt fler gånger från "08"-numret.
Jag svarar alltså inte.
Jag vill inte låtsas att telefonen är paj mer än en gång idag
Nu...
Jag ger upp för idag och går och lägger mig, läser boken som jag inte gillar.
Vi ses imorgon igen!
Promenaden idag...
Jag får lov att böja mig för vintern och säga att såna HÄR dagar...
Faktiskt gör att man (jag) kan älska vintern också!
Strålande sol, nästan vindstilla, krispigt ute, ni vet så där som när snön är som SOCKER.
Den går inte att krama, för den är så kall.
Milou hade det kalas idag.
Första delen av promenaden gick vi själva, sista delen på Hällarna hade vi sällskap av en golden och hennes daghusse.
Vi pratade, hundarna lekte och sprang.
Det var mer än underbart, vackert och man blev glad ända in i själen.
Faktiskt gör att man (jag) kan älska vintern också!
Strålande sol, nästan vindstilla, krispigt ute, ni vet så där som när snön är som SOCKER.
Den går inte att krama, för den är så kall.
Milou hade det kalas idag.
Första delen av promenaden gick vi själva, sista delen på Hällarna hade vi sällskap av en golden och hennes daghusse.
Vi pratade, hundarna lekte och sprang.
Det var mer än underbart, vackert och man blev glad ända in i själen.
Det tyckte jag var kul...
Det ska bli -11 grader på torsdag, säger vädergubben på tv idag.
Nej tack, säger jag, det räcker med dom minusgraderna som vi har nu...?
Hela dagen känns förstörd, bäst att gå ut idag medans man ännu KAN vara ute, utan att frysa ihjäl.
Så läste jag Bisons krönika idag, och skrattade högt, speciellt i slutet av krönikan.
Bison hade skrivit en liten NY version om den där totalt onödiga KONSULTRÄKNINGEN som "Region gotland" fått av en konsult.
Konsulten skulle utreda parkeringsavgifter, och kom fram till att om man har DYRA parkeringsavgifter, kommer folk stå kortare tid på sin parkeringsplats!
Och för denna utredning fick Regionen betala dyrt.
Många gotlänningar gick i taket över detta slöseri med pengar, och tyckte att det hade det väl inte behövts en konsult att komma fram till.
Många erbjöd sig själva att kunna ha gjort det sk "konsultuppdraget".
Jag också.
Kanske inte offentligt, men i skallen iallafall.
Jag har kopierat sista delen från Bisons krönika...
Citat:
"Jag tänker inte betala den räkning på 51 275.50 som Pekka, tuppen, överlämnade till mig nu i veckan.
- Vad är det här? frågade jag.
- En konsult har utrett förhållandena i hönshuset, svarade Pekka.
Nej tack, säger jag, det räcker med dom minusgraderna som vi har nu...?
Hela dagen känns förstörd, bäst att gå ut idag medans man ännu KAN vara ute, utan att frysa ihjäl.
Så läste jag Bisons krönika idag, och skrattade högt, speciellt i slutet av krönikan.
Bison hade skrivit en liten NY version om den där totalt onödiga KONSULTRÄKNINGEN som "Region gotland" fått av en konsult.
Konsulten skulle utreda parkeringsavgifter, och kom fram till att om man har DYRA parkeringsavgifter, kommer folk stå kortare tid på sin parkeringsplats!
Och för denna utredning fick Regionen betala dyrt.
Många gotlänningar gick i taket över detta slöseri med pengar, och tyckte att det hade det väl inte behövts en konsult att komma fram till.
Många erbjöd sig själva att kunna ha gjort det sk "konsultuppdraget".
Jag också.
Kanske inte offentligt, men i skallen iallafall.
Jag har kopierat sista delen från Bisons krönika...
Citat:
"Jag tänker inte betala den räkning på 51 275.50 som Pekka, tuppen, överlämnade till mig nu i veckan.
- Vad är det här? frågade jag.
- En konsult har utrett förhållandena i hönshuset, svarade Pekka.
- Förhållanden? Konsult?
- Ja, konsulten har utrett och kommit fram till att runda sitt- och sovpinnar är bekvämare än fyrkantiga.
-Era pinnar är runda! förklarade jag.
- Ja, men om du eventuellt tänker byta till fyrkantiga, så vet du nu att de runda är bättre.
- Men 51 275 kronor!
- Och 50 öre! 51 275 kostade ju den där utredningen inne i stan, som visade att folk parkerar sina bilar kortare tid där det är dyrt att parkera. En utredning om våra sittpinnar är väl minst lika viktig, eller hur?
- Och 50-öringen?
- Diverse oförutsedda utgifter! "
Slut citat.
Det tyckte JAG var kul
Dag 5 av bantningen är inledd.
Känner inget godissug, bara ännu mera PEPP av att sockersuget försvunnit!
Magen känns inte svullen längre, den känns normal.
När jag satt och funderade här imorse är det inte konstigt, FÖRUTOM att jag varit dålig och inte kunnat röra på mig, att jag har lagt på mig.
Det har varit mackor till lunch, fikabröd NÄSTAN varje dag på det, godis var och varannan kväll.
Ja, man tycker ibland att man kanske äter "ingenting" i matväg...
Men så måste man ju lägga till den där "extra" lilla lyxen man kostar på sig.
Och jag har kostat på mig mycket lyx.
Skönt idag, att jag faktiskt inte är sugen längre!
Nä, solen skiner, jag och Milou måste ut och skutta runt i naturen.
Jag har har inte tid med er mer!
Vi ses senare.
Mission impossible...
Hemma igen...
Det blev en tuff start på dagen här, sambon som inte vill lyssna på städuppdrag, sonen som inte vill gå hemifrån.
Jag som "krattade manegen" i 1½ timme innan, var i upplösningstillstånd.
Varför, varför, varför, orkar fan inte, GÖR vad som behöver göras, KOM så går vi.
Blä.
Sonen vart sen på bättre humör så fort vi kom iväg, det blev garn på Coop, och nya Burda.
Djäklar vilka lätta och snygga små mönster det fanns i tidningen.
Sen blev det promenad till bibblan, vi fikade med kaffe och varm choklad, sonen fick både macka och kladdkaka.
Jag...
Tog bara kaffe.
Inge snask och inge macka, nope.
Men idag var det faktiskt INTE jobbigt när han satt och åt macka och sött.
Det kostade egentligen mer än vad jag hade råd med, även Burdatidnngen var BIG NO-NO.
Men...
Jag får väl leva över mina tillgångar och trolla med knäna hela månaden.
Vi läste tidningar och tittade på den underbara utsikten och folk som matade fåglar.
Vi var faktiskt där i över 1½ timme.
Sonen var nöjd, och jag med, frid och fröjd.
Söndagar på bibblan är liksom så fridfullt, lagom med folk, lätt att få bra sittplats i fåtöljerna vid fönstrarna och mer vuxna som bara sitter och läser.
Vi lånade böcker, jag lånade en sybok och en bok med virkade spetsar.
Sonen 2 kapitelböcker, han var så illa tvungen.
Vi har nämligen lästvång i det här hemmet
Nej, men sonen har det i stående uppgift från skolan, han är nämligen inte så hungrig på läsning.
DÄR...
Är vi ju då inte speciellt lika, jag slukar allt som verkar intressant, jag älskar ju som bekant att läsa.
Sonen vill inte ens läsa på baksidan av böckerna när vi/jag försöker hitta något åt honom på bibblan.
Då läser jag högt från baksidan på en någelunda intressant bok...
Han bara vänder ryggen till och går, säger:
"Nä!"
Kort och gott, NÄ!
Det är mission impossible nästan.
Nåväl, det blev iallafall böcker som ska läsas.
Själv håller jag på med "Simon och Ekarna" av Marianne Fredriksson...
Inte riktigt så bra som jag trodde faktiskt, den är lite...
Eller jag är ju sådär lite "känslig" för olika författares "skrivstilar" som jag skrivit förut, jag saknar någon form av FLOW i texten.
Och denna skulle jag vilja jämnställa med "Hjärtblad" som jag läste för ett tag sedan.
Jag tycker sisådär.
Men jag läser ut den, ska dock se filmen också, får för mig att den kanske är bättre än boken.
Så tillsist...
Jag tog på mig favoritjeansen idag, och IDAG...
Behövde jag inte lägga mig på sängen för att knäppa igen den, jag kunde stå upp.
Trångt var det, och en liten korv var det fortfarande över midjan, men den var liten.
Jag har haft på mig dom i flera timmar, men jag har inte fått "tryckskada" eller ont i höftbenen som sist.
Det behövs nog bara en vecka till, så kan jag släppa det här med bantningen!
Jippie, ger det resultat så här snabbt, då är det ju toppen.
Sen LOVAR jag mig själv att bara äta godis...
Inte så ofta.
Och inget mackmissbruk och en massa onödigt vetemjöl.
Nu ska jag spela spel med sonen, vi ses senare.
Tack-å-hej från en mindre deppig tjej!
Det blev en tuff start på dagen här, sambon som inte vill lyssna på städuppdrag, sonen som inte vill gå hemifrån.
Jag som "krattade manegen" i 1½ timme innan, var i upplösningstillstånd.
Varför, varför, varför, orkar fan inte, GÖR vad som behöver göras, KOM så går vi.
Blä.
Sonen vart sen på bättre humör så fort vi kom iväg, det blev garn på Coop, och nya Burda.
Djäklar vilka lätta och snygga små mönster det fanns i tidningen.
Sen blev det promenad till bibblan, vi fikade med kaffe och varm choklad, sonen fick både macka och kladdkaka.
Jag...
Tog bara kaffe.
Inge snask och inge macka, nope.
Men idag var det faktiskt INTE jobbigt när han satt och åt macka och sött.
Det kostade egentligen mer än vad jag hade råd med, även Burdatidnngen var BIG NO-NO.
Men...
Jag får väl leva över mina tillgångar och trolla med knäna hela månaden.
Vi läste tidningar och tittade på den underbara utsikten och folk som matade fåglar.
Vi var faktiskt där i över 1½ timme.
Sonen var nöjd, och jag med, frid och fröjd.
Söndagar på bibblan är liksom så fridfullt, lagom med folk, lätt att få bra sittplats i fåtöljerna vid fönstrarna och mer vuxna som bara sitter och läser.
Vi lånade böcker, jag lånade en sybok och en bok med virkade spetsar.
Sonen 2 kapitelböcker, han var så illa tvungen.
Vi har nämligen lästvång i det här hemmet
Nej, men sonen har det i stående uppgift från skolan, han är nämligen inte så hungrig på läsning.
DÄR...
Är vi ju då inte speciellt lika, jag slukar allt som verkar intressant, jag älskar ju som bekant att läsa.
Sonen vill inte ens läsa på baksidan av böckerna när vi/jag försöker hitta något åt honom på bibblan.
Då läser jag högt från baksidan på en någelunda intressant bok...
Han bara vänder ryggen till och går, säger:
"Nä!"
Kort och gott, NÄ!
Det är mission impossible nästan.
Nåväl, det blev iallafall böcker som ska läsas.
Själv håller jag på med "Simon och Ekarna" av Marianne Fredriksson...
Inte riktigt så bra som jag trodde faktiskt, den är lite...
Eller jag är ju sådär lite "känslig" för olika författares "skrivstilar" som jag skrivit förut, jag saknar någon form av FLOW i texten.
Och denna skulle jag vilja jämnställa med "Hjärtblad" som jag läste för ett tag sedan.
Jag tycker sisådär.
Men jag läser ut den, ska dock se filmen också, får för mig att den kanske är bättre än boken.
Så tillsist...
Jag tog på mig favoritjeansen idag, och IDAG...
Behövde jag inte lägga mig på sängen för att knäppa igen den, jag kunde stå upp.
Trångt var det, och en liten korv var det fortfarande över midjan, men den var liten.
Jag har haft på mig dom i flera timmar, men jag har inte fått "tryckskada" eller ont i höftbenen som sist.
Det behövs nog bara en vecka till, så kan jag släppa det här med bantningen!
Jippie, ger det resultat så här snabbt, då är det ju toppen.
Sen LOVAR jag mig själv att bara äta godis...
Inte så ofta.
Och inget mackmissbruk och en massa onödigt vetemjöl.
Nu ska jag spela spel med sonen, vi ses senare.
Tack-å-hej från en mindre deppig tjej!
Tål inte smaken av kaffe idag...
Sitter i soffan och försöker få i mig lite kaffe, mår mest illa av smaken.
?
Det brukar jag ju aldrig göra, jag ÄLSKAR kaffe och behöver kaffe på morgonen.
Men just idag, tål jag knappt smaken.
Mysko.
Jag ska alldeles strax väcka sambon, han har städdag.
Jag ska "kratta managen" innan han sätter igång, dvs köra allt smått och undanplock.
Sonen och jag får göra något ihop, tror det blir bibblan och garninköp.
Ja, nu har jag inte tid och sitta här och skriva.
Jag återkommer senare med något mer matnyttigt att läsa.
Och appropå mat:
1. Jag har INTE gått ner dom där 4.1 kilona.
2. Dag 4 har bara börjat.
Fortsättning följer...
?
Det brukar jag ju aldrig göra, jag ÄLSKAR kaffe och behöver kaffe på morgonen.
Men just idag, tål jag knappt smaken.
Mysko.
Jag ska alldeles strax väcka sambon, han har städdag.
Jag ska "kratta managen" innan han sätter igång, dvs köra allt smått och undanplock.
Sonen och jag får göra något ihop, tror det blir bibblan och garninköp.
Ja, nu har jag inte tid och sitta här och skriva.
Jag återkommer senare med något mer matnyttigt att läsa.
Och appropå mat:
1. Jag har INTE gått ner dom där 4.1 kilona.
2. Dag 4 har bara börjat.
Fortsättning följer...
En punchpralin under min snok...
När sonen åt sitt lördagsgodis förut, kunde jag känna doften på brevid mig när han tuggade.
Godisdoften riktigt ÅNGADE ur munnen på honom.
Men jag bet ihop, fastän jag hade behövt en KLÄDNYPA att sätta på näsan egentligen, för att slippa känna doften av socker.
Oj så oberörd jag var, jag försökte tänka att det luktade bajs istället.
Funkade inte så jättebra.
Så säger han:
"Mamma, kolla vilken lustig form det var på den här godisen", och håller fram en fyrkantig punchpralin mitt under min snok.
Mmm, jättelustig form hörrudu, ta bort den där från mitt synfält nu är du snäll, sa jag och sköt bort hans hand.
Han öppnade munnen och tryckte i sig den där punchpralinen, och jag kände en SÖT doft.
Och jag som inte ens gillar punchpraliner.
Men när man försöker låta bli...
Då gillar man ALLT, då är allt godis, även det icke så goda, GOTT!
I´m in hell right now.
Jag har tyckt att lördagstv har bjudit på SKIT.
Inte någe kul som vanligt, lördagskvällar suger verkligen.
Jag tog upp virkningen av den rosa sjalen, hade inge lust, men gjorde det ändå.
Egentligen ville jag börja virka på en lampskärm i gräddvitt, men hade bara kritvitt i bomullsgarnslådan, så det gick och sket sig.
Då var det bara den rosa sjalen kvar att välja på.
Imorgon ska jag traska iväg till Coop för att köpa gräddvitt garn, och sticka emellan med något nytt.
Jag blir för uttråkad annars.
Jaha, då var "Dag 3" av mitt nya, jobbiga viktminskningsliv till ända, jag väntar med spänning på "Dag 4".
DÅ är jag äntligen (om jag får bestämma) fri från godisbegär och smörgås-hägringar!
Kanske har jag till och med TAPPAT dom där 4.1 kg som jag gått upp...?
Mhm, I wish.
Godisdoften riktigt ÅNGADE ur munnen på honom.
Men jag bet ihop, fastän jag hade behövt en KLÄDNYPA att sätta på näsan egentligen, för att slippa känna doften av socker.
Oj så oberörd jag var, jag försökte tänka att det luktade bajs istället.
Funkade inte så jättebra.
Så säger han:
"Mamma, kolla vilken lustig form det var på den här godisen", och håller fram en fyrkantig punchpralin mitt under min snok.
Mmm, jättelustig form hörrudu, ta bort den där från mitt synfält nu är du snäll, sa jag och sköt bort hans hand.
Han öppnade munnen och tryckte i sig den där punchpralinen, och jag kände en SÖT doft.
Och jag som inte ens gillar punchpraliner.
Men när man försöker låta bli...
Då gillar man ALLT, då är allt godis, även det icke så goda, GOTT!
I´m in hell right now.
Jag har tyckt att lördagstv har bjudit på SKIT.
Inte någe kul som vanligt, lördagskvällar suger verkligen.
Jag tog upp virkningen av den rosa sjalen, hade inge lust, men gjorde det ändå.
Egentligen ville jag börja virka på en lampskärm i gräddvitt, men hade bara kritvitt i bomullsgarnslådan, så det gick och sket sig.
Då var det bara den rosa sjalen kvar att välja på.
Imorgon ska jag traska iväg till Coop för att köpa gräddvitt garn, och sticka emellan med något nytt.
Jag blir för uttråkad annars.
Jaha, då var "Dag 3" av mitt nya, jobbiga viktminskningsliv till ända, jag väntar med spänning på "Dag 4".
DÅ är jag äntligen (om jag får bestämma) fri från godisbegär och smörgås-hägringar!
Kanske har jag till och med TAPPAT dom där 4.1 kg som jag gått upp...?
Mhm, I wish.
Piggare...
Dag 3 fortsätter, och jag känner mig ändå pigg nu faktiskt.
Kanske det överdjävliga sockerbegäret håller på att släppa?
Ja, man kan ju alltid hoppas.
Så till mig och min lilla bebis imorse, mysandes i soffan...
Hon har det inte ALLT FÖR JOBBIGT som hund i det här huset, den lilla gottegrisen
Kom på igår att jag glömt att lära den här lilla pinglan "LOSS".
Hm, ja, inte för att det egentligen behövs, för hon släpper allt hon har i munnen så fort man tar det, men...
Kan ju vara bra att lära sig ändå.
Det tog 5 minuters övning med benet igår, så satt det.
LOSS, Milou släppte benet tills jag sa VARSÅGOD igen.
Jepp, det var den lektionen det!
Under hundpromenaden idag, mötte vi lustigt nog inte mycket människor heller!
Detta trots att det var skönt väder att promenera i, lördag och mitt på dagen.
När vi korsade Öster var det ju fullfart och folk, men det är typ 10 meter på en hel promenad, men promenaden runt HELA muren och längs hamnen var NÄSTAN öde!
Det innebar lite koppel för Milou, hon kunde springa lös i Östergravar, Nordergravar och längs stranden...
... det är detta jag älskar med den här staden, vacker natur och inget folk
Sonen och sambon är på fotboll och jag ska bort nu.
Vi ses senare!
Kanske det överdjävliga sockerbegäret håller på att släppa?
Ja, man kan ju alltid hoppas.
Så till mig och min lilla bebis imorse, mysandes i soffan...
Hon har det inte ALLT FÖR JOBBIGT som hund i det här huset, den lilla gottegrisen
Kom på igår att jag glömt att lära den här lilla pinglan "LOSS".
Hm, ja, inte för att det egentligen behövs, för hon släpper allt hon har i munnen så fort man tar det, men...
Kan ju vara bra att lära sig ändå.
Det tog 5 minuters övning med benet igår, så satt det.
LOSS, Milou släppte benet tills jag sa VARSÅGOD igen.
Jepp, det var den lektionen det!
Under hundpromenaden idag, mötte vi lustigt nog inte mycket människor heller!
Detta trots att det var skönt väder att promenera i, lördag och mitt på dagen.
När vi korsade Öster var det ju fullfart och folk, men det är typ 10 meter på en hel promenad, men promenaden runt HELA muren och längs hamnen var NÄSTAN öde!
Det innebar lite koppel för Milou, hon kunde springa lös i Östergravar, Nordergravar och längs stranden...
... det är detta jag älskar med den här staden, vacker natur och inget folk
Sonen och sambon är på fotboll och jag ska bort nu.
Vi ses senare!
Dag 3...
Vaken, sovit dåligt, ont i nacken.
Snart dags att ut och motionera för vovve och matte, tror det blir stadsrundan idag.
Pratat med Klokboken idag, och lärde mig något nytt...
Att använda.
Bantningsdag nr. 3 har inletts.
Jag känner mig fortfarande peppad, men tänker på...
Jordnötsrutor, av någon konstiga anledning.
Ja, jag har svårt att sluta tänka på godis.
Och saknade VERKLIGEN en MACKA till frukost idag.
Var glad att sonen inte rostade bröd till frukost, för då hade jag nog fått lämna lägenheten pga av rostbröde-lukten.
Jag försöker visualisera mig på en öde ö, utan redskap att kunna skaffa mat, lite Robinsontema fast på riktigt.
Jag har ju faktiskt MYCKET att äta jämnfört med det.
Jo...
Fast vattningt blir det.
Tror att det blir jobbigast idag, och lättar imorgon.
Nu ska jag bege mig ut, hunden kallar, återkommer senare.
Snart dags att ut och motionera för vovve och matte, tror det blir stadsrundan idag.
Pratat med Klokboken idag, och lärde mig något nytt...
Att använda.
Bantningsdag nr. 3 har inletts.
Jag känner mig fortfarande peppad, men tänker på...
Jordnötsrutor, av någon konstiga anledning.
Ja, jag har svårt att sluta tänka på godis.
Och saknade VERKLIGEN en MACKA till frukost idag.
Var glad att sonen inte rostade bröd till frukost, för då hade jag nog fått lämna lägenheten pga av rostbröde-lukten.
Jag försöker visualisera mig på en öde ö, utan redskap att kunna skaffa mat, lite Robinsontema fast på riktigt.
Jag har ju faktiskt MYCKET att äta jämnfört med det.
Jo...
Fast vattningt blir det.
Tror att det blir jobbigast idag, och lättar imorgon.
Nu ska jag bege mig ut, hunden kallar, återkommer senare.
Bantningsdag 2 = Trög...
Vi har städat ur mjukisdjur och leksaker från sonens rum, herregud vad mycket som rök.
Dock inte så mycket av mjukisdjuren som jag trodde.
Det blev två kassar med trasiga leksaker som ska slängas (stora ÖB-kassar) 3 stora ÖB-kassar med leksaker att ge till katthemmet, 1 stor kasse med mjukisdjur att ge bort, en att slänga.
Sen har jag sparat lite leksaker till småtjejerna som kommer hit på besök ibland, att leka med.
Ja, nu har han helgen på sig att ångra det han "kanske inte borde ha slängt ändå", sen ryker det!
Men det blev tomt, bara några actiongubbar, gormiti och leksaksvapen blev kvar.
Ja, det är ju nu han börjar...
Hänga, som sagt.
Suck.
Min andra bantningsdag känns nu...
Trög.
Jag har fått ont i huvudet och är supertrött.
Kroppen vill ha macka, godis, snask och annat smarrigt.
Hjärnan TÄNKER bara på snask!
Jag lär få stålsätta mig när sonen äter godis till "The Voice" snart.
Men...
Jag vet att jag rensar ur socker och mackabegäret just nu, det kommer kännas mycket bättre om några dagar!
Jag ska bara ta mig igenom det värsta.
Inte för jag vet hur det känns när en knarkare tänder av...
Men jag kan GISSA att det är något åt detta hållet!
Jag SOCKER-TÄNDER AV!
Fy fan vad jag vill springa över till Statoil och köpa hela deras godishylla, till och med det godiset som jag inte tycker om.
Nåväl, nu ska sonen ha datorn, vi ses kanske senare.
Dock inte så mycket av mjukisdjuren som jag trodde.
Det blev två kassar med trasiga leksaker som ska slängas (stora ÖB-kassar) 3 stora ÖB-kassar med leksaker att ge till katthemmet, 1 stor kasse med mjukisdjur att ge bort, en att slänga.
Sen har jag sparat lite leksaker till småtjejerna som kommer hit på besök ibland, att leka med.
Ja, nu har han helgen på sig att ångra det han "kanske inte borde ha slängt ändå", sen ryker det!
Men det blev tomt, bara några actiongubbar, gormiti och leksaksvapen blev kvar.
Ja, det är ju nu han börjar...
Hänga, som sagt.
Suck.
Min andra bantningsdag känns nu...
Trög.
Jag har fått ont i huvudet och är supertrött.
Kroppen vill ha macka, godis, snask och annat smarrigt.
Hjärnan TÄNKER bara på snask!
Jag lär få stålsätta mig när sonen äter godis till "The Voice" snart.
Men...
Jag vet att jag rensar ur socker och mackabegäret just nu, det kommer kännas mycket bättre om några dagar!
Jag ska bara ta mig igenom det värsta.
Inte för jag vet hur det känns när en knarkare tänder av...
Men jag kan GISSA att det är något åt detta hållet!
Jag SOCKER-TÄNDER AV!
Fy fan vad jag vill springa över till Statoil och köpa hela deras godishylla, till och med det godiset som jag inte tycker om.
Nåväl, nu ska sonen ha datorn, vi ses kanske senare.
Att bli stor...
Promenad med vovven blev en hit!
Vi mötte inte en enda kotte eller hund under hela tiden vi röjde runt i skogen och på Hällarna.
Vi kom med andar ord ut i precis rätt tid.
Dock var det kallt, jag hade på mig massor med kläder.
Men vinden, som ändå var nästintill obefintlig, stack i ansiktet.
Fast det var skönt när vi kom hem, det är det ju alltid.
Har färdigställt den turkosa sjalen, och så är den upplagd i Stickqvickbutiken.
Har druckit kaffe.
Sen har det inte hänt så mycket mer faktiskt.
Nu ska jag och sonen rensa bland hans gosedjur, han har sagt det I FLERA VECKOR...
Men ändå aldrig kommit till skott.
Han älskar dom, men anser sig väl för gammal för dom.
Han skäms.
Men älskar.
Ja, svår sits det där, att BLI STOR, men ändå vara liten.
Annars ringde han från skolan och undrade om han kunde dra till "Mats".
Mats, vilken Mats, undrade jag...?
"M-A-X, sa jag", skrek han i telefonen.
Max, vilken Max, du känner väl ingen Max...?
"Max som i HAMBURGERRESTAURANGEN fatta´ru väl?"
Nej, det fattade inte den trögtänkta.
Vad ska ni göra där då´ra?
"Hänga."
Hänga, okej.
Vi mötte inte en enda kotte eller hund under hela tiden vi röjde runt i skogen och på Hällarna.
Vi kom med andar ord ut i precis rätt tid.
Dock var det kallt, jag hade på mig massor med kläder.
Men vinden, som ändå var nästintill obefintlig, stack i ansiktet.
Fast det var skönt när vi kom hem, det är det ju alltid.
Har färdigställt den turkosa sjalen, och så är den upplagd i Stickqvickbutiken.
Har druckit kaffe.
Sen har det inte hänt så mycket mer faktiskt.
Nu ska jag och sonen rensa bland hans gosedjur, han har sagt det I FLERA VECKOR...
Men ändå aldrig kommit till skott.
Han älskar dom, men anser sig väl för gammal för dom.
Han skäms.
Men älskar.
Ja, svår sits det där, att BLI STOR, men ändå vara liten.
Annars ringde han från skolan och undrade om han kunde dra till "Mats".
Mats, vilken Mats, undrade jag...?
"M-A-X, sa jag", skrek han i telefonen.
Max, vilken Max, du känner väl ingen Max...?
"Max som i HAMBURGERRESTAURANGEN fatta´ru väl?"
Nej, det fattade inte den trögtänkta.
Vad ska ni göra där då´ra?
"Hänga."
Hänga, okej.
Tryck-blåmärken på höftbenen...
-6 grader ute när jag cyklade från jobbet idag.
Dom små snödropparna vid Åkermanska har nog inte överlevt.
Hatar snön, hatar vinterkylan, drömmer om sommar och sol.
Irk.
Cyklade idag igen, ja, inte med livet som insats idag, det är ju sandat och inte snömodd som är slirigt att cykla i.
Jag känner mig "normal" igen, och inte rädd.
Skönt.
Jag har bearbetat min räddsla för att cykla i snö rätt snabbt faktiskt.
Ny partiledare för sossarna blev Stefan Löfen.
?
Vem, tänkte jag.
Ordförande i Metall...
Okej...?
Ja, jag har INGEN ANING om vad den gubben har åstakommit.
Får man väl kolla upp då, men han känns som ett "sistahands val" på något sätt.
Alla BRA tackar "nej", Stefan, sist i ledet tackar "ja".
Hm...
Men jag kände nog rätt snabbt igårkvälls att här är en man som kommer locka BARA GUBBAR som ser "en gammal svetsare" /arbetare, till partiet.
Inte kvinnor.
Så sa någon sa på morgon-tv imorse att Jonas Sjöstedt (V) kommer locka kvinnorna och Löfven kommer lockar gamla gubbar.
Jepp, PRECIS, låter mycket troligt.
Jonas (som är lite snyggare, något smalare, något tunnhårig iofs också, men ser nystruket fräsch ut ) lockar medelklasskvinnor, Stefan ( lite ärrig efter acne i tonåren, tunnhårig och lätt överviktig ) lockar gamla arbetargubbar från Göteborg.
Vem kommer vinna?
Jag känner starkt att jag redan NU drar åt Jonas-hållet.
Om Madde själv får välja
Nämen det ÄR väl egentligen så att POLITIKEN ska TALA för partiet, inte ledaren!!!
Men visst är det ändå så, LITE tänker man på hur "framtoningen" är HOS partiledare och ministrar?
Liiiite är det nog så.
Ta Thomas Bodström tex, kanske inte var så jättebra i sin politikerroll, men han var SNYGG.
Det gjorde att man GÄRNA lyssnade på honom ändå.
Reinfeldt...
Ja, ingen politik jag sympatiserar med, men har SER snäll och proper ut, lite nallebjörnsfejs, det gör att man ändå har förtroende för honom som ledare.
När Juholt kom fick man ju en chock, jag jämnförde ju stackarn direkt med Stalin och Saddam Hussein pga av den där mustaschen.
Mustaschen och dom buskiga ögonbrynen var ju det ända man såg.
Politik, vadå, har han ett budskap...?
Jag ser bara en guppande mustasch när han pratar!
Man blev ju helt hypnotiserad.
Så vi får väl SE vad Stefan har att komma med RENT POLITISKT, hoppas att han är klok och förståndig.
Har snart färdigställt en turkos musselsjal till försäljning.
Gör dom sista varven idag och sätter fransar.
Sen börjar jag på en ROSA likadan.
Över till min första BANTARDAG igår, ja, det var lika bra att köra igång direkt!
Det gick finfint, jag körde ut stenhårt igår och var inte ens HUNGRIG när jag la mig.
Mitt på dagen var jag dock svimfärdig, men som jag skrev till både kussen och sambon:
"Trägen smalis vinner.
Men vart är en halsmandeloperation när man behöver den som bäst?"
Tog dessutom på mig dom där jeansen som var för små.
Hade bestämt mig för att nu skall jag ha dom här byxorna på mig varje dag SOM STRAFF, tills jag gått ner, bara för att se när dom blir lösare igen!
(självklart tvätta dom också)
Mhm, man vet hur man ska göra minsann för att pina sig själv.
Men...
Tur för mig hade jag pyjamasbyxor på jobbet också, för vid 15-tiden igår...
Då hade jag fått TRYCK-BLÅMÄRKEN på höftbenen av dom jeansen som "har krympt"!
Herregud så ont jag hade!
Jag fick byta till pyjamasbyxor på jobbet, mitt på blanka eftermiddagen, jag stod helt enkelt inte ut.
Jag bad till gud att vi inte skulle gå ut någe mer, för då hade mina höftben fått skavsår!
Bara jag nuddar höftbenen idag gör det ont, jag är helt öm.
Tror nog INTE att jag ska plåga mig med dom där jeansen, förrens jag gått ner igen.
För ONT är inget jag gillar att ha som bekant
Så dag två är inledd av bantningen, och jag känner mig fortfarande peppad.
Jag är trött, men så har jag ju jobbat dygn också, så då blir jag lite mör.
Planeringen för dagen blir LUGN, hundpromenad, färdigställa sjal, mysa med sonen ikväll!
( sonen får äta godis i smyg, annars kanske min bantning går åt pipsvängen ;)
Sambon ska bort igen.
Så kom jag ju på igårkvälls att jag ju dagen innan jag betalat räkningar...
Beställt reatyger från Stoff & Stil.
Åh nej, det hade jag helt glömt bort!
Inte denna månaden.
Hur kunde jag vara så djävla dum att beställa tyg INNAN jag hade koll på ekonomin?
Ja, det kan man ju undra, så ansvarslös brukar jag aldrig vara.
Men jag trodde inte jag skulle få det så knapert denna månaden, djävla skiträkningar!!!!
Okej, det var inga svindlande summor, men lite över 500 kr.
Jag hoppas jag kan skjuta upp betalningen till slutet på nästa månad, annars är jag VERKLIGEN rökt!
Nu ska jag och Milou ut och skutta i snön, måste bränna kalorier
Vi ses senare!
Lite konst...
LisaArt.
www.lisaart.blogg.se/ 
Fattar inte...
Vaken och PIGG för en gångsskull, oj, det var ovanligt!
Läst GT och lyssnat på morgonnyhetena och fattar inte...
KAN Jan Eliasson bli socialdemokraternas partiledare eller inte?
På tv så säger dom att han KAN tänka sig att bli partiledare och i GT VILL han inte.
Vem har rätt?
Ja, när jag hörde att han skulle kunna bli partiledare blev jag glad, han verkar mycket trovärdig och pålitlig.
Det som talar emot honom är att han är 71.
Jag tycker nog att han är lite för gammal om man tänker på att han ska orka utträtta saker också, nä, Janne bör nog tänka på pension.
Eller åtminstone jobba i sitt eget tempo.
Kandidat nr.2 är Margot Wallström.
För min del skulle jag jubla om hon tackade ja, jag skulle inte kunna tänka mig en mer kompetent ledare än hon.
Snälla Margot, kom hem och jobba här istället.
Imorgon får vi veta.
När jag började räkna upp för sambon sånt jag behöver lägga pengar på den här månaden (som tex djurmat, halm, hö, mediciner, som egentligen numera är en fast kostnad), blev jag ännu mer nedstämd.
Då vart jag i realiteten nere på 2000 kr kvar att leva på.
För jag måste gå till veterinären med Milou trots allt, hennes högra öga är inte okej...
Det rinner väldigt mycket från ögat FORTFARANDE, trots ögondroppar i omgångar, och det luktar illa.
Jag har inget val.
Så där försvinner säkert en hel del (700 var det sist) pengar, och en till utgift...
Då står jag VIPS nere på 2000.
I det ska mat, "kropp & hushåll", veckopeng, oförutsedda utgifter räknas in.
Jag gillar inte den här månaden, jag är lika ledsen idag som igår.
Det får bli sambon som drar det tunga lasset denna månaden, jag har inte råd helt enkelt!
Nu måste jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Tack å hej, från en ÄNNU deppigare tjej!
Läst GT och lyssnat på morgonnyhetena och fattar inte...
KAN Jan Eliasson bli socialdemokraternas partiledare eller inte?
På tv så säger dom att han KAN tänka sig att bli partiledare och i GT VILL han inte.
Vem har rätt?
Ja, när jag hörde att han skulle kunna bli partiledare blev jag glad, han verkar mycket trovärdig och pålitlig.
Det som talar emot honom är att han är 71.
Jag tycker nog att han är lite för gammal om man tänker på att han ska orka utträtta saker också, nä, Janne bör nog tänka på pension.
Eller åtminstone jobba i sitt eget tempo.
Kandidat nr.2 är Margot Wallström.
För min del skulle jag jubla om hon tackade ja, jag skulle inte kunna tänka mig en mer kompetent ledare än hon.
Snälla Margot, kom hem och jobba här istället.
Imorgon får vi veta.
När jag började räkna upp för sambon sånt jag behöver lägga pengar på den här månaden (som tex djurmat, halm, hö, mediciner, som egentligen numera är en fast kostnad), blev jag ännu mer nedstämd.
Då vart jag i realiteten nere på 2000 kr kvar att leva på.
För jag måste gå till veterinären med Milou trots allt, hennes högra öga är inte okej...
Det rinner väldigt mycket från ögat FORTFARANDE, trots ögondroppar i omgångar, och det luktar illa.
Jag har inget val.
Så där försvinner säkert en hel del (700 var det sist) pengar, och en till utgift...
Då står jag VIPS nere på 2000.
I det ska mat, "kropp & hushåll", veckopeng, oförutsedda utgifter räknas in.
Jag gillar inte den här månaden, jag är lika ledsen idag som igår.
Det får bli sambon som drar det tunga lasset denna månaden, jag har inte råd helt enkelt!
Nu måste jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Tack å hej, från en ÄNNU deppigare tjej!
Kunde inte knäppa igen brallorna...
Alltså det känns bara som en rent deprimerande dag idag.
Det ENDA som var trevligt var lunchen med Syster-Yster, jag är bara helt OFF på allt annat.
Det började med räkningarna...
Jag fick spader, ännu en månad att bita på knogarna!
Jag hade missat två räkningar, kommunal och gruppförsäkringen, så jag var tvungen att betala dubbelt på det denna månaden.
Förr, innan man var privat, när man var kommunalt anställd, då drogs det automatiskt från kontot.
Sen vi blev privata, måste man betala in det själv varje månad.
Så det blev dubbelt upp denna månaden, för jag hade glömt förra månaden av någon julig anledning.
Elräkningen som kom var svindyr, för jag har kört värmefläkten här när jag har frusit...
= jättedyr elräkning.
Jag hade räkningar ÖVER 5000 kr denna månaden, då är INTE hyran och torktumlaren inräknad.
Slutsumman blev att jag har runt 4500, lite mindre till och med, kvar att leva på.
Det är den 25:e...
Den nya månaden har inte ens börjat.
KUL!!!!
Alltså jag bara ruttnade direkt och blev skitlack här.
Lägg då till dom där djävla medicinerna som kostar skjortan och djuren, jag är nere på NADA, noll och fucking djävla ingenting.
Nu har jag haft det så här i både december och januari, det är inte roligt alltså.
Inte kul alls.
Nä, jag vart rent ledsen.
Inget att leva på och inget till sparbössan.
Så skulle jag klä på mig, tog fram mina favoritjeans och försökte KNÖKA mig i dom.
Benen var väl inga problem, men över magen...
Jag kunde inte KNÄPPA IGEN brallorna!!!!
Det var stört omöjligt.
Jag fick lägga mig på sängen och göra en "Kim Andersson" dvs ligga ner för att kunna knäppa igen byxorna och få upp gylfen.
När jag med stor svårighet försökte resa mig upp från sängen, var jag som en hårt lindad baby från Ryssland typ.
Eller faktiskt kanske ännu mer som "C3PO" i StarWars...
En stelbent robotbomb, redo att explodera runt magen vid första bästa rörelse.
Jag gick som Zeb Macahan, redo att skjuta en jeansknapp på första, bästa oskyldiga människa.
En skinn-hudkorv låg som ett extra bälte runt midjan där brallorna tog slut.
Snyggt, eller kanske inte!
Jag var tvungen att gå ner och låna morsans våg, resultatet var chockerande:
+ 4.1kg!!!!!
Nä, detta var väl ändå inte möjligt, har jag gått upp 4.1 kg sen jul och nyår?
Jo minsann, det hade jag visst, nu blev dagen bara ÄNNU sämre.
Okej, jag har varit sjuk och förkyld länge och inte orkat/kunnat/ska sporta så mycket.
Och jag HAR ätit väldigt mycket snask och annat onyttigt, och inte direkt dragit ner efter jul och nyår heller.
Bara fortsatt och fortsatt.
Ja, då talar vågen sitt tydliga språk, 4.1 kg.
Jag blev rent deprimerad.
Men okej, skärpning från och med imorgon, inget mer snaskande och ORDENTLIGT med motion.
Beach 2012 ska inte tillbringas i vassen, den saken är klar, mina jeans ska inte vara dödliga knapp-skjutarvapen.
Vilken tur att jag var EXTRA FATTIG just den här månaden, jag behöver inte äta så mycket mat alls då ju, skitbra, verkligen skitbra!
Man kan ju bli trött för mindre.
Men så var jag på lunch med Syster-Yster, och DET var mysigt, fast HON sa en sak som jag bara inte kommer gå med på...
Nej, verkligen inte.
Inget jag kan bestämma, fast jag bestämmer ändå att jag bestämmer att jag inte godkänner det.
Så det så.
Vi hamnde efter diverse kollar efter "prisvärd lunch", på Bageriet.
Jag valde laxpasta.
Lika bra att svulla på sista dagen innan "Svält 2012" sätter igång
Vi fick sallad och VITT BRÖD till maten, jag tryckte i mig, lika bra att äta vitt bröd sista dagen innan...
Ja, ni fattar.
Pasta, lax och vitt bröd, om byxorna spände livsfarligt innan maten, var det som en atombomb efter maten.
Mon dieu.
Sen tog vi en promenad upp till "Garag1".
Jag hittade...
... denna tavla med en text som gnuggade av sig på mig som karbonpapper.
Jag har nog inte ett ödmjukt ben i hela min kropp
Joooo, det har jag, jag blev bara tilltalad av just den här texten, fniss.
Men tavlan var ful, fast tänkte att den där texten kan jag väl brodera någongång när andan faller på.
Göra en EGEN tavla med samma text.
Det jag däremot köpte, och detta blir det ENDA denna månaden med tanke på min pissiga ekonomi, blev...
... denna (ytterligare en ljusstake jaaa...) ljusstake och ljus.
Det gick på exakt 79 kr!
Helt okej, så denna månaden som kommer, har jag unnat mig en lunch med Syster-Yster och denna ljusstake med ljus.
Vilken LYXMÅNAD, tjohoooo!!!!!
Men nu blir det inga mer utsvävningar.
Så hittade jag något jag brukar leta efter på loppisar...
Lampstommar, också på "Garag1", fast dom köpte jag till "verksamheten" för "verksamhetspengar".
Bäst att passa på när man faktiskt hittar prisvärda lampstommar, dom växer inte på träd och så var det en bra modell också.
Så det ska jag virka när jag får tid över.
Och sen sälja.
Ja, så det var den dagen det.
Jag är grymt missnöjd med livet just idag, tycker det känns orättvist, vill bara ha en helvetes massa pengar och vara fyra kilo lättare.
(Nu, nu, nu, nu, nu, nu, nu, nu!!!!)
Nu ska jag gå och ta en kvällsmacka, sista svullet före "Svält 2012" var det visst.
Vi ses imorgon innan jobb.
Tack-å-hej, från en deppig tjej.
Det ENDA som var trevligt var lunchen med Syster-Yster, jag är bara helt OFF på allt annat.
Det började med räkningarna...
Jag fick spader, ännu en månad att bita på knogarna!
Jag hade missat två räkningar, kommunal och gruppförsäkringen, så jag var tvungen att betala dubbelt på det denna månaden.
Förr, innan man var privat, när man var kommunalt anställd, då drogs det automatiskt från kontot.
Sen vi blev privata, måste man betala in det själv varje månad.
Så det blev dubbelt upp denna månaden, för jag hade glömt förra månaden av någon julig anledning.
Elräkningen som kom var svindyr, för jag har kört värmefläkten här när jag har frusit...
= jättedyr elräkning.
Jag hade räkningar ÖVER 5000 kr denna månaden, då är INTE hyran och torktumlaren inräknad.
Slutsumman blev att jag har runt 4500, lite mindre till och med, kvar att leva på.
Det är den 25:e...
Den nya månaden har inte ens börjat.
KUL!!!!
Alltså jag bara ruttnade direkt och blev skitlack här.
Lägg då till dom där djävla medicinerna som kostar skjortan och djuren, jag är nere på NADA, noll och fucking djävla ingenting.
Nu har jag haft det så här i både december och januari, det är inte roligt alltså.
Inte kul alls.
Nä, jag vart rent ledsen.
Inget att leva på och inget till sparbössan.
Så skulle jag klä på mig, tog fram mina favoritjeans och försökte KNÖKA mig i dom.
Benen var väl inga problem, men över magen...
Jag kunde inte KNÄPPA IGEN brallorna!!!!
Det var stört omöjligt.
Jag fick lägga mig på sängen och göra en "Kim Andersson" dvs ligga ner för att kunna knäppa igen byxorna och få upp gylfen.
När jag med stor svårighet försökte resa mig upp från sängen, var jag som en hårt lindad baby från Ryssland typ.
Eller faktiskt kanske ännu mer som "C3PO" i StarWars...
En stelbent robotbomb, redo att explodera runt magen vid första bästa rörelse.
Jag gick som Zeb Macahan, redo att skjuta en jeansknapp på första, bästa oskyldiga människa.
En skinn-hudkorv låg som ett extra bälte runt midjan där brallorna tog slut.
Snyggt, eller kanske inte!
Jag var tvungen att gå ner och låna morsans våg, resultatet var chockerande:
+ 4.1kg!!!!!
Nä, detta var väl ändå inte möjligt, har jag gått upp 4.1 kg sen jul och nyår?
Jo minsann, det hade jag visst, nu blev dagen bara ÄNNU sämre.
Okej, jag har varit sjuk och förkyld länge och inte orkat/kunnat/ska sporta så mycket.
Och jag HAR ätit väldigt mycket snask och annat onyttigt, och inte direkt dragit ner efter jul och nyår heller.
Bara fortsatt och fortsatt.
Ja, då talar vågen sitt tydliga språk, 4.1 kg.
Jag blev rent deprimerad.
Men okej, skärpning från och med imorgon, inget mer snaskande och ORDENTLIGT med motion.
Beach 2012 ska inte tillbringas i vassen, den saken är klar, mina jeans ska inte vara dödliga knapp-skjutarvapen.
Vilken tur att jag var EXTRA FATTIG just den här månaden, jag behöver inte äta så mycket mat alls då ju, skitbra, verkligen skitbra!
Man kan ju bli trött för mindre.
Men så var jag på lunch med Syster-Yster, och DET var mysigt, fast HON sa en sak som jag bara inte kommer gå med på...
Nej, verkligen inte.
Inget jag kan bestämma, fast jag bestämmer ändå att jag bestämmer att jag inte godkänner det.
Så det så.
Vi hamnde efter diverse kollar efter "prisvärd lunch", på Bageriet.
Jag valde laxpasta.
Lika bra att svulla på sista dagen innan "Svält 2012" sätter igång
Vi fick sallad och VITT BRÖD till maten, jag tryckte i mig, lika bra att äta vitt bröd sista dagen innan...
Ja, ni fattar.
Pasta, lax och vitt bröd, om byxorna spände livsfarligt innan maten, var det som en atombomb efter maten.
Mon dieu.
Sen tog vi en promenad upp till "Garag1".
Jag hittade...
... denna tavla med en text som gnuggade av sig på mig som karbonpapper.
Jag har nog inte ett ödmjukt ben i hela min kropp
Joooo, det har jag, jag blev bara tilltalad av just den här texten, fniss.
Men tavlan var ful, fast tänkte att den där texten kan jag väl brodera någongång när andan faller på.
Göra en EGEN tavla med samma text.
Det jag däremot köpte, och detta blir det ENDA denna månaden med tanke på min pissiga ekonomi, blev...
... denna (ytterligare en ljusstake jaaa...) ljusstake och ljus.
Det gick på exakt 79 kr!
Helt okej, så denna månaden som kommer, har jag unnat mig en lunch med Syster-Yster och denna ljusstake med ljus.
Vilken LYXMÅNAD, tjohoooo!!!!!
Men nu blir det inga mer utsvävningar.
Så hittade jag något jag brukar leta efter på loppisar...
Lampstommar, också på "Garag1", fast dom köpte jag till "verksamheten" för "verksamhetspengar".
Bäst att passa på när man faktiskt hittar prisvärda lampstommar, dom växer inte på träd och så var det en bra modell också.
Så det ska jag virka när jag får tid över.
Och sen sälja.
Ja, så det var den dagen det.
Jag är grymt missnöjd med livet just idag, tycker det känns orättvist, vill bara ha en helvetes massa pengar och vara fyra kilo lättare.
(Nu, nu, nu, nu, nu, nu, nu, nu!!!!)
Nu ska jag gå och ta en kvällsmacka, sista svullet före "Svält 2012" var det visst.
Vi ses imorgon innan jobb.
Tack-å-hej, från en deppig tjej.
Barn i en viss ålder...
Så vart det vinter.
Så himla onödigt, vaknade till ett vinterlanskap och dom där snödropparna som jag fotade häromdagen...
Har väl gått ett snöpligt slut till mötes.
Stackars små droppar, jag ville ju inte ha snö, glömde snögubben där uppe i kosmos bort det?
Suck.
Så hoppar vi till sonen.
Och snön.
Barn älskar ju SNÖ, men barn i en VISS ÅLDER...
Älskar inte att KLÄ SIG RÄTT när det blir vinter!
Jag vet, jag var likadan.
Jag ville vara snygg och ha snygga kläder, oavsett väder och långkalsonger, termobyxor samt vinterkängor göre sig icke besvär!
Fast för mig började sånt på högstadiet, inte i mellanstadiet, för jag gillade nämligen inte heller att bli blöt.
Idag...
Jag packade ner termobyxor i sonens väska, för han skulle inte bara till skolan och kanske bli blöt av snölek, nej, han skulle även åka skridskor på skoltid!
Jag la fram långkalsonger att ha under jeansen skoltid, och packade ner termobrallor.
Inte hade han hämtat vinterkängorna hos pappa heller, fastän han var där igår och hämtade skridskorna.
Så jag fick ringa och fixa med bonusmamma att hon skulle lämna skorna i skolan samtidigt som hon lämnade lillsyrran på dagis.
Puh, allt fixat, ordning och reda, sonen skulle hålla sig TORR under dagen.
Bara det att jag stod inte som en HÖK över sonen och kollade vad han tog på sig eller inte, innan han stack.
När jag lite senare skulle gå in och bädda och fixa på hans rum...
Då har han inte tagit på sig långkalsonger och så har han packat ur termobrallorna!
Ridå.
Och inte kunde jag ringa och skälla på det oansvariga lilla barnet, för han satt redan inne på lektion.
Herregud, jag var en dröm i klädlydnad tills jag var 12 och jag fick handla mina första kläder själv.
Sonen började vägra overall redan vid sex års ålder!!!
Då började ungarna REDAN MOBBA varandra för "fel" kläder på hans skola.
Sjukt.
Nu är han snart 12, och på väg mot lunginflammation!!!!
Jag gissar att han dessutom inte kommer använda vinterkängorna, utan kommer ha sina tygconverse.
Ja, så det var min morgon.
Den stavas:
U-P-P-G-I-V-E-N-H-E-T!
Jag och Milou skulle ge oss ut på promenad nu på morgonkvisten, men Lovis matte mådde risigt idag, då bangade vi också.
Det toksnöar ju.
Jag bestämde att vi slappar nu på förmiddagen, ska betala räkningar, sen ska vi träffa Syster-Yster och så går jag och Milou promenad i eftermiddag istället.
Fick lönespecen igår, hade fått 1000 kronor MINDRE IGEN i lön!
Va?
Bara det att jag för en microsekund glömt bort att jag var ju sjuk ett dygnspass.
Typiskt, det kostade mig 1054 kronor att vara sjuk det passet.
Inte undra på att man jämt går till jobbet fastän man ibland borde stanna hemma.
Man blir ju ruinerad.
Nu ska jag betala dom där räkningarna, en favoritsysselsättning
Så himla onödigt, vaknade till ett vinterlanskap och dom där snödropparna som jag fotade häromdagen...
Har väl gått ett snöpligt slut till mötes.
Stackars små droppar, jag ville ju inte ha snö, glömde snögubben där uppe i kosmos bort det?
Suck.
Så hoppar vi till sonen.
Och snön.
Barn älskar ju SNÖ, men barn i en VISS ÅLDER...
Älskar inte att KLÄ SIG RÄTT när det blir vinter!
Jag vet, jag var likadan.
Jag ville vara snygg och ha snygga kläder, oavsett väder och långkalsonger, termobyxor samt vinterkängor göre sig icke besvär!
Fast för mig började sånt på högstadiet, inte i mellanstadiet, för jag gillade nämligen inte heller att bli blöt.
Idag...
Jag packade ner termobyxor i sonens väska, för han skulle inte bara till skolan och kanske bli blöt av snölek, nej, han skulle även åka skridskor på skoltid!
Jag la fram långkalsonger att ha under jeansen skoltid, och packade ner termobrallor.
Inte hade han hämtat vinterkängorna hos pappa heller, fastän han var där igår och hämtade skridskorna.
Så jag fick ringa och fixa med bonusmamma att hon skulle lämna skorna i skolan samtidigt som hon lämnade lillsyrran på dagis.
Puh, allt fixat, ordning och reda, sonen skulle hålla sig TORR under dagen.
Bara det att jag stod inte som en HÖK över sonen och kollade vad han tog på sig eller inte, innan han stack.
När jag lite senare skulle gå in och bädda och fixa på hans rum...
Då har han inte tagit på sig långkalsonger och så har han packat ur termobrallorna!
Ridå.
Och inte kunde jag ringa och skälla på det oansvariga lilla barnet, för han satt redan inne på lektion.
Herregud, jag var en dröm i klädlydnad tills jag var 12 och jag fick handla mina första kläder själv.
Sonen började vägra overall redan vid sex års ålder!!!
Då började ungarna REDAN MOBBA varandra för "fel" kläder på hans skola.
Sjukt.
Nu är han snart 12, och på väg mot lunginflammation!!!!
Jag gissar att han dessutom inte kommer använda vinterkängorna, utan kommer ha sina tygconverse.
Ja, så det var min morgon.
Den stavas:
U-P-P-G-I-V-E-N-H-E-T!
Jag och Milou skulle ge oss ut på promenad nu på morgonkvisten, men Lovis matte mådde risigt idag, då bangade vi också.
Det toksnöar ju.
Jag bestämde att vi slappar nu på förmiddagen, ska betala räkningar, sen ska vi träffa Syster-Yster och så går jag och Milou promenad i eftermiddag istället.
Fick lönespecen igår, hade fått 1000 kronor MINDRE IGEN i lön!
Va?
Bara det att jag för en microsekund glömt bort att jag var ju sjuk ett dygnspass.
Typiskt, det kostade mig 1054 kronor att vara sjuk det passet.
Inte undra på att man jämt går till jobbet fastän man ibland borde stanna hemma.
Man blir ju ruinerad.
Nu ska jag betala dom där räkningarna, en favoritsysselsättning
Så gick den här dagen också...
Så gick den här dagen också.
Jag var på ÖB och handlade, virkade, bakade och väntade på fikabesök som aldrig dök upp.
Jag fick fika själv och så kom sonen hem, vi drog till frissan och sonen fick skala av sig håret.
Samtidigt kom Lilla Sunshine till frissan, som jag skulle vara barnvakt åt.
Vi tog en promenad hem i mörkret i Tallunden, sonen läste en bok för Sunshine och sen hjälpte hon mig att laga mat.
Fast hon tappade intresset ganska snart, hon ville mest leka vattenlek i diskhon, så då fick hon väl göra det då.
Och jag fick ett hugg i hjärtat...
Tänk när sonen stod sådär och "lagade mat" med vatten, decilitermått och olika glas.
Det var inte igår det.
Jag är så himla glad att jag har en liten gullunge att låna lite då och då.
Dagen har gått så himla fort, så det känns som om jag inte gjort något, ändå har jag gjort massor.
Nu ska jag sätta mig och BESTÄLLA TYG hos Stoff & Stil
Det finns lite reatyg jag vill ha, sen måste jag ha jeanstyg till min jeansklänning och lite annat smått och gått.
Jag har med andra ord inte TID med detta, måste fynda!
Vi ses kanske senare, annars imorgon.
Jag var på ÖB och handlade, virkade, bakade och väntade på fikabesök som aldrig dök upp.
Jag fick fika själv och så kom sonen hem, vi drog till frissan och sonen fick skala av sig håret.
Samtidigt kom Lilla Sunshine till frissan, som jag skulle vara barnvakt åt.
Vi tog en promenad hem i mörkret i Tallunden, sonen läste en bok för Sunshine och sen hjälpte hon mig att laga mat.
Fast hon tappade intresset ganska snart, hon ville mest leka vattenlek i diskhon, så då fick hon väl göra det då.
Och jag fick ett hugg i hjärtat...
Tänk när sonen stod sådär och "lagade mat" med vatten, decilitermått och olika glas.
Det var inte igår det.
Jag är så himla glad att jag har en liten gullunge att låna lite då och då.
Dagen har gått så himla fort, så det känns som om jag inte gjort något, ändå har jag gjort massor.
Nu ska jag sätta mig och BESTÄLLA TYG hos Stoff & Stil
Det finns lite reatyg jag vill ha, sen måste jag ha jeanstyg till min jeansklänning och lite annat smått och gått.
Jag har med andra ord inte TID med detta, måste fynda!
Vi ses kanske senare, annars imorgon.
Jag älskar...
Vilken underbar morgon det varit här!
Sonen kom upp och var på gott humör, stod och mimade en Jay-Z låt framför mig samtidigt som jag försökte se på morgonnyheterna.
När jag var färdig med hemmafixet gick jag och Milou mot Hällarna, och vem möter vi där?
Jo, Lovis och henns matte, dom hängde på, så vi gick hela rundan och hundarna sprang och vi pratade.
Det var väldigt trevligt, vi har en promenaddate imorgon också!
Nu har jag hamnat i soffan med min andra kopp kaffe, ska duscha och sen virka.
Igår satt jag och funderade här, speciellt på det där med Stoff & Stil som ska öppna i Stockholm.
Ja, jag dog nästan av lycka här.
Inte för att jag kommer åka till stockholm var och varannan vecka, men...
Min plan kommer bli lite längre fram i vår, när jag ända skall upp och göra en grej i Stockholm, att åka ut till Stoff & Stil och kolla deras BASSORTIMENT.
Se hur kvaliteten är, känna kolla chiffong, satin, demin och allt sånt som finns i bassortimentet som sagt, så VET jag hur kvaliteten är när jag väl ska beställa sånt!
PERFEKT!!!!
Ja, jag är så uppspelt över detta faktum så det är inte klokt.
Och inte nog med det...
Jag satt och kollade på priserna på partysatinen och tyllen hos Stoff & Stil, det var inte klokt vad prisvärt det var.
Partysatinen låg på 80 kr metern (får jag ut två överdelar av en meter tyg), och tyllen låg på 17 kr metern!!!!
Detta innebär att om jag skulle testa och sy upp en sådan där marängklänning så skulle det mellan tummen och pekfingret kosta mig ca 180 - 200 kr!
Men andra ord kan jag köpa tyg, tyll, tråd och dragkedja och MISSLYCKAS och ändå kostar det mig MAX 200 kr.
Eh...
Jag tror att den ballerinaklänning är närmare än var jag trodde från början.
Men...
Det är ju för att jag beräknat på tygkostnader här, och då har jag inte velat satsa på att sy en sådan klänning och sen misslyckas.
Här kan jag köpa tyg och misslyckas flera gånger om, och det kostar mig inte en förmögenhet.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:
JAG ÄLSKAR STOFF & STIL!!!!
Jag blir så uppspelt och glad av såna här underbara insikter.
Ja, nu ska jag in i duschen, sen virka och läsa katalog.
Ni får väl gissa vilken
Sonen kom upp och var på gott humör, stod och mimade en Jay-Z låt framför mig samtidigt som jag försökte se på morgonnyheterna.
När jag var färdig med hemmafixet gick jag och Milou mot Hällarna, och vem möter vi där?
Jo, Lovis och henns matte, dom hängde på, så vi gick hela rundan och hundarna sprang och vi pratade.
Det var väldigt trevligt, vi har en promenaddate imorgon också!
Nu har jag hamnat i soffan med min andra kopp kaffe, ska duscha och sen virka.
Igår satt jag och funderade här, speciellt på det där med Stoff & Stil som ska öppna i Stockholm.
Ja, jag dog nästan av lycka här.
Inte för att jag kommer åka till stockholm var och varannan vecka, men...
Min plan kommer bli lite längre fram i vår, när jag ända skall upp och göra en grej i Stockholm, att åka ut till Stoff & Stil och kolla deras BASSORTIMENT.
Se hur kvaliteten är, känna kolla chiffong, satin, demin och allt sånt som finns i bassortimentet som sagt, så VET jag hur kvaliteten är när jag väl ska beställa sånt!
PERFEKT!!!!
Ja, jag är så uppspelt över detta faktum så det är inte klokt.
Och inte nog med det...
Jag satt och kollade på priserna på partysatinen och tyllen hos Stoff & Stil, det var inte klokt vad prisvärt det var.
Partysatinen låg på 80 kr metern (får jag ut två överdelar av en meter tyg), och tyllen låg på 17 kr metern!!!!
Detta innebär att om jag skulle testa och sy upp en sådan där marängklänning så skulle det mellan tummen och pekfingret kosta mig ca 180 - 200 kr!
Men andra ord kan jag köpa tyg, tyll, tråd och dragkedja och MISSLYCKAS och ändå kostar det mig MAX 200 kr.
Eh...
Jag tror att den ballerinaklänning är närmare än var jag trodde från början.
Men...
Det är ju för att jag beräknat på tygkostnader här, och då har jag inte velat satsa på att sy en sådan klänning och sen misslyckas.
Här kan jag köpa tyg och misslyckas flera gånger om, och det kostar mig inte en förmögenhet.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:
JAG ÄLSKAR STOFF & STIL!!!!
Jag blir så uppspelt och glad av såna här underbara insikter.
Ja, nu ska jag in i duschen, sen virka och läsa katalog.
Ni får väl gissa vilken
Tror jag svimmar...
Jag tror faktiskt att jag SVIMMAR här i min röda Ikeasoffa.
Såg nyss på framsidan på "Stoff & Stils"-hemsida, att STOFF & STIL ska öppna i Kungens Kurva i Stockholm!!!!!
I MARS!!!!!!!!!!!!
Har jag precis dött och kommit till himlen?
Ja, det är nog fan så det.
AWESOME!!!!!
Såg nyss på framsidan på "Stoff & Stils"-hemsida, att STOFF & STIL ska öppna i Kungens Kurva i Stockholm!!!!!
I MARS!!!!!!!!!!!!
Har jag precis dött och kommit till himlen?
Ja, det är nog fan så det.
AWESOME!!!!!
Tyg och tyll...
Mitt marängfluffklänningsmönster dök upp idag!
Mönstret som slutgiltligt ska förvandla mig till Visbys egen Carrie Bradshaw.
Bara ett litet problem...
Jag måste nog sätta upp det som ett delmål i min sykarriär, detta slänger jag nog INTE ihop på en kvart tyvärr.
Nope.
Men jag har bestämt mig att ta lite i taget kanske, på denna klänningen, inte allt på en gång som den otåliga person jag är.
Jag ska sansa mig.
Livet upptill är busenkelt, egentligen midja och fluffkjol också, men det är nog något jag bör ta i etapper.
Jag har bestämt att inom 2 år ska jag ha "svängt ihop" en sådan där marängkreation iallafall, sen om jag vågar börja på en i vår eller längre fram...
Det får framtiden utvisa.
Tyg och tyll har jag iallafall redan kollat in på "Stoff & Stil", kunde ju såklart inte hålla mig
Jag börjar iallafall med mina andra projekt som ligger och väntar på garnleverans!
Sen får jag se.
Man kan ju hoppas att någon kanske får för sig att gifta sig eller fylla jämt, då vet jag PRECIS vad jag ska ha för klänning på mig.
Dom får bara säga till i tid, så jag hinner
Havsgrön eller...
Eller ljusrosa, mörkrosa alternativt...
Herregud, ge mig ett bröllop eller fin fest SNARAST!!!
Nu ska jag gå över till kiosken och köpa snask, jag har längtat efter lite Statoilsnask hela helgen.
Men ikväll blir det av, och så ska jag se Guldbaggegalan.
Helkväll innan läggdags.
Mönstret som slutgiltligt ska förvandla mig till Visbys egen Carrie Bradshaw.
Bara ett litet problem...
Jag måste nog sätta upp det som ett delmål i min sykarriär, detta slänger jag nog INTE ihop på en kvart tyvärr.
Nope.
Men jag har bestämt mig att ta lite i taget kanske, på denna klänningen, inte allt på en gång som den otåliga person jag är.
Jag ska sansa mig.
Livet upptill är busenkelt, egentligen midja och fluffkjol också, men det är nog något jag bör ta i etapper.
Jag har bestämt att inom 2 år ska jag ha "svängt ihop" en sådan där marängkreation iallafall, sen om jag vågar börja på en i vår eller längre fram...
Det får framtiden utvisa.
Tyg och tyll har jag iallafall redan kollat in på "Stoff & Stil", kunde ju såklart inte hålla mig
Jag börjar iallafall med mina andra projekt som ligger och väntar på garnleverans!
Sen får jag se.
Man kan ju hoppas att någon kanske får för sig att gifta sig eller fylla jämt, då vet jag PRECIS vad jag ska ha för klänning på mig.
Dom får bara säga till i tid, så jag hinner
Havsgrön eller...
Eller ljusrosa, mörkrosa alternativt...
Herregud, ge mig ett bröllop eller fin fest SNARAST!!!
Nu ska jag gå över till kiosken och köpa snask, jag har längtat efter lite Statoilsnask hela helgen.
Men ikväll blir det av, och så ska jag se Guldbaggegalan.
Helkväll innan läggdags.
Min lilla goseplutta...
Inte BARA en mor kan älska den här lilla gosepluttan...
... nej, ack nej, det kan även en dödsförälskad matte också!
Och alla andra som också träffar Milou såklart.
Idag har vi haft rejäl pälsvård, fluffat och kammat pälsen till silke.
Vilket jag iofs har varje dag, men det bildas tovor i den fjuniga lilla underpälsen fortare än man hinner säga "Hej".
Så man måste hålla efter, jämt.
Det är jag inte så van med ska erkännas, Flisan fick väl en tova om året, och den KLIPPTE jag i regel bort.
Dock har man ju ryktat hästar i år och dagar, så...
Detta är väl inte så stor skillnad egentligen.
Lerig häst Vs småtovig vovve, då vinner faktiskt småtovig vovve.
Och jag pysslar jag såååå gärna med mitt lilla gosetroll så det gör inget.
Fast Milou gillar det INTE, oh nej, hon hatar pälsvård fastän jag försöker vara snäll och komma med positiva tillrop under fixandet, och godis när hon är klar.
Dusch, hårvård och hårtork står på listan över "Saker Milou hatar mest i hela världen!!!"
Tur att hon inte blivit utställningshund, hon hade aldrig stått ut.
Här gör Milou sin "Undulatpose"...
Undulatposen är när hon lägger huvudet på sned och lyssnar på olika klokheter jag säger till henne.
Hon är så KLOK, hon förstår allt
Och så vickar hon på skallen fram och tillbaka, vick, vick, höger, vänster, höger, "Jag lyssnar på dig matte."
... nej, ack nej, det kan även en dödsförälskad matte också!
Och alla andra som också träffar Milou såklart.
Idag har vi haft rejäl pälsvård, fluffat och kammat pälsen till silke.
Vilket jag iofs har varje dag, men det bildas tovor i den fjuniga lilla underpälsen fortare än man hinner säga "Hej".
Så man måste hålla efter, jämt.
Det är jag inte så van med ska erkännas, Flisan fick väl en tova om året, och den KLIPPTE jag i regel bort.
Dock har man ju ryktat hästar i år och dagar, så...
Detta är väl inte så stor skillnad egentligen.
Lerig häst Vs småtovig vovve, då vinner faktiskt småtovig vovve.
Och jag pysslar jag såååå gärna med mitt lilla gosetroll så det gör inget.
Fast Milou gillar det INTE, oh nej, hon hatar pälsvård fastän jag försöker vara snäll och komma med positiva tillrop under fixandet, och godis när hon är klar.
Dusch, hårvård och hårtork står på listan över "Saker Milou hatar mest i hela världen!!!"
Tur att hon inte blivit utställningshund, hon hade aldrig stått ut.
Här gör Milou sin "Undulatpose"...
Undulatposen är när hon lägger huvudet på sned och lyssnar på olika klokheter jag säger till henne.
Hon är så KLOK, hon förstår allt
Och så vickar hon på skallen fram och tillbaka, vick, vick, höger, vänster, höger, "Jag lyssnar på dig matte."
Jag har gått och blivit klassmamma...
Hemma, lovely.
Startade upp med NÄSTAN lyxfrukost, saffransscones, banan/apelsin juice och kaffe.
Blev lite konstig blandning, men det kändes lyxigt med juice på något sätt.
Fast det skar sig.
Och så är Malou tillbaka med "Efter 10", jag är salig och sitter uppkurad i soffan och njuter.
Jag är själv och hjärnan får vila.
Det var dock med livet som insats jag tog mig hem idag, det har snöat rätt rejält.
Men så är det plusgrader, så det är bara en enda djävla sörja ute.
Livsfarligt att cykla.
Och är det något jag har lovat mig själv efter whiplashen, så är det att aldrig mer cykla i sånt här väglag.
Håll nu i minnet att det är bara sen i april/maj 2011 som jag BÖRJAT cykla igen...
Jag har ryst när jag förra vintern och dom få dagarna som vi haft snö iår, och tänkt att folk är galningar som cyklar i "taskigt och halt väglag".
Men det är konstigt vad man kan ändra sig, bara på några dagar dessutom.
Snömoddgegga idag, jag var dödstrött efter jobbet och bara tanken på att GÅ hela vägen hem kändes "No way José"!
Det är från Rusta till Statoil söder jag ska, och då cyklar/går jag tvärs över hela stan.
Jätteskön promenad när man ORKAR...
Men idag orkade jag inte.
Jag ville hem och cyklade, trots ännu oplogade vägar, jag slirade och vinglade hit och dit.
Lägg sen till att mitt framdäck vobblar lite hit och dit för att det är lite snett.
Det enda jag tänkte på var:
HEM, NU!
Men ändå tänkte jag att cyklar jag omkull nu hoppas jag att jag INTE landar på min skadade sida.
Fast cyklade ändå.
Fastän jag lovat mig själv att inte göra det.
Hm...
Jag ska fösöka att inte cykla i sånt här väglag, känns onödigt.
Vad har annars då?
Jo, jag har gått och blivit KLASSMAMMA tydligen.
Ofrivilligt.
Fast man slipper inte undan, för det går väl runt, runt i bokstavsordning.
Vad gör en sådan nuförtiden då?
Ja...
Det verkar numera vara ett viktigt FÖRTROENDEUPPDRAG nuförtiden typ.
Det ska samlas in pengar till en skolresa och barnen ska sälja kläder, kryddor, ha discon, loppisar, och gud vet vad.
Klassföräldrarna ska kläcka idéer och utföra.
Kul...
Not my cup of tea.
Sonen fick nästan spader på alla uppdrag som att springa runt och sälja "saker" till folk och fä.
Han sålde bara till dom närmaste.
Jag förstod honom.
Och vi fick ställa upp och köpa, TROTS att det var saker man egentligen INTE ville ha.
Eller ens hade råd med.
Samtidigt som jag kände att kunde vi föräldrar inte bara ge en femhundring per år till klasskassan?
Men eftersom både jag och X-kroken inte var på föräldrarmötena (vi jobbade) när förslagen klubbades igenom, då var det ju bara att barnen skulle genomföra uppdragen.
Jag personligen tyckte det var lite VÄL mycket.
Vissa barn sålde för flera tusen.
Så har då stafettpinnen gått över till mig, X-kroken, grannfrua med X-krok och så var det väl någon mer.
Jippie, sa idésprutan.
Mötte grannfrun och vi skojade om det där med att vi blivit klassföräldrar, jag undrade vad vi SOFFPOTATISAR skulle komma med.
"Tja", sa hon, "något disco kan vi väl slänga ihop."
Och så skrattade vi.
Ja, det är väl på DEN nivån det kommer hamna på under VÅRAT förtroendeuppdrag som klassföräldrar.
Vi är ungefär lika ambitiösa som ett par sengångare, vi gäspar nog till och med i slowmotion.
Men...
Nu är det ju så, barnen ska nuförtiden inte bara klara av skolan med glans, dom ska orka med läxor, sina fritidsaktiviteter, kanske leka lite också och sen även springa runt och kränga saker till andra.
Jag tror barnen FÅR VILA UPP SIG under mitt halvår som klassförälder, kanske dom hinner leka lite mer då...?
Fast å andra sidan kanske vi sabbar för våra älskade ungar att åka på den lyxigaste klassresan ever.
Men vad är det för fel på Stockholm och en utflykt till valfritt utflyktsmål?
Herregud, jag blir väl lynchad om jag ens yppar det.
Nej, här sparas det till Thailand och lyxresort eller något åt det hållet.
Bara att spotta i nävarna och kavla upp ärmarna och köra igång.
Imorgon.
Eller i ett annat liv.
GUD vad jag håller på, jag skäms nästan själv, men det är ju så jag tycker.
Vågar jag spara detta?
Ja, dom får väl som sagt titta snett på mig isåfall, me don´t care.
Nu är klockan 11.28, jag vill ha mera kaffe.
Då ska jag nog ta och göra lite mer kaffe, idag blir det bara en liten hundpromenad.
Vi ska ut, men inte på långpromenad, jag måste vila idag.
Ska virka på min turkosa sjal, kanske blir den klar imorgon.
Vi ses senare.
Startade upp med NÄSTAN lyxfrukost, saffransscones, banan/apelsin juice och kaffe.
Blev lite konstig blandning, men det kändes lyxigt med juice på något sätt.
Fast det skar sig.
Och så är Malou tillbaka med "Efter 10", jag är salig och sitter uppkurad i soffan och njuter.
Jag är själv och hjärnan får vila.
Det var dock med livet som insats jag tog mig hem idag, det har snöat rätt rejält.
Men så är det plusgrader, så det är bara en enda djävla sörja ute.
Livsfarligt att cykla.
Och är det något jag har lovat mig själv efter whiplashen, så är det att aldrig mer cykla i sånt här väglag.
Håll nu i minnet att det är bara sen i april/maj 2011 som jag BÖRJAT cykla igen...
Jag har ryst när jag förra vintern och dom få dagarna som vi haft snö iår, och tänkt att folk är galningar som cyklar i "taskigt och halt väglag".
Men det är konstigt vad man kan ändra sig, bara på några dagar dessutom.
Snömoddgegga idag, jag var dödstrött efter jobbet och bara tanken på att GÅ hela vägen hem kändes "No way José"!
Det är från Rusta till Statoil söder jag ska, och då cyklar/går jag tvärs över hela stan.
Jätteskön promenad när man ORKAR...
Men idag orkade jag inte.
Jag ville hem och cyklade, trots ännu oplogade vägar, jag slirade och vinglade hit och dit.
Lägg sen till att mitt framdäck vobblar lite hit och dit för att det är lite snett.
Det enda jag tänkte på var:
HEM, NU!
Men ändå tänkte jag att cyklar jag omkull nu hoppas jag att jag INTE landar på min skadade sida.
Fast cyklade ändå.
Fastän jag lovat mig själv att inte göra det.
Hm...
Jag ska fösöka att inte cykla i sånt här väglag, känns onödigt.
Vad har annars då?
Jo, jag har gått och blivit KLASSMAMMA tydligen.
Ofrivilligt.
Fast man slipper inte undan, för det går väl runt, runt i bokstavsordning.
Vad gör en sådan nuförtiden då?
Ja...
Det verkar numera vara ett viktigt FÖRTROENDEUPPDRAG nuförtiden typ.
Det ska samlas in pengar till en skolresa och barnen ska sälja kläder, kryddor, ha discon, loppisar, och gud vet vad.
Klassföräldrarna ska kläcka idéer och utföra.
Kul...
Not my cup of tea.
Sonen fick nästan spader på alla uppdrag som att springa runt och sälja "saker" till folk och fä.
Han sålde bara till dom närmaste.
Jag förstod honom.
Och vi fick ställa upp och köpa, TROTS att det var saker man egentligen INTE ville ha.
Eller ens hade råd med.
Samtidigt som jag kände att kunde vi föräldrar inte bara ge en femhundring per år till klasskassan?
Men eftersom både jag och X-kroken inte var på föräldrarmötena (vi jobbade) när förslagen klubbades igenom, då var det ju bara att barnen skulle genomföra uppdragen.
Jag personligen tyckte det var lite VÄL mycket.
Vissa barn sålde för flera tusen.
Så har då stafettpinnen gått över till mig, X-kroken, grannfrua med X-krok och så var det väl någon mer.
Jippie, sa idésprutan.
Mötte grannfrun och vi skojade om det där med att vi blivit klassföräldrar, jag undrade vad vi SOFFPOTATISAR skulle komma med.
"Tja", sa hon, "något disco kan vi väl slänga ihop."
Och så skrattade vi.
Ja, det är väl på DEN nivån det kommer hamna på under VÅRAT förtroendeuppdrag som klassföräldrar.
Vi är ungefär lika ambitiösa som ett par sengångare, vi gäspar nog till och med i slowmotion.
Men...
Nu är det ju så, barnen ska nuförtiden inte bara klara av skolan med glans, dom ska orka med läxor, sina fritidsaktiviteter, kanske leka lite också och sen även springa runt och kränga saker till andra.
Jag tror barnen FÅR VILA UPP SIG under mitt halvår som klassförälder, kanske dom hinner leka lite mer då...?
Fast å andra sidan kanske vi sabbar för våra älskade ungar att åka på den lyxigaste klassresan ever.
Men vad är det för fel på Stockholm och en utflykt till valfritt utflyktsmål?
Herregud, jag blir väl lynchad om jag ens yppar det.
Nej, här sparas det till Thailand och lyxresort eller något åt det hållet.
Bara att spotta i nävarna och kavla upp ärmarna och köra igång.
Imorgon.
Eller i ett annat liv.
GUD vad jag håller på, jag skäms nästan själv, men det är ju så jag tycker.
Vågar jag spara detta?
Ja, dom får väl som sagt titta snett på mig isåfall, me don´t care.
Nu är klockan 11.28, jag vill ha mera kaffe.
Då ska jag nog ta och göra lite mer kaffe, idag blir det bara en liten hundpromenad.
Vi ska ut, men inte på långpromenad, jag måste vila idag.
Ska virka på min turkosa sjal, kanske blir den klar imorgon.
Vi ses senare.
Pantad, rik känids...
Uppe och anvundas sambon som ligger och snarkar i sovrummet.
Jag hade gett vad som helst för att få krypa ner i sängen igen.
Men det får jag inte.
Lika trött idag som jag TRODDE att jag skulle vara, ingen klok vila igår under dagen = Dödstrött idag.
Jag hatar att vara gnällspik och jag hatar så som mitt "nya" tröttare liv ser ut, men okej...
Det kunde varit värre.
Jag kunde ha suttit här med värk och annan skit, det slipper jag.
På den POSITIVA sidan så har jag bara lite, lite ont i nacken idag, trots all ansträngning igår.
Och...
Dessutom har jag mens, så det borde varit ännu värre nu när hormonerna är nere i botten, men icke.
Det har klarat sig rätt hyggligt iallafall.
Något nytt förutom gnället här då?
Nä, inte ett smack, vi satt som två torkade lutfiskar i soffan jag och sambon igår.
Vi åt till och med middag framför tv´n till ett reprisavsnitt av...
Ja, han Peder "Tintin" Lamm som åker runt och bor på svenska slott.
Herregud, är vi pensionärer eller ÄR vi?
Jo, det är vi.
Vi tittade på slott och röda och gröna byxor med tillhörande gubbar i slipovers!
För att toppa det hela såg vi på amerikanska inredningsdesigners i LA som inredde hus åt rikingar.
Ja, det var mycket underhållande, på ett...
Lustigt sätt.
Jag satt och var glad att jag inte var en PANTAD, rik kändis i USA iallafall.
Nämen så det var väl det hele.
Jag var så trött så jag orkade inte ens virka.
Hoppade isäng runt 22, och vaknade förut DÖD.
Nu ska den levande zombien ta sig in i badrummet och försöka sparka igång sin dag med en iskall dusch!
Nä, nu skojar jag bara, den ska vara IS-IS-ISKALL!
Vi ses imorgon.
Jag hade gett vad som helst för att få krypa ner i sängen igen.
Men det får jag inte.
Lika trött idag som jag TRODDE att jag skulle vara, ingen klok vila igår under dagen = Dödstrött idag.
Jag hatar att vara gnällspik och jag hatar så som mitt "nya" tröttare liv ser ut, men okej...
Det kunde varit värre.
Jag kunde ha suttit här med värk och annan skit, det slipper jag.
På den POSITIVA sidan så har jag bara lite, lite ont i nacken idag, trots all ansträngning igår.
Och...
Dessutom har jag mens, så det borde varit ännu värre nu när hormonerna är nere i botten, men icke.
Det har klarat sig rätt hyggligt iallafall.
Något nytt förutom gnället här då?
Nä, inte ett smack, vi satt som två torkade lutfiskar i soffan jag och sambon igår.
Vi åt till och med middag framför tv´n till ett reprisavsnitt av...
Ja, han Peder "Tintin" Lamm som åker runt och bor på svenska slott.
Herregud, är vi pensionärer eller ÄR vi?
Jo, det är vi.
Vi tittade på slott och röda och gröna byxor med tillhörande gubbar i slipovers!
För att toppa det hela såg vi på amerikanska inredningsdesigners i LA som inredde hus åt rikingar.
Ja, det var mycket underhållande, på ett...
Lustigt sätt.
Jag satt och var glad att jag inte var en PANTAD, rik kändis i USA iallafall.
Nämen så det var väl det hele.
Jag var så trött så jag orkade inte ens virka.
Hoppade isäng runt 22, och vaknade förut DÖD.
Nu ska den levande zombien ta sig in i badrummet och försöka sparka igång sin dag med en iskall dusch!
Nä, nu skojar jag bara, den ska vara IS-IS-ISKALL!
Vi ses imorgon.
Såg på dockteater...
Så var köket sanerat och klart!
Men hör på detta...
Jag gick in och förklarade så MJUKT jag kunde för sambon att han måste hjälpa till med köket så fort han kom upp
Går ut och fortsätter saneringen.
Efter en 20 minuter går jag in för att be sambon komma ut och hjälpa till, se om han vaknat...
Då ligger han och ser på DOCKTEATER!!!!
Nej, nu djäklar.
Jag blev rosenrasande, här knäcker jag både det ena och andra i nacken, och så ligger han och ser på en djävla idiot som drar en massa dåliga skämt med handdockor.
Som han dessutom har sett en miljon gånger.
"Jag måste få vakna till", försökte han försvara sig med.
Ursäkta, klockan är 11.25 och vi har skalbaggar någonstans i köket, och du vill vakna till...?
(Jag ska nog få dig att vakna till om du inte går upp, tänkte jag, SKILSMÄSSA!!!!)
Nu kommer du upp och hjälper till, så stormade jag ut i köket och fortsatte städandet och tänkte:
Kommer inte människan ut inom 10 minuter då är det slut!
Då pallar jag inte en sekund till.
Och jag menade det.
Och precis som deadlineen gick ut, då kom sambon ut i köket och hjälpte till.
Det var på håret kan jag säga.
Så gjorde vi det som var kvar och han fick avsluta.
Nu har jag slängt allt som inte legat i någon burk, även pastaplattor och dylikt.
Det kan inte finnas en enda liten skalbagge kvar där nu.
Och jag ska inte begära förlovningsskilsmässa
När städet var klart var det dags för hundpromenaden.
Först tänkte jag strunta i den, men det hade inte varit rättvist mot stackars Milou.
Så vi gick stadsrundan, och kolla vad jag hittade på hemvägen när vi genade genom Åkermanska...
Snart utslagna snödroppar!
Dra mig baklänges, snödroppar.
I massor dessutom, det var inte bara den här lilla buketten inte, det fanns många.
Jag blev överlycklig, VÅR, fast ändå inte egentligen, det är ju bara den 21 januari.
Men ändå, det finns hopp om en tidig vår!!!!
Hurra.
Så avgick äntligen en där clownen Juholt och höll en presskonferans i ett köpcentra i Oskarshamn.
Hörde folk bua och säga "nej" när han tillkännagav sitt beslut.
Hade han bett sina kompisar att komma dit och göra det eller, för resten av landet drog nog lättnadens suck och själv gjorde jag "armarna mot skyn/taket"-gesten när han sa det.
Personligen kan jag andas ut och bli socialdemokrat igen, nu behöver jag inte vara otrogen och miljöpartist längre.
Det är bara att hoppas att det blir en bra ledare som tar över partiet efter ÅsaNisse-Håkan.
Nu ska jag se om jag vunnit en auktion på Tradera.
Återkommer senare.
Men hör på detta...
Jag gick in och förklarade så MJUKT jag kunde för sambon att han måste hjälpa till med köket så fort han kom upp
Går ut och fortsätter saneringen.
Efter en 20 minuter går jag in för att be sambon komma ut och hjälpa till, se om han vaknat...
Då ligger han och ser på DOCKTEATER!!!!
Nej, nu djäklar.
Jag blev rosenrasande, här knäcker jag både det ena och andra i nacken, och så ligger han och ser på en djävla idiot som drar en massa dåliga skämt med handdockor.
Som han dessutom har sett en miljon gånger.
"Jag måste få vakna till", försökte han försvara sig med.
Ursäkta, klockan är 11.25 och vi har skalbaggar någonstans i köket, och du vill vakna till...?
(Jag ska nog få dig att vakna till om du inte går upp, tänkte jag, SKILSMÄSSA!!!!)
Nu kommer du upp och hjälper till, så stormade jag ut i köket och fortsatte städandet och tänkte:
Kommer inte människan ut inom 10 minuter då är det slut!
Då pallar jag inte en sekund till.
Och jag menade det.
Och precis som deadlineen gick ut, då kom sambon ut i köket och hjälpte till.
Det var på håret kan jag säga.
Så gjorde vi det som var kvar och han fick avsluta.
Nu har jag slängt allt som inte legat i någon burk, även pastaplattor och dylikt.
Det kan inte finnas en enda liten skalbagge kvar där nu.
Och jag ska inte begära förlovningsskilsmässa
När städet var klart var det dags för hundpromenaden.
Först tänkte jag strunta i den, men det hade inte varit rättvist mot stackars Milou.
Så vi gick stadsrundan, och kolla vad jag hittade på hemvägen när vi genade genom Åkermanska...
Snart utslagna snödroppar!
Dra mig baklänges, snödroppar.
I massor dessutom, det var inte bara den här lilla buketten inte, det fanns många.
Jag blev överlycklig, VÅR, fast ändå inte egentligen, det är ju bara den 21 januari.
Men ändå, det finns hopp om en tidig vår!!!!
Hurra.
Så avgick äntligen en där clownen Juholt och höll en presskonferans i ett köpcentra i Oskarshamn.
Hörde folk bua och säga "nej" när han tillkännagav sitt beslut.
Hade han bett sina kompisar att komma dit och göra det eller, för resten av landet drog nog lättnadens suck och själv gjorde jag "armarna mot skyn/taket"-gesten när han sa det.
Personligen kan jag andas ut och bli socialdemokrat igen, nu behöver jag inte vara otrogen och miljöpartist längre.
Det är bara att hoppas att det blir en bra ledare som tar över partiet efter ÅsaNisse-Håkan.
Nu ska jag se om jag vunnit en auktion på Tradera.
Återkommer senare.
Små skalbaggar...
Från jobbet TILL ett nytt jobb...
Ja, här cyklade jag hem från jobbet, glad ihågen, nu väntar vila tills imorgon.
Trodde jag ja.
Packar upp väskan, ut i köket, fyra små SKALBAGGAR vimsade runt på spisen!!!!
Men vad i helvete, här drömmer jag om kackerlackor ena dagen och nästa är det pyttesmå skalbaggar i köket!
Jag fick tokspel, svor så det osade för mig själv att SÅ HÄR GÅR DET NÄR MAN INTE STÄDAR ordentligt.
Helvete, helvete, helvete!
Mjölbaggar?
Rev ur kryddskåpet och slängde allt som jag inte köpt dom senaste 4-5 månaderna, plus alla lösa påsar som var öppnade.
Skurade som bestatt, men hittade inga djur där.
Vidare rev jag ner fläkten under, den ligger i blöt och ska skuras senare.
In i skafferiskåpet, där jag har NÄSTAN allt i burkar, bara för att inte få just DJUR i skåpet.
Men...
Hittade en ganska nyköpt havregrynsförpackning och en med florsocker som hade några djur "runt omkring sig".
jag öppnade inte ens och tittade, hivade bara skiten, plus en förpackning med vaniljsås och en med våffelsmetspulver.
Skurade.
Kollade i burkarna, dammsög och torkade dom.
Sen har jag tagit en paus för frukost och fika, efter nyheterna nu fortsätter jag i köket med skåpet längst ner.
Det tog jag visserligen för en månad sedan, men det tål att tas och kollas igen.
Skurar fläktområdet.
Sambon får ta spisen och bakom där så fort han vaknar, inte snack om något annat.
Jag har bara dom där kackerlackorna på näthinnan och ser våra små slöa skalbaggar växa bara medans jag skriver.
FY FAN!
Jag kanske drömde en sanndröm...?
Ja, så SÅ spännande blev det här på morgonkvisten.
Vila, jo pyttsan.
Verkar som Håkan "Klamra-sig-fast-vid-makten" Juholt äntligen (?) ska avgå...?
Ja, jag lär inte missa presskonferensen klockan 14.55 på Tv4 Nyheterna idag iallafall.
Nu hör jag sambons väckarklocka ringa, måste in och informera honom om "skadedjursproblemet" i köket.
Och hans uppgift för dagen.
Han kommer avlida.
Städ både idag och imorgon, stackarn, hur ska han överleva.
Återkommer!
Ja, här cyklade jag hem från jobbet, glad ihågen, nu väntar vila tills imorgon.
Trodde jag ja.
Packar upp väskan, ut i köket, fyra små SKALBAGGAR vimsade runt på spisen!!!!
Men vad i helvete, här drömmer jag om kackerlackor ena dagen och nästa är det pyttesmå skalbaggar i köket!
Jag fick tokspel, svor så det osade för mig själv att SÅ HÄR GÅR DET NÄR MAN INTE STÄDAR ordentligt.
Helvete, helvete, helvete!
Mjölbaggar?
Rev ur kryddskåpet och slängde allt som jag inte köpt dom senaste 4-5 månaderna, plus alla lösa påsar som var öppnade.
Skurade som bestatt, men hittade inga djur där.
Vidare rev jag ner fläkten under, den ligger i blöt och ska skuras senare.
In i skafferiskåpet, där jag har NÄSTAN allt i burkar, bara för att inte få just DJUR i skåpet.
Men...
Hittade en ganska nyköpt havregrynsförpackning och en med florsocker som hade några djur "runt omkring sig".
jag öppnade inte ens och tittade, hivade bara skiten, plus en förpackning med vaniljsås och en med våffelsmetspulver.
Skurade.
Kollade i burkarna, dammsög och torkade dom.
Sen har jag tagit en paus för frukost och fika, efter nyheterna nu fortsätter jag i köket med skåpet längst ner.
Det tog jag visserligen för en månad sedan, men det tål att tas och kollas igen.
Skurar fläktområdet.
Sambon får ta spisen och bakom där så fort han vaknar, inte snack om något annat.
Jag har bara dom där kackerlackorna på näthinnan och ser våra små slöa skalbaggar växa bara medans jag skriver.
FY FAN!
Jag kanske drömde en sanndröm...?
Ja, så SÅ spännande blev det här på morgonkvisten.
Vila, jo pyttsan.
Verkar som Håkan "Klamra-sig-fast-vid-makten" Juholt äntligen (?) ska avgå...?
Ja, jag lär inte missa presskonferensen klockan 14.55 på Tv4 Nyheterna idag iallafall.
Nu hör jag sambons väckarklocka ringa, måste in och informera honom om "skadedjursproblemet" i köket.
Och hans uppgift för dagen.
Han kommer avlida.
Städ både idag och imorgon, stackarn, hur ska han överleva.
Återkommer!
LisaArt...
Han himlade med ögonen...
Uppe med tuppen, bokstavligen.
Vaknade av mig själv vid 05.28 av en mardröm, vi hade kackelackor i hela lägenheten.
Ja, nu hade vi tack och lov inte det upptäckte jag när jag vaknade, men jag kunde inte somna om för det.
Känslan av obehag satt kvar.
Morgon-tv debatterar Håkan Juholt med "kända" sossar, han har tydligen ännu inte avgått.
Han biter sig fast som en ettrig terrier med den där mustaschen vid makten.
Jag kan inte sluta irritera mig som ni märker.
Krismötet fortsätter, så även JAG.
Återkommer imorgon med LÄTTNAD eller fortsatt ilska.
Sambon har vaknat på fel sida och surar.
Svarar inte på tilltal när jag ber honom ta med soporna ut på morgonkvisten, låtsas inte höra.
Han påpekade häromdagen att jag ALLTID BARA tilltalar honom när han ska "göra hushållsgöromål"!
Ursäkta mig?????
Ja, det är väl inte riktigt sant hörrudu, men om nu sånt här gick av sig själv, att du tänkte på sånt själv...
Då hade du sluppit att jag att ens påpeka sånt.
Han himlade med ögonen, jag...
Himlade inombords.
Hade önskat att det var tvärtom, att det var jag som var en sorglös "Ej-se-lort-i-hemmet-blind".
Men nu är jag ju inte det.
Och stirrar mig blind på fläckar på golvet, dammråttekorvar i taket som jag inte når, sopor som luktar, hundhår på vardagsrumsmattan.
Suck.
Är inte sambolivet fantastiskt så säg...?
En tycker si, och en annan tycker så, aldrig tycka dom detsamma om städ!
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon, jag hoppas att sambon älskar mig då
Vaknade av mig själv vid 05.28 av en mardröm, vi hade kackelackor i hela lägenheten.
Ja, nu hade vi tack och lov inte det upptäckte jag när jag vaknade, men jag kunde inte somna om för det.
Känslan av obehag satt kvar.
Morgon-tv debatterar Håkan Juholt med "kända" sossar, han har tydligen ännu inte avgått.
Han biter sig fast som en ettrig terrier med den där mustaschen vid makten.
Jag kan inte sluta irritera mig som ni märker.
Krismötet fortsätter, så även JAG.
Återkommer imorgon med LÄTTNAD eller fortsatt ilska.
Sambon har vaknat på fel sida och surar.
Svarar inte på tilltal när jag ber honom ta med soporna ut på morgonkvisten, låtsas inte höra.
Han påpekade häromdagen att jag ALLTID BARA tilltalar honom när han ska "göra hushållsgöromål"!
Ursäkta mig?????
Ja, det är väl inte riktigt sant hörrudu, men om nu sånt här gick av sig själv, att du tänkte på sånt själv...
Då hade du sluppit att jag att ens påpeka sånt.
Han himlade med ögonen, jag...
Himlade inombords.
Hade önskat att det var tvärtom, att det var jag som var en sorglös "Ej-se-lort-i-hemmet-blind".
Men nu är jag ju inte det.
Och stirrar mig blind på fläckar på golvet, dammråttekorvar i taket som jag inte når, sopor som luktar, hundhår på vardagsrumsmattan.
Suck.
Är inte sambolivet fantastiskt så säg...?
En tycker si, och en annan tycker så, aldrig tycka dom detsamma om städ!
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon, jag hoppas att sambon älskar mig då
Chokladbrun musselsjal...
Så vart den chokladbruna sjalen klar, jag tog några ytterst dåliga bilder i halvmörkret...
Men det blir nya på lördag.
Denna blev lite bättre...
Nu har jag satt igång med den turkosa, same-same, jag har bara virkat fyra varv och är redan trött på färgen.
Jag hade inte vilat mig tillräckligt från just den färgen ändå tydligen, men skitsamma, nu gör jag den ÄNDÅ
Så frågade jag sambon förut om han hade något godis, mensen är så nära så jag skulle kunna ta på den just nu.
Och sockerbegäret är gigantiskt!!!
GIGANTISKT.
Högre än Mount Everest, och Mount Everest som är så högt.
Jag försökte intala mig att den där bullen jag åt idag, var fullt tillräcklig för att INTE vilja ha mer socker.
Men nej...
Kroppen ville inte lyssna på det örat, den ville ha socker, socker, socker, socker.
Har du något godis?
Sambon svarade:
Ja...
(hoppet tändes, JA, jag slipper gå till macken och köpa godis :)
... jag har OSTBÅGAR!
Men hallå du obildade människa, G-O-D-I-S, sa jag, inte snacks!
Godis är godis, ostbågar är snacks, tänk att karln aldrig lär sig...?
Hoppet dog, och jag gick ut i köket för att ta ett äckligt äpple.
Öppnade kylen och där, i en kylskåpslåda hittade jag...
HERREGUD vad jag ÄLSKADE min bästis mer än något annat just i den stunden!!!
Yes, yes, yes, när hon var här på fikabesök i måndags hade hon med sig en påse hemmagjord snickers!
Och där låg den, orörd som en godis-oskuld.
Tack gode gud för det.
SMOCK, snask, tjoff så tryckte jag i mig innehållet utan att blinka.
Kvällen var räddad, och jag slapp gå till macken.
Piju.
Nu ska jag gå och lägga mig, men var tvungen att se lite på nyheterna först.
Juholt verkar sitta kvar ser det se ut som, det här är fan-i-mig inte klokt!
Är dom helt djävla dumma i huvudet?
Nu får alla sossar i förtroendeställning skämmas, fy fan, man blir ju mörkrädd.
Han är inte bara LIK Stalin, han UPPFÖR sig som Stalin också.
Tillåt mig bokstavera:
D-I-K-T-A-T-O-R!!!
Men det blir nya på lördag.
Denna blev lite bättre...
Nu har jag satt igång med den turkosa, same-same, jag har bara virkat fyra varv och är redan trött på färgen.
Jag hade inte vilat mig tillräckligt från just den färgen ändå tydligen, men skitsamma, nu gör jag den ÄNDÅ
Så frågade jag sambon förut om han hade något godis, mensen är så nära så jag skulle kunna ta på den just nu.
Och sockerbegäret är gigantiskt!!!
GIGANTISKT.
Högre än Mount Everest, och Mount Everest som är så högt.
Jag försökte intala mig att den där bullen jag åt idag, var fullt tillräcklig för att INTE vilja ha mer socker.
Men nej...
Kroppen ville inte lyssna på det örat, den ville ha socker, socker, socker, socker.
Har du något godis?
Sambon svarade:
Ja...
(hoppet tändes, JA, jag slipper gå till macken och köpa godis :)
... jag har OSTBÅGAR!
Men hallå du obildade människa, G-O-D-I-S, sa jag, inte snacks!
Godis är godis, ostbågar är snacks, tänk att karln aldrig lär sig...?
Hoppet dog, och jag gick ut i köket för att ta ett äckligt äpple.
Öppnade kylen och där, i en kylskåpslåda hittade jag...
HERREGUD vad jag ÄLSKADE min bästis mer än något annat just i den stunden!!!
Yes, yes, yes, när hon var här på fikabesök i måndags hade hon med sig en påse hemmagjord snickers!
Och där låg den, orörd som en godis-oskuld.
Tack gode gud för det.
SMOCK, snask, tjoff så tryckte jag i mig innehållet utan att blinka.
Kvällen var räddad, och jag slapp gå till macken.
Piju.
Nu ska jag gå och lägga mig, men var tvungen att se lite på nyheterna först.
Juholt verkar sitta kvar ser det se ut som, det här är fan-i-mig inte klokt!
Är dom helt djävla dumma i huvudet?
Nu får alla sossar i förtroendeställning skämmas, fy fan, man blir ju mörkrädd.
Han är inte bara LIK Stalin, han UPPFÖR sig som Stalin också.
Tillåt mig bokstavera:
D-I-K-T-A-T-O-R!!!
Minimodeller...
Hemma igen, och jag har gjort allt jag skulle idag, och mer därtill!
Fick en mysig stund hemma vid bästisen och Lilla Sunshine var i sitt esse som vanligt.
Man vill bara äta upp det där lilla busfröet!
Blev bjuden på kaffe och färsk bulle, lyxfika.
Jag kom hem här nästan nyss, och klockan är 18.00.
Jag ska äta och sen ska jag göra klart den bruna musselsjalen och glo på dumburken tills läggdags.
Väntar spänt på resultatet av kris-sossemötet som håller på i detta nu, idag MÅSTE väl Håkan få kicken iallafall...?
Något annat alternativ finns inte.
Var inne i tygaffären och lämnade tillbaka ett garnnystan som var "fel färg" på.
Frågade när mina beställda garner kommer...?
Förhoppningsvis NÄSTA vecka!
Jippe, då håller vi tummarna för det.
Sen lovade jag faktiskt bästisen att jag skulle sy små miniklänningar av tyget som blir kvar efter att jag har sytt mina egna kläder.
Det lär bli tyg över som inte jag kan sy något av till en vuxen, men till en liten tjej kan det ju räcka till.
Ska stajla upp "Lilla B" också, alla småtjejer behöver nya, snygga sommarklänningar i Madde-design.
Jisses vad jag har att göra, stajla minimodeller och mig själv.
Nu måste jag äta, återkommer med sjalresultat senare.
Fick en mysig stund hemma vid bästisen och Lilla Sunshine var i sitt esse som vanligt.
Man vill bara äta upp det där lilla busfröet!
Blev bjuden på kaffe och färsk bulle, lyxfika.
Jag kom hem här nästan nyss, och klockan är 18.00.
Jag ska äta och sen ska jag göra klart den bruna musselsjalen och glo på dumburken tills läggdags.
Väntar spänt på resultatet av kris-sossemötet som håller på i detta nu, idag MÅSTE väl Håkan få kicken iallafall...?
Något annat alternativ finns inte.
Var inne i tygaffären och lämnade tillbaka ett garnnystan som var "fel färg" på.
Frågade när mina beställda garner kommer...?
Förhoppningsvis NÄSTA vecka!
Jippe, då håller vi tummarna för det.
Sen lovade jag faktiskt bästisen att jag skulle sy små miniklänningar av tyget som blir kvar efter att jag har sytt mina egna kläder.
Det lär bli tyg över som inte jag kan sy något av till en vuxen, men till en liten tjej kan det ju räcka till.
Ska stajla upp "Lilla B" också, alla småtjejer behöver nya, snygga sommarklänningar i Madde-design.
Jisses vad jag har att göra
, stajla minimodeller och mig själv.Nu måste jag äta, återkommer med sjalresultat senare.
Totalt blankt...
Kommer ni ihåg alla lösenord och koder ni har till olika ställen i cybervärlden...?
Det gör INTE jag.
Jag måste skriva upp nya ställen jag vill in på mer gånger och mitt lösenord där, jag stryker över gamla lösenord som blir utbytta och jag känner att där jag går in ofta, där är det lätt att komma ihåg.
Men där jag går in sällan är det omöjligt att minnas.
Lägg då dessutom till att när man har använt "spara funktionen" på datorn (vet inte vad det kallas) då behöver man ju inte ens komma ihåg lösenordet, utan loggar in automatiskt.
Från sin egen dator vill säga!
Bara det att när man använder en annan dator...
Då är man rökt.
För man använder ju inte sitt lösenord, man nöter inte in det i sin hjärna, alltså blir det TOTALT BLANKT!
Helt hopplöst.
Här har jag vaknat och har egentligen inte tid att sitta här.
Jag insåg när solen kom fram här att jag måste lägga till dammsugning på schemat här.
Hundhår och damm syns så himla väl i sol.
Tyvärr.
Och mina strumpor ser ut att ha fått päls.
Så det blir hundpromenad först, alldeles snart, och sen städ, och sen ska jag bort till Lilla Sunshine.
Bara att köra igång direkt, ut i friska luften, sjalen får jag göra klar ikväll!
Vi ses senare.
Det gör INTE jag.
Jag måste skriva upp nya ställen jag vill in på mer gånger och mitt lösenord där, jag stryker över gamla lösenord som blir utbytta och jag känner att där jag går in ofta, där är det lätt att komma ihåg.
Men där jag går in sällan är det omöjligt att minnas.
Lägg då dessutom till att när man har använt "spara funktionen" på datorn (vet inte vad det kallas) då behöver man ju inte ens komma ihåg lösenordet, utan loggar in automatiskt.
Från sin egen dator vill säga!
Bara det att när man använder en annan dator...
Då är man rökt.
För man använder ju inte sitt lösenord, man nöter inte in det i sin hjärna, alltså blir det TOTALT BLANKT!
Helt hopplöst.
Här har jag vaknat och har egentligen inte tid att sitta här.
Jag insåg när solen kom fram här att jag måste lägga till dammsugning på schemat här.
Hundhår och damm syns så himla väl i sol.
Tyvärr.
Och mina strumpor ser ut att ha fått päls.
Så det blir hundpromenad först, alldeles snart, och sen städ, och sen ska jag bort till Lilla Sunshine.
Bara att köra igång direkt, ut i friska luften, sjalen får jag göra klar ikväll!
Vi ses senare.
Ta en liten paus från just den färgen...
Utan att ha lyckats virka in ett enda hundhår i den bruna musselsjalen...
Så är jag nästan klar!
Tjo vad det går undan när man får tummen ur.
Tre dagar av hopplöst hantverkande som inte ledde till något av det det skulle leda till, blev ändå produktion.
Tillslut.
Det är endast ett varv och franssättning så är jag klar, och det blir jag imorgon.
Sen hoppar jag raskt på en turkos likadan, dom säljer rätt bra
Var tvungen att ta en liten PAUS från just den färgen, för det blev för enahanda att virka samma sjal i samma färg...
Hela tiden.
Nu har jag vilat mig tillräckligt, så nu är det helt okej!
Imorgon blir det hantverkande då som ni förstår, hundpromenad och MYS med Lilla Sunshine och mor!
Se där, jag hann med umgänge med hundbästisen på måndagskvällen och Lilla S med mor imorgon.
TVÅ träffar med mänsklig kontakt, på hela veckan!
Jag är STOLT över mig själv...
Jag har inte bara göttat in mig i handarbetsgrottan under veckan, jag kunde/kan träffa människor också.
( Jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan träffa folk, jag är inte handarbetshjäntvättad... )
Nu ska jag hoppa isäng, vi ses imorgon.
Tack för idag.
Så är jag nästan klar!
Tjo vad det går undan när man får tummen ur.
Tre dagar av hopplöst hantverkande som inte ledde till något av det det skulle leda till, blev ändå produktion.
Tillslut.
Det är endast ett varv och franssättning så är jag klar, och det blir jag imorgon.
Sen hoppar jag raskt på en turkos likadan, dom säljer rätt bra
Var tvungen att ta en liten PAUS från just den färgen, för det blev för enahanda att virka samma sjal i samma färg...
Hela tiden.
Nu har jag vilat mig tillräckligt, så nu är det helt okej!
Imorgon blir det hantverkande då som ni förstår, hundpromenad och MYS med Lilla Sunshine och mor!
Se där, jag hann med umgänge med hundbästisen på måndagskvällen och Lilla S med mor imorgon.
TVÅ träffar med mänsklig kontakt, på hela veckan!
Jag är STOLT över mig själv
...Jag har inte bara göttat in mig i handarbetsgrottan under veckan, jag kunde/kan träffa människor också.
( Jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan träffa folk, jag är inte handarbetshjäntvättad... )
Nu ska jag hoppa isäng, vi ses imorgon.
Tack för idag.
Man ska aldrig förälska sig...
Att värka fram sina verk var det, väl så som jag uttryckte mig igår om jag inte missminner mig...?Ja, här har det ta mig fan VÄRKTS i dagarna tre, och resultatet blev...
Pannkaka!
Jag var ju så glad ihågen att jag äntligen hittat rätt garn och framförallt RÄTT FÄRG till det kommande linnet.
Jag hade nästan gjort klar den andra spetsen också, så tog garnet slut.
Jag sprang över till tygaffären för att köpa nytt garn, och det är ju ett relativt NYTT märke och garn, i en "ärtig" färg, så det borde ju finnas.
Bara ett problem:
Det gjorde det INTE!!!!
Märket är nedlagt, och hon hade inte ett endaste nystan kvar i det neonrosa.
Och inte något annat garn i sikte i samma färg heller.
Amen va faaan.
Det är så typiskt garnföretag, byter dom inte ut eller tar bort färger titt som tätt, då tar dom bort namnmärket och hittar på något nytt.
Man ska aldrig förälska sig i vissa garner, det har iallafall JAG märkt!
Då började min garnjakt på stan, först rännde jag runt på dom få tänkbara platser där det skulle kunna finnas garner, jag kammade NOLL.
Jag hade liksom inte ens duschat, jag bara hoppade ur mysbyxorna och borstade tänderna.
Tillbaka till tygaffären och kollade i kataloger vad det skulle kunna finnas för alternativt garn, hittade JASMINE från Kinna.
Då fick jag låna med mig färgkartan hem för att kolla resten av mina tyger, matcha ihop med garner, och skriva beställningslista.
LIKA BRA DET!!!
Tillbaka till affären, kollade om något av garnerna jag ville ha fanns hemma, så kunde jag ju ta något annat tyg att börja sy i.
Men nej, inget av dom önskade garnerna fanns hemma, ingen tur där heller alltså.
Så sprang jag på min f.d. arbetskompis och hennes nästintill nyfödda bebis i affären, vi hamnde i ett hörn och jag fick bebisgosa och vi snackade lite skit.
Sen hem och hoppade i duschen, jag har precis slagit mig ner i soffan.
Det blir till att slopa syplanerna tills det beställda garnet kommit, har jag nu kommit på en så bra idé tänker jag vänta med att sy något.
Jag får TYVÄRR följa min plan med att fylla på bodlagret, TRE DAGAR och det känns inte som om jag fått något vettigt gjort.
Men nu...
Tar jag upp den bruna sjalen och virkar klart den till att börja med iallafall!
Återkommer.
Pannkaka!
Jag var ju så glad ihågen att jag äntligen hittat rätt garn och framförallt RÄTT FÄRG till det kommande linnet.
Jag hade nästan gjort klar den andra spetsen också, så tog garnet slut.
Jag sprang över till tygaffären för att köpa nytt garn, och det är ju ett relativt NYTT märke och garn, i en "ärtig" färg, så det borde ju finnas.
Bara ett problem:
Det gjorde det INTE!!!!
Märket är nedlagt, och hon hade inte ett endaste nystan kvar i det neonrosa.
Och inte något annat garn i sikte i samma färg heller.
Amen va faaan.
Det är så typiskt garnföretag, byter dom inte ut eller tar bort färger titt som tätt, då tar dom bort namnmärket och hittar på något nytt.
Man ska aldrig förälska sig i vissa garner, det har iallafall JAG märkt!
Då började min garnjakt på stan, först rännde jag runt på dom få tänkbara platser där det skulle kunna finnas garner, jag kammade NOLL.
Jag hade liksom inte ens duschat, jag bara hoppade ur mysbyxorna och borstade tänderna.
Tillbaka till tygaffären och kollade i kataloger vad det skulle kunna finnas för alternativt garn, hittade JASMINE från Kinna.
Då fick jag låna med mig färgkartan hem för att kolla resten av mina tyger, matcha ihop med garner, och skriva beställningslista.
LIKA BRA DET!!!
Tillbaka till affären, kollade om något av garnerna jag ville ha fanns hemma, så kunde jag ju ta något annat tyg att börja sy i.
Men nej, inget av dom önskade garnerna fanns hemma, ingen tur där heller alltså.
Så sprang jag på min f.d. arbetskompis och hennes nästintill nyfödda bebis i affären, vi hamnde i ett hörn och jag fick bebisgosa och vi snackade lite skit.
Sen hem och hoppade i duschen, jag har precis slagit mig ner i soffan.
Det blir till att slopa syplanerna tills det beställda garnet kommit, har jag nu kommit på en så bra idé tänker jag vänta med att sy något.
Jag får TYVÄRR följa min plan med att fylla på bodlagret, TRE DAGAR och det känns inte som om jag fått något vettigt gjort.
Men nu...
Tar jag upp den bruna sjalen och virkar klart den till att börja med iallafall!
Återkommer.
Tji fick jag...
Sista sidan på GT idag fick mig NÄSTA att ställa mig upp i soffan och TJUTA av glädje...
Men glädjen var obefogad.
Det stod nämligen en liten artikel om att flera affärskedjor är på väg att etablera sig på gotland.
Det fanns bilder, högst upp var det IKEA, därav LYCKA och glädje, är det sant???
Ikea här????
Oh my god!
Under den bilden var det "Netto" och "Lidl".
Så började jag läsa i texten och då snackades det om "Biltema" (totalt djävla ointressant), bla, bla, bla...
Och högst på gotlänningarnas önskelista stod IKEA.
Tror jag det.
Jag hade handlat nytt hem en gång i veckan om Ikea fanns här.
Jag hade nog inte ens tvättat mina gardiner utan bara köpt nya varje gång dom behövde bytas.
Men åter till artikeln...
Det var VÅR önskan att Ikea skulle flytta hit, INTE Ikeas önskan visade det sig!
Va fan, jag som trodde min dag skulle bli komplett här, virka, sy och Ikea till lilla gotland, vilken toppendag.
Tji, fick jag, inget Ikea.
Men en massa djävla lågprismatkjedor ska kanske flytta hit.
Ursäkta, men ska vi äta ihjäl oss eller vad är det fråga om?
Rulla fram som tunnor...?
Vi är väl redan fetast i landet eller hamnade vi på silver eller bronsplats?
Jag tror vi har mataffärer så det räcker på den här kobben, och det behövs definitivt inga fler stora lågpriskedjor.
Se till att rädda dom få som finns på landsbygden istället.
Vi behöver inte erbjudanden som:
Köp fem valfria chokladkakor, betala för fyra!
( Viktöknings-varning på det erbjudandet! )
*
Köp tre salladshuvuden, betala för två!
( Så hinner det ena ruttna bort för ungarna vägrar ändå äta så himla mycket sallad, och gubben också, och själv kan du ju inte BARA äta sallad.
Waste of money! )
*
Köp två förpackningar köttfärs á 800 gr , tjäna tre kronor!
( Bara det att nu är det kort datum, som det ska vara, på köttfärsen och så glömmer du att stoppa det ena paketet i frysen och efter två dagar är köttfärsen GRÖN och kan nästan krypa ut ur kylen själv...
Rätt ner i soppåsen!
Bortkastade pengar igen. )
*
Köp två falukorvar och...
( Få magcancer på kuppen!
SKITBRA erbjudande!!! )
Ja, ni vet ju själva, varför fler "flerpackserbjudanden" när vi ändå inte bör, eller behöver så mycket mat.
För hur många familjer är storfamiljer nuförtiden?
Inte många.
Mamma, pappa x 2 barn är väl det vanligaste.
Så det blev som sagt ett glädjeskutt i hjärtat när jag såg bilden på Ikea och den första texten.
Men sen rätt ner i soptunnan med den nyheten, det var väl inget att skriva om?
Utfyllnad, utfyllnad.
En GLAD nyhet var däremot att huspriserna går neråt!
Jippie jahoo!!!!
Ja, alla som följer min blogg vet väl hur gärna jag vill ha en liten skokartong på cykelavstånd från havet, så lite grannar som möjligt och HELST...
Så billigt som möjligt.
När man då ser att hus och lägenhetspriser går neråt, då blir man ju som "kanske-köpare" i framtiden superglad!
Jag bara hoppas att dom faller och faller och att om något år, så kanske den där skokartongen som dom NU tar 4-500 000 för, fastän den är värd 175 000 egentligen, kanske dimper ner till 200 000...?
Vilken dröm.
Ja, jag håller min tummar och kommer inte gå in på Hemnet förrens jag vet att det dimpt rätt ner i backen.
Eller är rätt lågt iallafall.
Annars hittar jag bara något "HELT PERFEKT" och så spinner fantasin igång.
Jag avvaktar, och vet att en person som inte sitter på några lån, kan ha en himla flax.
SAMT stoppar undan lite pengar på banken.
Så till linnet...
En liten försmak, jag är som jag skrev igår, väldigt nöjd med färgerna ihop.
Nu ska jag göra den andra ramsan spets, så jag har inte tid med er.
Sen symaskinen!
Kanske har jag ett färdigt resultat till kvällen.
Men glädjen var obefogad.
Det stod nämligen en liten artikel om att flera affärskedjor är på väg att etablera sig på gotland.
Det fanns bilder, högst upp var det IKEA, därav LYCKA och glädje, är det sant???
Ikea här????
Oh my god!
Under den bilden var det "Netto" och "Lidl".
Så började jag läsa i texten och då snackades det om "Biltema" (totalt djävla ointressant), bla, bla, bla...
Och högst på gotlänningarnas önskelista stod IKEA.
Tror jag det.
Jag hade handlat nytt hem en gång i veckan om Ikea fanns här.
Jag hade nog inte ens tvättat mina gardiner utan bara köpt nya varje gång dom behövde bytas.
Men åter till artikeln...
Det var VÅR önskan att Ikea skulle flytta hit, INTE Ikeas önskan visade det sig!
Va fan, jag som trodde min dag skulle bli komplett här, virka, sy och Ikea till lilla gotland, vilken toppendag.
Tji, fick jag, inget Ikea.
Men en massa djävla lågprismatkjedor ska kanske flytta hit.
Ursäkta, men ska vi äta ihjäl oss eller vad är det fråga om?
Rulla fram som tunnor...?
Vi är väl redan fetast i landet eller hamnade vi på silver eller bronsplats?
Jag tror vi har mataffärer så det räcker på den här kobben, och det behövs definitivt inga fler stora lågpriskedjor.
Se till att rädda dom få som finns på landsbygden istället.
Vi behöver inte erbjudanden som:
Köp fem valfria chokladkakor, betala för fyra!
( Viktöknings-varning på det erbjudandet! )
*
Köp tre salladshuvuden, betala för två!
( Så hinner det ena ruttna bort för ungarna vägrar ändå äta så himla mycket sallad, och gubben också, och själv kan du ju inte BARA äta sallad.
Waste of money! )
*
Köp två förpackningar köttfärs á 800 gr , tjäna tre kronor!
( Bara det att nu är det kort datum, som det ska vara, på köttfärsen och så glömmer du att stoppa det ena paketet i frysen och efter två dagar är köttfärsen GRÖN och kan nästan krypa ut ur kylen själv...
Rätt ner i soppåsen!
Bortkastade pengar igen. )
*
Köp två falukorvar och...
( Få magcancer på kuppen!
SKITBRA erbjudande!!! )
Ja, ni vet ju själva, varför fler "flerpackserbjudanden" när vi ändå inte bör, eller behöver så mycket mat.
För hur många familjer är storfamiljer nuförtiden?
Inte många.
Mamma, pappa x 2 barn är väl det vanligaste.
Så det blev som sagt ett glädjeskutt i hjärtat när jag såg bilden på Ikea och den första texten.
Men sen rätt ner i soptunnan med den nyheten, det var väl inget att skriva om?
Utfyllnad, utfyllnad.
En GLAD nyhet var däremot att huspriserna går neråt!
Jippie jahoo!!!!
Ja, alla som följer min blogg vet väl hur gärna jag vill ha en liten skokartong på cykelavstånd från havet, så lite grannar som möjligt och HELST...
Så billigt som möjligt.
När man då ser att hus och lägenhetspriser går neråt, då blir man ju som "kanske-köpare" i framtiden superglad!
Jag bara hoppas att dom faller och faller och att om något år, så kanske den där skokartongen som dom NU tar 4-500 000 för, fastän den är värd 175 000 egentligen, kanske dimper ner till 200 000...?
Vilken dröm.
Ja, jag håller min tummar och kommer inte gå in på Hemnet förrens jag vet att det dimpt rätt ner i backen.
Eller är rätt lågt iallafall.
Annars hittar jag bara något "HELT PERFEKT" och så spinner fantasin igång.
Jag avvaktar, och vet att en person som inte sitter på några lån, kan ha en himla flax.
SAMT stoppar undan lite pengar på banken.
Så till linnet...
En liten försmak, jag är som jag skrev igår, väldigt nöjd med färgerna ihop.
Nu ska jag göra den andra ramsan spets, så jag har inte tid med er.
Sen symaskinen!
Kanske har jag ett färdigt resultat till kvällen.
Vilda och farliga djur, stekande sol...
Vilka underbara människor...
Jag är kär, jag älskar "Mot alla odds" det är mitt nya favoritprogram.
Detta kommer bli gråtframkallande för min del, den saken är klar.
Vilda och farliga djur, stekande sol, snigeltempo, humör som dimper i backen, glädje, sammanhållning.
Redan första programmet bjöd på en försmak på saker som förmodligen kommer trissas upp.
Sambon är på vift, jag är själv.
Hunden håller sig för sig själv.
Det känns som om jag och VI har gjort något fel, men jag eller sambon vet inte VAD.
Och som sambon sa igår, "Vad är det med henne?".
Ja, det kan man ju undra.
Hon väljer att ligga på sin bädd, vilket typ ALDRIG, aldrig händer dagtid.
Hon hoppade upp i soffan (sambons soffdel ) utan tillåtelse, sambon sa till henne:
"Hoppa ner", hon blev så förnärmad att hon gick direkt på bädden och la sig och riktigt liksom surade.
Så gör hon typ aldrig heller, hon testar den gränsen till max annars, innan hon ger upp, fast sen är hon glad ändå.
Nu verkar hon så dämpad och låg hela tiden!
Hon vill inte ens ligga i sin lilla hörna i sitt soffhörn brevid mig.
Det har varit så i två dagar nu, Frk Glad-skuttis är utbytt mot Frk Ledsen, det är som en helt annan hund.
Hon beter sig som om vi varit riktigt elaka, vilket vi verkligen inte har.
Hm, det är ganska mysko.
Så har jag ÄNTLIGEN löst spetsen upptill, det var inte mönstret som var problemet, det var:
Färgen på bomullsgarnet och tjockleken på garnet.
Jag gick ner till ett 8/4 merciserat (glansigare) bomullsgarn, och gick från ett mörkt cerisefärgat till neon/cerisefärgat garn istället.
Det blev jättesnyggt, det blev min smak iallafall.
Det blev även samma mönster som på den blåa klänningen, det passade nu när jag fick ett tynnre och smäckrare garn, då blev mönstret smäckert också.
Jag är nöjd.
Bild kommer imorgon.
Nu ska jag se på Leif GW, jag måste se om han har NÅGOT ROLIGT (och klokt också naturligtvis ;) att komma med.
Vi ses imorgon.
Då kommer jag virka del 2 av spetsen, och förhoppningsvis kunna börja sy.
Jag är kär, jag älskar "Mot alla odds" det är mitt nya favoritprogram.
Detta kommer bli gråtframkallande för min del, den saken är klar.
Vilda och farliga djur, stekande sol, snigeltempo, humör som dimper i backen, glädje, sammanhållning.
Redan första programmet bjöd på en försmak på saker som förmodligen kommer trissas upp.
Sambon är på vift, jag är själv.
Hunden håller sig för sig själv.
Det känns som om jag och VI har gjort något fel, men jag eller sambon vet inte VAD.
Och som sambon sa igår, "Vad är det med henne?".
Ja, det kan man ju undra.
Hon väljer att ligga på sin bädd, vilket typ ALDRIG, aldrig händer dagtid.
Hon hoppade upp i soffan (sambons soffdel ) utan tillåtelse, sambon sa till henne:
"Hoppa ner", hon blev så förnärmad att hon gick direkt på bädden och la sig och riktigt liksom surade.
Så gör hon typ aldrig heller, hon testar den gränsen till max annars, innan hon ger upp, fast sen är hon glad ändå.
Nu verkar hon så dämpad och låg hela tiden!
Hon vill inte ens ligga i sin lilla hörna i sitt soffhörn brevid mig.
Det har varit så i två dagar nu, Frk Glad-skuttis är utbytt mot Frk Ledsen, det är som en helt annan hund.
Hon beter sig som om vi varit riktigt elaka, vilket vi verkligen inte har.
Hm, det är ganska mysko.
Så har jag ÄNTLIGEN löst spetsen upptill, det var inte mönstret som var problemet, det var:
Färgen på bomullsgarnet och tjockleken på garnet.
Jag gick ner till ett 8/4 merciserat (glansigare) bomullsgarn, och gick från ett mörkt cerisefärgat till neon/cerisefärgat garn istället.
Det blev jättesnyggt, det blev min smak iallafall.
Det blev även samma mönster som på den blåa klänningen, det passade nu när jag fick ett tynnre och smäckrare garn, då blev mönstret smäckert också.
Jag är nöjd.
Bild kommer imorgon.
Nu ska jag se på Leif GW, jag måste se om han har NÅGOT ROLIGT (och klokt också naturligtvis ;) att komma med.
Vi ses imorgon.
Då kommer jag virka del 2 av spetsen, och förhoppningsvis kunna börja sy.
Det ser så fabriksgjort ut...
Vilken slabbig hundpromenad det blev.
Det började dessutom regna när vi kom till Vibble, så jag och Milou kom hem som två dränkta trasor.
Det var bara att slänga hunden i duschen direkt, herregud vad jag hatar slask.
Jag fick till och med bära över henne vid dom värsta gegg-övergångsställena innan vi kom in i skogen.
Där var det iallafall fortfarande fräsch snö, blöt, men inte geggig.
Promenaden tog två timmar idag, det var LITE VÄL, men så blir det ju alltid när det blir dåligare väder.
Jag har suttit och kollat på nätet efter spetsmönster, men det är ganska tunt av den varan.
Det är liksom inte modernt att virka spetsar i "vår tid".
Jag ska kolla och se om jag inte kan fynda några gamla böcker från förr på loppisar, antikvariat eller nätet.
Någon gammal spetsbok måste det ju finnas kvar på bibloteket kanske.
Jag tycker det är så mycket finare att handvirka en spets att sätta på kläder, än köpa maskingjort.
Det ser så "fabriksgjort" ut då.
Ja, nu ska jag äta, sen testvirka den spetsen jag hittade på nätet igår.
Återkommer senare.
Det började dessutom regna när vi kom till Vibble, så jag och Milou kom hem som två dränkta trasor.
Det var bara att slänga hunden i duschen direkt, herregud vad jag hatar slask.
Jag fick till och med bära över henne vid dom värsta gegg-övergångsställena innan vi kom in i skogen.
Där var det iallafall fortfarande fräsch snö, blöt, men inte geggig.
Promenaden tog två timmar idag, det var LITE VÄL, men så blir det ju alltid när det blir dåligare väder.
Jag har suttit och kollat på nätet efter spetsmönster, men det är ganska tunt av den varan.
Det är liksom inte modernt att virka spetsar i "vår tid".
Jag ska kolla och se om jag inte kan fynda några gamla böcker från förr på loppisar, antikvariat eller nätet.
Någon gammal spetsbok måste det ju finnas kvar på bibloteket kanske.
Jag tycker det är så mycket finare att handvirka en spets att sätta på kläder, än köpa maskingjort.
Det ser så "fabriksgjort" ut då.
Ja, nu ska jag äta, sen testvirka den spetsen jag hittade på nätet igår.
Återkommer senare.
Värka fram mina verk...
Och så var det SLASK ute idag!
Var det nödvändigt med snö?
Och om nu snön nödvändigtvis var tvungen att komma, kunde den bara inte få ligga kvar, och kunde vi inte få behålla den torra kylan?
Nej...
Tydligen inte.
Ja, Gnällspiken är i farten här på morgonkvisten.
Idag är det slask, den outhärdliga BLÖTA kylan som tränger in genom märg och ben.
Det är nog det enda (förutom asdåliga tygaffärer) jag hatar med att bo här, på en Ö, blöt och fuktig kyla.
Den tar sig igenom allt.
Nu får den här snön smälta och rinna bort, och sen vill jag inte se mer snö här.
Tack för slaskordet.
Så har Juholt ljugit (?) några dagar på raken här, ena stunden är det om a-kassan och budgetar, och igår påstod han att M och SD hade gjort någon uppgörelse om försvaret.
Hm...
Var ju bara det att när just DET förslaget klubbades igenom 2009, satt SD inte ens i riksdagen!
Fint, bra, PÅLÄST där Håkan.
Har jag för övrigt nämt att jag gått och blivit miljöpartist på kuppen???
Jo, det har jag visst.
Så länge den där CLOWNEN sitter kvar som partiledare skäms jag över att ens ha kallat mig socialdemokrat.
Sen gillar jag inte Pigge Werkelins senaste förslag att vi skulle få längre restid, men billigare resor.
Tack, men NEJ TACK!
Han har gjort någon form av "undersökning" bland 1000 personer som tydligen skulle ha svarat på en enkät om dom vill ha billigare färjor och längre restid.
Nu gillar jag Företagar-Pigge i övrigt, jag tycker han utvecklar och fräschar upp Gotland på ett POSITIVT sätt.
Men att åka färja en sekund längre än nödvändigt, det har väl ingen vettig människa lust med?
Att gå tillbaka som vi hade förr när restiden låg på 5½-6 timmar, fy fan vilken pina.
Jag undrar om inte Pigge har skickat runt en enkät till alla sina polare ute på Melodislingan i Vibble, och dom har ställt sig "positiva" till sin kompis förslag!
Cyniskt tänkt av mig kanske, men kom igen...
Visserligen kommer detta från en kärring som åker färja EN GÅNG PER ÅR, på sin höjd.
Men längre restid, nej, det skulle bli tortyr för en trasig nacke och en person som blir sjösjuk av endast lite gung.
Ledsen, men färjorna är vår landsväg, och dom SKA vara både billiga OCH kort restid!
Det får politikerna bara lösa, så är det bara.
Jag har full förståelse för turister, sommargotlänningar, fastlandsboende med barn som kommer hit och blir skinnade på en djävla massa pengar, bara att ta sig över hit med båten.
Jag skrev väl om min kusse och man som fick betala nästan 3000 kr för båt och bil i OKTOBER för att ta sig över och fira min mosters 80-års dag.
Det är ju rena rama rövarpriset.
Men det måste lösas, det går inte att kompromissa en millimeter i detta.
Gotland dör utan snabbfärjor och billigare biljetter.
Igår gick det inget vidare med min spetskant till den nya linnet!
Den första spetsen jag gjorde blev för tunn nertill...
Jag repade upp och gjorde om och la en "fastmaske-rad" längst ner, så det skulle bli stadigare att sy i sen.
Men då tyckte jag spetsen blev för bred upptill, jag repade upp två varv längst upp, med den blev ändå för bred.
Jag vill ha smäckrare.
Då gjorde jag samma spets som till den blåa klänningen...
Det blev för stort och klumpigt det också.
Repa upp igen.
Igårkvälls, sent, hittade jag denna lilla spets, bred och sybar nertill, smäcker upptill...
Så den ska jag testa att virka idag, och se om den passar bättre.
Fortsättning följer i linne-dramat,
Som STOR DESIGNER måste man ju VÄRKA fram sina verk!
Inget går smärtfritt eller snabbt.
Jag ringde veterinären igår, och dom trodde INTE att Milou hade hunnit blivit "påsatt" i förrgår.
Okej, då får jag försöka lita på det då.
Jag håller tummarna att inga valpar á la tvåvägskorsning ploppar ut som en överraskning om några veckor.
För då smäller jag av.
Nu har jag degat klart här i soffan, jag ska ut och lufta både mig och Milou i slasket.
USCH!
Var det nödvändigt med snö?
Och om nu snön nödvändigtvis var tvungen att komma, kunde den bara inte få ligga kvar, och kunde vi inte få behålla den torra kylan?
Nej...
Tydligen inte.
Ja, Gnällspiken är i farten här på morgonkvisten.
Idag är det slask, den outhärdliga BLÖTA kylan som tränger in genom märg och ben.
Det är nog det enda (förutom asdåliga tygaffärer) jag hatar med att bo här, på en Ö, blöt och fuktig kyla.
Den tar sig igenom allt.
Nu får den här snön smälta och rinna bort, och sen vill jag inte se mer snö här.
Tack för slaskordet.
Så har Juholt ljugit (?) några dagar på raken här, ena stunden är det om a-kassan och budgetar, och igår påstod han att M och SD hade gjort någon uppgörelse om försvaret.
Hm...
Var ju bara det att när just DET förslaget klubbades igenom 2009, satt SD inte ens i riksdagen!
Fint, bra, PÅLÄST där Håkan.
Har jag för övrigt nämt att jag gått och blivit miljöpartist på kuppen???
Jo, det har jag visst.
Så länge den där CLOWNEN sitter kvar som partiledare skäms jag över att ens ha kallat mig socialdemokrat.
Sen gillar jag inte Pigge Werkelins senaste förslag att vi skulle få längre restid, men billigare resor.
Tack, men NEJ TACK!
Han har gjort någon form av "undersökning" bland 1000 personer som tydligen skulle ha svarat på en enkät om dom vill ha billigare färjor och längre restid.
Nu gillar jag Företagar-Pigge i övrigt, jag tycker han utvecklar och fräschar upp Gotland på ett POSITIVT sätt.
Men att åka färja en sekund längre än nödvändigt, det har väl ingen vettig människa lust med?
Att gå tillbaka som vi hade förr när restiden låg på 5½-6 timmar, fy fan vilken pina.
Jag undrar om inte Pigge har skickat runt en enkät till alla sina polare ute på Melodislingan i Vibble, och dom har ställt sig "positiva" till sin kompis förslag!
Cyniskt tänkt av mig kanske, men kom igen...
Visserligen kommer detta från en kärring som åker färja EN GÅNG PER ÅR, på sin höjd.
Men längre restid, nej, det skulle bli tortyr för en trasig nacke och en person som blir sjösjuk av endast lite gung.
Ledsen, men färjorna är vår landsväg, och dom SKA vara både billiga OCH kort restid!
Det får politikerna bara lösa, så är det bara.
Jag har full förståelse för turister, sommargotlänningar, fastlandsboende med barn som kommer hit och blir skinnade på en djävla massa pengar, bara att ta sig över hit med båten.
Jag skrev väl om min kusse och man som fick betala nästan 3000 kr för båt och bil i OKTOBER för att ta sig över och fira min mosters 80-års dag.
Det är ju rena rama rövarpriset.
Men det måste lösas, det går inte att kompromissa en millimeter i detta.
Gotland dör utan snabbfärjor och billigare biljetter.
Igår gick det inget vidare med min spetskant till den nya linnet!
Den första spetsen jag gjorde blev för tunn nertill...
Jag repade upp och gjorde om och la en "fastmaske-rad" längst ner, så det skulle bli stadigare att sy i sen.
Men då tyckte jag spetsen blev för bred upptill, jag repade upp två varv längst upp, med den blev ändå för bred.
Jag vill ha smäckrare.
Då gjorde jag samma spets som till den blåa klänningen...
Det blev för stort och klumpigt det också.
Repa upp igen.
Igårkvälls, sent, hittade jag denna lilla spets, bred och sybar nertill, smäcker upptill...
Så den ska jag testa att virka idag, och se om den passar bättre.
Fortsättning följer i linne-dramat,
Som STOR DESIGNER
måste man ju VÄRKA fram sina verk!Inget går smärtfritt eller snabbt.
Jag ringde veterinären igår, och dom trodde INTE att Milou hade hunnit blivit "påsatt" i förrgår.
Okej, då får jag försöka lita på det då.
Jag håller tummarna att inga valpar á la tvåvägskorsning ploppar ut som en överraskning om några veckor.
För då smäller jag av.
Nu har jag degat klart här i soffan, jag ska ut och lufta både mig och Milou i slasket.
USCH!
Efter 2 timmars klurande, bläddrande...
Det blir ju sällan som man har tänkt sig, och det blev det inte idag heller.
Rivstart ner på stan för att byta en bok jag fick i julklapp som jag fick av sonen, sen skulle jag ha jeanstyg till den rivna jeansklänningen.
TRE affärer och inget snyggt jeanstyg att ha som mellantyg till dom slitna remsorna.
Jag hatar den här ön, ingen som har tygkoll!
Nähä, då tappade jag helt orienteringen på VAD jag skulle göra när jag kom hem, jag hade ju redan min plan klar.
In på Atterdags för lite handel, och så kom jag hem här vid 12.
Jaha, vad blir det nu då?
Jag kollade på vad jag skulle kunna tänka mig...
?
Efter att ha suttit och kollat en massa mönster insåg jag att jag vill göra...
... något i EGEN DESIGN, och stil med klänningen jag sydde sist fast ett LINNE!
Jag behöver ju inte färga något tyg denna gången, för jag har ju det cerisa, prickiga, batiktyget.
Men då var nästa steg att hitta en virkad bård upptill, tror efter att ha letat igenom hur mycket mönster som helst, att det blir...
... den här bården upptill och samma spets nertill som på den förra klänningen!
Ja, så det var vad jag kom fram till efter 2 timmars klurande, bläddrande och ritande.
Så nu skrider jag till verket med att virka spetsarna.
En sak i taget, Rom byggdes inte på en dag.
Besviken dock att jag INTE hittade jeanstyg, för då hade jag varit halvvägs in i en jeansklänning nu.
Rivstart ner på stan för att byta en bok jag fick i julklapp som jag fick av sonen, sen skulle jag ha jeanstyg till den rivna jeansklänningen.
TRE affärer och inget snyggt jeanstyg att ha som mellantyg till dom slitna remsorna.
Jag hatar den här ön, ingen som har tygkoll!
Nähä, då tappade jag helt orienteringen på VAD jag skulle göra när jag kom hem, jag hade ju redan min plan klar.
In på Atterdags för lite handel, och så kom jag hem här vid 12.
Jaha, vad blir det nu då?
Jag kollade på vad jag skulle kunna tänka mig...
?
Efter att ha suttit och kollat en massa mönster insåg jag att jag vill göra...
... något i EGEN DESIGN, och stil med klänningen jag sydde sist fast ett LINNE!
Jag behöver ju inte färga något tyg denna gången, för jag har ju det cerisa, prickiga, batiktyget.
Men då var nästa steg att hitta en virkad bård upptill, tror efter att ha letat igenom hur mycket mönster som helst, att det blir...
... den här bården upptill och samma spets nertill som på den förra klänningen!
Ja, så det var vad jag kom fram till efter 2 timmars klurande, bläddrande och ritande.
Så nu skrider jag till verket med att virka spetsarna.
En sak i taget, Rom byggdes inte på en dag.
Besviken dock att jag INTE hittade jeanstyg, för då hade jag varit halvvägs in i en jeansklänning nu.
Lyxmorgon...
Den bästa av mornar.
Det är måndagsmornar, helgen är överstökad, jag är LEDIG, sambon är på jobbet och sonen i skolan...
Och jag är SOLOKVIST!
Det är lyx det.
Jag har gjort ALLT morgonarbete och satt på min andra kopp kaffe.
Det är lyx det.
Jag har glömt att skriva min slutgiltliga recension av "Niceville":
Den var BRA!
Bättre än jag förväntat mig, kanke inte så djupgående som jag kanske önskat, men helt klart godkänd!
En feelgood roman som inte var sliskig, slutet blev lite som "förväntat" men boken kändes ihopknuten på slutet, och inte så snöplig.
Jag hade lugnt kunnat läsa 200 sidor till om hur det var att vara svart hemhjälp i Mississippi på 50-talet.
Och för den delen att vara vit, och vara VÄN med någon svart.
För mig helt främmande att man INTE skulle kunna vara det, men som vi alla vet är väl det kontroversiellt än idag nere i södern i USA.
Kanske inte så illa som förr, men det är väl där Klu Klux Klan har sitt största fäste.
Men boken var bra!
Nu har jag börjat på...
Och har väl bara kommit en 50 sidor in i boken, jag vet inte...
Men jag vill helst lägga ifrån mig boken hela tiden, och tycker INTE den är så jättebra.
Det är något med språket i boken och hur hon beskriver sin barndom, hon swischar igenom den på några sidor, och trots att den är rätt sorglig...
Blir jag inte berörd.
Hm, jag och nu har hon blivit kidnappad och jag blir ändå inte läshungrig.
Men min vana trogen, jag läser naturligtvis ut den, den är ju inte så tjock.
Måste nu börja med att ringa till veterinären, se vad dom säger om "kanske-parning".
Sen ska jag ju sy.
Återkommer senare!
Det är måndagsmornar, helgen är överstökad, jag är LEDIG, sambon är på jobbet och sonen i skolan...
Och jag är SOLOKVIST!
Det är lyx det.
Jag har gjort ALLT morgonarbete och satt på min andra kopp kaffe.
Det är lyx det.
Jag har glömt att skriva min slutgiltliga recension av "Niceville":
Den var BRA!
Bättre än jag förväntat mig, kanke inte så djupgående som jag kanske önskat, men helt klart godkänd!
En feelgood roman som inte var sliskig, slutet blev lite som "förväntat" men boken kändes ihopknuten på slutet, och inte så snöplig.
Jag hade lugnt kunnat läsa 200 sidor till om hur det var att vara svart hemhjälp i Mississippi på 50-talet.
Och för den delen att vara vit, och vara VÄN med någon svart.
För mig helt främmande att man INTE skulle kunna vara det, men som vi alla vet är väl det kontroversiellt än idag nere i södern i USA.
Kanske inte så illa som förr, men det är väl där Klu Klux Klan har sitt största fäste.
Men boken var bra!
Nu har jag börjat på...
Och har väl bara kommit en 50 sidor in i boken, jag vet inte...
Men jag vill helst lägga ifrån mig boken hela tiden, och tycker INTE den är så jättebra.
Det är något med språket i boken och hur hon beskriver sin barndom, hon swischar igenom den på några sidor, och trots att den är rätt sorglig...
Blir jag inte berörd.
Hm, jag och nu har hon blivit kidnappad och jag blir ändå inte läshungrig.
Men min vana trogen, jag läser naturligtvis ut den, den är ju inte så tjock.
Måste nu börja med att ringa till veterinären, se vad dom säger om "kanske-parning".
Sen ska jag ju sy.
Återkommer senare!
Jag har blivit med ballerinaklänning!
Jag har blivit med festklännings mönster.
Jag har blivit med ballerinaklänning.
Jepp, det har jag.
Dyrt blev det, men det är väl därför man säljer sjalar och bygger en självgående budget för nya inköp.
Det här kan ju bli HUR SPÄNNANDE som helst.
Antingen kommer jag någongång i livet fixa att sy en sådan här klänning, eller så gör jag det inte.
Förhoppningsvis kanske innan jag blir för gammal för att använda den själv
Madde, 40 + och prima prinsess-fluff-ballerina.
Jag tror jag närt en dröm om en ballerinaklänning ända sedan jag varit liten, i smyg.
Jag har nämligen aldrig haft någon som barn.
Kanske jag skulle göra en sådan här till mig själv i GRÖNT...?
Och sen måste jag få gå på en passande fest.
Kan Carrie Bradshaw/Sara Jessica vid 40+, så kan väl jag...
Fluff, fluff, marängfluff.
Vad jag längtar tills mönstret dimper ner i brevlådan.
Det bästa med mönstret är att jag kan bara sy kjolen om jag vill.
Och då kan man ju KÖPA ett vanligt linne och vara piffisch ändå, precis som Carrie, mitt alterego
Kan ni se mig strutta runt på Öster i en sådan där ballerinadress, folk skulle GLO och fnissa IHJÄL sig.
Längtar.
Imorgon blir SY för hela slanten, fast med en lite mer bohemisk stil.
Jag är själv, jag ska bara "jobba".
Nu är det läggdags, vi ses imorgon.
Jag har blivit med ballerinaklänning.
Jepp, det har jag.
Dyrt blev det, men det är väl därför man säljer sjalar och bygger en självgående budget för nya inköp.
Det här kan ju bli HUR SPÄNNANDE som helst.
Antingen kommer jag någongång i livet fixa att sy en sådan här klänning, eller så gör jag det inte.
Förhoppningsvis kanske innan jag blir för gammal för att använda den själv
Madde, 40 + och prima prinsess-fluff-ballerina.
Jag tror jag närt en dröm om en ballerinaklänning ända sedan jag varit liten, i smyg.
Jag har nämligen aldrig haft någon som barn.
Kanske jag skulle göra en sådan här till mig själv i GRÖNT...?
Och sen måste jag få gå på en passande fest.
Kan Carrie Bradshaw/Sara Jessica vid 40+, så kan väl jag...
Fluff, fluff, marängfluff.
Vad jag längtar tills mönstret dimper ner i brevlådan.
Det bästa med mönstret är att jag kan bara sy kjolen om jag vill.
Och då kan man ju KÖPA ett vanligt linne och vara piffisch ändå, precis som Carrie, mitt alterego
Kan ni se mig strutta runt på Öster i en sådan där ballerinadress, folk skulle GLO och fnissa IHJÄL sig.
Längtar.
Imorgon blir SY för hela slanten, fast med en lite mer bohemisk stil.
Jag är själv, jag ska bara "jobba".
Nu är det läggdags, vi ses imorgon.
Fortfarande modern...
Kollade på nätet om hundar, löp och parning.
Fick smått panik.
Ringde "Hundaktuten" min bästis, som sa på ett ungefär HUR det går till med parning.
Hon trodde att dom måste sitta fast ett tag i varandra, eftersom snorren sväller under...
Själva akten.
Men det kan även förekomma att "en snabbis" ger resultat.
"Hur länge var hundarna borta?"
Eh, några minuter, jag var ju typ HELT upptagen av farbron som ramlat.
Fasen jag vet inte, så många minuter var det ju inte, 2 kanske?
3?
MEN...
Hon sa att jag skulle ringa veterinären och kolla, sen kanske det gick att ge en p-spruta nu i efterhand.
Okej, känns som jag har klippkort hos den där djäkla veterinären.
Men VALPAR vill jag dock inte ha.
Och hunden beter sig så konstigt ikväll, hon verkar så vilse i pannkakan och har svårt att komma till ro.
Är som ett plåster på sambon.
Så fick jag höra från sonen nyss att jag är MODERN.
(YES!!!)
Ja, han har ju sagt det förut, och jag suger åt mig som en svamp varenda gång!!!
Jag har moderna kläder och FÖRSTÅR (tydligen) mer än vad hans far gör, vad gäller hur sonen känner och tycker i hans ålder.
Mhm...
Ja, jag är väl mamman som aldrig växte upp
Eller så har jag barnasinnet kvar, KAN vara det också.
Vuxen vadå...?
Men det är ju som jag har skrivit förut, och som jag sa till sonen, att jag ibland inte fattar att när jag sitter på ett föräldrarsamtal om det gäller MIG eller sonen.
Jag tycker jag satt så där SJÄLV nyss och känner mig så fnissigt ovuxen.
MEN SPELAR rollen som den vuxna.
Fast det sista sa jag inte till sonen.
Nåväl, känns ju bra att man FORTFARANDE är modern.
Jag kommer vara förkrossad den dagen domen kommer:
"Mamma, du är inte modern längre!"
Eller ännu värre:
"Mamma, nu är du patetisk, du kan inte gå i så där ungdomliga kläder längre!
Du är 65, men klär dig som om du vore 20."
Huva, måtte den dagen aldrig komma
Fick smått panik.
Ringde "Hundaktuten" min bästis, som sa på ett ungefär HUR det går till med parning.
Hon trodde att dom måste sitta fast ett tag i varandra, eftersom snorren sväller under...
Själva akten.
Men det kan även förekomma att "en snabbis" ger resultat.
"Hur länge var hundarna borta?"
Eh, några minuter, jag var ju typ HELT upptagen av farbron som ramlat.
Fasen jag vet inte, så många minuter var det ju inte, 2 kanske?
3?
MEN...
Hon sa att jag skulle ringa veterinären och kolla, sen kanske det gick att ge en p-spruta nu i efterhand.
Okej, känns som jag har klippkort hos den där djäkla veterinären.
Men VALPAR vill jag dock inte ha.
Och hunden beter sig så konstigt ikväll, hon verkar så vilse i pannkakan och har svårt att komma till ro.
Är som ett plåster på sambon.
Så fick jag höra från sonen nyss att jag är MODERN.
(YES!!!)
Ja, han har ju sagt det förut, och jag suger åt mig som en svamp varenda gång!!!
Jag har moderna kläder och FÖRSTÅR (tydligen) mer än vad hans far gör, vad gäller hur sonen känner och tycker i hans ålder.
Mhm...
Ja, jag är väl mamman som aldrig växte upp
Eller så har jag barnasinnet kvar, KAN vara det också.
Vuxen vadå...?
Men det är ju som jag har skrivit förut, och som jag sa till sonen, att jag ibland inte fattar att när jag sitter på ett föräldrarsamtal om det gäller MIG eller sonen.
Jag tycker jag satt så där SJÄLV nyss och känner mig så fnissigt ovuxen.
MEN SPELAR rollen som den vuxna.
Fast det sista sa jag inte till sonen.
Nåväl, känns ju bra att man FORTFARANDE är modern.
Jag kommer vara förkrossad den dagen domen kommer:
"Mamma, du är inte modern längre!"
Eller ännu värre:
"Mamma, nu är du patetisk, du kan inte gå i så där ungdomliga kläder längre!
Du är 65, men klär dig som om du vore 20."
Huva, måtte den dagen aldrig komma
Valpar?
Hej och hå, så var jag tillbaka igen!
Sitter och kollar symönster på nätet samtidigt som jag kollar "X-Factor", sambon sorterar dvd-filmer och sonen har sin lillasyster på besök.
Promenaden var jätteskön idag, lagom kallt, nästan ingen vind och trevligt sällskap hade vi.
Nu hoppas jag bara att sällskapet INTE resulterar i valpar!
Vi hade inte kommit långt in i promenaden förrens vi mötte en farbror och hans dvärgschnauzer.
Vi slog följe, hundarna busade, jag frågade hur gammal hans hund var, han fick tänka efter lite, han sen TRODDE att hans hund var TYP 5 månader.
Oki, (tror...? ) tänkte jag, då är det ingen fara med tanke på att hans hund var en hanhund och Milou är på sluttampen av sin löptid.
Så gick vi sakta framåt, farbrorn berättade att han hade problem med balansen efter en operation i hjärnan.
Han gick liksom lite hackigt och ostadigt.
Hundarna sprang som tokar, snirklar hit och dit, och när vi kommit till halva Hällarna springer båda hundarna framför farbrorn och han DIMPER rätt ner i backen i en vattenpöl med isskorpa på.
Krasch, brak, NEJ!
ÅH HERREGUD, jag blev ju skitskraj att han skadat sig, jag fick försiktigt hjäpa honom upp, kollade hur han kände sig, han ville fortsätta gå och sa att han mådde prima!
Okej, hjälp, SÄKERT?, piju.
Hundarna hade i detta läget försvunnit och jag hade noll koll på dom såklart, men jag tänkte:
Hanhunden var nog för ung för att sätta på Milou, så det var nog ingen fara.
Hoppades jag.
Bara det att lite längre fram när vi stod stilla och pratade, skulle skiljas åt, då började farbrorns hund JUCKA på mitt underben.
Inte en eller två gånger, utan tre.
Shit...
Vad betyder detta, är han könsmogen, hur gammal är han egentligen...?
Och dom som var borta ett bra tag, hur fort tar ett "hundkn-ll" (ursäkta ;)?
Ja, inte vet jag, jag har ju aldrig parat några hundar.
Hm...
Ja, tänkt om jag sitter här om x-antal veckor och det blir en kull valpar cavalier blandat med dvärgschnauzer?
Då dör jag.
Måste genast kolla upp hur länge honhundar under sin löptid är mottagliga för att bli med valp!
Jag blir skitnervös.
HÅLL TUMMARNA, skit-o-pannkaka!
Om jag någonsin ska para henne, vilket jag INTE tänkt mig, men om, så ska det ju vara med en cavalier.
Inte med en annan ras.
Klart slut, ska virka nu, återkommer.
Sitter och kollar symönster på nätet samtidigt som jag kollar "X-Factor", sambon sorterar dvd-filmer och sonen har sin lillasyster på besök.
Promenaden var jätteskön idag, lagom kallt, nästan ingen vind och trevligt sällskap hade vi.
Nu hoppas jag bara att sällskapet INTE resulterar i valpar!
Vi hade inte kommit långt in i promenaden förrens vi mötte en farbror och hans dvärgschnauzer.
Vi slog följe, hundarna busade, jag frågade hur gammal hans hund var, han fick tänka efter lite, han sen TRODDE att hans hund var TYP 5 månader.
Oki, (tror...? ) tänkte jag, då är det ingen fara med tanke på att hans hund var en hanhund och Milou är på sluttampen av sin löptid.
Så gick vi sakta framåt, farbrorn berättade att han hade problem med balansen efter en operation i hjärnan.
Han gick liksom lite hackigt och ostadigt.
Hundarna sprang som tokar, snirklar hit och dit, och när vi kommit till halva Hällarna springer båda hundarna framför farbrorn och han DIMPER rätt ner i backen i en vattenpöl med isskorpa på.
Krasch, brak, NEJ!
ÅH HERREGUD, jag blev ju skitskraj att han skadat sig, jag fick försiktigt hjäpa honom upp, kollade hur han kände sig, han ville fortsätta gå och sa att han mådde prima!
Okej, hjälp, SÄKERT?, piju.
Hundarna hade i detta läget försvunnit och jag hade noll koll på dom såklart, men jag tänkte:
Hanhunden var nog för ung för att sätta på Milou, så det var nog ingen fara.
Hoppades jag.
Bara det att lite längre fram när vi stod stilla och pratade, skulle skiljas åt, då började farbrorns hund JUCKA på mitt underben.
Inte en eller två gånger, utan tre.
Shit...
Vad betyder detta, är han könsmogen, hur gammal är han egentligen...?
Och dom som var borta ett bra tag, hur fort tar ett "hundkn-ll" (ursäkta ;)?
Ja, inte vet jag, jag har ju aldrig parat några hundar.
Hm...
Ja, tänkt om jag sitter här om x-antal veckor och det blir en kull valpar cavalier blandat med dvärgschnauzer?
Då dör jag.
Måste genast kolla upp hur länge honhundar under sin löptid är mottagliga för att bli med valp!
Jag blir skitnervös.
HÅLL TUMMARNA, skit-o-pannkaka!
Om jag någonsin ska para henne, vilket jag INTE tänkt mig, men om, så ska det ju vara med en cavalier.
Inte med en annan ras.
Klart slut, ska virka nu, återkommer.
Stackars henne...
Appropå inlägget jag skerv igår så läste jag "Veckans fusklapp", och om Anna Wahlgren stod det:
"Vem kan man lita på?
Författaren till föräldrarbibeln "Barnaboken" Anna Wahlgren beskrivs av sin dotter som en usel morsa i en ny bok.
Omskakade - inte minst för oss som gärna tar råd av andra för att få ordning på livet.
Nu väntar vi med bävan på böckerna om Martin Timell inte kan hantera en hammare, att Mat-Tina lever på pulver-bearnaise och att Magdalena Ribbing inte tackade för senast..."
Slut citat.
Lite fyndigt skrivet tycker jag.
I rutan "Va´saru, saru" citerades Felicia Feldt, citat:
"Om hon inte varit expert, så hade hon varit som vilken djävla skitmamma som många andra."
Lite fyndigt sagt det också.
Ja, vem har rätt och vem har fel i fråga om en uppfostran, eller en upplevd barndom, det är frågan det...?
Och så raskt över till en annan person som blir uthängd, fastän man i detta fallet inte själv gjort något, men får stå men hundhuvudet ändå...
I en trailer på Tv4 idag, så ser jag idag att i "Kalla Fakta" ska mala vidare om Drottning Silvias pappa.
"Stämmer verkligen drottningens EGNA fakta om det som hon forskade fram om sin far", undrar Lennart Ekdal med redaktion.
Det hon nu då var tvungen att göra, eftersom "Kalla Fakta" gjorde några program där dom grävde i hans förflutna.
Men VEM fan BRYR SIG????
Jag skiter faktiskt högaktningsfullt i om hennes pappa skodde sig och sammarbetade med nazisterna, det kan ju för fan, och det här har jag ju skrivit förut, INTE drottningen hjälpa om hennes pappa var nazist!
Dom får ge sig tycker jag, tänk om vi alla skulle stå till svars för vad våra föräldrar gjort...?
Tänk om Lennart Ekdals pappa var pedofil?
Skulle Lennart då behöva stå till svars för det?
Nä, det tycker jag nog skulle vara djupt orättvist.
Tänk om jag skulle stämplas som alkoholist fastän jag var måttlig med alkohol efter 25, och slutade dricka alkohol helt vid 35.
Skulle DET vara rättvist, bara för att min pappa var alkoholist?
Nä, inte direkt.
Alltså jag tycket faktiskt väldigt synd om drottningen, hon får leva med att bli förnedrad av sin man offentligt med kaffeflickor, Camilla Henemark som varit älskarinna till kungen som talar ut titt som tätt i diverse program, och så sin egen pappa.
Jag hade sagt till Kungagubben:
Du kan dra åt helvete, nu har jag blivit förnedrad en gång för mycket offentligt, nu skiljer jag mig.
Det finns det andra kungligheter som bevisligen gjort.
Och sen stuckit härifrån, så kunde väl Tv4 gräva vidare bäst dom ville om min pappa.
Irk.
Hon kan ju inte hjälpa det, stackars henne, jag hade mått skit om jag varit Silvia.
Nä, nu lämnar jag detta träsk och hoppas att min son inte får för sig att skriva en bok om sin tokiga morsa när han blir vuxen.
Det gör jag så bra själv
Förresten så är "Rugby-målet" nedlagt, det blir ingen rugby för sonen!
Hade en SANSAD diskusion (alltså JAG höll mig sansad ;) med sonens pappa.
Han tyckte väl att sonen skulle kunna testa på det ändå, och trodde att han skulle tröttna, men sa:
"Jag viker mig här för din åsikt, tycker inte du att han ska spela rugby så får han inte göra det."
Tack gode gud för det.
Nya chanser i livet efter en skada, det ska man ta vara på, det vet jag mer än väl.
Jag lever som om varje dag var min sista handarbetsdag!
Jag önskar inte min son smärta och skada från en fånig sport, det har han haft nog av.
Och jag med.
Så...
Nu ska jag och ut med Milou.
Vi ses senare.
"Vem kan man lita på?
Författaren till föräldrarbibeln "Barnaboken" Anna Wahlgren beskrivs av sin dotter som en usel morsa i en ny bok.
Omskakade - inte minst för oss som gärna tar råd av andra för att få ordning på livet.
Nu väntar vi med bävan på böckerna om Martin Timell inte kan hantera en hammare, att Mat-Tina lever på pulver-bearnaise och att Magdalena Ribbing inte tackade för senast..."
Slut citat.
Lite fyndigt skrivet tycker jag.
I rutan "Va´saru, saru" citerades Felicia Feldt, citat:
"Om hon inte varit expert, så hade hon varit som vilken djävla skitmamma som många andra."
Lite fyndigt sagt det också.
Ja, vem har rätt och vem har fel i fråga om en uppfostran, eller en upplevd barndom, det är frågan det...?
Och så raskt över till en annan person som blir uthängd, fastän man i detta fallet inte själv gjort något, men får stå men hundhuvudet ändå...
I en trailer på Tv4 idag, så ser jag idag att i "Kalla Fakta" ska mala vidare om Drottning Silvias pappa.
"Stämmer verkligen drottningens EGNA fakta om det som hon forskade fram om sin far", undrar Lennart Ekdal med redaktion.
Det hon nu då var tvungen att göra, eftersom "Kalla Fakta" gjorde några program där dom grävde i hans förflutna.
Men VEM fan BRYR SIG????
Jag skiter faktiskt högaktningsfullt i om hennes pappa skodde sig och sammarbetade med nazisterna, det kan ju för fan, och det här har jag ju skrivit förut, INTE drottningen hjälpa om hennes pappa var nazist!
Dom får ge sig tycker jag, tänk om vi alla skulle stå till svars för vad våra föräldrar gjort...?
Tänk om Lennart Ekdals pappa var pedofil?
Skulle Lennart då behöva stå till svars för det?
Nä, det tycker jag nog skulle vara djupt orättvist.
Tänk om jag skulle stämplas som alkoholist fastän jag var måttlig med alkohol efter 25, och slutade dricka alkohol helt vid 35.
Skulle DET vara rättvist, bara för att min pappa var alkoholist?
Nä, inte direkt.
Alltså jag tycket faktiskt väldigt synd om drottningen, hon får leva med att bli förnedrad av sin man offentligt med kaffeflickor, Camilla Henemark som varit älskarinna till kungen som talar ut titt som tätt i diverse program, och så sin egen pappa.
Jag hade sagt till Kungagubben:
Du kan dra åt helvete, nu har jag blivit förnedrad en gång för mycket offentligt, nu skiljer jag mig.
Det finns det andra kungligheter som bevisligen gjort.
Och sen stuckit härifrån, så kunde väl Tv4 gräva vidare bäst dom ville om min pappa.
Irk.
Hon kan ju inte hjälpa det, stackars henne, jag hade mått skit om jag varit Silvia.
Nä, nu lämnar jag detta träsk och hoppas att min son inte får för sig att skriva en bok om sin tokiga morsa när han blir vuxen.
Det gör jag så bra själv
Förresten så är "Rugby-målet" nedlagt, det blir ingen rugby för sonen!
Hade en SANSAD diskusion (alltså JAG höll mig sansad ;) med sonens pappa.
Han tyckte väl att sonen skulle kunna testa på det ändå, och trodde att han skulle tröttna, men sa:
"Jag viker mig här för din åsikt, tycker inte du att han ska spela rugby så får han inte göra det."
Tack gode gud för det.
Nya chanser i livet efter en skada, det ska man ta vara på, det vet jag mer än väl.
Jag lever som om varje dag var min sista handarbetsdag!
Jag önskar inte min son smärta och skada från en fånig sport, det har han haft nog av.
Och jag med.
Så...
Nu ska jag och ut med Milou.
Vi ses senare.
Att putta ner en ikon från pedistalen...
I veckan som gått har man kunnat läsa och sett på tv om Felicia Feldt som skrivit en bok om sin mamma Anna Wahlgren.
Den gamla "barnuppfostrar ikonen".
Själv fick jag "Barnaboken" av min kusins dåvarande fru, jag läste ut den på nolltid och plockade fram den då och då när jag behövde något tips i någon speciell ålder eller om barnets utveckling.
Jag tyckte den var bra ibland, inte i allt, men i en del.
Framför allt var den bra eftersom jag INTE tyckte att min mamma kom med speciellt andvändbara tips om barn.
Jag kände mig tryggare att kolla i Barnaboken och ta ett och annat tips därifrån.
Och jag har alltid tyckt att Anna Wahlgren har verkat vara en så SKÖN och avslappnad människa, utåt sett.
Så långt ifrån mina egna föräldrar som det bara går att komma.
Mja...
Så kom nu den här boken som får folk att ställa sig i olika läger.
Som får hennes BARN att ställa sig i olika läger.
Som puttar ner Anna Wahlgren från hennes pedistal som ikon för alla mödrar.
Utmålar henne som en gränslös människa, som alkoholist, misshandlande mormor, som mamman från helvetet helt enkelt.
Ja...
Jag blev obekväm inombords bara jag läste dom första artiklarna i ämnet, tyckte det kändes HEMSKT.
Men varför tyckte jag egentligen det...?
Varför kan man läsa om Leif GW Perssons knasiga mamma, Katarina Janouchs alkoholiserade man, Unni Drougge i sitt misshandels förhållande, Karl Ove Knausgård som lämnar ut sin grisiga, alkoliserade pappa och sina förhållanden, Mian Lodalen som berättar om sin gränslösa, svikande pappa, Åsa Lindeborg om sin alkis far, Dilsa Demirbag-sten om sin uppväxt och om hennes strikta föräldrar, och inte tycka att det är det minsta obehagligt...?
Vad är skillnaden?
Här är ytterligare ett annat barn som lämnar ut sin uppväxt och en förälder.
Men skillnaden är väl att dom författare som jag nämnde ovan som ett exempel, har föräldrar eller män/fruar som inte är kända.
Dom är en person utan ett ansikte.
Man kan på något sätt inte föreställa sig att dom finns, fast dom ju bevisligen gör det eftersom någon har skrivit en bok om dom.
Men så när ett barn till en kändis skriver en bok om sin förälder...
Speciellt om dom varit folkkära på något sätt, då blir det plötsligt obehagligt tycker jag.
En ikon plockas ner från sin pedistal och dras ner i smutsen.
Då blir det mera påtagligt att det faktiskt ÄR en person det handlar om.
Eller som när nyheten om att Per "Glada Hudick" Johansson hade fifflat å det grövsta.
Han plockade ut dubbel lön, dels från sitt företag när han var ute och föreläste, på TID som han SKULLE ha varit och jobbat med dom utveckligsstörda.
Där han fick lön från kommunen.
Medans hans anställda och dom utvcklingsstörda fick minimilön.
Jag pallade inte SE eller läsa om eländet knappt, jag tyckte bara det var så djävla pinsamt att en fin människa som Per gått och blivit...
Ohederlig.
En ikon föll.
Jag såg intervjun med Felicia Feldt på Skavlan.
Ville inte se, men såg ändå.
Kände mig som en liten GAM som sitter och pickar på ett djur som inte riktigt dött ännu.
Sensationslystnad, SLURP.
Och visste inte riktigt vad jag skulle tycka, hade önskat att hon visat sig vara knäpp och galen.
Men det var hon ju inte.
Hon verkade mycket sansad och klok.
Jag fick upp hoppet en microsekund när hon kom av sig i ett svar...
KANSKE hon ÄR knäpp ändå.
Nä, hon kom visst bara av sig, jaha...
Jag tänkte:
Jag ska INTE läsa boken.
I samma anda tänkte jag:
Jo, det kommer jag ju göra ändå, nu kan jag ju inte låta bli.
( Pick, pick, GAMEN kom visst fram igen... )
Tyckte det sen lät så vettigt när hon sa att varje barn har sin egen uppfattning om sin uppväxt.
Tänkte att det var väl tur att jag är ensambarn, då har jag bara EN VERSION om mina föräldrar iallafall.
Jag behöver inte tävla om att vara " det snälla" eller "det elaka" barnet...
Jag är "the one and only-barn" typ.
Här finns bara en version, och den är rätt...
Mörk.
Så såg jag när jag var inne på Statoil förut för att köpa lördagsgodis, att Anna Wahlgren tydligen gått ut med någon form av uttalande.
Hon har ju konsekvent vägrat göra något som helst uttalande innan, bara skickat samma utskick och svar till alla medier.
Jag motstod frestelsen att köpa snask-Expressen.
Men sitter fortfarande och undrar VAD hon skrivit eller sagt.
Man får väl se vad som händer i fortsättningen, men man kan säkert aldrig tvätta bort bilden av Anna Wahlgren som en barnuppfostrar-hycklerska nu.
Ni vet, ungefär så där som man säger om barn...
Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör!
Eller i Annas fall:
Ni ska inte göra som jag gör, ni ska göra som jag säger!
Hm.
God natt.
Den gamla "barnuppfostrar ikonen".
Själv fick jag "Barnaboken" av min kusins dåvarande fru, jag läste ut den på nolltid och plockade fram den då och då när jag behövde något tips i någon speciell ålder eller om barnets utveckling.
Jag tyckte den var bra ibland, inte i allt, men i en del.
Framför allt var den bra eftersom jag INTE tyckte att min mamma kom med speciellt andvändbara tips om barn.
Jag kände mig tryggare att kolla i Barnaboken och ta ett och annat tips därifrån.
Och jag har alltid tyckt att Anna Wahlgren har verkat vara en så SKÖN och avslappnad människa, utåt sett.
Så långt ifrån mina egna föräldrar som det bara går att komma.
Mja...
Så kom nu den här boken som får folk att ställa sig i olika läger.
Som får hennes BARN att ställa sig i olika läger.
Som puttar ner Anna Wahlgren från hennes pedistal som ikon för alla mödrar.
Utmålar henne som en gränslös människa, som alkoholist, misshandlande mormor, som mamman från helvetet helt enkelt.
Ja...
Jag blev obekväm inombords bara jag läste dom första artiklarna i ämnet, tyckte det kändes HEMSKT.
Men varför tyckte jag egentligen det...?
Varför kan man läsa om Leif GW Perssons knasiga mamma, Katarina Janouchs alkoholiserade man, Unni Drougge i sitt misshandels förhållande, Karl Ove Knausgård som lämnar ut sin grisiga, alkoliserade pappa och sina förhållanden, Mian Lodalen som berättar om sin gränslösa, svikande pappa, Åsa Lindeborg om sin alkis far, Dilsa Demirbag-sten om sin uppväxt och om hennes strikta föräldrar, och inte tycka att det är det minsta obehagligt...?
Vad är skillnaden?
Här är ytterligare ett annat barn som lämnar ut sin uppväxt och en förälder.
Men skillnaden är väl att dom författare som jag nämnde ovan som ett exempel, har föräldrar eller män/fruar som inte är kända.
Dom är en person utan ett ansikte.
Man kan på något sätt inte föreställa sig att dom finns, fast dom ju bevisligen gör det eftersom någon har skrivit en bok om dom.
Men så när ett barn till en kändis skriver en bok om sin förälder...
Speciellt om dom varit folkkära på något sätt, då blir det plötsligt obehagligt tycker jag.
En ikon plockas ner från sin pedistal och dras ner i smutsen.
Då blir det mera påtagligt att det faktiskt ÄR en person det handlar om.
Eller som när nyheten om att Per "Glada Hudick" Johansson hade fifflat å det grövsta.
Han plockade ut dubbel lön, dels från sitt företag när han var ute och föreläste, på TID som han SKULLE ha varit och jobbat med dom utveckligsstörda.
Där han fick lön från kommunen.
Medans hans anställda och dom utvcklingsstörda fick minimilön.
Jag pallade inte SE eller läsa om eländet knappt, jag tyckte bara det var så djävla pinsamt att en fin människa som Per gått och blivit...
Ohederlig.
En ikon föll.
Jag såg intervjun med Felicia Feldt på Skavlan.
Ville inte se, men såg ändå.
Kände mig som en liten GAM som sitter och pickar på ett djur som inte riktigt dött ännu.
Sensationslystnad, SLURP.
Och visste inte riktigt vad jag skulle tycka, hade önskat att hon visat sig vara knäpp och galen.
Men det var hon ju inte.
Hon verkade mycket sansad och klok.
Jag fick upp hoppet en microsekund när hon kom av sig i ett svar...
KANSKE hon ÄR knäpp ändå.
Nä, hon kom visst bara av sig, jaha...
Jag tänkte:
Jag ska INTE läsa boken.
I samma anda tänkte jag:
Jo, det kommer jag ju göra ändå, nu kan jag ju inte låta bli.
( Pick, pick, GAMEN kom visst fram igen... )
Tyckte det sen lät så vettigt när hon sa att varje barn har sin egen uppfattning om sin uppväxt.
Tänkte att det var väl tur att jag är ensambarn, då har jag bara EN VERSION om mina föräldrar iallafall.
Jag behöver inte tävla om att vara " det snälla" eller "det elaka" barnet...
Jag är "the one and only-barn" typ.
Här finns bara en version, och den är rätt...
Mörk.
Så såg jag när jag var inne på Statoil förut för att köpa lördagsgodis, att Anna Wahlgren tydligen gått ut med någon form av uttalande.
Hon har ju konsekvent vägrat göra något som helst uttalande innan, bara skickat samma utskick och svar till alla medier.
Jag motstod frestelsen att köpa snask-Expressen.
Men sitter fortfarande och undrar VAD hon skrivit eller sagt.
Man får väl se vad som händer i fortsättningen, men man kan säkert aldrig tvätta bort bilden av Anna Wahlgren som en barnuppfostrar-hycklerska nu.
Ni vet, ungefär så där som man säger om barn...
Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör!
Eller i Annas fall:
Ni ska inte göra som jag gör, ni ska göra som jag säger!
Hm.
God natt.
Lyckospring...
Vi lyckades komma ut PRECIS när det blev snöstorm, men vi gick ändå och Milou var helt tokig.
Snöstorm lockade fram lyckospringet i henne.
Inte för att hon inte springer annars, för det ska gudarna veta att hon gör...
Men det var liksom helt underbart (tydligen) att gå ut och gå idag.
Matte, skynda på, jag ställer mig bakom en enbuske i skydd för vinden tills du hinner ifatt...
Snöstorm lockade fram lyckospringet i henne.
Inte för att hon inte springer annars, för det ska gudarna veta att hon gör...
Men det var liksom helt underbart (tydligen) att gå ut och gå idag.
Matte, skynda på, jag ställer mig bakom en enbuske i skydd för vinden tills du hinner ifatt...
Kortslutning i det lilla hjärnkontoret...
Djur är kul, det tycker iallafall jag.
Igårkvälls var Leo med i fredagsmysandet, och fick ligga på Milous filt.
Milou hon låg ju vid husse och gnagde på ben, så då fick Leo mysa med mig i soffan.
Men när Milou fick se att Leo låg på hennes plats...
Då blev det kortslutning i det lilla hjärnkontoret!
Vafalls, KANINEN ("den elaka") på min plats????
Öh, husse och benet eller matte och kaninen?
Ja, det var allt till att hoppa ner och kolla vad den där sprätten gjorde på hennes filt!
Inte så poppis.
Alltså vi har en dvärgkanin, det kan man ju inte tro när man ser storleken på kanin och hund ihop.
Och när sonen sen låg på golvet och lekte med kaninen, lekte "ballongleken".
Dvs sonen puttar en ballong mellan sig och kaninen, alltså dom puttar den mellan varandra, tills Leo biter sönder ballongen...
Då blev det lite FÖR läskigt för Milou, och hon var tvungen att stå på avstånd eller springa ut i hallen och gömma sig!
Leo bakifrån...
Älskar hans lilla Fraggelhår, det spertar så gulligt och är så mjukt!
Imorse...
Morgongos.
Nu ska vi ut och gå i kylan, Milous första promenad i snö.
Lite senare återkommer jag med temat "Att trampa på en ikon"!
Spännande läsning.
Igårkvälls var Leo med i fredagsmysandet, och fick ligga på Milous filt.
Milou hon låg ju vid husse och gnagde på ben, så då fick Leo mysa med mig i soffan.
Men när Milou fick se att Leo låg på hennes plats...
Då blev det kortslutning i det lilla hjärnkontoret!
Vafalls, KANINEN ("den elaka") på min plats????
Öh, husse och benet eller matte och kaninen?
Ja, det var allt till att hoppa ner och kolla vad den där sprätten gjorde på hennes filt!
Inte så poppis.
Alltså vi har en dvärgkanin, det kan man ju inte tro när man ser storleken på kanin och hund ihop.
Och när sonen sen låg på golvet och lekte med kaninen, lekte "ballongleken".
Dvs sonen puttar en ballong mellan sig och kaninen, alltså dom puttar den mellan varandra, tills Leo biter sönder ballongen...
Då blev det lite FÖR läskigt för Milou, och hon var tvungen att stå på avstånd eller springa ut i hallen och gömma sig!
Leo bakifrån...
Älskar hans lilla Fraggelhår, det spertar så gulligt och är så mjukt!
Imorse...
Morgongos.
Nu ska vi ut och gå i kylan, Milous första promenad i snö.
Lite senare återkommer jag med temat "Att trampa på en ikon"!
Spännande läsning.
Åskväder kombinerat med snöstorm...
När vi var på ZooMarket idag, fick jag postiva nyheter:
Milou har gått upp i vikt!!!
Tjohooo!
Sist jag vägde henne hade hon gått från 5 kg prick, till 4.8 kg.
Idag stod vågen på 5.4 kg!
Hurra, anorexihunden har lagt på sig.
Inte för att det märkts, för hon är fortfarande skinny som en liten räka och det kan ju bero på "för korta" promenader eftersom jag varit krasslig så länge också...
Men ändå, det är ju jättebra, jag blev superglad.
Och beröm fick hon också av tjejen som klippte klorna på henne, det fick däremot INTE Leo som också klippte klorna.
Fast han är ju finfin ändå.
Han är ju inte lika vänskaplig och pussvänlig som Milou, det ligger honom lite i fatet tror jag
Han charmar inte brudarna på samma sätt.
Och på tal om den där hunden som jag nästan aldrig skriver om här, här är jag när jag står och fönar håret på morgonen innan jag ska till jobbet...
(snygg bild...host...host... ;)
Och VEM tror ni måste vara med då också?
Jo, Matte-PLÅSTRET såklart.
Och hon har ju såna problem den där lilla skruttan med våra lackade trägolv.
Håriga tassar och hårig rumpa är ett halkande helvete.
Så ska hon ju då som sagt vara med till och med när man torkar håret, då sitter hon precis under min skalle och...
Tittar på.
Vilken ytterst TRÅKIG hobby i mina ögon, men hon gillar det, och glider än hit och än dit på sin lilla rumpa.
Ser ytterst obekvämt ut, men inte ger hon upp för det.
Jag säger "Gå och lägg dig", hon sitter/halkar kvar.
Men matte, hon vet på råd hon.
Ja, jag fick en snilleblixt häromdagen, jag har ju två små bönemattor, självklart la jag en precis under mitt hårtorkande...
Och Miloulove kan sitta PRECIS under hårtorken och leka matte-plåster!
Sicken tur, är jag inte en snäll matte så säg???
Nu har vi snöstorm här, den kom lagom när vi skulle gå hem från ZooMarket.
Fast det sket jag i, vi gick ändå, och Milou har ju sin lilla vinterrock så hon lider ju inte.
Jag led lite, för det var svinkallt, men som tur var så hade jag stoppat ner både mössa och benvärmare i väskan så det var bara att dra på sig.
När vi kom hem var det både snöstorm, hagel och ÅSKVÄDER.
Vi stängde av både datorer och tv-apparater här förut, för det blixtrade och dundrade.
Åskväder kombinerat med snöstorm, känns inte alltför vanligt.
Det har jag iallafall aldrig varit med om någonsin.
Men nu är det "bara" snöstorm.
Annat NYTT är att barnen nuförtiden ränner runt på stan efter skolans slut!
UTAN att jag vet om det dessutom.
Sonen ringde och frågade om han kunde ta med en kompis hem efter skolan, "Visst", sa jag, och så sa han att dom var på väg hem från skolan.
Fint, sa jag, som då var vid Märtas på Öster, knäpper av telefonen och ser...
Sonen.
Hallihallå, vad gör ni här?
Dom såg lite påkomna ut, speciellt sonen, och så frågade sonen vad JAG gjorde där, jag frågade vad DOM gjorde där...?
Tja, dom hade varit på Coop och kollat efter en bok.
Mhm...
Jag måste nog lära mig att ungen snart fyller 12 år, jag var över hela djävla stan LÅNGT före hans ålder.
Men han kunde ju åtminstone sagt i telefonen vart dom var, IFALL det skulle hända något.
Vi hade dock INTE sällskap hem, dom ville gå själva!
Förpassad till Sibiriens utkant...
Nåväl, tur att man har en hund som inte SKÄMS för att gå på stan med en iallafall
Milou har gått upp i vikt!!!
Tjohooo!
Sist jag vägde henne hade hon gått från 5 kg prick, till 4.8 kg.
Idag stod vågen på 5.4 kg!
Hurra, anorexihunden har lagt på sig.
Inte för att det märkts, för hon är fortfarande skinny som en liten räka och det kan ju bero på "för korta" promenader eftersom jag varit krasslig så länge också...
Men ändå, det är ju jättebra, jag blev superglad.
Och beröm fick hon också av tjejen som klippte klorna på henne, det fick däremot INTE Leo som också klippte klorna.
Fast han är ju finfin ändå.
Han är ju inte lika vänskaplig och pussvänlig som Milou, det ligger honom lite i fatet tror jag
Han charmar inte brudarna på samma sätt.
Och på tal om den där hunden som jag nästan aldrig skriver om här, här är jag när jag står och fönar håret på morgonen innan jag ska till jobbet...
(snygg bild...host...host... ;)
Och VEM tror ni måste vara med då också?
Jo, Matte-PLÅSTRET såklart.
Och hon har ju såna problem den där lilla skruttan med våra lackade trägolv.
Håriga tassar och hårig rumpa är ett halkande helvete.
Så ska hon ju då som sagt vara med till och med när man torkar håret, då sitter hon precis under min skalle och...
Tittar på.
Vilken ytterst TRÅKIG hobby i mina ögon, men hon gillar det, och glider än hit och än dit på sin lilla rumpa.
Ser ytterst obekvämt ut, men inte ger hon upp för det.
Jag säger "Gå och lägg dig", hon sitter/halkar kvar.
Men matte, hon vet på råd hon.
Ja, jag fick en snilleblixt häromdagen, jag har ju två små bönemattor, självklart la jag en precis under mitt hårtorkande...
Och Miloulove kan sitta PRECIS under hårtorken och leka matte-plåster!
Sicken tur, är jag inte en snäll matte så säg???
Nu har vi snöstorm här, den kom lagom när vi skulle gå hem från ZooMarket.
Fast det sket jag i, vi gick ändå, och Milou har ju sin lilla vinterrock så hon lider ju inte.
Jag led lite, för det var svinkallt, men som tur var så hade jag stoppat ner både mössa och benvärmare i väskan så det var bara att dra på sig.
När vi kom hem var det både snöstorm, hagel och ÅSKVÄDER.
Vi stängde av både datorer och tv-apparater här förut, för det blixtrade och dundrade.
Åskväder kombinerat med snöstorm, känns inte alltför vanligt.
Det har jag iallafall aldrig varit med om någonsin.
Men nu är det "bara" snöstorm.
Annat NYTT är att barnen nuförtiden ränner runt på stan efter skolans slut!
UTAN att jag vet om det dessutom.
Sonen ringde och frågade om han kunde ta med en kompis hem efter skolan, "Visst", sa jag, och så sa han att dom var på väg hem från skolan.
Fint, sa jag, som då var vid Märtas på Öster, knäpper av telefonen och ser...
Sonen.
Hallihallå, vad gör ni här?
Dom såg lite påkomna ut, speciellt sonen, och så frågade sonen vad JAG gjorde där, jag frågade vad DOM gjorde där...?
Tja, dom hade varit på Coop och kollat efter en bok.
Mhm...
Jag måste nog lära mig att ungen snart fyller 12 år, jag var över hela djävla stan LÅNGT före hans ålder.
Men han kunde ju åtminstone sagt i telefonen vart dom var, IFALL det skulle hända något.
Vi hade dock INTE sällskap hem, dom ville gå själva!
Förpassad till Sibiriens utkant...
Nåväl, tur att man har en hund som inte SKÄMS för att gå på stan med en iallafall
Det ser nog mörkt ut...
Så SKÖNT det var idag, att komma hem och veta att man bara behövde plocka undan och sen inget mer!
Inget städ, ingen julgran, jag är glad att jag gjorde det i onsdags!
Nu är jag ledig i 7 dagar och ska...
HANTVERKA!!!!!!!!
Oj vad jag ska.
Hund och hantverka, FÖRSÖKA klämma in lite mänskligt umgänge också.
Bara förkylningen håller sig på den nivån den är idag, så är det ju inga problem.
Idag är den "bra", igår var den "fördjävlig", men vi hade flyt hela dagen jag och Chifen igår, så jag märkte inte så mycket av det förrens jag la mig på kvällen.
Då är det ju okej.
Idag är jag pigg, så då njuter jag av det.
Idag står på agendan att slappa fram till 12, sen ska jag bada hunden och torka henne, fixa mig själv, och sen ska både hund och kanin få klippa klorna på Zoo.
Jag och Milou går därefter en promenad hem, går förbi Chifen som längtat ihjäl sig efter Milou och hälsar på, sen blir det väl en längre stadspromenad, ska försöka klämma in en 5 km typ.
Så det känns rätt skönt att bara ha det framför sig.
Mys med familjen ikväll, se "The Voice" och äta godis.
Låter som en lagom plan.
Jag känner mig avslappnad av bara tanken.
Nu måste jag in på "Banken" och kolla hur mina finanser ser ut för resten av månaden, jag gissar att det ser MÖRKT ut.
Återkommer senare.
Inget städ, ingen julgran, jag är glad att jag gjorde det i onsdags!
Nu är jag ledig i 7 dagar och ska...
HANTVERKA!!!!!!!!
Oj vad jag ska.
Hund och hantverka, FÖRSÖKA klämma in lite mänskligt umgänge också.
Bara förkylningen håller sig på den nivån den är idag, så är det ju inga problem.
Idag är den "bra", igår var den "fördjävlig", men vi hade flyt hela dagen jag och Chifen igår, så jag märkte inte så mycket av det förrens jag la mig på kvällen.
Då är det ju okej.
Idag är jag pigg, så då njuter jag av det.
Idag står på agendan att slappa fram till 12, sen ska jag bada hunden och torka henne, fixa mig själv, och sen ska både hund och kanin få klippa klorna på Zoo.
Jag och Milou går därefter en promenad hem, går förbi Chifen som längtat ihjäl sig efter Milou och hälsar på, sen blir det väl en längre stadspromenad, ska försöka klämma in en 5 km typ.
Så det känns rätt skönt att bara ha det framför sig.
Mys med familjen ikväll, se "The Voice" och äta godis.
Låter som en lagom plan.
Jag känner mig avslappnad av bara tanken.
Nu måste jag in på "Banken" och kolla hur mina finanser ser ut för resten av månaden, jag gissar att det ser MÖRKT ut.
Återkommer senare.
Lite som att bli sövd...
Så var det dags igen...
Jobba.
Och regnet öser ner.
Men jag har sovit som en stock iallafall, var så utmattad igår att jag inte ens orkade läsa slut min bok.
När jag hade läst en halv sida och insåg att jag läste om en mening om-och-om-och-om igen, då la jag ifrån mig boken och sen kommer jag inte ihåg något mer.
Det var lite som att bli SÖVD precis innan man ska opereras, man får räkna från 10 ner till 1 och någonstans vid 7....
Då är man bara borta!
Glömde lägga upp den nya bilden jag tog på den gråa musselsjalen som jag tog igår...
Denna bilden blev LITE festligare, än den jag tog när sjalen låg på matbordet
Jag har kommit halvvägs på den bruna.
Humöret känns dessutom mycket bättre idag, jag tror att jag bara var väldigt frustrerad över saker som jag gått och ältat.
Så finns det andra, mindre saker, som får bägaren att rinna över.
Men så fick jag tillslut gråta också, vilket jag behövde, och VIPS så känns allt mycket bättre!
Så jag går iallafall till jobbet och känner mig GLAD igen.
Nu måste jag hoppa i duschen, vi ses imorgon!
Jobba.
Och regnet öser ner.
Men jag har sovit som en stock iallafall, var så utmattad igår att jag inte ens orkade läsa slut min bok.
När jag hade läst en halv sida och insåg att jag läste om en mening om-och-om-och-om igen, då la jag ifrån mig boken och sen kommer jag inte ihåg något mer.
Det var lite som att bli SÖVD precis innan man ska opereras, man får räkna från 10 ner till 1 och någonstans vid 7....
Då är man bara borta!
Glömde lägga upp den nya bilden jag tog på den gråa musselsjalen som jag tog igår...
Denna bilden blev LITE festligare, än den jag tog när sjalen låg på matbordet
Jag har kommit halvvägs på den bruna.
Humöret känns dessutom mycket bättre idag, jag tror att jag bara var väldigt frustrerad över saker som jag gått och ältat.
Så finns det andra, mindre saker, som får bägaren att rinna över.
Men så fick jag tillslut gråta också, vilket jag behövde, och VIPS så känns allt mycket bättre!
Så jag går iallafall till jobbet och känner mig GLAD igen.
Nu måste jag hoppa i duschen, vi ses imorgon!
Behövde gråta...
Kände att jag behövde gråta förut.
Men det är svårt att göra det bara "sådär".
Pms. (tjat, tjat ;)
Vilken tur då att vi såg den där franska filmen, den tryckte verkligen på dom rätta gråtknapparna, och jag kunde grina.
Den var väldigt sorglig, och som jag skrev förut, VÄLDIGT BRA!
BARN i koncentrationsläger, kvinnor, män och barn som blir åtskilda är en säker ¨tårtrillare".
Mycket vackra färger och bilder från Paris dessutom, se den!
Men det är svårt att göra det bara "sådär".
Pms. (tjat, tjat ;)
Vilken tur då att vi såg den där franska filmen, den tryckte verkligen på dom rätta gråtknapparna, och jag kunde grina.
Den var väldigt sorglig, och som jag skrev förut, VÄLDIGT BRA!
BARN i koncentrationsläger, kvinnor, män och barn som blir åtskilda är en säker ¨tårtrillare".
Mycket vackra färger och bilder från Paris dessutom, se den!
Ville slita ner varenda julgranslampa...
Jag har gjort ALLT jag skulle genomföra idag.
Plus städat bort julgranen, som jag nu inte skulle göra.
Men när jag fått bort adventsstakar, julstjärnor, ljusstakar, tomtar, grisar och julbocken...
Varför vänta med granen och ha det hängade över mig tills fredag?
Nä, jag tog rubb och stubb!
Då har jag bara kloklippning för hund och kanin på fredag + hundpromenad.
Då är jag fri liksom.
Och det är ju så konstigt, man tycker att man inte plockar fram så himla mycket advets-och julpynt, bara för att man tar det i omgångar.
Men sen när man ska plocka bort skiten, då är det ju helt plötsligt JÄTTEMYCKET!
Och julgranen sen, jag vill ju att den ska dinga av kulor, hjärtan, tomtar och glitter, och det är supermysigt när man klär granen.
Men när man sen ska plocka ner allting, då är det alldeles för mycket!
När jag kom till lamporna i granen ville jag helst SLITA ner varenda lampa, men det går ju inte med en plastgran, då blir den förstörd.
Hade det varit en riktig gran hade jag slitit för glatta livet.
Fast nu är allt borta, hemmet ser ut som vanligt och så städade jag på det och putsade speglar.
En sak mer än vad jag skulle göra.
Stereon på högsta volym, inte bra för huvudvärken, men det sket jag i.
Jag behövde motivationsmusik.
Det maler än värre i skallen nu, förmodligen påspätt av musik och dammsugare, men jag vägrar alvedon och härdar ut.
Jag vägrar stoppa i mig mer tabletter sen några dagar, trots att dunderförkylningen inte ger med sig.
Jag vill helst inte äta för mycket sånt, så nu är det uppehåll.
Dunderförkylning eller inte.
Sonen kommer sen hem från skolan, och det första han börjar tugga om när han ser mig är rugbyn, och att han och pappa redan bestämt att han ska börja.
DET ska vi allt bli TVÅ OM, sa jag, minsann ska vi det.
Du kommer inte sätta din fot på någon rugby!
Och inget mer snack om det idag, då exploderar jag, sa jag till sonen.
Jag orkar verkligen inte bråka och jag kommer inte ändra mig.
Han har inte sagt ett pip sedan jag sms:ade hans far.
Tack gode gud för det.
(Pms, pms, pms, pms, pms, pms, pms...)
Nu har jag precis landat i soffan och ser en jättebra fast hemsk fransk film, "I gryningens timmar".
Handlar om Frankrike under andra världskriget, och hur franska regeringen faktiskt kvoterade ut judar till Hitler för att slippa bli invaderade.
Blev dom ju blåsta på sen, kan man ju lugnt säga.
Både sonen och jag ser den, kanske lite lärorikt för honom också.
För övrigt har jag snart läst ut...
Och jag får lov att säga att jag är positivt överraskad, BÄTTRE än jag förväntat mig.
Tycker den är spännande som tusan nu på slutet.
Jag ska läsa ut den och hoppas att den håller måttet ända till sluttampen, återkommer med vad jag tycker då.
Ska nog se filmen också faktiskt.
Nästa bok som ligger och väntar blir...
... boken om Natascha Kampusch åtta år som kidnappad av en galning och hölls inspärrad i ett ljudisolerad rum i 8 år.
Kan bli läbbigt att läsa.
Efter det så hoppas jag att morsan läst ut Leif GW´s bok "Gustavs grabb" som hon fick i julklapp av mig, för den vill jag också läsa.
Nu måste jag se på filmen, återkommer.
Plus städat bort julgranen, som jag nu inte skulle göra.
Men när jag fått bort adventsstakar, julstjärnor, ljusstakar, tomtar, grisar och julbocken...
Varför vänta med granen och ha det hängade över mig tills fredag?
Nä, jag tog rubb och stubb!
Då har jag bara kloklippning för hund och kanin på fredag + hundpromenad.
Då är jag fri liksom.
Och det är ju så konstigt, man tycker att man inte plockar fram så himla mycket advets-och julpynt, bara för att man tar det i omgångar.
Men sen när man ska plocka bort skiten, då är det ju helt plötsligt JÄTTEMYCKET!
Och julgranen sen, jag vill ju att den ska dinga av kulor, hjärtan, tomtar och glitter, och det är supermysigt när man klär granen.
Men när man sen ska plocka ner allting, då är det alldeles för mycket!
När jag kom till lamporna i granen ville jag helst SLITA ner varenda lampa, men det går ju inte med en plastgran, då blir den förstörd.
Hade det varit en riktig gran hade jag slitit för glatta livet.
Fast nu är allt borta, hemmet ser ut som vanligt och så städade jag på det och putsade speglar.
En sak mer än vad jag skulle göra.
Stereon på högsta volym, inte bra för huvudvärken, men det sket jag i.
Jag behövde motivationsmusik.
Det maler än värre i skallen nu, förmodligen påspätt av musik och dammsugare, men jag vägrar alvedon och härdar ut.
Jag vägrar stoppa i mig mer tabletter sen några dagar, trots att dunderförkylningen inte ger med sig.
Jag vill helst inte äta för mycket sånt, så nu är det uppehåll.
Dunderförkylning eller inte.
Sonen kommer sen hem från skolan, och det första han börjar tugga om när han ser mig är rugbyn, och att han och pappa redan bestämt att han ska börja.
DET ska vi allt bli TVÅ OM, sa jag, minsann ska vi det.
Du kommer inte sätta din fot på någon rugby!
Och inget mer snack om det idag, då exploderar jag, sa jag till sonen.
Jag orkar verkligen inte bråka och jag kommer inte ändra mig.
Han har inte sagt ett pip sedan jag sms:ade hans far.
Tack gode gud för det.
(Pms, pms, pms, pms, pms, pms, pms...)
Nu har jag precis landat i soffan och ser en jättebra fast hemsk fransk film, "I gryningens timmar".
Handlar om Frankrike under andra världskriget, och hur franska regeringen faktiskt kvoterade ut judar till Hitler för att slippa bli invaderade.
Blev dom ju blåsta på sen, kan man ju lugnt säga.
Både sonen och jag ser den, kanske lite lärorikt för honom också.
För övrigt har jag snart läst ut...
Och jag får lov att säga att jag är positivt överraskad, BÄTTRE än jag förväntat mig.
Tycker den är spännande som tusan nu på slutet.
Jag ska läsa ut den och hoppas att den håller måttet ända till sluttampen, återkommer med vad jag tycker då.
Ska nog se filmen också faktiskt.
Nästa bok som ligger och väntar blir...
... boken om Natascha Kampusch åtta år som kidnappad av en galning och hölls inspärrad i ett ljudisolerad rum i 8 år.
Kan bli läbbigt att läsa.
Efter det så hoppas jag att morsan läst ut Leif GW´s bok "Gustavs grabb" som hon fick i julklapp av mig, för den vill jag också läsa.
Nu måste jag se på filmen, återkommer.
Man är ju osårbar...
Vaknade med jordens huvudvärk på jobbet idag.
Cyklar hem i regnvädret, kommer hem, dumpar mina grejer på golvet för att gå ut ooch göra kaffe, öppnar köksdörren och en STANK av kaninpiss slår emot mig.
Det luktade ostädat zoo i köket!!!
Och det vill man ju helst inte, på ett ställe där man äter och lagar mat!
Jag började nästan grina, blev så förbannad och besviken.
Ja, och så trött och hängig som fortfarande är, så när jag tänkte på allt jag måste göra idag, som plocka bort julen, städa, tvätta...
Och så har inte sambon tagit kaninburen igårkvälls, utan JAG måste göra det också.
När jag bara känner att allt annat hänger över mig också.
Jag orkar egentligen inte idag, jag är fortfarande kaputt...
Men jag måste.
Jag är inte som vissa andra, jag gör det ändå, med gud och ni ska veta att jag LIDER faktiskt idag.
Jag ska jobba imorgon igen och hade behövt vila, men så lyxigt och bra ska jag inte ha det.
Plus att jag måste ut och motionera med hunden såklart.
Jag bestämde mig för att jag gör ALLT jag ska göra idag, men låter julgranen vara kvar till på fredag, så får sonen hjälpa mig att plocka ner den då.
Men alla andra julprylar ska upp idag.
Se där, jag gjorde avkall på EN grej iallafall.
Gud-fuck-och-hans djävla mormor...
Så samtidigt som jag tog kaninburen direkt, för det gick inte att andas i köket av alla pissångorna, åt jag frukost.
Jag slevade i mig fil och flingor mellan skrubbandet.
Plockade sen ur min jobbväska, plockade undan tvätt och slängde in en tvätt.
Nu har jag en timmes andningspaus med fika innan jag kör igång igen.
Misstänker att "Pms:en från Helvetet" håller på att slå till dessutom, för jag känner att minsta lilla grej får bägaren inom mig att rinna över.
Till och med när jag stavar FEL nu när jag skriver.
Alla må huka sig dagarna framöver!
Jag flyttar ut i min pms-grotta där jag slipper familj och folk, så kan jag sitta och skrika på spindlar och fladdermöss istället.
Och så hoppar vi raskt till sonen, och det vi bråkar om för tillfället.
Ämnet som är stekhett här hemma just nu, är:
RUGBY!
Han har sagt under hösten att han ville testa på handboll och basket under 2012.
Visst, testa du, sa jag, och se om du fastnar för något av det, inga problem för min del.
Så kom vi närmare jul här, och sonen började snacka om att han ville börja att BOXAS!
Boxning...?
No way José, sa mamma vårdbiträdet/personliga assistenten, kan du ju fetglömma!
Vet du hur många boxare som får hjärnskador och får parkinson och alzheimer tidigt i livet pga för många emottagna slag mot huvudet?
Inte troligt att jag kommer tillåta det nu, när du är 15, 18 eller ens 35!
Du skulle ju testa basket och handboll...?
Nä, det var ju INTE intressant längre.
Nä, och boxning är inte intressant det HELLER, bara så du vet.
Slutdiskuterat, punkt, finito.
Men han tjatade ändå, tills jag kokade över, X-antal veckor senare.
Ja, för att förklara för en 11½ -åring vilka konsekvenser slag mot huvudet kan ge när man är ung, eller när man är äldre, det går ju liksom inte in.
För som ung...
Då är man osårbar!
Det har vi väl alla trott.
Så kom han i måndags, jag satt och sydde, och det första han säger är:
"Mamma, jag ska börja på RUGBY nästa vecka!"
Ha, ha, ha, jo tjenahoppla, sa jag och skrattade.
"Jo, men det är sant, jag SKA börja på rugby nästa vecka."
"Mmm, visst."
JO, jag ska, jag lovar!"
Då slutade jag och sy och tittade på min son och såg:
Han menar allvar.
Rugby kan du glömma, sa glädjedödaren direkt!
Och tänkte på sonens ryggskada som LÄKT, men som läkaren sa att han ALDRIG varit med om att NÅGON HAR LÄKT en sådan skada.
Han använder min (vår) sons RÖNTGENPLÅTAR som UNDERVISNINGSMATERIAL på Karolinska!!!!!!!
Jag har dessutom förbjudit hockey för sonen, eftersom det också innebär hårda tacklingar.
Läkaren tyckte ju också att sonen skulle sporta, men kanske undvika dom allra hårdaste sportgrenarna för säkerhetsskull i framtiden.
Så när sonen och han far trodde att "skadan är ju läkt", då kör vi på hockey igen.
Jag sa även då, "no way José" och "över min döda kropp", här har han fått en NY CHANS att få en frisk rygg, då kan ni glömma hockey.
Läkaren höll alltså med.
Hurra.
Men nu har det ju gått ett år, och sonen har glömt det traumatiska han fick gå igenom under 1½ år, tydligen hans far också, så nu...
Är rugby tydligen på tapeten.
Jag blev arg, rabblade en massa fakta om han rygg, sa att han fått en chans som ingen tydligen fått med en sån här skada förut...
DÅ TAR MAN VARA på den chansen serrö lille vän!
( jag sa det inte så sarkastiskt, jag sa det sakligt, men jag TÄNKTE det så som jag nyss skrev ;)
Du vill inte sitta ett liv med en skada som orsakar dig smärta och lidande.
Du kan testa på simmning, basket, badminton, tennis, vad som helst som inte innebär fysiskt, hård, närkontakt med andra, men rugby, är helt uteslutet.
Sonen blev skogstokig, jag tappade efter en timmes gapande tålamodet och ringde hans pappa för medhåll...
Men pappa tyckte som sonen!
Jag blev då så arg så jag bara gapade i luren till sonens pappa, det är inte ofta vi råkar i luven på varandra nuförtiden, men när det gäller sånt här...
Då har vi HELT skilda åsikter.
Jag fattade inte hur han kunde lova sonen något sådant, utan att tala med mig först.
Jag upprepade mitt mantra " ÖVER MIN DÖDA KROPP", att han får börja med rugby.
Och sonens pappa svarade:
"Ja, jag VET att du tycker det, men... bla, bla... fast nu jobbar jag, vi får ta detta en annan dag."
Jag, den hetlevrade, bet av med:
"Ja du, visst, fast det är slutdiskuterat för min del, jag kommer inte att tillåta det!"
PANG på med luren!
Gud, så arg jag blev.
Och så tänkte jag, har X-kroken också fått alzheimer, har han glömt...?
Tydligen, både sonen och exet har förträngt den oläkbara ryggskadan.
Så var vi där igen, HUR förklarar man för en 11½-åring att det kanske inte är så himla lyckat att hålla på med "hårdare" sporter, när man fått en andra chans med en skadad rygg.
Jag vill inte linda in min son i bubbelplast och skydda honom mot allt, men det finns andra sporter som är betydligt bättre än rugby.
Sakligt information och fakta på "barnnivå" går inte fram, för man är ju så där osårbar...
Endast förbud hjälper.
Och igår innan jag gick till jobbet, startade han dagen med att tjata om den där rugbyn igen.
Det blir inget av med det, sa jag, då kommer jag gå till den där tränaren och fråga om han tycker att det är så lämpligt att träna rugby med en sådan ryggskada som du haft.
"Du vet inte ens vem tränaren är", svarade han näbbigt.
Tror du inte att jag kommer ta reda på det eller...?
"NU GÅR JAG", skrek sonen och stormade ut genom halldörren.
Hallå, du jag ska jobba och vara borta ett dygn här, kan man få en kram innan, ska vi vara osams tills vi ses igen?
PANG, igen med ytterdörren där nere.
Han är sin mors son, ilsk som ett bi när han inte får som han vill.
Nu har min timme gått, jag måste börja "hemmajobba".
Vi ses senare, TACK för att jag får bitcha av mig här på bloggen...
I need it
Nionde plats...
Så var man vaken igen, fast KNAPPT vaken kanske jag borde skriva.
Läste i tidningen att populäraste hunden i Sverige är:
Blandrasen!
Ja, DET förstår jag faktiskt.
Jag hade själv suttit här med en blandras för 5000:- om jag inte haft en nackskada.
En mellanstor blandis.
När jag köpte Flisan, och det har jag säkert skrivit förr, då betalade jag 1500 kronor.
Det var ungefär dom priserna som man fick betala DÅ för en blandras, mellan 1000 - 3000 pix.
Billigt och bra.
Och jag fick en kompis som levede i 14 år.
Nu ligger blandraserna mycket högre i pris, men är ändå billigare än rashundarna.
Fast...
Nu blev det ju ingen blandras för mig den här gången, det blev en cavalier.
Och den hundrasen ligger på NIONDE plats!
Jag blev rätt förvånad faktiskt, jag visste inte att dom var så poppis.
Dom är nog mer poppis på fastlandet än här, tror jag, kanske...?
För man ser dom ju inte speciellt ofta här, jämfört med andra raser.
Men NU är ju just den rasen MEST POPPIS här hos mig iallafall, har man en Milousan KAN ju ingen annan hundras vara mer poppis liksom.
Jaha...
Så var det dags att hoppa i duschen igen då, jag somnade sent för jag låg och läste.
Samt tänkte på kläder jag ska sy.
Då har jag ju som bekant väldigt svårt att somna, och det blir skitjobbigt när klockan ringer.
Så in i helvete skitjobbigt.
Nu måste jag sluta, vi ses imorgon.
Läste i tidningen att populäraste hunden i Sverige är:
Blandrasen!
Ja, DET förstår jag faktiskt.
Jag hade själv suttit här med en blandras för 5000:- om jag inte haft en nackskada.
En mellanstor blandis.
När jag köpte Flisan, och det har jag säkert skrivit förr, då betalade jag 1500 kronor.
Det var ungefär dom priserna som man fick betala DÅ för en blandras, mellan 1000 - 3000 pix.
Billigt och bra.
Och jag fick en kompis som levede i 14 år.
Nu ligger blandraserna mycket högre i pris, men är ändå billigare än rashundarna.
Fast...
Nu blev det ju ingen blandras för mig den här gången, det blev en cavalier.
Och den hundrasen ligger på NIONDE plats!
Jag blev rätt förvånad faktiskt, jag visste inte att dom var så poppis.
Dom är nog mer poppis på fastlandet än här, tror jag, kanske...?
För man ser dom ju inte speciellt ofta här, jämfört med andra raser.
Men NU är ju just den rasen MEST POPPIS här hos mig iallafall, har man en Milousan KAN ju ingen annan hundras vara mer poppis liksom.
Jaha...
Så var det dags att hoppa i duschen igen då, jag somnade sent för jag låg och läste.
Samt tänkte på kläder jag ska sy.
Då har jag ju som bekant väldigt svårt att somna, och det blir skitjobbigt när klockan ringer.
Så in i helvete skitjobbigt.
Nu måste jag sluta, vi ses imorgon.
Rosa maräng...
Blev lite sugen på detta mönster på med flera olika klänningar.
Älskar den rosa "marängen" i tyll...
Kan inte vara alltför svår att sy.
Hm...
Kanske sy och sälja som festklänning...?
Den tilltalar mitt "Carrie-jag"
Jag funderar vidare...
Älskar den rosa "marängen" i tyll...
Kan inte vara alltför svår att sy.
Hm...
Kanske sy och sälja som festklänning...?
Den tilltalar mitt "Carrie-jag"
Jag funderar vidare...
Barometerundersökning...
Lagom till kvällen blev jag lite piggare här faktiskt, jag hoppas verkligen att det håller i sig under arbetsdagen imorgon.
Till kvällsmat slängde jag ihop pannbiff med örter, potatismos och lingonsås, sonen höll på att äta ihjäl sig.
Jag med faktiskt, jag var vrålhungrig, har glömt att äta lunch idag.
Det var så mycket annat som kom i vägen.
Ska sätta igång och virka snart, men sitter mest och dagdrömmer om nya kläder jag ska sy.
Ja, jag har redan nästa projekt klart för mig, jag kan knappt vänta tills jag får sätta tänderna i det.
Hinner väl inte förrens på fredag, men då djäklar.
När jag la upp klänningen förut på Facebook, så var det en hel del feedback med positiva kommentarer.
Men FB är faktiskt en bra liten barometer för mig om "saker och ting" är intressant för andra eller inte.
Facebook är faktiskt NÄSTAN numera, bara en liten marknadsföring/marknadsundersökning för mig om jag ska vara ärlig.
Jag använder aldrig FB till att vara så väldigt "personlig" längre, PÅ MIN EGEN SIDA ska tilläggas, gärna på andras, men själv lägger jag nästan bara upp hundbilder och mina små alster.
Man får ju inte vara dum.
Men det verkar som klänningen pekar åt "säljbar", i min lilla barometerundersökning på Fejsbucken.
Och från det ena till det andra...
Så pinsamt det är när man tackar någon, och sedan inte får något svar.
Varför jag egentligen skulle tycka att det pinsamt fattar jag inte själv, men det tycker jag.
Nu ska jag se på tv och virka.
Vi ses imorgon innan jobbet!
Till kvällsmat slängde jag ihop pannbiff med örter, potatismos och lingonsås, sonen höll på att äta ihjäl sig.
Jag med faktiskt, jag var vrålhungrig, har glömt att äta lunch idag.
Det var så mycket annat som kom i vägen.
Ska sätta igång och virka snart, men sitter mest och dagdrömmer om nya kläder jag ska sy.
Ja, jag har redan nästa projekt klart för mig, jag kan knappt vänta tills jag får sätta tänderna i det.
Hinner väl inte förrens på fredag, men då djäklar.
När jag la upp klänningen förut på Facebook, så var det en hel del feedback med positiva kommentarer.
Men FB är faktiskt en bra liten barometer för mig om "saker och ting" är intressant för andra eller inte.
Facebook är faktiskt NÄSTAN numera, bara en liten marknadsföring/marknadsundersökning för mig om jag ska vara ärlig.
Jag använder aldrig FB till att vara så väldigt "personlig" längre, PÅ MIN EGEN SIDA ska tilläggas, gärna på andras, men själv lägger jag nästan bara upp hundbilder och mina små alster.
Man får ju inte vara dum.
Men det verkar som klänningen pekar åt "säljbar", i min lilla barometerundersökning på Fejsbucken.
Och från det ena till det andra...
Så pinsamt det är när man tackar någon, och sedan inte får något svar.
Varför jag egentligen skulle tycka att det pinsamt fattar jag inte själv, men det tycker jag.
Nu ska jag se på tv och virka.
Vi ses imorgon innan jobbet!
Klar med min blåa klänning...
Så var jag ÄNTLIGEN klar med min blåa klänning!
Den egenvirkade spetsen nertill kom på...
Hela klänningen...
MIN nästintill egentillverkade klänning!
Jag får lov att upprepa mig här eftersom jag älskar den så mycket...
Egentillverkad, virkad spets nertill, axelband och spetsen upptill.
Ja, nu undrar jag förstås om inte sommaren kan skynda sig på?
Jag är verkligen nöjd.
Nu ska jag fixa kvällsmat, vi ses senare!
Den egenvirkade spetsen nertill kom på...
Hela klänningen...
MIN nästintill egentillverkade klänning!
Jag får lov att upprepa mig här eftersom jag älskar den så mycket...
Egentillverkad, virkad spets nertill, axelband och spetsen upptill.
Ja, nu undrar jag förstås om inte sommaren kan skynda sig på?
Jag är verkligen nöjd.
Nu ska jag fixa kvällsmat, vi ses senare!
Vad har jag gjort...
Klockan är redan 13 och jag undrar VAD jag har gjort hela förmiddagen...?
Det har gått i ett, ändå har jag inte gjort ett skit känns det som, fast det har jag ändå.
Småpysslat.
Sånt som inte syns.
Så tänkte jag ta itu med jul- och adventsgrejerna, men det tar jag på onsdag.
Jag försökte gå ut en liten sväng med hunden, men luften räcker inte till idag heller.
Jag måste spara mig så jag orkar med jobbet imorgon känner jag.
Lika tungandad idag dessutom.
Jag gillar INTE att jag är så här orkeslös, jag blir rastlös inombords fastän jag inte orkar göra något klokt.
Kroppen och hjärnan tänker lite olika där, som om dom inte hör ihop.
Jag känner mig lite kropps-schizofren.
Igår började jag på en BRUN sjal, tittade i min lilla bod vad som behövdes i färgväg.
Det saknades något brunt.
Alltså blev det en brun sjal som blev prio 1.
Nu ska jag sy klart den blåa klänningen, jag återkommer med bilder lite senare.
Det har gått i ett, ändå har jag inte gjort ett skit känns det som, fast det har jag ändå.
Småpysslat.
Sånt som inte syns.
Så tänkte jag ta itu med jul- och adventsgrejerna, men det tar jag på onsdag.
Jag försökte gå ut en liten sväng med hunden, men luften räcker inte till idag heller.
Jag måste spara mig så jag orkar med jobbet imorgon känner jag.
Lika tungandad idag dessutom.
Jag gillar INTE att jag är så här orkeslös, jag blir rastlös inombords fastän jag inte orkar göra något klokt.
Kroppen och hjärnan tänker lite olika där, som om dom inte hör ihop.
Jag känner mig lite kropps-schizofren.
Igår började jag på en BRUN sjal, tittade i min lilla bod vad som behövdes i färgväg.
Det saknades något brunt.
Alltså blev det en brun sjal som blev prio 1.
Nu ska jag sy klart den blåa klänningen, jag återkommer med bilder lite senare.
Golvade...
Vi är helt djävla golvade här.
Dödströtta.
Vi drog på kalas och höll igång, sen bara dog vi på hemvägen.
Det blev "plock-ihop-sallad" på Atterdags, och nu sitter vi bara och slöglor på tv.
Vi ska se film om en stund.
Jag vill HELST bara gå och lägga mig, är så slut och tungandad i bröstkorgen så jag orkar knappt andas.
Men...
Det är väl bara att härda ut ett tag till.
Imorgon blir det säkert bättre, och då MÅSTE jag ju sy också.
Ska börja på en ny sjal om en liten stund, lika bra det, då håller jag mig vaken.
Ja, roligare än såhär blev det inte idag.
Vi ses imorgon, nu har jag gnällt klart!
Kanske.
Dödströtta.
Vi drog på kalas och höll igång, sen bara dog vi på hemvägen.
Det blev "plock-ihop-sallad" på Atterdags, och nu sitter vi bara och slöglor på tv.
Vi ska se film om en stund.
Jag vill HELST bara gå och lägga mig, är så slut och tungandad i bröstkorgen så jag orkar knappt andas.
Men...
Det är väl bara att härda ut ett tag till.
Imorgon blir det säkert bättre, och då MÅSTE jag ju sy också.
Ska börja på en ny sjal om en liten stund, lika bra det, då håller jag mig vaken.
Ja, roligare än såhär blev det inte idag.
Vi ses imorgon, nu har jag gnällt klart!
Kanske.
Gråvit musselsjal...
Hemma och sjukare än igår!
Det var tufft att jobba igår, för jag blev bara sämre och sämre ju längre dagen gick.
Men jag bet ihop och genomförde mitt pass.
Jag hoppas det var "GODKÄNT" iallafall...?
Och när jag gick ner och in till mamma fär att hämta hunden förut, hade hon OCKSÅ en dålig sjukdag.
Hon är slut, och det är jag med.
Fast hon har ju gått jättelänge nu.
Vad är detta för skit som vi fått?
Hosta har jag börjat göra lite också, så jag är helt slut i halsen.
Det känns som om något kattdjur varit nere i halsen och rivit med sina klor, det bränner.
Plus att man faktiskt tappar matlusten, kroppen är helt kaputt.
Mamma sa att sambon också var risig igår, hm, för en gångsskull TROR jag henne och honom.
Han har väl fått samma han också.
Ja, ja, men det är bara att köra på, detta verkar bli segdraget.
Kul.
Idag skall på födelsedagskalas, mitt första gudbarn fyller år, hipp, hipp hurra för henne idag!
Så det blir snart packning av sjalar, alvedon, dusch, posten och sen fikakalas.
Jag SKA orka.
Igår så hittade jag en gråvit musselsjal i arbetsrummet som jag på börjat för ett tag sedan, blivit trött på och lagt undan.
Tog med den och jobbade på den på kvällen när vi såg på tv.
Den blev klar...
Så, då har jag egentligen bara en kvar att göra då, enligt dealen med mig själv...
Fast nu har jag bestämt att jag ska göra en brun, turkos och en rosa av denna modellen.
Sen två rundhalsdukar också, som sagt, jag måste producera lite.
Ja, nu ska jag pyssla lite här, sen iväg.
Jag återkommer senare.
Det var tufft att jobba igår, för jag blev bara sämre och sämre ju längre dagen gick.
Men jag bet ihop och genomförde mitt pass.
Jag hoppas det var "GODKÄNT" iallafall...?
Och när jag gick ner och in till mamma fär att hämta hunden förut, hade hon OCKSÅ en dålig sjukdag.
Hon är slut, och det är jag med.
Fast hon har ju gått jättelänge nu.
Vad är detta för skit som vi fått?
Hosta har jag börjat göra lite också, så jag är helt slut i halsen.
Det känns som om något kattdjur varit nere i halsen och rivit med sina klor, det bränner.
Plus att man faktiskt tappar matlusten, kroppen är helt kaputt.
Mamma sa att sambon också var risig igår, hm, för en gångsskull TROR jag henne och honom.
Han har väl fått samma han också.
Ja, ja, men det är bara att köra på, detta verkar bli segdraget.
Kul.
Idag skall på födelsedagskalas, mitt första gudbarn fyller år, hipp, hipp hurra för henne idag!
Så det blir snart packning av sjalar, alvedon, dusch, posten och sen fikakalas.
Jag SKA orka.
Igår så hittade jag en gråvit musselsjal i arbetsrummet som jag på börjat för ett tag sedan, blivit trött på och lagt undan.
Tog med den och jobbade på den på kvällen när vi såg på tv.
Den blev klar...
Så, då har jag egentligen bara en kvar att göra då, enligt dealen med mig själv...
Fast nu har jag bestämt att jag ska göra en brun, turkos och en rosa av denna modellen.
Sen två rundhalsdukar också, som sagt, jag måste producera lite.
Ja, nu ska jag pyssla lite här, sen iväg.
Jag återkommer senare.
Folk ska tycka det är krångligt...
Uppe och snart ska jag iväg.
Det är jag och reprisavsnitt som jag redan sett av "Dr. Phil" på tidiga helgmornar innan Tv4 Morgon kör igång.
Men då är ju jag på jobbet.
Fast jag tycker om att ha "Dr. Phil" på i bakgrunden och höra hans röst, det hör liksom till när jag läser tidningen.
Läste i GT idag att dom som köpt den gamla FRA-stationen på Fårö har köpt den i spekulationssyfte.
Då blev jag lite lack.
Det är alltså flera investerare som köpt den, och FÖRMODLIGEN vill dom exploatera området någon gång i framtiden.
Förmodligen.
Om dom får.
Talespersonen säger själv:
"FRA-stationen har ju Fårös finaste läge!"
Jag svarar:
Nähe...?
Jo, FRA-stationen har inte bara Fårös finaste läge, den har VÄRLDENS FINASTE LÄGE!
Om ni frågar vad jag tycker alltså.
Och...
Vill man att det stället ska bli exploaterat?
Nä, inte direkt.
Såklart så kommer "dom som köpt stället" vilja "göra" något av det.
Här snackar vi ju då som sagt inte om vanliga människor som skulle vilja ha det som någon form av sommarställe.
Riva befintliga byggnader och bygga något liknande och BARA bo där.
Nej, vi snackar INVESTERARE.
Men dom måste ju avvakta, avvakta och se vad dom FÅR göra av stället som sagt, och får dom inte göra något nu...
Då kommer dom vänta tills dom FÅR.
Ja, annars säljer dom det vidare.
Jag kan bara hoppas att jag vunnit några miljoner på Lotto tills dess, så jag har råd att köpa stället.
Jag skulle kunna bo i det där mögliga huset omgiven av kackerlackor och fukt, bara jag fick äga det.
Ja, faktiskt.
Jag skulle vara lycklig som ensam ägare att bara få ha en av världens vackraste stränder att vandra längs, dag ut och dag in.
SJÄLV.
Möjligtvis med familjen också och få lite besök av vänner och släkt naturligtvis.
Jag skulle inte bry mig ett smack och någonting annat.
Jag tycker det är mycket sorgligt att "investerare" har köpt stället.
Jag tycker inte att för många ska hitta till den stranden och att den ska bli Sudersand 2.
Dvs packat med folk.
Jag vill kunna åka dit och ha minst 20 meter till varje granne mellan handdukarna.
Som jag och Nybyggarna gjorde i somras, vi gick ca till mitten av mitten på "Fåröfyrstranden", la strategiskt ut grejer, ritade upp linjer i sanden som en liten trädgård" sa halvhögt till förbipasserande:
"Gå, gå, gå, gå, gå förbi..."
Det ska vara SVÅRT att få parkering, så att folk tycker det är krångligt att åka dit.
Ingen ska veta VART man kan åka genvägar ner till stranden för att bli avskräckta att åka dit.
För när man måste parkera i jobbig terräng, måste gå JÄTTELÅNGT längs stranden för att få en egen, vacker, enskild plats med packning, matsäck och ungar...
Då åker man helt enkelt inte dit!
Alltså vill inte jag se en endaste liten exploatering whar so ever där ute.
Ingen ska veta om att paradiset FINNS.
Men det är ju bara vad JAG tycker.
Och jag bestämmer tyvärr inget i denna frågan.
Håll bara tummarna att politikerna säger ett klart och tydligt "NEJ" till "Utveckling" i just det här området.
Jag vill inte höra talas om ännu en LYX-rekreation för rika fastlänningar eller utlänningar, det har vi väl så det räcker på den här djävla ön...?
Förlåt, nu blev jag visst en sådan där gammal fastlandsfientlig gotlänning som HELST vill ha HELA ön för mig själv.
Både Gotland OCH Fårö.
Men jag kan lätt bli så när jag tänker på "investerare" som bara vill exploatera ännu ett vackert område.
Håll tummarna att jag blir rik, då ger jag "investerarna" ett bud dom inte kan motstå, och sen ska stranden förbli oexploaterad och fortsatt lite halvhemlig.
Och ni som känner till stället får gärna åka dit, lägga er minst 20 meter från mig, och ta med er erat skräp därifrån.
DÅ är ni välkomna.
Så har vi detta som en liten pärla bara VI vet om.
Nu ska jag till jobbet.
Det är jag och reprisavsnitt som jag redan sett av "Dr. Phil" på tidiga helgmornar innan Tv4 Morgon kör igång.
Men då är ju jag på jobbet.
Fast jag tycker om att ha "Dr. Phil" på i bakgrunden och höra hans röst, det hör liksom till när jag läser tidningen.
Läste i GT idag att dom som köpt den gamla FRA-stationen på Fårö har köpt den i spekulationssyfte.
Då blev jag lite lack.
Det är alltså flera investerare som köpt den, och FÖRMODLIGEN vill dom exploatera området någon gång i framtiden.
Förmodligen.
Om dom får.
Talespersonen säger själv:
"FRA-stationen har ju Fårös finaste läge!"
Jag svarar:
Nähe...?
Jo, FRA-stationen har inte bara Fårös finaste läge, den har VÄRLDENS FINASTE LÄGE!
Om ni frågar vad jag tycker alltså.
Och...
Vill man att det stället ska bli exploaterat?
Nä, inte direkt.
Såklart så kommer "dom som köpt stället" vilja "göra" något av det.
Här snackar vi ju då som sagt inte om vanliga människor som skulle vilja ha det som någon form av sommarställe.
Riva befintliga byggnader och bygga något liknande och BARA bo där.
Nej, vi snackar INVESTERARE.
Men dom måste ju avvakta, avvakta och se vad dom FÅR göra av stället som sagt, och får dom inte göra något nu...
Då kommer dom vänta tills dom FÅR.
Ja, annars säljer dom det vidare.
Jag kan bara hoppas att jag vunnit några miljoner på Lotto tills dess, så jag har råd att köpa stället.
Jag skulle kunna bo i det där mögliga huset omgiven av kackerlackor och fukt, bara jag fick äga det.
Ja, faktiskt.
Jag skulle vara lycklig som ensam ägare att bara få ha en av världens vackraste stränder att vandra längs, dag ut och dag in.
SJÄLV.
Möjligtvis med familjen också
och få lite besök av vänner och släkt naturligtvis.Jag skulle inte bry mig ett smack och någonting annat.
Jag tycker det är mycket sorgligt att "investerare" har köpt stället.
Jag tycker inte att för många ska hitta till den stranden och att den ska bli Sudersand 2.
Dvs packat med folk.
Jag vill kunna åka dit och ha minst 20 meter till varje granne mellan handdukarna.
Som jag och Nybyggarna gjorde i somras, vi gick ca till mitten av mitten på "Fåröfyrstranden", la strategiskt ut grejer, ritade upp linjer i sanden som en liten trädgård" sa halvhögt till förbipasserande:
"Gå, gå, gå, gå, gå förbi..."
Det ska vara SVÅRT att få parkering, så att folk tycker det är krångligt att åka dit.
Ingen ska veta VART man kan åka genvägar ner till stranden för att bli avskräckta att åka dit.
För när man måste parkera i jobbig terräng, måste gå JÄTTELÅNGT längs stranden för att få en egen, vacker, enskild plats med packning, matsäck och ungar...
Då åker man helt enkelt inte dit!
Alltså vill inte jag se en endaste liten exploatering whar so ever där ute.
Ingen ska veta om att paradiset FINNS.
Men det är ju bara vad JAG tycker.
Och jag bestämmer tyvärr inget i denna frågan.
Håll bara tummarna att politikerna säger ett klart och tydligt "NEJ" till "Utveckling" i just det här området.
Jag vill inte höra talas om ännu en LYX-rekreation för rika fastlänningar eller utlänningar, det har vi väl så det räcker på den här djävla ön...?
Förlåt, nu blev jag visst en sådan där gammal fastlandsfientlig gotlänning som HELST vill ha HELA ön för mig själv.
Både Gotland OCH Fårö.
Men jag kan lätt bli så när jag tänker på "investerare" som bara vill exploatera ännu ett vackert område.
Håll tummarna att jag blir rik, då ger jag "investerarna" ett bud dom inte kan motstå, och sen ska stranden förbli oexploaterad och fortsatt lite halvhemlig.
Och ni som känner till stället får gärna åka dit, lägga er minst 20 meter från mig, och ta med er erat skräp därifrån.
DÅ är ni välkomna.
Så har vi detta som en liten pärla bara VI vet om.
Nu ska jag till jobbet.
Cat got my tongue...
Ena halvan av spetskanten nertill är klar, bara andra halvan kvar.
Jag kommer sy klart klänningen på söndag, efter jobb och ärenden istället.
Jag ska börja på en ny sjal ikväll.
Så har dagen gått, jag har varit ute och gått i blåsten med Milou.
Och hon fick ursäktas mer än EN gång idag.
Hon kunde inte ett enda kommando, var helt topp-tunnor-galen och löd mig lika bra som ett LEJON på afrikas savann skulle ha gjort!
Märktes att hon var LÄTT övertänd, för att inte säga mycket övertänd.
Om jag inte hade ont i halsen innan jag gick ut på promenad, så hade jag det definitint efter promenaden.
Gud som jag gastade på hunden, tillslut ville jag skrika på alla som var ute och gick också:
"Gå hem pappaskallar, vad gör ni ute och går i den här blåsten, stanna hemma, ni sabbar min hundpromenad och ta era hundar med er!!!!"
Nu...
Är hon dock from som ett lamm och dödstrött.
Fast jag gissar att löpandet/"att hon löper", har ett finger med i spelet, för hon ville PÅ alla hundar, och dom...
Ville på henne!
Hon kunde liksom inte tygla sig, plus att hon var springövertänd också efter för få långpromenader sen jag blev krasslig.
Så nu får det vara färdiglöpt snart, så här kan vi inte ha det!
Efter att vi kom hem ägnade jag mig åt lite tillskärning av tyg, andra tyger, kommande projekt.
Ja, och så har jag virkat.
Killarna har åkt på bio, hamburgare på "Mackan", godis och Sherlock Holmes, killkväll.
Jag passar på att pusta ut lite, äta i min ensamhet, ska se "The Voice" och se gå och lägga mig.
Imorgon är det jobbdags igen.
Och jag har ont i halsen, börjar bli rätt tjatigt det här.
Sen är det ju inte ofta jag inte har svar på tal.
Inte ofta alls.
Så kan det ju vara så ibland att man planerar saker man ska säga, så blir dom inte sagda.
Händer inte mig heller så ofta, men ibland...
Blir man så paff.
Cat got my tongue.
Men jag ska föröka få tillbaka den där djäkla tungan från katten.
Måste bara fundera lite till först.
Jag kommer sy klart klänningen på söndag, efter jobb och ärenden istället.
Jag ska börja på en ny sjal ikväll.
Så har dagen gått, jag har varit ute och gått i blåsten med Milou.
Och hon fick ursäktas mer än EN gång idag.
Hon kunde inte ett enda kommando, var helt topp-tunnor-galen och löd mig lika bra som ett LEJON på afrikas savann skulle ha gjort!
Märktes att hon var LÄTT övertänd, för att inte säga mycket övertänd.
Om jag inte hade ont i halsen innan jag gick ut på promenad, så hade jag det definitint efter promenaden.
Gud som jag gastade på hunden, tillslut ville jag skrika på alla som var ute och gick också:
"Gå hem pappaskallar, vad gör ni ute och går i den här blåsten, stanna hemma, ni sabbar min hundpromenad och ta era hundar med er!!!!"
Nu...
Är hon dock from som ett lamm och dödstrött.
Fast jag gissar att löpandet/"att hon löper", har ett finger med i spelet, för hon ville PÅ alla hundar, och dom...
Ville på henne!
Hon kunde liksom inte tygla sig, plus att hon var springövertänd också efter för få långpromenader sen jag blev krasslig.
Så nu får det vara färdiglöpt snart, så här kan vi inte ha det!
Efter att vi kom hem ägnade jag mig åt lite tillskärning av tyg, andra tyger, kommande projekt.
Ja, och så har jag virkat.
Killarna har åkt på bio, hamburgare på "Mackan", godis och Sherlock Holmes, killkväll.
Jag passar på att pusta ut lite, äta i min ensamhet, ska se "The Voice" och se gå och lägga mig.
Imorgon är det jobbdags igen.
Och jag har ont i halsen, börjar bli rätt tjatigt det här.
Sen är det ju inte ofta jag inte har svar på tal.
Inte ofta alls.
Så kan det ju vara så ibland att man planerar saker man ska säga, så blir dom inte sagda.
Händer inte mig heller så ofta, men ibland...
Blir man så paff.
Cat got my tongue.
Men jag ska föröka få tillbaka den där djäkla tungan från katten.
Måste bara fundera lite till först.
Slutledningsförmågan...
Halva dagen har gått snart och jag ska snart ut och gå med Milou.
Jag har ont i halsen IGEN, det är verkligen "varannandags-sjuka" här, men jag har ingen feber och jag behöver luft.
VI behöver luft.
Milou är dock lite mer tveksam, hon tycker det är så djäkla kallt så hon vill inte ens gå ut och kissa.
Hon vill bara kura ihop sig i sitt soffhörn och mysa.
Men DET...
Vill inte jag.
Nålade fast spetskanten som ska vara axelband förut, jag tycker dom blir för långa.
Jag ska fortsätta virka på spetskanten nertill, och när jag är klar med det, och OM det finns garn kvar, då gör jag nog nya axelband, för dom kommen töja sig insåg jag ju också.
Skit, men inget hantverk som inte har bromsklossar med sig.
Så här kommer det se ut upptill iallafall...
Sådana här klänningar ska jag göra FLER av!
Även producera tror jag, och sälja.
Tycker faktiskt ärligt talat att jag lyckats himla bra med den här, ja, jag älskar den och kommer förmodligen BO i den.
Lite jobbigt att färga tyget själv kanske, men FAN så snyggt det blir.
Jag har cerise färg inköpt nere i källaren, jag har mer bomullsvoilé, det är bara att färga tyg när andan faller på.
Jag vill ha en till.
Såg på nyheterna nyss att redan i 45-årsåldern kommer hjärnan börja skrumpna ihop.
SLUTLEDNINGFÖRMÅGAN är tydligen den funktion som först börjar försvinna.
Oj, jag den har försvunnit hos mig för längesedan, och jag är bara 40!
Det bådar inte gott för framtiden.
Nä, nu tänker jag inte slösa mer tid här, jag återkommer senare, jag vill ut.
Spetskanten...
Jag har virkat axelbanden klart, det blev i mönstret ovan.
Det blir nästan som lite änglavingar när man fått på dom, bilder kommer imorgon.
Det blir även samma spetskant nertill på klänningen.
OCH...
Jag har provat klänningen med axelbanden på, den är lite för stor till mig TYVÄRR.
Jag är lite för liten upptill, inga bröst och bara ben.
Bröstben då alltså.
Men eftersom jag älskar stort och luftigt så gör det inget ändå, det blir lite sjysst med ett linne under och ett par thights under kanske...?
Den är som jag skrev förut en "oversize-klänning", men kanske lite mer oversize än jag tänkt mig.
Fast den är SNYGG PÅ ändå, det blir ett sjysst "häng" på den, jag ska fota när jag är klar.
På mig.
Jag bara måste ha en sån där inställningsbar provdocka.
Helst PRONTO.
Har sett "The Voice" och tycker programmet är himla bra, men det är bara JAG som ser det.
Dom andra verkar trötta på musikprogrammen och det trodde jag också att var.
Men icke då.
Nu sitter jag och ser "The X Factor USA" och "The Voice".
Idag krockade dom, så jag får se reprisen på "TXF" i helgen
Jag är en musik-talang-nörd så det är bara att inse, snart är det ju Melodifestivalen också, tjohoo, har har virkvåren späckad!
Sy på dagarna och virka på kvällarna.
Hinna jobba och gå ut med hunden dessemellan, djäklar vilket STRESSIGT LIV man har!
Måste faktiskt virka lite sjalar också, det börjar bli tunt i boden, igår sålde jag en mohairsjal via nätet, och jag har ju lite fina garner som ligger och väntar...
Måste producera MINST TVÅ säljsjalar, innan jag fortsätter med den virkade, gröna tunikan jag håller på med.
Där är jag nästan klar med bakstycket nu.
Och Hjälpstickan paketet ska skickas, dom ville ju inte ha något under just julen stod det på deras hemsida.
Antar att det behövs lite helgvila för henne som driver hela projektet också.
Så jag ska skicka iväg mitt bidrag dit och sen en såld mohairsjal till stockholm så fort posten tillåter.
Hade tänkt att göra det imorgon, men då var det visst HELG.
Nu ska jag faktiskt fortsätta med spetskanten nertill, vill bli klar med klänningen imorgon.
Vi ses imorgon.
Miloulove igen...
Hamnade visst i bildbehandlingsprogrammet istället...
Klänningen NÄSTAN klar...
Hej-o-hå...
Här har jag varit så uppslukad att jag helt glömde bort att duscha förut.
Fast NU har jag gjort det.
Ja, det var lika bra att köra igång direkt med att sy, annars hade jag väl aldrig kommit till skott.
Jag har blivit grymt nöjd, so far, och kan snart säga:
"Odd Molly", släng er i väggen!
Här kommer Madde i sin nya sommarklänning, i egen design.
Det enda som saknas med den här klänningen för att den skulle vara HELT egengjord, det är att jag borde ha odlat bomullen, spunnit tråden och vävt tyget också
Jag började med att klippa till längderna på tyget, det som jag batikfärgat SJÄLV (skryt) , sen zick zacka, vidare sy i rynktrådar upptill...
... rynka tyget, nålade fast min EGENHÄNDIGT virkade (skryt igen;) spets upptill,
Sy fast...
... och sen slutligen sy ihop den i sidorna...
Ja, och nu måste jag virka axelband och en liten spets nertill.
Sen har jag gjort mitt HELT eget färgade, virkade, designade oversize-klänning till sommaren!
Den är så JAG.
Jag är himla nöjd (som vanligt) och att jag fick till rynket snyggt, jag tycker sånt är lite pilligt och fixigt, med det blev ju bra...?
Och den tunna bomullsvoilén är lätt stt sy i.
Jag har dessuton gett bästisen Klokboken en uppgift...
Hon ska få köpa en sydocka/provdocka till mig på Ohlssons tyger i "Estockholma" och ta med hem.
Dom har en jättebra och prisvärd, inställningsbar sydocka, jag behöver verkligen en.
Det är hopplöst att hålla på och ta av och på sig själv och försöka nåla snyggt.
Jag behöver en provdocka som jag kan ställa in mina egna (och andras senare kanske) mått och nåla enkelt på dockan.
Av och på, swisch!!!
Den blå jag har är ju en utställningsdocka, helt värdelös att SY EFTER och nåla/prova på...
Men bra dock att visa UPP alster på.
Jag behöver en ordentlig grej att arbeta med helt enkelt!
Nu när jag ska bli proffsdesigner typ.
Eller var det kanske chefsdesigner för mitt eget märke...?
Nu har jag inte tid och fjanta runt här, jag måste ha kaffe och leta upp en spetskant till axelband och bård i någon bok, och börja virka.
Återkommer senare.
Här har jag varit så uppslukad att jag helt glömde bort att duscha förut.
Fast NU har jag gjort det.
Ja, det var lika bra att köra igång direkt med att sy, annars hade jag väl aldrig kommit till skott.
Jag har blivit grymt nöjd, so far, och kan snart säga:
"Odd Molly", släng er i väggen!
Här kommer Madde i sin nya sommarklänning, i egen design.
Det enda som saknas med den här klänningen för att den skulle vara HELT egengjord, det är att jag borde ha odlat bomullen, spunnit tråden och vävt tyget också
Jag började med att klippa till längderna på tyget, det som jag batikfärgat SJÄLV (skryt) , sen zick zacka, vidare sy i rynktrådar upptill...
... rynka tyget, nålade fast min EGENHÄNDIGT virkade (skryt igen;) spets upptill,
Sy fast...
... och sen slutligen sy ihop den i sidorna...
Ja, och nu måste jag virka axelband och en liten spets nertill.
Sen har jag gjort mitt HELT eget färgade, virkade, designade oversize-klänning till sommaren!
Den är så JAG.
Jag är himla nöjd (som vanligt) och att jag fick till rynket snyggt, jag tycker sånt är lite pilligt och fixigt, med det blev ju bra...?
Och den tunna bomullsvoilén är lätt stt sy i.
Jag har dessuton gett bästisen Klokboken en uppgift...
Hon ska få köpa en sydocka/provdocka till mig på Ohlssons tyger i "Estockholma" och ta med hem.
Dom har en jättebra och prisvärd, inställningsbar sydocka, jag behöver verkligen en.
Det är hopplöst att hålla på och ta av och på sig själv och försöka nåla snyggt.
Jag behöver en provdocka som jag kan ställa in mina egna (och andras senare kanske) mått och nåla enkelt på dockan.
Av och på, swisch!!!
Den blå jag har är ju en utställningsdocka, helt värdelös att SY EFTER och nåla/prova på...
Men bra dock att visa UPP alster på.
Jag behöver en ordentlig grej att arbeta med helt enkelt!
Nu när jag ska bli proffsdesigner typ.
Eller var det kanske chefsdesigner för mitt eget märke...?
Nu har jag inte tid och fjanta runt här, jag måste ha kaffe och leta upp en spetskant till axelband och bård i någon bok, och börja virka.
Återkommer senare.
Porträtt på Milou...
Så var jag hemma igen.
Jag känner mig ganska pigg idag, skönt, då kanske jag orkar sy lite...?
igår fick Milou sitt porträtt målat...
Ja, så är det när man är poppis och har sin egen FANCLUB, då kan man bli avporträtterad minsann
Den längst till höger på bilden tycker jag blev bäst, den fick rätt proportion på nosen.
Min lilla pussgurka...
Jag hon ligger här brevid och snusar, ville inte gå ut idag och göra varken nr. 1 eller nr. 2 enligt mamma.
Och inte heller när jag kom hem, så...
Vi får väl HOPPAS att hon säger till så den inte sker en olycka inomhus.
Det regnar.
Milou-prinsessan gillar inte regn.
Annars så fick vi ARBETSJACKOR av vår chef igår...
Med den fina företagsloggan på bröstet också...
Min första (OTACKSAMMA) tanke var:
Jaha, och när ska jag använda den här då?
Inte lär det bli på jobbet iallafall, och det är SYND att man har tystnadsplikt, för det Chifen sa när jag visade den där jackan...
Det gapskrattade jag först åt och sen småfnissade jag åt det resten av dagen.
Det var SÅ roligt.
Men så tänkte jag att det får bli en sport/hundjacka, det blir den perfekt till.
Nu är det ju inte VÅR chef som har kommit på att vi ska få arbetsjackor, utan företaget i stockholm.
Så det är ju inget tvång att vi SKA använda dom på jobbtid, chefen sa att vi fick dom och använda dom till vad vi ville typ.
Tur är väl det.
Jag är INTE uniformstypen, typ.
Har alltid haft svårt att "tillhöra" ett grupputseende, ÄVEN när man är på ett jobb.
Så kändes det där med jackorna lite som ett "storstadsfenomen" också.
Just att vi fick jackor med företagsloggan på, det känns lite "Carema", "städföretag" bla, bla, bla, ja ni fattar.
Alla ska gå runt och ha SIN grupptillhörighet.
Nåväl, VI har iallafall fritt val, och har fått en jacka att slita på.
Nä, nu är det dags att börja SKAPA.
Jag ska ta tag i tyg, symaskin och allt som har med det att göra!
Återkommer med resultat senare.
Jag känner mig ganska pigg idag, skönt, då kanske jag orkar sy lite...?
igår fick Milou sitt porträtt målat...
Ja, så är det när man är poppis och har sin egen FANCLUB, då kan man bli avporträtterad minsann
Den längst till höger på bilden tycker jag blev bäst, den fick rätt proportion på nosen.
Min lilla pussgurka...
Jag hon ligger här brevid och snusar, ville inte gå ut idag och göra varken nr. 1 eller nr. 2 enligt mamma.
Och inte heller när jag kom hem, så...
Vi får väl HOPPAS att hon säger till så den inte sker en olycka inomhus.
Det regnar.
Milou-prinsessan gillar inte regn.
Annars så fick vi ARBETSJACKOR av vår chef igår...
Med den fina företagsloggan på bröstet också...
Min första (OTACKSAMMA) tanke var:
Jaha, och när ska jag använda den här då?
Inte lär det bli på jobbet iallafall, och det är SYND att man har tystnadsplikt, för det Chifen sa när jag visade den där jackan...
Det gapskrattade jag först åt och sen småfnissade jag åt det resten av dagen.
Det var SÅ roligt.
Men så tänkte jag att det får bli en sport/hundjacka, det blir den perfekt till.
Nu är det ju inte VÅR chef som har kommit på att vi ska få arbetsjackor, utan företaget i stockholm.
Så det är ju inget tvång att vi SKA använda dom på jobbtid, chefen sa att vi fick dom och använda dom till vad vi ville typ.
Tur är väl det.
Jag är INTE uniformstypen, typ.
Har alltid haft svårt att "tillhöra" ett grupputseende, ÄVEN när man är på ett jobb.
Så kändes det där med jackorna lite som ett "storstadsfenomen" också.
Just att vi fick jackor med företagsloggan på, det känns lite "Carema", "städföretag" bla, bla, bla, ja ni fattar.
Alla ska gå runt och ha SIN grupptillhörighet.
Nåväl, VI har iallafall fritt val, och har fått en jacka att slita på.
Nä, nu är det dags att börja SKAPA.
Jag ska ta tag i tyg, symaskin och allt som har med det att göra!
Återkommer med resultat senare.
Åka på däng...
Igår somnade jag runt 21.30, jag var helt sänkt.
Idag vaknade jag före klockan 06 och känner mig pigg igen, har inte ens hört stormandet inatt.
Jag hoppas att jag fixar dygnet och så kan jag vara sjuk imorgon igen!
Milou har även varit EXTREMT duktig idag, hon har nämligen lydigt på kommandot "stanna" vid en mycket speciell situation...
Måste bara tillägga att hon lyder kommandot ypperligt bra i "vanliga" situationer, men när det gäller situationen:
Matte går ut i köket och lämnar dörren öppen till köket...
Då har hon haft svårt att LYDA.
Pga av KANINEN såklart.
Hon vill väldigt gärna bara rusa fram till Leo och busa lite med honom.
Kommandot "stanna" har bara funkat om man öppnar dörren och sen stänger den igen.
Då sitter hon så fint medans man öppnar dörren, går ut i köket, och sen stänger den igen mitt framför snoken på henne.
Idag...
Jag sa "Stanna", öppnade dörren, lät dörren vara öppen, och hunden satt kvar medans jag gjorde det jag skulle och sen gick jag ut från köket och stängde dörren.
Milou...
Hon satt kvar med öppen dörr!
DUKTIG VOVVE!
Ja, det var riktigt duktigt, för kaninen drar bra mycket mer än mattes "stanna"-kommando.
Eller...
Så är hon bara trött på att åka på däng av kaninen kanske...?
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Idag vaknade jag före klockan 06 och känner mig pigg igen, har inte ens hört stormandet inatt.
Jag hoppas att jag fixar dygnet och så kan jag vara sjuk imorgon igen!
Milou har även varit EXTREMT duktig idag, hon har nämligen lydigt på kommandot "stanna" vid en mycket speciell situation...
Måste bara tillägga att hon lyder kommandot ypperligt bra i "vanliga" situationer, men när det gäller situationen:
Matte går ut i köket och lämnar dörren öppen till köket...
Då har hon haft svårt att LYDA.
Pga av KANINEN såklart.
Hon vill väldigt gärna bara rusa fram till Leo och busa lite med honom.
Kommandot "stanna" har bara funkat om man öppnar dörren och sen stänger den igen.
Då sitter hon så fint medans man öppnar dörren, går ut i köket, och sen stänger den igen mitt framför snoken på henne.
Idag...
Jag sa "Stanna", öppnade dörren, lät dörren vara öppen, och hunden satt kvar medans jag gjorde det jag skulle och sen gick jag ut från köket och stängde dörren.
Milou...
Hon satt kvar med öppen dörr!
DUKTIG VOVVE!
Ja, det var riktigt duktigt, för kaninen drar bra mycket mer än mattes "stanna"-kommando.
Eller...
Så är hon bara trött på att åka på däng av kaninen kanske...?
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Vaxproppen...
Sonen är tillbaka i boet igen och sambon kom precis hem.
Dom ska se film ikväll, jag...
Ska lägga mig SKITTIDIGT, jag mår skit.
Har inte orkat sy, jag har bara glott på dumburken och halsen värker.
Imorgon blir det INTE kul om detta inte lägger sig.
Så raskt över till sambon!
Han har haft en vaxpropp.
Eller jag får korrigera mig där, han har haft TVÅ vaxproppar, en i varje öra.
Och sin dåliga hörsel har han lidit av ett tag, försökt med revaxör, vilket inte hjälpt...
Sagt "Va?" till typ ALLT man försökt säga.
Nästan iallafall.
Inte undra på att jag har ont i halsen, jag har ju skrikigt i veckor, kanske år till och med.
Och på nyårsafton delade han med sig till halva matbordet om sin hörsel och förmodliga vaxpropp.
Tillslut sa jag till honom att, "Snart kan väl jag börja prata om KISSBLÖJOR och blöjbyte inom äldreomsorgen också", för det var liksom lite...
Äckligt, att tänka på VAXPROPPAR när vi precis hade ätit.
Men sambon...
Han hörde inte på det örat.
Idag så kom han då äntligen iväg till en sköterska på VC, som skulle hjälpa honom med hörselproblemet.
Hon tittade i örat...
Oj, där var det tydligen stopp, tvärstopp!
Hon fick tillkalla en doktor för att få hjälp med vaxpropparna, dom var liksom...
JÄTTESTORA!
Tillslut kom vaxpropparna iallafall ut (piju ;), och vi kan prata normalt med sambon igen.
Vi behöver inte skrika i en tratt i sambons öra längre.
Så hade visst SUNNYGIRL något att visa hur tiden varit med en döv Sunnyman varit...
Dom ska se film ikväll, jag...
Ska lägga mig SKITTIDIGT, jag mår skit.
Har inte orkat sy, jag har bara glott på dumburken och halsen värker.
Imorgon blir det INTE kul om detta inte lägger sig.
Så raskt över till sambon!
Han har haft en vaxpropp.
Eller jag får korrigera mig där, han har haft TVÅ vaxproppar, en i varje öra.
Och sin dåliga hörsel har han lidit av ett tag, försökt med revaxör, vilket inte hjälpt...
Sagt "Va?" till typ ALLT man försökt säga.
Nästan iallafall.
Inte undra på att jag har ont i halsen, jag har ju skrikigt i veckor, kanske år till och med.
Och på nyårsafton delade han med sig till halva matbordet om sin hörsel och förmodliga vaxpropp.
Tillslut sa jag till honom att, "Snart kan väl jag börja prata om KISSBLÖJOR och blöjbyte inom äldreomsorgen också", för det var liksom lite...
Äckligt, att tänka på VAXPROPPAR när vi precis hade ätit.
Men sambon...
Han hörde inte på det örat.
Idag så kom han då äntligen iväg till en sköterska på VC, som skulle hjälpa honom med hörselproblemet.
Hon tittade i örat...
Oj, där var det tydligen stopp, tvärstopp!
Hon fick tillkalla en doktor för att få hjälp med vaxpropparna, dom var liksom...
JÄTTESTORA!
Tillslut kom vaxpropparna iallafall ut (piju ;), och vi kan prata normalt med sambon igen.
Vi behöver inte skrika i en tratt i sambons öra längre.
Så hade visst SUNNYGIRL något att visa hur tiden varit med en döv Sunnyman varit...
Morgonväckningen typ...
Min lilla ÄLSKLING imorse...
Den sista bilden är när hon ligger på ens bröstkorg och stoppar sin nos upp i min snok!
Morgonväckningen typ
Den sista bilden är när hon ligger på ens bröstkorg och stoppar sin nos upp i min snok!
Morgonväckningen typ
Bakslaget...
Jag bara väntade på det, och igårkvälls, precis innan jag gick och la mig kom det...
Bakslaget!
Jepp, halsen svullnade upp som på beställning och febern slog till med endast en timmes marginal.
TJOFF, pang, bom, nu är du krasslig igen!
Jag trodde ärligt talat att jag "var ur sjukdomsfasen" nu, men så bara kom skiten tillbaka precis innan läggdags och jag blev urrisig.
????
Vad är detta för skit?
Mamma konstaterade imorse:
Ja, då ÄR det samma sak som jag och "J" har och har haft!
Men JAG orkar inte gå och släpa på någon som här HOPPLÖS BACILL i flera veckor, som DOM har gjort!!!
Helevetsdjävlaskit!
Jag vägrar.
Jag är med andra ord helt djäkla sänkt idag, och imorgon ska jag jobba.
Och idag skulle jag ju sy, sy med glädje!!!!
Men det ska jag ändå, fast sy med viss sjukdomsmöda.
Vi får väl se hur långt jag kommer.
Helvetesdjävlaskitskitskit, ursäkta, och den stackars hunden sätt på undantag IGEN.
Hon får bita ihop och inte gå långpromenad.
Det får räcka med en liten.
Så trött jag blir.
Nu nös jag också.
Jag återkommer lite senare med en historia om en vaxpropp.
Inte en vaxpropp relaterad till mig, men väl till sambon
Klart slut från en slut gammal gam!
DAM, menar jag.
Bakslaget!
Jepp, halsen svullnade upp som på beställning och febern slog till med endast en timmes marginal.
TJOFF, pang, bom, nu är du krasslig igen!
Jag trodde ärligt talat att jag "var ur sjukdomsfasen" nu, men så bara kom skiten tillbaka precis innan läggdags och jag blev urrisig.
????
Vad är detta för skit?
Mamma konstaterade imorse:
Ja, då ÄR det samma sak som jag och "J" har och har haft!
Men JAG orkar inte gå och släpa på någon som här HOPPLÖS BACILL i flera veckor, som DOM har gjort!!!
Helevetsdjävlaskit!
Jag vägrar.
Jag är med andra ord helt djäkla sänkt idag, och imorgon ska jag jobba.
Och idag skulle jag ju sy, sy med glädje!!!!
Men det ska jag ändå, fast sy med viss sjukdomsmöda.
Vi får väl se hur långt jag kommer.
Helvetesdjävlaskitskitskit, ursäkta, och den stackars hunden sätt på undantag IGEN.
Hon får bita ihop och inte gå långpromenad.
Det får räcka med en liten.
Så trött jag blir.
Nu nös jag också.
Jag återkommer lite senare med en historia om en vaxpropp.
Inte en vaxpropp relaterad till mig, men väl till sambon
Klart slut från en slut gammal gam!
DAM, menar jag.
Icke så speciellet tillfreds med den lilla byxblöjan...
Nu sitter jag och har världens huvudvärk, har okynnesätit av sonens geléhallon och sockret har gett mig huvudvärk.
Fint.
Varför ens äta något som man ändå EGENTLIGEN INTE tycker om?
För att man är dum i huvudet och uttråkad förmodligen.
Ser en svensk film på tv "Gränsen", samtidigt som jag väljer mönster inför morgondagen.
För såvida inte ett jätteberg faller ner i skallen på mig, så ska jag sy efter hundpromenaden...
... i någon av dom cerisa tygerna.
Har även fått ett litet REA-blad från Stoff & Stil, det var lite söta bomullstyger som skulle kunna passa till barnklänningar.
Som dessa tyger tex...
Jag har ju en hel del små tjejer jag kan testsy åt i varierad ålder i min närmaste krets.
Ja, jag är faktiskt lite sugen på att sy lite barnkläder.
Men det var även ett och annat intressant "vuxentyg" på rea också, ska jag nog köpa och lägga på lager.
Gud så jag hamstrar
Milou går omkring här och är ICKE så speciellt tillfreds med sin lilla nya "byxblöja".
Halkar med än vanligt runt på sin lilla rumpa när hon försöker sitta på våra hala trägolv med det hala byxan.
Och försöker slicka sig.
Fast nu kommer hon ju liksom inte åt.
Och så ser hon väldigt moloken ut.
Fast detta hör till, hon är inte den första tiken i huset som ser väldigt hängig och moloken ut när hon löper.
Lite pynkig typ.
Vi har ju haft några andra hundar som också sett ut som dom sålt smöret och tappat pengarna i löptid.
Lite som oss människor, fast jag blir dock inte så moloken, jag blir mer...
BITSKT
Dags att hämta upp den sista tvätten i torktumlaren, vi ses imorgon.
Fint.
Varför ens äta något som man ändå EGENTLIGEN INTE tycker om?
För att man är dum i huvudet och uttråkad förmodligen.
Ser en svensk film på tv "Gränsen", samtidigt som jag väljer mönster inför morgondagen.
För såvida inte ett jätteberg faller ner i skallen på mig, så ska jag sy efter hundpromenaden...
... i någon av dom cerisa tygerna.
Har även fått ett litet REA-blad från Stoff & Stil, det var lite söta bomullstyger som skulle kunna passa till barnklänningar.
Som dessa tyger tex...
Jag har ju en hel del små tjejer jag kan testsy åt i varierad ålder i min närmaste krets.
Ja, jag är faktiskt lite sugen på att sy lite barnkläder.
Men det var även ett och annat intressant "vuxentyg" på rea också, ska jag nog köpa och lägga på lager.
Gud så jag hamstrar
Milou går omkring här och är ICKE så speciellt tillfreds med sin lilla nya "byxblöja".
Halkar med än vanligt runt på sin lilla rumpa när hon försöker sitta på våra hala trägolv med det hala byxan.
Och försöker slicka sig.
Fast nu kommer hon ju liksom inte åt.
Och så ser hon väldigt moloken ut.
Fast detta hör till, hon är inte den första tiken i huset som ser väldigt hängig och moloken ut när hon löper.
Lite pynkig typ.
Vi har ju haft några andra hundar som också sett ut som dom sålt smöret och tappat pengarna i löptid.
Lite som oss människor, fast jag blir dock inte så moloken, jag blir mer...
BITSKT
Dags att hämta upp den sista tvätten i torktumlaren, vi ses imorgon.
Bortskämd...
Jag har inte dött, jag har bara inte haft tid!
Det har varit en sådan här dag där allt har gått i ett.
Jag har varit barnvakt på morgonen åt underbara lilla Betty, haft fikabesök i anslutning till barnvakteriet, sen iväg och köpa "löpskydd" till hunden för jaaaaa...
Jag trodde ju hon HADE löpt redan, men det var nog ett "för-löp (?)" tydligen.
För igår började hon blöda, slicka, blöda och slicka.
Jag trodde i min enfald att jag skulle slippa köpa löpskydd till en liten hund, och det hade jag nog inte behövt om inte hunden varit så...
Bortskämd.
Ja, hon är ju en knähund utan dess like.
Grejen är, att hon ligger ju helst i soffan och våra sängar, och hon droppar ju inte blod på golven som en stor hund gör.
Så det har inte varit någon fara för mattor eller dylikt, men hon lämnar små bloddroppar där hon legat och sovit.
Och det är ju inte så ofta det blir på hennes egen bädd så att säga!
Där ligger hon ju endast några timmar per natt.
Så vi fick åka och köpa löpskydd för att slippa blodspill på hennes favorit-sovplatser.
Det är så MYCKET man behöver när man skaffat hund!
Och så sa sonen när vi satte på henne löpskyddet:
"Välkommen till människans värld Milou, nu har du fått mensskydd precis som människor har!"
Efter Zoo så drog jag och sonen på presentjakt till hans pappa.
Plus att vi handlade lite andra nyttoprylar och ljus, fikade på stan och så kom vi hem vid 16-tiden.
Vi var helt slut.
Så hjälpte jag sonen med att få en ny hotmailadress, för hans är blockerad, vi satt i evigheter innan han fick en ny adress, bara en massa krångel.
Och så for han, och nu sitter jag här själv.
Måste äta något.
Återkommer strax!
Det har varit en sådan här dag där allt har gått i ett.
Jag har varit barnvakt på morgonen åt underbara lilla Betty, haft fikabesök i anslutning till barnvakteriet, sen iväg och köpa "löpskydd" till hunden för jaaaaa...
Jag trodde ju hon HADE löpt redan, men det var nog ett "för-löp (?)" tydligen.
För igår började hon blöda, slicka, blöda och slicka.
Jag trodde i min enfald att jag skulle slippa köpa löpskydd till en liten hund, och det hade jag nog inte behövt om inte hunden varit så...
Bortskämd.
Ja, hon är ju en knähund utan dess like.
Grejen är, att hon ligger ju helst i soffan och våra sängar, och hon droppar ju inte blod på golven som en stor hund gör.
Så det har inte varit någon fara för mattor eller dylikt, men hon lämnar små bloddroppar där hon legat och sovit.
Och det är ju inte så ofta det blir på hennes egen bädd så att säga!
Där ligger hon ju endast några timmar per natt.
Så vi fick åka och köpa löpskydd för att slippa blodspill på hennes favorit-sovplatser.
Det är så MYCKET man behöver när man skaffat hund!
Och så sa sonen när vi satte på henne löpskyddet:
"Välkommen till människans värld Milou, nu har du fått mensskydd precis som människor har!"
Efter Zoo så drog jag och sonen på presentjakt till hans pappa.
Plus att vi handlade lite andra nyttoprylar och ljus, fikade på stan och så kom vi hem vid 16-tiden.
Vi var helt slut.
Så hjälpte jag sonen med att få en ny hotmailadress, för hans är blockerad, vi satt i evigheter innan han fick en ny adress, bara en massa krångel.
Och så for han, och nu sitter jag här själv.
Måste äta något.
Återkommer strax!
Tappar tråden...
Så vart det kväller.
Sonen och sambon spelar dataspel ihop, jag gör en serie om mig själv.
Igen!
Ja, nu har jag blivit varm i kläderna och plockat upp "Sunnygirl-tråden" ordentligt igen.
Och som av en händelse så gjorde jag en strip om hur jag kan vara när jag "tappar" en annan "tråd"...
Hjärntråden.
"Sunnygirl tappar tråden..."
Sonen och sambon spelar dataspel ihop, jag gör en serie om mig själv.
Igen!
Ja, nu har jag blivit varm i kläderna och plockat upp "Sunnygirl-tråden" ordentligt igen.
Och som av en händelse så gjorde jag en strip om hur jag kan vara när jag "tappar" en annan "tråd"...
Hjärntråden.
"Sunnygirl tappar tråden..."
Vem fan ligger mördad under soffan...
Så var det 2012.
Känns väldigt konstigt, 2012 redan.
Vart tar tiden vägen, jag bara undrar...?
Ju äldre jag blir, desto fortare går åren och det skrämmer mig lite nu faktiskt.
Ett år bara swischar förbi, och nu har redan ett år försvunnit igen.
Jag hade faktiskt ställt klockan på 10 här idag, för att komma upp.
Jag åkte hem tidigare än sambon och sonen, dom ville vara kvar senare än mig, så jag åkte hem med Nybyggarna och var hemma halv 2.
Dom skulle med båten imorse, och jag ville inte pusha ödet nu när jag varit sjuk.
Jag kände att halsen började bli ansträngd, om det så var av prat eller att jag höll på att få ont igen visste jag inte...
Så jag var en ansvarsfull vuxen och åkte hem.
Sonen och sambon tyckte det var förtidigt att åka hem 01.30, så dom kalasade vidare en timme till.
Kvällens mysterium blev:
Vem FAN....
... ligger MÖRDAD under soffan?
Ja, vad har hänt, vem är offret, vem är mördaren, och vem ska torka upp blodet?
Många frågor blev det.
Värdinnan torkade upp blodet, men vem som låg död under soffan...
Det orkade vi inte ta reda på!
Ja, och MYCKET GOD MAT blev det, västerbottenostpaj till förrätt som var perfekt i smaken.
Inte för stark och inte för svag, bara hur perfekt som helst.
Jag har faktiskt aldrig ätit en västerbottenostpaj som varit så perfekt god.
Till varmrätt blev det dubbelmarinerad oxfilé, som också var en smaksensation utan dess like, SKITGOTT, och till det var det potatisgratäng och sallad.
Jag åt så jag nästan storknade.
När efterrätten, som var halloncheescake, OCKSÅ to die for, då var jag så mätt...
Så jag faktiskt inte fick ner hela efterrätten.
Och det säger rätt mycket om mig och hur mycket jag åt, för jag får ALLTID ner efterrätt.
Gottegrisen har alltid rum för socker, snask och efterrätter.
Men det tog stopp, tvärstopp.
Varken "hela" den lilla kaffekoppen eller halloncheescaken gick ner, men fy fan så god ALL MAT VAR.
En stor eloge till kockarna, dom hade verkligen lyckats med ALLT!
Kvällen var mat, prat, mat, prat, mat, prat och vips...
Så var klockan redan 00.00 och alla sprang ut på balkongen och på stereon hördes "Happy New Year" och pussar, kramar och nyårs raketer avfyrades i en sann nyårskackfoni.
Jag tog bilder hela kvällen...
Bara ett problem, min mobil bestämde sig för att krångla, så alla dom bästa bilderna, försvann.
Lite trist faktiskt.
Jag tog uppemot 50 bilder, och endast 15 var kvar i kameran.
Skit-o-pannaka, jag tog så himla fina bilder vid 12-slaget, inte ett enda kvar i mobilen.
När jag valde att lämna det trevliga och roliga festen var jag mer än nöjd!
Jag tog igen en veckas isolation och fick umgås med en massa goa, trevliga och underbara människor.
Fick skratta gott och la mig nöjd och belåten.
Nu...
Har jag annat för mig, jag återkommer senare!
Känns väldigt konstigt, 2012 redan.
Vart tar tiden vägen, jag bara undrar...?
Ju äldre jag blir, desto fortare går åren och det skrämmer mig lite nu faktiskt.
Ett år bara swischar förbi, och nu har redan ett år försvunnit igen.
Jag hade faktiskt ställt klockan på 10 här idag, för att komma upp.
Jag åkte hem tidigare än sambon och sonen, dom ville vara kvar senare än mig, så jag åkte hem med Nybyggarna och var hemma halv 2.
Dom skulle med båten imorse, och jag ville inte pusha ödet nu när jag varit sjuk.
Jag kände att halsen började bli ansträngd, om det så var av prat eller att jag höll på att få ont igen visste jag inte...
Så jag var en ansvarsfull vuxen och åkte hem.
Sonen och sambon tyckte det var förtidigt att åka hem 01.30, så dom kalasade vidare en timme till.
Kvällens mysterium blev:
Vem FAN....
... ligger MÖRDAD under soffan?
Ja, vad har hänt, vem är offret, vem är mördaren, och vem ska torka upp blodet?
Många frågor blev det.
Värdinnan torkade upp blodet, men vem som låg död under soffan...
Det orkade vi inte ta reda på!
Ja, och MYCKET GOD MAT blev det, västerbottenostpaj till förrätt som var perfekt i smaken.
Inte för stark och inte för svag, bara hur perfekt som helst.
Jag har faktiskt aldrig ätit en västerbottenostpaj som varit så perfekt god.
Till varmrätt blev det dubbelmarinerad oxfilé, som också var en smaksensation utan dess like, SKITGOTT, och till det var det potatisgratäng och sallad.
Jag åt så jag nästan storknade.
När efterrätten, som var halloncheescake, OCKSÅ to die for, då var jag så mätt...
Så jag faktiskt inte fick ner hela efterrätten.
Och det säger rätt mycket om mig och hur mycket jag åt, för jag får ALLTID ner efterrätt.
Gottegrisen har alltid rum för socker, snask och efterrätter.
Men det tog stopp, tvärstopp.
Varken "hela" den lilla kaffekoppen eller halloncheescaken gick ner, men fy fan så god ALL MAT VAR.
En stor eloge till kockarna, dom hade verkligen lyckats med ALLT!
Kvällen var mat, prat, mat, prat, mat, prat och vips...
Så var klockan redan 00.00 och alla sprang ut på balkongen och på stereon hördes "Happy New Year" och pussar, kramar och nyårs raketer avfyrades i en sann nyårskackfoni.
Jag tog bilder hela kvällen...
Bara ett problem, min mobil bestämde sig för att krångla, så alla dom bästa bilderna, försvann.
Lite trist faktiskt.
Jag tog uppemot 50 bilder, och endast 15 var kvar i kameran.
Skit-o-pannaka, jag tog så himla fina bilder vid 12-slaget, inte ett enda kvar i mobilen.
När jag valde att lämna det trevliga och roliga festen var jag mer än nöjd!
Jag tog igen en veckas isolation och fick umgås med en massa goa, trevliga och underbara människor.
Fick skratta gott och la mig nöjd och belåten.
Nu...
Har jag annat för mig, jag återkommer senare!
